Sök

Riksdagens åtta så kallade nämndmyndigheter lämnar varje år en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Redogörelsen innehåller uppgifter om arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs, beslut som fattats under året samt kostnaden för verksamheten.

Redogörelserna för år 2020 har granskats av konstitutionsutskottet utan synpunkter. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagens åtta nämndmyndigheter är Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn, Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner, Partibidragsnämnden, Riksdagens ansvarsnämnd, Riksdagens arvodesnämnd, Riksdagens överklagandenämnd, Statsrådsarvodesnämnden och Valprövningsnämnden.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Justering

2021-04-27

Datum

2021-04-29

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av automatiserat beslutsfattande i statsförvaltningen. Automatiska beslut fattas i dag hos flera myndigheter, framför allt när det gäller ärendetyper som leder till ett stort antal beslut gentemot privatpersoner och företag. Exempel på sådana beslut är föräldrapenning, årlig inkomstbeskattning av privatpersoner och körkortstillstånd.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att myndigheters automatiserade beslutsfattande har lett till ökad effektivitet och att grundläggande rättssäkerhetsaspekter till viss del har förbättrats. Det finns dock brister i hur myndigheterna hanterar ärenden med hög risk för fusk och fel. Dessutom behövs en utökad uppföljning av att de automatiska besluten blivit korrekta. Regeringen konstaterar i skrivelsen att myndigheternas egna utvecklingsarbete samt regeringens planerade och genomförda åtgärder innebär förbättrade förutsättningar inom området.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och vill framhålla vikten av att det automatiserade beslutsfattandet är rättssäkert och korrekt. Riksdagen förutsätter att regeringen följer myndigheternas arbete med automatiserat beslutsfattande och att myndigheterna har de förutsättningar som krävs för ett effektivt, rättssäkert och korrekt beslutsfattande. Mot den bakgrunden lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-04-29

Datum

2021-04-29

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2020. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

KU konstaterar att Riksrevisionen har gjort ett bra arbete, trots de begränsningar som coronapandemin orsakat. Bland annat lyfter utskottet fram de satsningar som Riksrevisionen gjort för att hemarbetet ska fungera så bra som möjligt. Vidare välkomnar KU Riksrevisionens arbete för att vara attraktiv som arbetsgivare.

Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-04-22

Datum

2021-04-29

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

Regeringen har föreslagit att lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta att gälla till slutet av september 2021. Detta på grund av den fortsatt höga smittspridningen av covid-19, belastningen på hälso- och sjukvården och att bland annat covid-19-lagen gäller till slutet av september 2021. Lagen är tidsbegränsad och har förlängts en gång tidigare.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 31 maj 2021 och upphör att gälla vid utgången av september 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2021-04-27

Datum

2021-04-28

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

Skyddet för personers liv och hälsa vid skönhetsoperationer ska stärkas så att den typen av behandlingar får liknande krav på säker vård som ingrepp inom hälso- och sjukvården. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och lagändringar.

Enligt förslaget ska bara legitimerade läkare eller tandläkare få utföra estetiska kirurgiska ingrepp. Endast legitimerade läkare, tandläkare eller sjuksköterskor ska få ge injektioner, exempelvis fillers och botox.

Andra delar handlar om att den som ska utföra ingreppet ska informera om väsentliga risker och annat. Dessutom ska patienten ge sitt samtycke och få betänketid innan ingreppet eller behandlingen genomförs. En åldersgräns på 18 år ska också införas. Inspektionen för vård och omsorg får tillsynsansvar för de berörda verksamheterna.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2021-04-22

Datum

2021-04-27

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om folkbildningsfrågor. Detta framför allt med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen tar upp.

Motionerna handlar bland annat om fördelningen av bidrag och uppföljningen av medel till folkbildningen, demokrativillkor, inga statliga medel till studieförbund eller folkhögskolor, att stärka demokratin samt mobilitetsstöd och finansieringsansvar för folkhögskolorna.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 63 minuter

Justering

2021-04-22

Datum

2021-04-26

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-05-05

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om kulturarvsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat insatser som redan är gjorda samt pågående arbete.

Förslagen handlar exempelvis om förutsättningar för museernas verksamhet, de nationella minoriteternas kulturarv och skydd för Unescos världsarv.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

12, 72 minuter

Justering

2021-04-22

Datum

2021-04-26

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-05-05

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att olika arbeten redan pågår på området.

Motionerna handlar om idrott, friluftsliv, allmänna samlingslokaler och spelfrågor.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

21

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

13, 81 minuter

Justering

2021-04-22

Datum

2021-04-26

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-05-05

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om Afrika från allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Förslagen handlar om Västafrika, Afrikas horn och Sydafrika med fokus på situationen i Västsahara, Somalia, Etiopien, Eritrea och Sydafrika.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

13, 90 minuter

Justering

2021-04-22

Datum

2021-04-23

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-05-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en lag om Transportstyrelsens olycksdatabas. Lagen reglerar hanteringen av personuppgifter i databasen för att skydda den enskildes personliga integritet.

Transportstyrelsens olycksdatabas Swedish Traffic Accident Data Acquisition (Strada) startades i slutet av 1990-talet. I Strada sammanförs uppgifter om olyckor i vägtransportsystemet från Polismyndigheten och sjukvården. I och med den nya lagen rapporteras även olyckor i fritidssjöfart in till olycksdatabasen.

Lagen börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 31 minuter

Justering

2021-04-22

Datum

2021-04-23

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-28

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om jordbrukspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft och regelförenkling samt forskning och utbildning.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

20

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

40, 139 minuter

Justering

2021-04-22

Datum

2021-04-23

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-05-05

Brottsbalken ska ändras så att betalningsverktyg som kontokort och swish får ett starkare skydd mot bedrägerier och förfalskningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt beslutet ska det nya brottet olovlig befattning med betalningsverktyg göra det straffbart att

• skaffa ett betalningsverktyg på olaglig väg
• förvanska eller skapa ett falskt verktyg som är tänkt att användas
• använda ett betalningsverktyg som är olagligt införskaffat, förvanskat eller falskt.

Straffet ska vara böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt gäller fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Även försök och förberedelse till brottet ska vara straffbart.

Lagändringarna börjar gälla den 31 maj 2021 och är en anpassning till EU:s direktiv om bekämpande av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter.

Riksdagen riktade också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att e-legitimationer ska kunna definieras som betalningsverktyg och att en brottsofferportal ska öppnas.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Justering

2021-04-22

Datum

2021-04-23

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-28

Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag om planering och byggande i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Förslagen handlar bland annat om översyn av plan- och bygglagen, klimatfrågor i planeringen, överklaganderegler, buller, bemyndiganden och tillsyn. Riksdagen hänvisade bland annat till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

69

Förslagspunkter

26

Reservationer

59 

Anföranden och repliker

32, 109 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-23

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-29

Riksdagen uppmanar i ett tillkännagivande till regeringen att den i sitt pågående arbete särskilt ser över om krav på skriftliga avtal vid telefonförsäljning av lotter och andra spel kan komma att gälla och återkommer till riksdagen om det.

Riksdagen uppmanar i ett annat tillkännagivande att regeringen bör se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan stärkas och utvecklas.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner om konsumenträtt från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till tidigare ställningstaganden och pågående arbete. Dessa motioner handlar exempelvis om obeställd reklam, reklam riktad till barn, reklamationsrätt och presumtionsfrist, köp av levande djur, snabblån och märkningsfrågor.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

31

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

15, 61 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-23

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-28

Riksdagen anser att det är nödvändigt att regeringen prövar alla möjligheter för att se till att avtalade leveranser av vaccin mot sjukdomen covid-19 genomförs och att nya avtal ingås där så är möjligt oavsett om det är med stöd av EU, i samverkan med exempelvis nordiska länder eller helt på egen hand. Regeringen bör också undersöka möjligheterna till omfördelning av vaccin inom EU för att Sverige ska få tillgång till ökade och snabbare leveranser. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Bakgrunden är att riksdagen anser att de vaccinavtal som Sverige omfattas av, genom den EU-gemensamma upphandlingen, visat sig ha brister då leveranser både försenats och ibland helt uteblivit. Riksdagen anser att det varit otillräckligt att regeringen endast agerat genom den EU-gemensamma upphandlingen.

Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2021-04-22

Datum

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-28

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om samhällets krisberedskap. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete inom Regeringskansliet och berörda myndigheter.

Förslagen handlar i huvudsak om skydd mot olyckor och samhällets fredstida krisberedskap.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

21

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

23, 95 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-04-29

Riksdagen godkände värdlandsavtalet mellan regeringen och Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) och gör nödvändig lagändring för att avtalet ska gälla inför svenska domstolar och myndigheter. Riksdagen sa därmed ja till regeringens förslag.

Värdlandsavtalet motsvarar vad som gäller för andra internationella organ av liknande karaktär och avtalet har gjorts för att BIS ska etablera ett innovationscentrum i Stockholm i samarbete med Riksbanken och centralbankerna i Danmark, Island och Norge.

Lagändringen börjar gälla när regeringen bestämmer det.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att vissa föråldrade bestämmelser om tillverkning av minnes- och jubileumsmynt ska sluta att gälla i slutet av juni 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Justering

2021-04-22

Datum

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-04-29

Riksdagen gav Riksbankens direktion och riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2020. Resultat- och balansräkningen fastställdes enligt Riksbankens förslag.

Tillgångsförvaltningen 2020 präglades av åtgärder för att mildra coronapandemins effekter på svensk ekonomi. Riksbanken redovisade en förlust på 4,3 miljarder kronor. Resultatet disponeras så att 13,3 miljarder kronor tas ur Riksbankens dispositionsfond, 2,3 miljarder kronor avsätts till Riksbankens resultatutjämningsfond och 6,8 miljarder kronor betalas in till statskassan. Pengarna ska levereras senast en vecka efter riksdagens beslut.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2021-04-22

Datum

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-04-29

EU-kommissionen har presenterat ett förslag till EU-lag om ökad insyn i hur lönesättning går till. Syftet är att säkra rätten till lika lön för kvinnor och män för lika arbete. Bland annat ska arbetstagare få rätt att begära ut uppgifter från arbetsgivaren om genomsnittliga lönenivåer och könsfördelning för anställda som utför samma eller likvärdigt arbete. Arbetsgivare med minst 250 anställda ska göra information om löneskillnader mellan kvinnor och män tillgänglig, till exempel på sin webbplats.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag utifrån subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt samtidigt som det är effektivt. EU ska bara vidta en åtgärd om målen för åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom rätten till lika lön inte kan garanteras i alla EU-länder utan gemensamma åtgärder på EU-nivå. Riksdagen beslutade att inte lämna invändningar i ett motiverat yttrande utan lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 53 minuter

Justering

2021-04-22

Datum

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-28

Kunskapssökning och kunskapsspridning ska kunna ske fritt vid universitet och högskolor. Det är en förutsättning för forskning och utbildning på vetenskaplig och konstnärlig grund liksom för lärosätenas roll som en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället. Det anser riksdagen som sa ja till regeringens förslag om att en allmän princip om akademisk frihet införs i högskolelagen.

Riksdagen sa även ja till lagändringar om högskolans ansvar för livslångt lärande, samverkan och internationalisering.

Samtliga lagändringar börjar gälla 1 juli 2021.

I propositionen presenterar regeringen dess forskningspolitik för åren 2021-2024. Riksdagen välkomnar regeringens satsningar på forskning och innovation, till exempel om ett nationellt forskningsprogram om virus och pandemier. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner om forskning och högskola.

Behandlade dokument

96

Förslagspunkter

50

Reservationer

66 

Anföranden och repliker

27, 131 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-21

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-21