Sök

Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 17,2 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet. Mest pengar går till Regeringskansliet, cirka 8,6 miljarder kronor. Cirka 3,5 miljarder kronor går till länsstyrelserna och cirka 1,1 miljarder till mediestödet.

KU:s förslag skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller anslagen till Regeringskansliet, länsstyrelserna samt allmänna val och demokrati. När det gäller övriga anslag sa riksdagen ja till förslagen i regeringens budgetproposition.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa vidare ja till riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om anslag för 2022.

Riksdagen lade också redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2020 till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet, och sa nej till ett antal förslag i motioner om Regeringskansliet och utrikesförvaltningen.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

13, 57 minuter

Justering

2021-11-25

Datum

2021-11-26

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Riksdagen sa ja till civilutskottets förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 5,8 miljarder kronor ur statens budget. Cirka 4 miljarder kronor går till investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande och 309 miljoner kronor går till stödet för energieffektivisering av flerbostadshus. Cirka 689 miljoner kronor går till Lantmäteriet, cirka 316 miljoner kronor går till Boverket och cirka 169 miljoner kronor går till Konsumentverket.

Utskottets förslag motsvarar regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 men med den ändringen att investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande samt stödet för energieffektivisering av flerbostadshus ska avvecklas från årsskiftet 2021/22. När det gäller övriga anslag sa riksdagen ja till förslagen i regeringens budgetproposition och nej till övriga förslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

49, 146 minuter

Justering

2021-11-25

Datum

2021-11-26

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade bestämmelser vid beskattning av alkohol och tobak.

Vissa av förslagen om alkoholskatt bygger på ett EU-direktiv. Bland annat gäller det skatteregler vid hanteringen av så kallad denaturerad alkohol, det vill säga alkohol med tillsatser som gör den otjänlig att dricka. Ett annat förslag innebär att svenska små producenter av alkoholdrycker ska kunna få ett intyg som underlättar hanteringen att få vissa skattesänkningar i andra EU-länder.

Regeringen föreslår också olika referensnivåer för alkohol och tobak för att kunna bedöma om enskilda personers transporter av alkohol och tobak till Sverige är avsedda för personligt bruk.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-11-18

Datum

2021-11-25

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att komplettera definitionen av ett fåmansföretag. Även den så kallade utomståenderegeln har kompletterats. Syftet med ändringarna är främst att säkerställa att skattereglerna följs för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2021-11-18

Datum

2021-11-25

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Regeringen har föreslagit att fondförvaltare och andra finansmarknadsaktörer tydligare ska redogöra för hur miljömässigt hållbara deras finansiella produkter är. Upplysningar om detta ska exempelvis finnas i informationsbroschyrer och årsberättelser. Vissa större företag ska lämna ytterligare information i sina hållbarhetsrapporter.

Fondförvaltare ska även lämna upplysningar om miljömässig hållbarhet till Pensionsmyndigeten så att informationen når fram till pensionsspararna.

Riksdagen sa ja till dessa förslag som regeringen lagt fram med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning.

EU:s gröna taxonomiförordning innehåller kriterier för att avgöra om en ekonomisk verksamhet ska anses miljömässigt hållbar. Syftet är att hjälpa investerare att identifiera och jämföra investeringar ur miljöhänsyn.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 43 minuter

Justering

2021-11-25

Datum

2021-11-25

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Riksdagen riktade nio tillkännagivanden till regeringen med åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön. I tillkännagivandena uppmanar riksdagen regeringen att

• agera för att dels flytta ut trålgränsen på prov, dels - med vissa undantag - begränsa det trålfiske som tillåts innanför trålgränsen
• verka för en ny översyn av förvaltningsplanen för torsk, sill, strömming och skarpsill i Östersjön
• se till att Sverige är aktiv som medlem i regionala samarbetsorgan och i Internationella havsforskningsrådet (ICES) genom att bland annat ta till vara på möjligheten att begära underlag från ICES
• se till att bland annat det småskaliga fisket, fisket som går direkt till livsmedel och tillhörande förädling och beredningsindustri inte drabbas oproportionerligt negativt, exempelvis om fiskekvoterna sänks kraftigt
• komma med ytterligare konkreta åtgärder för att minska regelkrånglet vid licensgivning för småskaligt fiske och fiskförädling, bland annat för att underlätta för nyrekrytering och generationsskiften
• öka jakten på skarv genom att tillåta allmän skyddsjakt på skarv på eget initiativ och utreda möjligheterna till allmän jakttid på skarv, samt överväga ytterligare åtgärder för att begränsa skarvstammens tillväxt
• öka jakten på säl genom större licenstilldelning för säljakt och genom att underlätta för de jägare som jagar säl.
• agera för att begränsa tillväxten av storspiggsbestånden
• ta initiativ för att få bättre kunskapsunderlag om vattenkraftverkens ekologiska betydelse och passagelösningar samt fler åtgärder i fråga om vattenkraftverkens påverkan på hotade arter.

Tillkännagivandena har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

20, 94 minuter

Justering

2021-11-18

Datum

2021-11-24

Bordläggning

2021-11-24

Debatt

2021-11-25

Beslut

2021-11-25

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem. I skrivelsen redogörs för vilka insatser som genomförts, pågår och beslutats för att komma tillrätta med de brister som uppmärksammats på ungdomshemmen.

I samband med behandlingen av skrivelsen har riksdagen riktat tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen ska återkomma med en ny skrivelse om på vilket sätt bristerna vid Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem ska åtgärdas. Skrivelsen ska beskriva de fortsatta insatser som krävs för att vården inom Sis särskilda ungdomshem ska vara säker och för att de placerade ska få den vård och behandling som krävs. Senast den 19 april 2022 ska skrivelsen lämnas till riksdagen.
• Regeringen ska också ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda möjligheten till alternativa placeringsformer för flickor. Bakgrunden är att regeringen i sin skrivelse konstaterade att Sis behandlingsmetoder inte är anpassade för alla målgrupper, exempelvis unga flickor.
• Regeringen ska även vidta åtgärder för att tvångsåtgärden avskiljningar ska upphöra.

Samtidigt beslutade riksdagen att lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

18

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

18, 85 minuter

Justering

2021-11-16

Datum

2021-11-22

Bordläggning

2021-11-24

Debatt

2021-11-25

Beslut

2021-12-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade bestämmelser för läkemedel för djur.

Förslagen syftar bland annat till att underlätta för Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, länsstyrelserna och Läkemedelsverket att utföra sina olika uppdrag rörande läkemedelsbehandling av djur, skydd av djurs och människors hälsa samt livsmedelssäkerhet.

Förslagen innebär bland annat att:

• den som har ett vanligt apotek, öppenvårdsapotek, ska lämna uppgifter till E-hälsomyndigheten om förskrivningar som gäller läkemedel för djur
• regeringen får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas till E-hälsomyndigheten
• Läkemedelsverket ska informeras om ett apotek inte lämnar uppgifter
• tystnadsplikt ska gälla för personal på apotek.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2021-11-18

Datum

2021-11-18

Bordläggning

2021-11-24

Debatt

2021-11-25

Beslut

2021-11-25

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens förvaltning och hur Arvsfondsdelegationen har fördelat pengar från fonden under 2020.

Riksdagen håller med regeringen om att pengar från Allmänna arvsfonden har fördelats på ett väl genomfört sätt och i linje med fondens ändamål och prioriterade områden. Det finns dock fortfarande behov av att öka antalet ansökningar med god kvalitet från hela Sverige. Information om de positiva resultaten från projekt som beviljats medel måste spridas i hela landet för att öka kunskapen om fonden, anser riksdagen.

Allmänna arvsfondens kapital kommer främst från arv från personer som saknar arvtagare och inte testamenterat egendomen till någon. Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2020 till cirka 8,5 miljarder kronor. Under 2020 fördelades 799 miljoner kronor till 459 projekt av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning.

Riksdagen sa nej till motionsförslag inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Justering

2021-11-18

Datum

2021-11-18

Bordläggning

2021-11-24

Debatt

2021-11-25

Beslut

2021-11-25

En ny lag med kompletterande regler till EU:s förordningar om Schengens informationssystem (SIS) ska införas. Även ändringar i befintliga lagar ska göras. Syftet är att anpassa svensk lag efter EU:s nya regelverk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2021-11-16

Datum

2021-11-18

Bordläggning

2021-11-24

Debatt

2021-11-25

Beslut

2021-11-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i reglerna om hur personuppgifter behandlas vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt, FRA.

Ändringarna gör att Försvarsmakten och FRA kan behandla och utbyta personuppgifter med andra aktörer på ett ändamålsenligt sätt. Samtidigt skyddas personers grundläggande fri- och rättigheter.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

20, 69 minuter

Justering

2021-11-18

Datum

2021-11-18

Bordläggning

2021-11-22

Debatt

2021-11-23

Beslut

2021-11-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2021. Förslaget innebär en ökning av statsbudgeten med 22,5 miljarder kronor 2021.

Sammanfattningsvis innebär ändringarna att 36 anslag ökas med totalt 23,2 miljarder kronor och att två anslag minskas med totalt 0,7 miljarder kronor. Anslagsökningarna innebär höjda ramar för 20 av budgetens 27 utgiftsområden. De ökade anslagen går bland annat till Sveriges EU-avgift, testning och smittspårning av covid-19 samt utbetalningar av klimatbonus, det vill säga bidrag till dem som förvärvat en klimatbonusbil.

Utöver de förändrade anslagen sa riksdagen ja till regeringens förslag att anpassa svenska regler för järnvägsavgifter till bindande EU-regler. Enligt EU-reglerna ska förvaltare av järnvägens infrastruktur kunna sänka, avstå från eller senarelägga avgifter. Lagändringen börjar gälla den 1 december 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2021-11-18

Datum

2021-11-18

Bordläggning

2021-11-23

Debatt

2021-11-24

Beslut

2021-11-24

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet 2020, bedömningen av fondernas resultat och kostnader på lång sikt, arbetet med hållbarhet med mera. Riksdagen välkomnar att Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna har minskat sitt ägande av verksamheter med fossil energi i linje med sina nya hållbarhetsmål och det så kallade Parisavtalet. Det är dessutom bra att fonderna arbetar aktivt för att minska sina förvaltningskostnader.

Fondernas resultat styrs av utvecklingen på de internationella kapitalmarknaderna. Trots effekterna av pandemin gjorde fonderna ett positivt resultat på 132 miljarder kronor under 2020. Cirka 32 miljarder kronor fördes över till pensionssystemet för att säkra de löpande pensionsutbetalningarna och fondernas kapital ökade med 100 miljarder kronor till 1 696 miljarder kronor.

Riksdagen sa nej till tio förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om bland annat ändrade placeringsregler och krav på förbud mot rörliga ersättningar i fonderna. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 21 minuter

Justering

2021-11-18

Datum

2021-11-18

Bordläggning

2021-11-24

Debatt

2021-11-25

Beslut

2021-11-25

Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra i flera lagar som gäller upphandling. Regelverket ska förenklas för offentliga upphandlingar under EU:s så kallade tröskelvärden. De nya reglerna ska också omfatta upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster samt så kallade B-tjänster. Myndigheter som upphandlar ska inte behöva efterannonsera upphandlingar under ett visst belopp.

De nya reglerna börjar gälla den 1 februari 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör utvärdera lagstiftningen kring offentliga upphandlingar och se över möjligheterna att öka förutsättningarna för små företag och ideella aktörer att delta i upphandlingar och vinna upphandlingskontrakt i syfte att säkra deras möjligheter att delta i upphandlingar.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 44 minuter

Justering

2021-11-11

Datum

2021-11-17

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Riksdagen sa ja till delar av regeringens förslag om stärkt skydd för hyresgäster.

Hyresnämnden, en domstolsliknande nämnd, ska kunna förelägga fastighetsägaren att åtgärda brister i förvaltningen när ett hyreshus missköts. Vidare ska en hyresgäst i vissa fall ha rätt till ett nytt hyresavtal av hyresvärden när en bostadslägenhet förstörs genom exempelvis en brand. Utöver det ska regeln om kostnadsbaserad hyra vid privatuthyrning kompletteras med en möjlighet att bestämma hyran efter lägenhetens bruksvärde. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag att väsentliga hyreshöjningar till följd av renoveringar ska fasas in i ett lugnare tempo samt att möjligheten för en hyresvärd som är en privatperson att säga upp ett hyresavtal i förtid tas bort. Riksdagen anser att befintliga regler tillgodoser både hyresgästens och hyresvärdens intressen på ett rimligt sätt.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

34, 116 minuter

Justering

2021-11-11

Datum

2021-11-15

Bordläggning

2021-11-17

Debatt

2021-11-18

Beslut

2021-11-18

Tingsrätten och hovrätten ska få ökade möjligheter att avgöra brott- och tvistemål utifrån skriftliga handlingar, det vill säga utan huvudförhandling. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska leda till effektivare domstolar och ökad rättssäkerhet.

För att få avgöra ett mål utifrån skriftliga handlingar i tingsrätten krävs i dag att det inte finns anledning till någon annan påföljd, alltså straff för det misstänkta brottet, än böter. Enligt förslaget ska möjligheten även gälla när påföljden för det misstänkta brottet är villkorlig dom eller villkorlig dom i förening med böter.

I hovrätten finns det i praktiken endast ett begränsat utrymme att avgöra mål utifrån skriftliga handlingar. Enligt förslaget ska hovrätten alltid få avgöra ett tvistemål, en tvist mellan två parter, utan huvudförhandling om en sådan är obehövlig. I familjemål ska möjligheten dock användas med försiktighet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2021-11-11

Datum

2021-11-12

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Regeringen har lagt fram ett förslag som bland annat innebär att om en person som är 18-20 år har begått ett brott, och det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år för brottet, så ska det inte tas särskild hänsyn till den unga åldern när straffet bestäms. Detta gäller också om brottets straffvärde uppgår till fängelse i ett år eller mer. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma unga myndiga lagöverträdare till fängelse.

De särskilda påföljderna för unga ska i stort sett bara gälla personer som inte har fyllt 18 år när de har begått ett brott. Den som är över 18 år ska bara kunna dömas till någon av ungdomspåföljderna om det finns särskilda skäl för det. Vidare ska allvarliga brott som mord eller våldtäkt mot barn inte kunna preskriberas om brottet begicks av någon som fyllt 18 år.

Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör återkomma med ett förslag till riksdagen om att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare ska slopas för alla typer av brott.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Justering

2021-11-11

Datum

2021-11-12

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens styrning av utbyggnadsuppdrag inte har lett till någon större ökning av högskoleutbildade inom bristyrken. Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att göra en analys av måluppfyllelse och att förtydliga utbyggnadsuppdrag riktade mot samhällsbyggnad.

Regeringen anser också att utbyggnaderna har tagit längre tid att genomföra än planerat men att de har fått effekt. Antalet studenter i högskolan har ökat och är nu rekordstort. Regeringen har successivt förändrat villkoren för uppdragen för att öka möjligheterna att bygga ut lärar- och förskollärarutbildningar samt hälso- och sjukvårdsutbildningar.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att göra en analys av måluppfyllelse av utbyggnadsuppdragen i dialog med lärosätena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 58 minuter

Justering

2021-11-09

Datum

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till skatteavtal mellan Sverige och Slovenien. Syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning av skatter på inkomst och på förmögenhet samt att hindra skatteflykt och skatteundandragande.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny lag om detta avtal. Den nya lagen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-11-11

Datum

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-17

Debatt

2021-11-18

Beslut

2021-11-18

Regeringen har föreslagit att uppgifter om enskilda personers personliga eller ekonomiska förhållanden ska omfattas av sekretess hos den kommission som fått i uppdrag att granska regeringens, Utrikesdepartementets och utlandsmyndigheternas arbete med att få de svenska medborgarna Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna.

Lagändringen börjar gälla den 15 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-11-11

Datum

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17