Sök

Riksdagen sa nej till ett 110-tal förslag i motioner om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer från allmänna motionstiden 2018, 2019, 2020 och 2021.

Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om folkrätt, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, brott mot mänskligheten samt demokrati och yttrandefrihet. Andra exempel är kvinnors rättigheter samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen ser även att exempelvis EU, FN och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) är centrala aktörer i det globala arbete som rör flera av dessa frågor.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

8

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

9, 68 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-03-30

Debatt

2022-03-31

Beslut

2022-04-06

För att anpassa svenska regler till EU-regler om elektroniska system för vägtullar har regeringen föreslagit flera lagändringar, bland annat i lagen om elektroniska vägtullssystem. Ändringarna innebär i första hand att ett fordons passager i elektroniska vägtullssystem ska registreras. Registrering ska antingen göras genom utrustning som finns i fordonet eller att fordonets registreringsskylt läses av automatiskt. En annan ändring är att de olika aktörerna i det europeiska elektroniska vägtullssystemet får vissa nya eller ändrade skyldigheter.

Ändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-04-06

Debatt

2022-04-07

Beslut

2022-04-20

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om luftfartsfrågor. Detta med hänvisning till att vissa åtgärder redan har utförts och att arbete pågår med en del av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om regionala flygplatser, upphandlad trafik, minskad klimatpåverkan från luftfarten och flygplatsrelaterade frågor.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

18

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

24, 99 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-03-30

Debatt

2022-03-31

Beslut

2022-03-31

Regeringen har föreslagit att möjligheten att dra av tidigare års underskott efter en förändring av företags ägarförhållanden ska begränsas. Möjligheten till avdrag av underskott tas bort helt om underskotten är det övervägande skälet till att ägarförändringarna har skett. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 maj 2022 och tillämpas på ägarförändringar som skett efter den 10 juni 2021. Den 10 juni 2021 meddelade regeringen i en skrivelse till riksdagen att ett förslag om begränsningar i avdragsrätten skulle komma att lämnas, därför kan lagstiftningen tillämpas bakåt i tiden.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-30

För att regeringsbeslut ska gälla ska de skrivas under av statsministern eller ett annat statsråd. Regeringen har lämnat förslag till att göra det möjligt att införa en digital hantering av regeringsbeslut. Förslaget innebär att regeringsbeslut som ska expedieras ska kunna gälla också på andra sätt än genom underskrift med penna på papper, under förutsättning att höga krav på säkerhet uppfylls. Syftet är att göra hanteringen teknikneutral.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som vilande. Lagändringen ska börja gälla den 1 januari 2023.

Eftersom förslaget gäller en ändring i regeringsformen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-22

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Det nya säkerhetsläget har gett behov av en kraftig tillväxt inom Försvarsmakten, vilket kan komma att påverka andra delar av samhället. Det kan exempelvis handla om att försvarets övningar kan vara bullriga och miljöpåverkande, vilket kan stå i konflikt till möjligheten att bygga bostäder eller bedriva turistverksamhet.

För att liknande situationer inte ska bli en bromsfaktor i utbyggnaden av försvaret riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att vidta fler åtgärder för en god samexistens mellan försvarets intressen och övriga samhällsintressen. Regeringen bör också ge Försvarsmakten i uppdrag att återkomma med ett underlag för hur övningsverksamheten kan organiseras utan att utgöra ett hinder för byggandet av havsbaserad vindkraft på lång sikt.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 40 förslag i motioner om militära frågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-31

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om bostadspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om bostadsanpassningsbidrag, översyn av redovisningsregler för att underlätta bostadsbyggande på landsbygden, behovsbostäder, investeringsfond för utsatta områden och kollektiva boendeformer.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 75 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-30

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att skynda på arbetet med att stärka och utveckla den kommunala konsumentvägledningen.

I övrigt sa riksdagen nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om konsumenträtt. Detta med hänvisning till tidigare ställningstaganden och att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om. Motionsförslagen handlar bland annat om telefonförsäljning av lotter och andra spel, reklam riktad till barn, översyn av lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter, snabblån, konsumentvägledning och resegarantisystemet.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

10, 42 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-30

Riksdagen har i ett utlåtande granskat de ansökningar om EU-medlemskap som Ukraina, Georgien och Moldavien har lämnat in till EU:s ministerråd. Riksdagen ser positivt på ansökningarna. EU bör enligt riksdagen ge de tre länderna ett tydligt medlemskapsperspektiv och ge dem som potentiella kandidatländer tillgång till det stöd till reformer som EU erbjuder blivande medlemsländer.

Riksdagen fördömer också Rysslands invasion av Ukraina. Genom att ta ställning för Ukraina som ett potentiellt kandidatland så visar EU, enligt riksdagen, att unionen stödjer Ukrainas rätt att göra sina egna utrikespolitiska vägval utan inblandning. Riksdagen anser även att det är nödvändigt att EU redan nu gör ett tydligt, långsiktigt och omfattande åtagande om stöd till återuppbyggnaden av ett fritt och demokratiskt Ukraina.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 27 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-25

Debatt

2022-03-29

Beslut

2022-03-30

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om klimatpolitik. Anledningen är främst att arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Förslagen handlar om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, kompletterande åtgärder, infångning och lagring av koldioxid, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning, klimatanpassning och övriga klimatpolitiska frågor.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

27

Reservationer

52 

Anföranden och repliker

28, 121 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-30

Debatt

2022-03-31

Beslut

2022-04-06

Riksdagen har behandlat en redogörelse för arbetet inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationen under 2021.

EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en kontrollgrupp bestående av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter.

Under året handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, översynen av Europols mandat, en ny Europolförordning samt coronapandemins påverkan på brottsligheten i EU.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-31

Riksdagen anser att Pliktrådet behöver garanteras oberoende från Försvarsmakten för att kunna göra sin uppgift att representera Sveriges totalförsvarspliktiga, deras intressen och åsikter.

I dag är Pliktrådet en del av Försvarsmakten, och ett sådant beroendeförhållande hindrar enligt riksdagen rådet från att bedriva en självständig verksamhet. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att garantera Pliktrådets oberoende från Försvarsmakten.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om försvarsmaktens personal. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

18, 68 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändrade regler för att lämna ut uppgifter via SCB till det internationella data- och forskningscentret i Luxembourg Income Study, LIS. Det handlar om uppgifter på individnivå om inkomstförhållanden, skulder och förmögenhet som ska kunna lämnas ut för statistik- och forskningsändamål.

Syftet är bland annat att kunna göra jämförande analyser med länder inom och utanför EU.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 29 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny och modernare konsumentköplag. Förutom köp av varor innehåller den nya lagen även regler om köp av digitalt innehåll och digitala tjänster. Den nya lagen innebär bland annat att tiden för säljarens ansvar att bevisa att ett fel inte fanns vid köpet förlängs från sex månader till två år. En annan ny bestämmelse är att den som tillhandahåller digitalt innehåll blir skyldig att göra säkerhetsuppdateringar och andra nödvändiga uppdateringar under viss tid.

Vissa särskilda regler för konsumentköp av levande djur införs också i konsumentköplagen. Riksdagen riktade här en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att köp av dyrare djur inte ska omfattas av konsumentköplagen.

Den nya lagen innebär att svenska regler anpassas till EU-regler på området. Lagen börjar gälla den 1 maj 2022.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

8

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

23, 72 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-30

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om integration. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om bosättningslagen, etableringsprogrammet och etableringsinsatserna samt om integrationskapacitet och utsatta områden.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

11

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

19, 73 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-24

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Motionerna handlar bland annat om målen för jämställdhetspolitiken, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och om diskriminering i arbetslivet. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete på området redan pågår eller att åtgärder redan har gjorts.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

16

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

12, 83 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-25

Debatt

2022-03-29

Beslut

2022-03-30

Riksdagen har beslutat att ge regeringen rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 205 miljoner kronor. Den materiel som ska skänkas är fältutrustning för minröjning samt upp till 5 000 pansarskott till ett sammanlagt värde av högst 205 miljoner kronor.

Beslutet innebär att anslagen för försvar och samhällets krisberedskap i statens budget ska öka med 205 miljoner kronor för 2022. Det motsvarar den summa som det kommer att kosta att återanskaffa den materiel som skänkts.

Beslutet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det innebär att förslaget kommer direkt från utskottet. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2022-03-23

Datum

2022-03-23

Bordläggning

2022-03-23

Debatt

2022-03-24

Beslut

2022-03-24

Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. EU-förslaget innehåller regler som ska förhindra att företag som saknar substans används för att undkomma skatt.

Riksdagen konstaterar bland annat att förslaget är mycket omfattande och långtgående. Riksdagen anser att kommissionen inte tillräckligt har motiverat att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det mål som anges. Därmed strider förslaget mot subsidiaritetsprincipen och riksdagen beslutade att lämna invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-22

Bordläggning

2022-03-25

Debatt

2022-03-29

Beslut

2022-03-30

Riksdagen har prövat ett EU-förslag om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU och anser att det strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen.

EU-kommissionen föreslår en global minimiskatt på 15 procent för multinationella företag inom EU. Syftet är att säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en rättvis andel av sina vinster i skatt oavsett var de har sin verksamhet. En miniminivå för beskattningen ska enligt förslaget bland annat motverka skattekonkurrens mellan länder och möjliggöra en jämn spelplan för företag runt om i världen. EU-förslaget ska gälla för koncerner vars omsättning överstiger 750 miljoner euro och även omfatta nationella, inhemska koncerner som inte bedriver gränsöverskridande verksamhet.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens lagförslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska huruvida den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen är positiv till syftet med EU-förslaget eftersom även riksdagen anser att skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens ska motverkas. Men eftersom EU-kommissionen inte genomfört en egen konsekvensanalys av förslaget anser riksdagen att det är svårt att bedöma om skattereglerna i fråga går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå deras mål. Därför invänder riksdagen mot förslaget i ett motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-22

Bordläggning

2022-03-25

Debatt

2022-03-29

Beslut

2022-03-30

För att stärka ägande- och brukanderätten och erbjuda skogsägare alternativ när värdefull skog skyddas har regeringen föreslagit nya ersättningsmarker och ett utökat markförsäljningsprogram från Sveaskog. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen gav regeringen rätt att överföra en sammanlagd areal om högst 25 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark från det statliga skogsbolaget Sveaskog AB till staten för att sedan användas som ersättningsmark.

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen också att inriktningen på Sveaskogs nuvarande markförsäljningsprogram ändras. Totalt ska 60 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark kunna erbjudas som alternativ ersättningsform för skyddsvärd skogsmark. Det är en ökning från de kvarvarande 27 300 hektar som i dag finns inom Sveaskogs markförsäljningsprogram.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i skogspolitiska frågor. Tillkännagivandena handlar om

• beräkningsmetoder för skyddad natur vid rapporteringen till Europeiska miljöbyrån
• en regelbunden översyn av formellt skyddade områden med möjligheter till förändringar
• en översyn av skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas
• ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborren i skyddade områden samt kompensation till enskilda skogsägare.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

59

Reservationer

83 

Anföranden och repliker

32, 129 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-22

Bordläggning

2022-03-23

Debatt

2022-03-24

Beslut

2022-03-30