Sök

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Skrivelsen handlar bland annat om de granskningar som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) gjort under 2020 med anledning av den så kallade signalspaningslagen.

Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamheten är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Det finns dock tydliga regler för signalspaning för att skydda den enskildas personliga integritet.

Regeringen ser positivt på att Siun lämnar synpunkter på, utvecklar och förstärker integritetsskyddet och har en löpande dialog med Försvarets radioanstalt (FRA) om förbättringar. Även inspektionsförberedelserna med FRA har fungerat väl under året. På grund av coronapandemin genomfördes inte vissa av granskningarna under 2020 och planerades istället att genomföras under 2021.

Riksdagen delar regeringens uppfattning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 14 minuter

Justering

2022-02-15

Datum

2022-02-15

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Styrelsen i ett samordningsförbund ska få möjlighet att besluta att ledamöter och ersättare får delta i styrelsesammanträden på distans. Anledningen är att förbunden ska kunna arbeta mer effektivt och hållbart. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt kommuner och regioner i Sverige kan samverka finansiellt genom att bilda samordningsförbund som finansierar rehabiliteringsinsatser. Syftet är att arbeta för att medborgare ska få stöd och rehabilitering som ger dem möjlighet att försörja sig själva.

Lagändringen börjar gälla den 16 mars 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-10

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-17

Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassan arbetar på ett effektivt sätt med att förebygga sjukskrivningar. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen att regeringen förtydligar Försäkringskassans ansvar och uppdrag att förebygga sjukfrånvaro, arbetsoförmåga och sjukskrivningar. Riksrevisionen lämnar också vissa rekommendationer till Försäkringskassan.

Regeringen håller i stort med Riksrevisionen och redovisar åtgärder som har gjorts på området i en skrivelse till riksdagen.

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av ett antal motioner:

• Regeringen bör förtydliga Försäkringskassans ansvar och uppdrag för att förebygga sjukfrånvaro.
• Regeringen bör se till att effekterna av de förebyggande insatser som görs med ersättningar från Försäkringskassan utvärderas.
• Regeringen bör arbeta för att öka kunskapen om förebyggande insatser och ersättningar inom sjukförsäkringen.

Riksdagen sa nej till övriga motioner och avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-10

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-17

Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som handlar om handläggningen av så kallade anknytningsärenden, det vill säga då en person ansöker om uppehållstillstånd för att komma till Sverige som anhörig.

Bakgrunden är Riksrevisionens granskning av Migrationsverkets och utlandsmyndigheternas (de svenska ambassadernas och konsulatens) handläggning av anknytningsärenden. Granskningen pekar på stora kvalitetsbrister, bland annat i arbetet med att klarlägga den sökandes identitet.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport och tillkännagav för regeringen att den ska se till att

• identitetskontrollerna skärps och arbetet med identitetsfrågor prioriteras högre av regeringen och myndigheterna
• den rättsliga kvaliteten i anknytningsärenden säkerställs
• skyndsamt lägga fram författningsförslag som gör det enklare att inhämta och utbyta information mellan myndigheter.

Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

18, 59 minuter

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-10

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-17

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som gäller apoteks- och läkemedelsfrågor. Detta med hänvisning till att utredningar och arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om bidrag till apotek, tillgänglighet till läkemedel vid hälso- och sjukvård i hemmet, patienters behov av vissa förpackningar och nationella prioriteringslistor samt behandling med läkemedel vid psykisk ohälsa.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

7, 51 minuter

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-08

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-02-24

Riksdagen beslutade att rikta tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om alkohol- och narkotikapolitiken. Uppmaningarna handlar om att regeringen bör

• göra en bred utvärdering av alkoholpolitiken
• i den kommande utvärderingen av narkotikapolitiken analysera utfallet av de internationella insatser som gjorts för att minska narkotikadödligheten
• se över frågan om serveringstillstånd i alkohollagen i syfte att skapa ett enklare och mindre godtyckligt regelverk.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om bland annat alkohol- och narkotikapolitiken. Riksdagen sa nej till övriga motioner främst med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

15, 69 minuter

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-08

Bordläggning

2022-02-15

Debatt

2022-02-16

Beslut

2022-02-17

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.

Motionerna handlar bland annat om samhällets digitalisering, digital delaktighet, tillgång till elektroniska kommunikationer, utbyggnaden av 5G-nätet och postservice i hela landet.

Anledningen är främst att efterfrågade åtgärder redan har vidtagits och pågående beredningsarbete.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

16

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

16, 86 minuter

Justering

2022-02-01

Datum

2022-02-07

Bordläggning

2022-02-15

Debatt

2022-02-16

Beslut

2022-02-17

Yrkeshögskolan lever i stort sett upp till de förväntningar som riksdagen har på skolformen. Det konstaterar Riksrevisionen i en rapport om yrkeshögskolans ambitioner, styrning och uppföljning. Riksrevisionen anser att de utbildningar som yrkeshögskolan erbjuder efterfrågas på arbetsmarknaden, men att det finns delar av yrkeshögskolan som kan utvecklas.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda ett gemensamt ansökningssystem för alla som vill gå en yrkesutbildning. Dessutom vill Riksrevisionen att Myndigheten för yrkeshögskolan ska utveckla och effektivisera handläggningen av ansökningar om att anordna en utbildning inom yrkeshögskolan. Myndigheten ska också säkerställa att det inte förekommer hot och jäv i verksamheten.

I en skrivelse om Riksrevisionens rapport skriver regeringen att den har tillsatt en utredning som ska föreslå hur ett gemensamt system för ansökningar till yrkeshögskolan kan utformas.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-04

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om en rad ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att betygssättningen ska spegla elevernas kunskaper bättre och främja elevernas kunskapsutveckling.

Ämnesbetyg ska ges istället för kursbetyg när det gäller gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det inte längre finnas kurser. Utbildningen inom varje ämne ska istället ges i form av en eller flera nivåer. Betyg ska sättas i ett ämne efter varje avslutad nivå. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska det betyget ersätta betyg som har satts på de lägre nivåerna.

En ny princip för betygssättning införs också. Den innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Denna princip ska gälla betygssättning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Ändringarna i skollagen som handlar om den nya principen för betygssättning och att betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer börjar gälla den 1 juli 2022 och tillämpas från och med samma datum. De ändringar som innebär att ämnesbetyg ska införas börjar gälla den 15 juli 2022 och ska tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-04

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon och cirka 230 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om väg- och fordonsfrågor.

I samband med detta riktade riksdagen två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör utreda vilka konsekvenser de svenska kraven på miljökontroll i fordonsbesiktningen har fått i jämförelse med miljökontrollen i andra länder i EU.
• Regeringen bör se över hur Trafikverket utformar upphandlingar med entreprenörer så att de kan utföra snöröjning i rimlig tid, både åt staten och åt privata vägsamfälligheter.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna, som bland annat handlade om en fossilfri fordonsflotta, infrastruktur för laddning, självkörande fordon, tyngre och längre lastbilar samt parkeringsfrågor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet.

Behandlade dokument

91

Förslagspunkter

25

Reservationer

70 

Anföranden och repliker

25, 119 minuter

Justering

2022-02-01

Datum

2022-02-04

Bordläggning

2022-02-15

Debatt

2022-02-16

Beslut

2022-02-17

Riksdagen sa nej till ett utskottsinitiativ från justitieutskottet om att regeringen ska ge ett tilläggsuppdrag till den pågående utredningen Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet. Utskottet vill att utredningen ska föreslå hur brottsbekämpande myndigheter kan få

• ökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel för att upptäcka och/eller förhindra allvarlig brottslighet som förekommer i kriminella nätverk
• nya möjligheter att använda husrannsakan för att upptäcka och/eller förhindra allvarlig brottslighet.

Riksdagen sa samtidigt nej till utskottets förslag om att förkorta utredningstiden till den 2 september 2022.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 37 minuter

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-04

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

EU-kommissionen har lämnat förslag till en förordning, en lag, som innebär att det ska bli möjligt för EU att vidta åtgärder mot transportföretag som underlättar eller ägnar sig åt människohandel eller smuggling av migranter i samband med olagliga inresor i EU. Förslaget omfattar transportföretag oavsett transportsätt; med flyg, till sjöss, på inre vattenvägar, på järnväg eller på väg.

Riksdagen välkomnar åtgärder för att bekämpa människohandel och smuggling av migranter, men tycker att kommissionens förslag i vissa delar strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Det är framför allt när det gäller luftfarten som riksdagen anser att förslaget går för långt. För Sveriges del skulle till exempel åtgärder från EU-kommissionen som förhindrar utländska flygbolag från att vistas i svenskt luftrum riskera olika internationella åtaganden som Sverige har ingått. De åtgärder mot transportföretag som förslaget omfattar som gäller luftfart bör därför beslutas av medlemsländerna själva. En liknande problematik finns när det gäller sjöfart. För transporter på land anser däremot riksdagen att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Riksdagen beslutade att skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-15

Debatt

2022-02-16

Beslut

2022-02-17

Ljuddämpare ska inte längre jämställas med skjutvapen, utan i stället regleras på i princip samma sätt som ammunition. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att den som har rätt att inneha ett skjutvapen inte längre behöver ansöka om ett separat tillstånd för ljuddämpare som passar till vapnet. Anledningen till förslaget är minskad administration för legala vapenägare så som jägare och sportskyttar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen riktar också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen. I korthet handlar det om en mer långtgående möjlighet för vapenägare att inneha ljuddämpare jämfört med regeringens förslag.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

13, 56 minuter

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-15

Debatt

2022-02-16

Beslut

2022-02-17

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021/22 om olika cybersäkerhetsfrågor. Anledningen till detta är främst det arbete regeringen redan gör på området, till exempel mot bakgrund av olika utredningar, samt det nyinrättade nationella cybersäkerhetscentrets pågående arbete. Motionsförslagen handlar bland annat om en översyn av cybersäkerhetsområdet, Försvarsmaktens förmåga, kompetensförsörjning och internationella överenskommelser.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

12

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

10, 50 minuter

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-04

Debatt

2022-02-15

Beslut

2022-02-17

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om försvarspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om hybridhot, det militära försvarets förmåga, materielförsörjningsfrågor och försvarets ekonomi.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

17

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

31, 101 minuter

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-04

Debatt

2022-02-15

Beslut

2022-02-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet med energideklarationer.

Riksrevisionen anser att energideklarationerna har svaga förutsättningar att få enskilda småhusägare att genomföra energieffektiviserande åtgärder. Därför rekommenderar Riksrevisionen bland annat att Boverket får i uppdrag att utreda hur energideklarationerna kan effektiviseras som styrmedel.

Regeringen bedömer det lämpligt att avvakta med den föreslagna översynen till dess att den kommande omarbetningen av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda ska genomföras i Sverige. Riksdagen konstaterar att de krav på återrapportering som regeringen aviserat i skrivelsen nu har beslutats samt att EU-kommissionen nu har presenterat ett förslag till omarbetning av direktivet.

Riksdagen förutsätter att regeringen kommer att prioritera den rekommenderade översynen så snart det är lämpligt och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Justering

2022-02-01

Datum

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att prioritera arbetet mot att företag används som brottsverktyg. Det ska råda nolltolerans mot brottsliga upplägg som exempelvis att använda så kallade bolagsmålvakter. Med bolagsmålvakt menas en person som låter sig utses till exempelvis VD eller styrelseledamot för ett företag med syftet att dölja den egentliga huvudmannen för bolaget.

Regeringen har tillsatt en utredning för att överväga och föreslå åtgärder mot den typen av brottslig verksamhet men riksdagen understryker att lagstiftning behöver komma på plats så snart som möjligt. Därför ska regeringen enligt tillkännagivandet återkomma med ett lagförslag så snart det pågående utredningsuppdraget har redovisats.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 30 förslag om associationsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

13, 45 minuter

Justering

2022-02-01

Datum

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om brottsoffers möjligheter att få ersättning genom utmätning av skadestånd. Riksdagen anser att regeringen bör prioritera att nya regler kommer på plats som ger brottsoffer rätt till utmätning av ersättning som betalats ut med anledning av att en person varit frihetsberövad, till exempel häktad. Förbudet mot utmätning av andra slags skadestånd än ersättning för frihetsberövande ska också ses över. Utmätning är när Kronofogden tar egendom för betalning av en skuld.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från den allmänna motionstiden 2021 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Anledningen är främst tidigare ställningstaganden och pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om ersättning vid frihetsberövanden, åtgärder för effektivare utmätning, åtgärder mot överskuldsättning, olika frågor om skuldsanering samt den så kallade avräkningsordningen.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Justering

2022-02-01

Datum

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Regeringen har föreslagit en rad åtgärder med anledning av covid-19 i två extra ändringsbudgetar för 2022:

• Den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån som gäller fri parkering vid arbetsplatsen som har gällt sedan våren 2020 förlängs till och med den 30 juni 2022. Detta börjar gälla den 1 mars 2022.
• Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder. Regeländringen börjar gälla den 8 februari 2022.
• Det införs en tillfällig lag som innebär att anställda inte ska behöva styrka minskad arbetsförmåga med läkarintyg under sjuklöneperioden. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 7 februari 2022.
• Arbetet med vaccinering, testning och smittspårning samt fortsatt utveckling av covidbevis ska få mer resurser.
• Mer pengar ska användas till ersättning för karensavdrag och höga sjuklönekostnader samt för utökningar av omställningsstödet, omsättningsstöden till enskilda företagare och handelsbolag samt av evenemangsstödet.
• Mer pengar satsas också på stöd till kultur och idrott.
• Fribeloppet för att få studiemedel slopas tillfälligt.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag.

För att mildra de ekonomiska konsekvenserna och underlätta verksamhet under pandemin beslutade riksdagen att ytterligare 820 miljoner kronor utöver regeringens förslag går till utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid i statens budget under 2022. I övrigt sa riksdagen ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att de anvisade medlen i statsbudgeten ökar med 19,2 miljarder kronor och att statens inkomster minskar med 11,2 miljarder kronor 2022. Det innebär att statens lånebehov ökar med 30,4 miljarder kronor under 2022.

Riksdagen anser också att regeringen snabbt bör arbeta om kriterierna för evenemangsstödet så att de som berörs kan få stödet snabbare och att fler kan få del av det. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 77 minuter

Justering

2022-02-01

Datum

2022-02-02

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

En ny lag med kompletterande regler införs för att anpassa svensk lag efter EU:s förordning om en gemensam digital ingång. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den gemensamma digitala ingången är en del av EU:s strategi för den inre marknaden och den fria rörligheten för människor, varor, tjänster och kapital. Ingången ska ge privatpersoner och företag tillgång till information, förfaranden och hjälp- och problemlösningstjänster online.

Förslaget till kompletterande regler innebär bland annat att regeringen får befogenhet att utse vilka förvaltningsmyndigheter, kommunala myndigheter och enskilda organ som ska vara behöriga myndigheter eller nationella samordnare, samt vilka uppgifter en samordnare ska ha. Syftet är att få till en långsiktigt fungerande struktur och organisation som tydliggör ansvarsfördelningen mellan de aktörer som omfattas av EU-förordningen.

Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 april 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-02-01

Datum

2022-02-01

Bordläggning

2022-02-15

Debatt

2022-02-16

Beslut

2022-02-17