Sök

Riksdagen sa ja till ändringar i skollagen för att öka kontrollen av konfessionella, det vill säga religiösa, inslag i skolan. Ändringarna innebär bland annat att det ställs högre krav på de huvudmän som vill bedriva verksamhet med konfessionell inriktning samt att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom skolan så att eleverna kan välja om de vill delta eller inte.

Ändringarna innebär också att definitionerna av undervisning och utbildning i skollagen förtydligas och att det införs nya definitioner av begreppen konfessionellt inslag och konfessionell inriktning. Det innebär bland annat att skolor, förskolor och fritidshem med offentlig huvudman ska kunna genomföra avslutningar och uppmärksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte förekommer konfessionella inslag.

Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2023.

Riksdagen avslog också samtliga motionsyrkanden i ärendet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

8, 184 minuter

Justering

2022-06-07

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kontroll av produkter med dubbla användningsområden. Med produkter med dubbla användningsområden menas produkter eller teknik avsedd för civilt bruk, men som även kan användas för militära ändamål och för att tillverka massförstörelsevapen.

De nya reglerna ger bland annat regeringen möjligheter att meddela föreskrifter om tillståndskrav och underrättelseskyldighet för export av cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd. Med tekniskt bistånd menas att bidra med kunskap eller information som är nödvändig för att producera eller använda en särskild teknik, produkt eller tjänst.

Lagändringarna görs på grund av en ny EU-förordning som syftar till att göra kontrollen av produkter med dubbla användningsområden mer effektiv. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 55 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Riksdagen har behandlat den årliga skrivelsen från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen, EU. Skrivelsen täcker hela EU:s verksamhet under 2021.

Regeringen redogör i skrivelsen bland annat för de diskussioner som förts om de lärdomar som kan dras från pandemin relaterat till EU:s beredskap. Regeringen betonar hur viktig en väl fungerande inre marknad med öppenhet mot omvärlden och samarbete med internationella partner är för EU:s konkurrens- och motståndskraft. Riksdagen välkomnar resonemanget och framhåller att det är fortsatt aktuellt i det kraftigt försämrade säkerhetsläge som Rysslands invasion av Ukraina innebär. Riksdagen framhåller även att respekten för de grundläggande värdena om demokrati, rättsstaten och mänskliga rättigheter är en av unionens främsta tillgångar som måste garanteras.

Vidare anser riksdagen att unionen bör klargöra medlemskapsperspektivet för Ukraina, Georgien och Moldavien genom att benämna dem som potentiella kandidatländer till dess det finns underlag som motiverar att de kan ges status som kandidatländer. Som potentiella kandidatländer bör de tre länderna få tillgång till allt reformstöd som EU har att erbjuda blivande medlemsstater.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat trettio förslag i en följdmotion med anledning av skrivelsen och cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 och 2021 som rör EU-samarbetet. Riksdagen sa nej till motionsförslagen, i flera fall med hänvisning till att förslagen redan omfattas av den förda politiken.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

22

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

28, 103 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Riksdagen lade regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll under 2021 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2021. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

11, 55 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Riksdagen sa ja till ny lag om sammanhållen dokumentation för vård- och omsorgsgivare. Den nya lagen innebär att vårdgivare får tillgång till personuppgifter direkt eller på annat sätt elektroniskt hos andra vård- och omsorgsgivare. I lagen införs åtgärder för att stärka integriteten för vårdtagare samt starkare skydd för barns samtycke till behandling av personuppgifter.

Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag i frågan.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 48 minuter

Justering

2022-06-07

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Kravet på att vara bosatt i en region för att kunna delta i sprututbytesverksamhet där bör tas bort. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.
Kravet infördes bland annat för att underlätta tillståndsgivningen och för att fler regioner skulle vilja erbjuda sprututbytesverksamhet. Numera bedriver de flesta av landets regioner sprututbytesverksamhet och regeringen bedömer att kravet på bosättning inom regionen, den så kallade bosättningsprincipen, har spelat ut sin roll.

Förslaget förväntas öka tillgängligheten till sprututbyten och därigenom underlätta ett effektivt smittskyddsarbete.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Riksdagen har behandlat cirka 430 förslag om hälso- och sjukvård i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Några av motionsförslagen ligger till grund för ett antal uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen beslutade att rikta till regeringen. Tillkännagivandena handlar om att

• stärka den medicinska kompetensen och personalförsörjningen inom äldreomsorgen
• ha ett större fokus på barn i anhörigstödet inom hälso- och sjukvården
• utreda hur ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME kan inrättas
• förstärka de tidiga insatserna för psykisk hälsa inom primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
• följa upp och analysera arbetet med en jämställd vård och bland annat föreslå konkreta åtgärder
• öka kunskapen om patientens delaktighet, så kallat brukarinflytande, hos kommuner, regioner och andra myndigheter
• skapa förutsättningar för minskade vårdköer genom utökad samverkan mellan sjukvården och Försäkringskassan.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

127

Förslagspunkter

24

Reservationer

67 

Anföranden och repliker

16, 78 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta regler för utvisning på grund av brott. Regeringens förslag innebär bland annat att

• utvisning på grund av brottets allvar ska kunna ske vid lägre straffvärden än i dag
• det ska ställas högre krav på utlänningens etablering i det svenska samhället för att han eller hon inte ska bli utvisad
• kravet på synnerliga skäl för utvisning när utlänningen vistats länge i Sverige ska tas bort
• förbudet mot att i vissa fall utvisa den som kom till Sverige som ung tas bort och ska ersättas med kvalificerade krav för utvisning
• domstolen inte längre ska beakta det men som utlänningen förorsakas genom utvisningen vid straffmätningen och valet av påföljd
• återreseförbuden blir längre och ska börja löpa vid dagen för utresa.

Regeringen föreslår även att det ska ges ökade möjligheter att neka uppehållstillstånd för en utlänning som har begått brott och att skyddet mot återkallelse av uppehållstillstånd ska stärkas för den som har blivit utsatt för våld eller allvarliga kränkningar i en nära relation.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen riktar även uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om bland annat att

• återfallsbrottslighet lättare ska kunna leda till utvisning
• återkomma med förslag om inhibition vid icke bestående verkställighetshinder, så att en utvisning kan verkställas så snart det inte längre finns något hinder
• den som har utvisats på grund av brott mot familjemedlem inte ska kunna återvända till Sverige på grund av anknytning till brottsoffren.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

17

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

11, 70 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Efterlevandestöd ska inte ges till barn och unga vars boende och uppehälle bekostas av det allmänna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Lagändringen ska utjämna skillnaderna mellan underhållsstöd respektive efterlevandestöd. Den börjar gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur bedömningen av arbetsförmågan för behovsanställda ska göras i vissa sjukpenningärenden. Lagändringen börjar gälla den 1 september 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

5, 20 minuter

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om höjt bostadstillägg till pensionärer, och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen.

Regeringen har föreslagit en lagändring som innebär att konsumtionsstödet inom bostadstillägget till pensionärer höjs med 200 kronor för ogifta och 100 kronor för gifta, per månad. En lagändring har också föreslagits för att säkerställa att pensionärer som betalar avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen får del av höjningen.

Lagändringen gällande bostadstillägget börjar gälla den 1 juli 2022 och ska börja tillämpas första gången för bostadstillägg som avser augusti 2022.

Riksdagen sa nej till tre förslag i motioner.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning. Bestämmelserna innebär att fartygsägare kan få böter om de lämnar vilseledande eller oriktiga uppgifter när fartygets återvinningsplan upprättas. Driftsansvariga för återvinningsanläggningarna kan få böter om ett fartyg återvinns på ett annat sätt än vad som är bestämt enligt fartygets återvinningsplan.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 september 2022.

Riksdagen har också behandlat cirka 220 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Några av förslagen ligger till grund för uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen beslutade att rikta till regeringen. Tillkännagivandena rör frågor om

• klassificering av jordbruket
• proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning
• äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt skydd
• arbetet med grön infrastruktur
• tidsfrist vid miljöprövning
• djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livsmedel
• Århuskonventionens talerättsregler.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

94

Förslagspunkter

26

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

24, 106 minuter

Justering

2022-06-07

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny växtskyddslag samt en ändring i skogsvårdslagen. Den nya lagen innebär att svensk rätt anpassas till EU-förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare och EU-förordningen om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan.

Syftet med såväl EU-förordningarna som den nya växtskyddslagen är att ge ett bättre och effektivare skydd mot växtskadegörare.

Riksdagen riktar också sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen kring och om:

• utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen
• tillståndsprövningar av växtskyddsmedel
• det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden
• godkännandeprocessen för glyfosat
• Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier
• den europeiska kemikaliemyndighetens (Echas) förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter.
• verka för att åtgärder vidtas för att långsiktigt fasa ut PFAS ur konsumentprodukter och förpackningsmaterial som är avsedda för livsmedelsändamål inom hela EU.

Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden om kemikaliepolitiska åtgärder. Anledningen är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Den nya växtskyddslagen och ändringen i skogsvårdslagen börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

16

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

11, 70 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för åren 2021-2024. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler.

Regeringens redovisning har genom åren utvecklats till en allt större precision utifrån sitt syfte: att tydliggöra statsstöd till företag och hushåll så att dessa kan prövas på samma sätt som anslagen i statsbudgetens utgifter. I många fall kan redovisningen ge användbara "prislappar" på skatteförmånlig behandling som kan göra det lättare att bedöma utgiftsbehovet inom utgiftsområdena när budgeten beslutas under hösten.

Regeringen har under våren 2022, precis som våren 2020 och 2021, presenterat många åtgärder till följd av covid-19-pandemin för att lindra de ekonomiska följderna för fysiska personer, företag och hela samhällsekonomin.

Riksdagen beslutade att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-07

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Statliga förvaltningsmyndigheter, kommuner och regioner ska vara skyldiga att på begäran av Institutet för mänskliga rättigheter lämna uppgifter om vilka åtgärder som har gjorts i den egna verksamheten för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Riksdagen sa, med ett förtydligande, ja till regeringens förslag.

Institutet för mänskliga rättigheter är sedan 1 januari 2022 en ny myndighet under regeringen. Institutets övergripande uppgift är att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Uppgifter från statliga förvaltningsmyndigheter, kommuner och regioner ingår i underlaget för institutets arbete.

Regeringen föreslår att skyldigheten att lämna uppgifter om mänskliga rättigheter inte ska gälla för domstolsliknande nämnder eller sådana organ i förvaltningsmyndigheter som har domstolsliknande uppgifter. Skyldigheten ska inte heller gälla för Justitiekanslern eller Riksrevisionen. Det ska i lagtexten även förtydligas att Riksdagens ombudsmän på samma sätt som Justitiekanslern och Riksrevisionen inte omfattas av uppgiftsskyldigheten.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-07

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 35 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

41, 254 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-07

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Regeringen har lämnat förslag om ändringar i arbetsrätten samt om nya former av stöd för arbetstagares omställning på arbetsmarknaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringens förslag som gäller arbetsrätten innebär att lagen om anställningsskydd, LAS, ändras på flera punkter. Som exempel ska en uppsägning från arbetsgivarens sida grunda sig på sakliga skäl. Sakliga skäl ska kunna vara arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen. Andra förändringar är att alla arbetsgivare får undanta tre arbetstagare från turordningen vid arbetsbrist och att en anställning inte ska bestå vid tvist om giltigheten av en uppsägning. För att ge arbetstagare ett bättre skydd vid omreglering till lägre sysselsättningsgrad införs turordning och omställningstid. Anställningsavtal ska som huvudregel gälla på heltid och en ny anställningsform, särskild visstidsanställning, införs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt statligt studiestöd, omställningsstudiestöd. Stödet ska göra det möjligt för fler vuxna yrkesverksamma att förbättra sin kompetens genom studier och på så sätt stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Ett grundläggande omställnings- och kompetensstöd införs också. Syftet med det stödet är att stärka enskilda personers ställning på arbetsmarknaden.

Regeringens förslag har sin grund i en överenskommelse mellan regeringen och Centerpartiet.

De flesta lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2022 och tillämpas första gången den 1 oktober 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 124 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-07

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-08

Ändringar i plan- och bygglagen ska göras för att förenkla, förtydliga och effektivisera byggnadsnämndens tillsynsarbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringen föreslår bland annat att tillsynsmyndighetens möjlighet att få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen ska utvidgas. Det ska införas en presumtionsregel för vem som ansvarar för att åtgärda ett enkelt avhjälpt hinder. Vidare ska det uttryckligen framgå av lagen att ett rivningsföreläggande ska föregås av ett föreläggande att sätta det aktuella byggnadsverket i stånd. Med föreläggande menas att den som föreläggs har en skyldighet att göra något. Byggnadsnämndens möjlighet att förelägga om stängsel vid säkerhetsbrister ska utökas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen sa nej till fem förslag i motioner.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-03

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-14

I EU har en ny Bryssel II-förordning antagits som gäller frågor om äktenskapsskillnad, föräldraansvar och internationella bortföranden av barn.

Förordningen syftar bland annat till att stärka barnens och föräldrarnas rättssäkerhet i tvister där barn är inblandade och det finns en internationell anknytning samt till att effektivisera det rättsliga förfarandet. EU-förordningen börjar tillämpas fullt ut den 1 augusti 2022.

Regeringen har lagt fram ett förslag till en ny lag som kompletterar bestämmelserna i Bryssel II-förordningen. Den nya lagen behövs för att EU-förordningen ska kunna tillämpas i den svenska rättsordningen.

Riksdagen sa ja till den nya lagen som träder i kraft den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-03

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-14

Enligt plan- och bygglagen ska regional fysisk planering ske i Stockholms län och i Skåne län. Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att regional fysisk planering också ska ske i Hallands län.

När en region växer kraftigt ställs enligt regeringen stora krav på regional samordning för att klara mål och strategier när det gäller exempelvis bostadsförsörjning och utbyggnad av kollektivtrafik. Enligt regeringen har behovet av regional planering ökat i Hallands län.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i plan- och bygglagen. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 17 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-03

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sa ja till ändringar i bostadsrättslagen som ska stärka det rättsliga skyddet för den som köper eller äger en bostadsrätt. Bland annat stärks skyddet för köparen kring förhandsavtal och upplåtelseavtal, samt att krav på ekonomisk plan och intygsgivare skärps. Dessutom ska en medlem i en bostadsrättsförening inte kunna ha mer än en röst på föreningsstämman.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023 förutom i den del som avser den ekonomiska planen och intygsgivarna, som börjar gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen riktar också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att utreda hur reglerna om andra föravtal än förhandsavtal kan tydliggöras och skärpas och återkomma med ett förslag.

Riksdagen riktar även ett tillkännagivande till regeringen om att utreda hur regleringen kring förhandsavtal kan skärpas ytterligare.

Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-03

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-14