Sök

Regeringen har föreslagit ändrade krav på de jord- eller skogsbruksföretag som tar emot statligt stöd i form av återbetalning av bränsleskatt och skatt på el. Ändringarna innebär att stödmottagaren ska lämna, och därmed offentliggöra, uppgifter om så kallad primär jordbruksproduktion - det vill säga uppgifter om vilka råvaror som framställs av företaget. Förslaget har lagts fram till följd av ändrade EU-regler.

Regeringen föreslår också att uppgifterna ska lämnas av de jord- eller skogsbruksföretag som tar emot stöd om minst 15 000 euro per kalenderår.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till förslagen.

Riksdagen anser dock att beloppsgränsen för att lämna uppgifter bör höjas till 60 000 euro för att minska den administrativa bördan för företag. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2022-05-10

Datum

2022-05-11

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen beslutade att rikta sex uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att

• en utredning om dödligt våld i nära relationer bör sättas till,

• en utredning bör sättas till om brott som begås mot äldre ska straffas hårdare och om ökad information kan förebygga och minimera dessa brott,

• öka användningen av kontaktförbud för brottsmisstänkta och deras närstående,

• en nationell plan för barnahusens verksamhet bör tas fram för att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn,

• de som arbetar med brottsutredningar där barn är brottsoffer ska ha särskilda specialistkunskaper och att handläggningen inte tar omotiverat lång tid,

• Socialstyrelsen bör föra statistik om orsakerna som ligger till grund för anmälningar till socialtjänsten eller till att barn omhändertas samt att det av kriminalstatistiken framgår när brott mot barn sker inom familjen eller med hedersmotiv.

Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

49

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

10, 59 minuter

Justering

2022-05-05

Datum

2022-05-10

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen riktar fem uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i folkhälsofrågor:

• Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över hur hivförebyggande läkemedel och hivtestning kan utökas i regionerna, samt göra insatser för att öka kunskapen om hiv bland allmänheten.
• Regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram ett underlag till ett nationellt vaccinationsprogram för äldre.
• Regeringen bör se över hur det förebyggande arbetet mot barnfetma kan stärkas och utvecklas i hela landet.
• Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att samordna det förebyggande arbetet inom allergiområdet samt att arbeta för att vården av allergiska personer ska bli mer jämlik.
• Regeringen bör se över hur staten kan ta över det långsiktiga ansvaret för pollenmätningar i Sverige.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 210 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

19

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2022-05-05

Datum

2022-05-09

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ge Försäkringskassan och andra myndigheter större befogenheter att dela information med varandra för att öka och effektivisera samarbetet och skapa förutsättningar för att utreda bidragsfusk.

Riksdagen sa också nej till cirka 270 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 som rör trygghetssystem för företagare och studenter, rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning med mera. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

112

Förslagspunkter

27

Reservationer

78 

Anföranden och repliker

17, 77 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-05-09

Bordläggning

2022-05-11

Debatt

2022-05-12

Beslut

2022-05-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilanpassade bilar så att nybilspriset sätts ned med ett fast schabloniserat belopp som utgår från bilens miljöteknik. Nedsättningen är 350 000 kronor för elbilar och vätgasbilar, 140 000 kronor för laddhybrider och 100 000 kronor för gasbilar. Nedsättningen får inte överstiga 50 procent av bilens nybilspris. Nedsättningen kommer inte att gälla elhybrider och etanoldrivna bilar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-05

Datum

2022-05-06

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en skattereduktion för avgiften till a-kassan. Förslaget innebär att den som är medlem i en svensk a-kassa får göra en avräkning mot den beräknade skatten med 25 procent av den inbetalade a-kasseavgiften.

Syftet är att underlätta och uppmuntra till att fler ansluter sig till arbetslöshetsförsäkringen eftersom det är viktigt att enskilda omfattas av ett försäkringsskydd vid arbetslöshet som i sin tur upprätthåller konsumtionsförmågan och köpkraften. Enligt förslaget bidrar en hög anslutningsgrad, förutom till ekonomisk stabilitet under lågkonjunkturer, även till att upprätthålla legitimiteten och försäkringsmässigheten i arbetslöshetsförsäkringen.

De nya reglerna börjar gälla från och med 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2022-05-05

Datum

2022-05-06

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som förbättrar villkoren för kommersiell radio. Förslagen handlar bland annat om att annonsreglerna blir mer flexibla för att på så sätt ge bolagen bättre förutsättningar att driva sin verksamhet. I dag överlappar tillståndsperioderna för analog och digital kommersiell radio varandra. Förslagen innebär också att tillståndsperioderna synkroniseras. Dessutom kommer möjligheten att återkalla sändningstillstånd för den radio- eller tv-kanal som bryter mot annonsreglerna i radio- och tv-lagen att försvinna. Konstitutionsutskottet delar regeringens uppfattning att det räcker med att radio- eller tv-kanalen får betala en särskild avgift.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2022-05-04

Datum

2022-05-06

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Efter förslag från konstitutionsutskottet, KU, sa riksdagen nej till förslag i motioner om riksdagens arbetsformer. Förslagen rör frågor om bland annat riksmötets öppnande, EU-flaggan i plenisalen, riksdagens utskott, placeringen i plenisalen, riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, utskottens och riksdagsledamöternas resor, motionsrätten, val av talmän och utskottspresidier, lagstiftningsarbete i riksdagen, antalet vice ordförande i utskotten och Riksdagsförvaltningens verksamhet.

I samband med sin behandling av motionsförslagen behandlade KU också en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av utskottsinitiativ inom riksdagen. Antalet utskottsinitiativ som föreslagits och beslutats inom något av riksdagens utskott har ökat. Detta gäller framför allt under de två senaste riksmötena, 2019/20 och 2020/21, då ökningen har varit stor. Det konstaterar en arbetsgrupp inom konstitutionsutskottet, som på utskottets uppdrag genomfört uppföljningen och utvärderingen om utskottsinitiativ. Fler utskottsinitiativ beslutas dessutom av oeniga utskott, där beslutet om att lägga fram förslaget till riksdagen alltså inte är enhälligt. Arbetsgruppen anför bland annat att det är tydligt att bestämmelserna om utskottsinitiativ till viss del har kommit att tillämpas på ett sätt som inte var avsett. KU ställer sig bakom gruppens iakttagelser och slutsatser.

Ett utskottsinitiativ är ett förslag som enligt riksdagsordningen får väckas i ett utskott. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter. Om ett utskott beslutar om ett utskottsinitiativ behandlas det på vanligt sätt genom ett betänkande från utskottet som debatteras och beslutas i kammaren.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

22

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2022-05-04

Datum

2022-05-06

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

För att stärka skyddet för Sveriges säkerhet föreslår riksdagsstyrelsen lagändringar när det gäller säkerhetsskyddet i riksdagen och dess myndigheter. De handlar bland annat om följande:

• Riksdagens myndigheter ska vid behov granska om reglerna för säkerhetsskyddet i den egna verksamheten följs.

• En säkerhetsskyddschef ska finnas i Riksdagsförvaltningen, Riksbanken, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

• Myndigheterna blir skyldiga att skyndsamt anmäla säkerhetshotande händelser och verksamhet till Säkerhetspolisen.

• Myndigheterna ska ingå avtal om säkerhetsskydd i fler situationer än i dag.

• Myndigheterna ska göra en särskild bedömning av säkerhetsskyddet och pröva om det är lämpligt att lägga ut kontrakt som kräver avtal om säkerhetsskydd.

• Tystnadsplikt för partikanslianställda införs om de har fått del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter när de deltar i riksdagens eller Riksdagsförvaltningens säkerhetskänsliga verksamhet.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-04

Datum

2022-05-06

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2021. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

Generellt konstaterar KU att Riksrevisionen har gjort ett bra arbete, trots de begränsningar som coronapandemin orsakat. Utskottet lyfter dock en förhoppning om att Riksrevisionen under verksamhetsåret 2022 ska kunna utnyttja sina anslag fullt ut.

Vidare konstaterar KU att personalomsättningen vid Riksrevisionen har ökat, vilket enligt myndigheten till stor del kan förklaras av effekterna av coronapandemin. Utskottet är positiva till Riksrevisionens fortsatta arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare.

Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-04

Datum

2022-05-06

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Regeringen föreslår vissa ändringar av övergångsbestämmelserna för medicintekniska produkter och en ändring av lagteknisk karaktär i de svenska reglerna med kompletterande bestämmelser till EU:s regler om medicintekniska produkter. Avsikten är att anpassa de svenska reglerna till EU:s regelverk inom området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringen av övergångsbestämmelserna börjar gälla den 26 maj 2022 och ändringen av lagteknisk karaktär börjar gälla den dagen regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-05

Datum

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen vill se förändringar i det svenska artskyddet och uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att vidta flera åtgärder:

• Fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet bör regleras var för sig så att de strikta bestämmelserna för hotade arter i art- och habitatdirektivet inte tillämpas på alla vilda fåglar.
• Regeringen bör förtydliga att nationella fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk.
• Det ska förtydligas att en markägare ska kunna få ersättning vid ett förbud att bruka marken med hänvisning till artskyddet.
• Regeringen bör tydligt reglera att det är staten som ansvarar för att utreda om det finns skyddade arter i ett område, inte skogsägaren.

Tillkännagivandet lades fram som ett utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet, det vill säga att förslaget väcktes i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen som bygger på motioner från den allmänna motionstiden 2021. Två av dem handlar om förvaltning av vargstammen:

• Det bör finnas regionala förvaltningsplaner för varg, eftersom vargstammen varierar över landet. Riksdagen anser också att referensvärdet för vargstammen - det vill säga hur många vargar som krävs för att vargstammen ska anses ha gynnsam bevarandestatus - bör vara, mellan 170 och 270 vargar. Dock bör det hållas i det nedre spannet om 170 individer, bland annat med tanke på att vargpopulationen förtätats.
• Regeringen bör undersöka ett samarbete med Norge om förvaltningen av den skandinaviska vargstammen eftersom populationen rör sig i båda länderna.

Det tredje tillkännagivandet handlar om att anlägga och restaurera ålgräsängar för att gynna den biologiska mångfalden i havsvikar och kustnära havsområden.

Behandlade dokument

104

Förslagspunkter

20

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

24, 112 minuter

Justering

2022-05-05

Datum

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-11

Debatt

2022-05-12

Beslut

2022-05-18

Riksdagen sa nej till att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ge Biometriutredningen tilläggsdirektiv.

Förslaget om tillkännagivande var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till ärendet och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2022-05-05

Datum

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Regeringen har föreslagit flera ändringar i de grundlagar som gäller tryck- och yttrandefriheten, det vill säga tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Ett förslag är att grundlagsskyddet för vissa söktjänster som visar personuppgifter om brott ska begränsas, med hänsyn till skyddet för den personliga integriteten.

Riksdagen håller med om att de nuvarande reglerna ger ett otillräckligt skydd för den personliga integriteten. Samtidigt anser riksdagen att regeringens förslag skulle kunna skapa en alltför bred och oprecis möjlighet att göra inskränkningar i grundlagsskyddet genom vanliga lagar. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag om att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster.

Riksdagen beslutade samtidigt att anta som vilande flera andra regeringsförslag som rör ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen:

• Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella användningsområde utvidgas till att även gälla vissa satellitsändningar av program som kommer från utlandet, men som har en mycket stark svensk anknytning.
• Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska göra att skyddslagens förbud mot att avbilda vissa platser och objekt kan användas på det grundlagsskyddade området.
• Den så kallade webbsändningsregelns användningsområde begränsas till att gälla sådana aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln.
• Yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att det kan ställas upp villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet.
• Utrymmet för att ställa krav på vidaresändningar av vissa program förtydligas och utvidgas.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen beslutade vidare att behandlingen av regeringens förslag till lag om ändring i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden får skjutas upp till nästa riksmöte.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2022-05-04

Datum

2022-05-04

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksrevisionen har granskat om bosättningslagens reform av anvisningssystemet för vissa nyanländas bosättning har levt upp till riksdagens avsikter. Regeringen tar i sin tur upp granskningen i en skrivelse, som lämnats till riksdagen.

Riksrevisionens granskning visar att syftet med reformen har levt upp till riksdagens avsikter, som var att nå ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Riksrevisionen ger en rekommendation till regeringen och en rekommendation till Migrationsverket.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som väckts med anledning av skrivelsen. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår med vissa av de frågor som skrivelsen tar upp.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 54 minuter

Justering

2022-05-03

Datum

2022-05-03

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

För att anpassa svenska regler till EU:s arbetsvillkorsdirektiv, alltså bindande EU-regler om arbetsvillkor, har regeringen föreslagit flera lagändringar.

Riksdagen sa ja till ändringarna, som bland annat innebär utökade skyldigheter för arbetsgivare att ge mer och snabbare information till nyanställda.

Förslagen innebär också att en arbetstagare som huvudregel ska få ha en annan anställning och att en arbetsgivare ska lämna ett skriftligt svar om en arbetstagare begär en annan anställningsform.

Lagändringarna börjar gälla den 29 juni 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 17 minuter

Justering

2022-05-03

Datum

2022-05-03

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om en självständig och stark idrott, idrott för alla, idrottsanläggningar, parasport, friluftslivsmål och forskning om friluftsliv.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

17

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

14, 82 minuter

Justering

2022-04-28

Datum

2022-05-02

Bordläggning

2022-05-11

Debatt

2022-05-12

Beslut

2022-05-18

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner om forskning från den allmänna motionstiden 2021 med hänvisning till de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Motionerna handlar bland annat om resursfördelning, lärosäten och styrning, forskning om hälsa och välfärd samt särskilda forskningssatsningar.

Behandlade dokument

97

Förslagspunkter

8

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

12, 57 minuter

Justering

2022-04-28

Datum

2022-04-29

Bordläggning

2022-05-04

Debatt

2022-05-05

Beslut

2022-05-05

Riksdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om föräldrapenning.

Uppmaningarna handlar om att

• reserverade dagar med föräldrapenning även bör gälla på grundnivå och inte, som i dag, bara på sjukpenningnivå
• det bör vara mer flexibelt att överföra föräldrapenning till andra närstående
• fler dubbeldagar bör införas i föräldraförsäkringen, det vill säga de dagar då båda föräldrarna kan vara lediga samtidigt
• föräldraförsäkringen bör förenklas för företagare så att det exempelvis blir enklare att få sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fastställd.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

18

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

7, 56 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-29

Bordläggning

2022-05-04

Debatt

2022-05-05

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner om internationell handel, EU:s inre marknad, handels- och investeringsfrämjande och hållbart företagande från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om frihandel och protektionism, reformering av Världshandelsorganisationen, handelsrelationen med Storbritannien, handelsavtal med Taiwan, exportförbudet för snus, granskning av utländska direktinvesteringar och beräkningar av exportens klimatnytta.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

32

Reservationer

80 

Anföranden och repliker

11, 67 minuter

Justering

2022-04-28

Datum

2022-04-29

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05