Sök

Certifierade byggprojekteringsföretag ska införas som en ny aktör i lov- och byggprocessen i syfte att underlätta repeterbara processer i bostadsbyggandet och göra byggprocessen mer förutsägbar och effektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En ny aktör införs i lagen: certifierat byggprojekteringsföretag. Mer specifikt innebär förslaget att om en byggherre vid nybyggnad av den typ av bostadshus som framgår av myndighetsföreskrifter, har använt ett certifierat byggprojekteringsföretag för projekteringen, ska utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet inte prövas av byggnadsnämnden inför beslut om bygglov.

Vidare ska utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet samt de tekniska egenskapskraven inte prövas av byggnadsnämnden inför beslut om startbesked. Det certifierade byggprojekteringsföretagets kunskap och erfarenhet ska alltså utgöra en garanti för att projekteringshandlingarna för bostadsbyggnaden uppfyller statens krav.

Målet med förslaget är öka förutsägbarheten i byggprocessen, särskilt för de aktörer som vill bygga med standardiserade processer för projektering och produktion. Att använda standardiserade processer och återanvända samma byggnadsutformning i flera byggprojekt är även ett sätt att sänka byggkostnaderna.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen sa nej till sex förslag i följdmotioner.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2022-06-14

Datum

2022-06-15

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-22

Riksdagen sa ja regeringens förslag till ändringar i bland annat lagen om allmänna vattentjänster. De lagändringar som riksdagen sa ja till innebär bland annat att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. Dessutom ska varje kommun ha en aktuell vattentjänstplan.

Riksdagen sa nej till en lagändring om små enskilda avloppsanläggningar. Regeringen får inte rätt att besluta om nya föreskrifter om kontroll av anläggningarna. Riksdagen anser att det finns en risk för att nya föreskrifterna skulle kunna medföra omotiverade kostnader för fastighetsägare som inte vägs upp av en motsvarande positiv nytta för miljön.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen: Regeringen bör ta de fortsatta initiativ som krävs för att få till stånd en ordning som innebär att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav som utgångspunkt inte ska kunna påtvingas ett kommunalt avlopp.

Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

9, 61 minuter

Justering

2022-06-14

Datum

2022-06-15

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-22

Riksdagen sa ja regeringens förslag till ändring i plan- och bygglagen. Ändringen innebär att genomförandet av EU:s så kallade MKB-direktiv förtydligas i den svenska lagstiftningen.

Direktivet innehåller bestämmelser som ska säkerställa att en systematisk bedömning av miljöpåverkan genomförs för projekt som på grund av sin art, storlek eller lokalisering medför en stor miljöpåverkan. Bakgrunden till förslaget är en dom i EU-domstolen och att Europeiska kommissionen har framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört direktivet.

Beslutet innebär en begränsning av det så kallade aktivitetskravet i plan- och bygglagen och berör möjligheten att överklaga beslut om detaljplaner utan att först lämna skriftliga synpunkter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2022-06-14

Datum

2022-06-15

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Regeringen har lämnat olika förslag som syftar till att motverka illegal verksamhet i samband med trafikutbildning samt fusk vid förarprov för att på så sätt förbättra trafiksäkerheten. Förslagen innebär bland annat att det ska bli möjligt att stänga av den som fuskar från framtida körkortsprov.

Förslagen innebär också att det i större utsträckning än tidigare ska vara straffbart att bedriva trafikutbildning utan tillstånd eller i strid med andra tillämpliga regler. Straffen för den som driver olaglig utbildningsverksamhet inom det här området ska skärpas. Det ska även bli straffbart att övningsköra med personbil, lastbil, buss och motorcykel utan att ha med sig en identitetshandling.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023. Riksdagen sa nej till förslag i motioner som lämnats med anledning av regeringens förslag samt nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2021 om olika trafiksäkerhetsfrågor.

Behandlade dokument

118

Förslagspunkter

24

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

16, 95 minuter

Justering

2022-06-14

Datum

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Efter förslag från socialutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller skrivelse 2021/22:249 Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till socialutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-14

Datum

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse för En samlad strategi för alkohol-, narkotika,- dopnings-och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022-2025. I den föreslår regeringen på olika sätt hur tillgången till och beroendet av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobaks-och nikotinprodukter samt skadeverkningarna av spel om pengar ska minska. Dessutom vill regeringen att barn och unga ska skyddas mot produkterna och skadliga effekter orsakade av dessa med mera.

Riksdagen riktar tre tillkännagivanden, uppmaningar till regeringen i dessa frågor.

• Regeringen bör skyndsamt genomföra de beslut som riksdagen fattade den 15 juni 2021 om ANDTS-strategin
• Regeringen bör se över hur vård och behandling för skadligt bruk och beroendesjukdom kan bli mer tillgänglig inom kriminalvården.
• Regeringen bör utan dröjsmål vidta nödvändiga åtgärder när det gäller ökat tillgängliggörande av naloxon.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

29

Reservationer

56 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare ersättningsregler vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog. Förslagen innebär bland annat att

• en ny bestämmelse förs in om att pågående markanvändning på produktiv skogsmark i fjällnära skog ska förutsättas vara skogsbruk
• ersättning kan ges om det försvårar den pågående markanvändningen mycket inom den del av fastigheten som berörs
• det inte är möjligt att få ersättning mer än en gång för samma område eller för samma hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen
• uppgifter om avslagsbeslut och utbetalad ersättning ska göras offentlig
• tillstånd till avverkning i fjällnära skog ska gälla i fem år.

Regeringen gör det också tydligt att arbetssätt och verktyg ska utvecklas för att göra det mer attraktivt för skogsägaren att välja formellt skydd som alternativ till tillståndsansökningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 62 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Riksdagen sa nej till finansutskottets förslag med anledning av vårändringsbudgeten och en extra ändringsbudget om stöd till Ukraina. Detta innebär att förslagen i regeringens propositioner och finansutskottets utskottsinitiativ avslås.

Riksdagen riktade vidare två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att den ska återkomma med förslag om att

• sänka skatten för pensionärerna
• införa en så kallad gas i pensionssystemet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

68, 270 minuter

Justering

2022-06-13

Datum

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-15

Lagändringar ska förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2022 och handlar bland annat om vilka uppgifter som ska omfattas av tystnadsplikt och sekretess, och vid vilka tillfällen sekretessen kan brytas.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 79 minuter

Justering

2022-06-14

Datum

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Regeringen har föreslagit att föräldrapenningdagar på grundnivå ska vara reserverade på samma sätt som föräldrapenningdagar på sjukpenningnivå, där 90 dagar är vikta för vardera föräldern. Riksdagen sa ja till förslaget.

I dag är 90 dagar med föräldrapenning inte möjliga att avstå till den andra föräldern om det är fråga om dagar på sjukpenningnivå, vilket är den högsta ersättningsnivån av föräldrapenning. Med regeringens förslag skulle samma regler gälla för föräldrapenning på grundnivå, som betalas ut till föräldrar som haft låga eller inga inkomster.

Regeringens förslag innebär också vissa rättigheter och stärkta skyddsbestämmelser för den som har barn under åtta år eller som vårdar en närstående och som av omsorgsskäl begär flexibla arbetsformer, till exempel arbete på distans eller flexibel arbetstid. Arbetsgivaren ska bland annat besvara arbetstagarens begäran om flexibla arbetsformer inom skälig tid, och arbetstagaren ska ha rätt att återgå till det ursprungliga arbetsmönstret när tiden för en förändring av arbetsmönstret löper ut.

Förslagen är en anpassning för att Sverige ska leva upp till EU:s balansdirektiv, som ska göra det lättare att förena arbete och privatliv.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2022, med undantag för en följdändring i lagen om ledighet för närståendevård som börjar gälla den 1 oktober 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Justering

2022-06-14

Datum

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till lagändringar för att åtgärda problem med fordonsmålvakter och den brottslighet som hänger samman med dessa.

Fordonsmålvakt kallas en person som registreras som ägare till ett fordon i stället för den verklige ägaren. Upplägget används ofta för att den verklige ägaren ska slippa betala skatter och avgifter, eftersom det är fordonsmålvakten som är betalningsskyldig. Fordonsmålvakterna har ofta stora skulder, vilket innebär svårigheter för myndigheter att få in skatter och avgifter från dem.

Lagändringarna innebär att fordon ska kunna flyttas i fler fall, att man inte ska kunna komma undan ett flyttningsbeslut genom att anmäla ägarbyte samt att man för att återfå ett fordon som flyttats på grund av skulder måste betala samtliga fordonsskulder och att flyttade fordon ska kunna säljas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 16 minuter

Justering

2022-06-07

Datum

2022-06-13

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-22

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om vården i de särskilda ungdomshem som Statens institutionsstyrelse, Sis, ansvarar för. I skrivelsen redogör regeringen för genomförda, pågående och beslutade insatser när det gäller en trygg och säker vård, placeringsformer för flickor och tvångsåtgärden avskiljning, det vill säga att hålla den unge skild från övriga ungdomar. Skrivelsen gjordes efter tillkännagivanden där riksdagen uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att förbättra situationen på hemmen inom dessa områden.

I samband med behandlingen av skrivelsen beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen som handlar om

• placerade barns och ungas tillgång till psykiatrisk och somatisk vård samt tandvård
• samverkan med kommunerna i samband med att kommunen avser att avsluta en placering
• en ny enhet inom Kriminalvården som tar över ansvaret från Sis och socialtjänsten för unga som begår grova brott
• att regeringen senast den 1 februari 2023 ska återkomma till riksdagen med en skrivelse och redogöra för arbetet med att minska användningen av avskiljningar.

Riksdagen beslutade också att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 76 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-13

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-21

Regeringen har föreslagit ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat ändras vad som räknas som ett grundläggande behov enligt LSS. Nytt grundläggande behov blir det stöd som en person behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.

Dessutom ska insatser för att aktivera och motivera en person att klara av något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra, räknas som en del av hjälpen med just det grundläggande behovet.

Ett grundläggande behov som tas bort ur LSS är annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Det kommer istället att regleras genom andra bestämmelser.

Ytterligare ändring i LSS är att det införs ett schablonavdrag för föräldraansvar, så kallat föräldraavdrag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen beslutade även att rikta tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att

• det bör gå att göra undantag från bestämmelsen om schablonavdrag
• det bör införas en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS
• lagstiftningen bör följas upp och utvärderas bland annat för att säkerställa kvalitet och motverka fusk.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

19, 72 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-13

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bosättningstid i ett tidigare hemland inte längre ska kunna tillgodoräknas som försäkringstid för garantipension eller garantipension till omställningspension. Inte heller den försäkringstid som legat till grund för sjukersättning i form av garantiersättning ska kunna räknas som försäkringstid för garantipension. Syftet med förslaget är att regelverket ska bli mer enhetligt.

Reglerna börjar gälla den 2 december 2022 men tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2023. Det är endast personer som beviljas förmånerna efter att ändringarna har börjat gälla som påverkas av dem.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 34 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-13

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra reglerna för sjukersättning. Syftet är att förbättra tryggheten för äldre personer som har en långvarigt nedsatt arbetsförmåga och som omfattas av den allmänna sjukförsäkringen.

Arbetsförmågan hos äldre som har erfarenhet av arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden ska bedömas i förhållande till dessa arbeten. Med arbeten som den försäkrade har erfarenhet av menas arbeten som han eller hon har haft under en tidsperiod på 15 år före prövningen av rätten till sjukersättning.

Om det finns ett annat lämpligt arbete tillgängligt för den försäkrade ska arbetsförmågan bedömas mot det.

Förslaget gäller den som har som mest fem år kvar tills de uppnår den ålder då de inte längre kan få sjukersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-13

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att kommuner ska ta ställning för eller emot vindkraftsanläggningar i ett tidigare skede och utifrån ett annat underlag än vad som sker i dag.

Regeringen har lämnat förslag om att tidigarelägga det kommunala ställningstagandet till vindkraft, det så kallade kommunala vetot. Enligt förslaget ska en kommun på begäran av en projektör ta ställning till om den medger eller motsätter sig att ett visst mark- eller vattenområde tas i anspråk för den aktuella vindkraftsanläggningen. En begäran om ställningstagande ska innehålla en karta som utvisar aktuellt mark- eller vattenområde samt uppgifter om det högsta antalet vindkraftverk och deras högsta höjd.

Riksdagen menar att det underlag som kommunerna enligt förslaget ska ta ställning till är alltför begränsat. Riksdagen anser också att villkoren för hur lokal kompensation för vindkraftsetableringar ska utformas måste klargöras först, om acceptansen för vindkraft ska öka. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-13

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett värdlandsavtal mellan Sverige och FN:s barnfond Unicef. Anledningen är att Unicef har beslutat att etablera ett innovationskontor i Stockholm. I avtalet regleras ställning, immunitet och privilegier för kontoret och dess personal. Avtalets bestämmelser blir gällande inför svenska domstolar och myndigheter.

Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Riksrevisionen har granskat regeringens och Sidas arbete med bistånd till multilaterala organisationer. Syftet med granskningen har varit att analysera om biståndet är ändamålsenligt utformat. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens och Utrikesdepartementets hantering av kärnstöd, det vill säga stöd som går utan öronmärkning till en multilateral organisations verksamhet, kan utformas mer ändamålsenligt. Medan Sidas hantering av det så kallade multi-bi-stödet, det vill säga bilateralt bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer, i huvudsak är ändamålsenligt utformad. Riksdagsbeslutet innebar att riksdagen lade Riksrevisionens rapport till handlingarna.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

24, 100 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Regeringen har lagt fram förslag om utvinningsverksamhet, avfallshantering och producentansvar. Riksdagen sa ja till förslagen.

Förslagen innebär bland annat krav på att den som sysslar med miljöfarlig anmälningspliktig verksamhet ska kunna lämna garantier för att kostnader för en eventuell återställning ska kunna betalas.

Förslagen innebär också att straff ska kunna utdömas när avfall överlämnas till någon som inte har gjort de anmälningar eller har de tillstånd som krävs för avfallshanteringen.

Regeringens förslag är tänkta att förbättra avfallshanteringen, men också att leva upp till EU:s utvinningsavfallsdirektiv.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att tillsätta en utredning som bland annat ska undersöka brister i tillsynsarbetet på avfallsområdet och lämna förslag på vilka resurser och förstärkningar det finns behov av.

Lagändringarna i de delar som gäller utvinningsverksamhet börjar gälla den 1 juli 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 56 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Enligt riksdagsordningen ska regeringen varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts av regeringen.

Riksdagen har behandlat kommittéberättelsen, som innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, en redogörelse för deras arbete under den aktuella perioden, uppgifter om kostnader, och fördelning mellan män och kvinnor.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till 13 förslag i motioner om lagstiftningsprocessen från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlade bland annat om frågor om genomförande av EU-bestämmelser, kontinuerlig utvärdering av befintliga lagar och barns medverkan i statens offentliga utredningar.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

10

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15