Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen – kontroller och uppföljning

Anf. 22 Magnus Resare (M)

Herr talman! Det är skönt att vi har en ny, ordentlig regering på plats, en regering som har stöd i riksdagen och som vill ta tag i de stora samhällsproblemen. Med en sådan regering känns det i alla fall lite tryggare när man läser en rapport som den som Riksrevisionen nu har skrivit. Den rapporten, herr talman, är nämligen i stora delar en riktigt skrämmande läsning.

När man läser den kan man konstatera att en fjärdedel av spårbytarna kommer från fem länder som egentligen står för 6 procent av alla asylsökande och att hälften av de tio vanligaste länder som spårbytare kommer från har en avslagsfrekvens på 90 procent.

För att ta ett exempel är Mongoliet ett av de vanligaste länderna som spårbytare kommer ifrån, och där är avslagsfrekvensen på asylansökningar så hög som 95 procent. Handläggare på Migrationsverket vittnar i rapporten om att de i sitt arbete träffar på asylsökande som är helt och hållet öppna med att de egentligen inte söker asyl utan är här för att de vill jobba.

Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

I rapporten kan man också läsa att det finns rena resebyråer vars enda syfte är att hjälpa folk att söka asyl i Sverige så att de sedan kan göra ett spårbyte. De här personerna har alltså inga som helst asylskäl, utan det enda syftet är att bedra det svenska systemet för att få tillgång till vårt land. Så kan vi inte ha det, herr talman.

Det är dags att Sverige slutar sammanblanda alla former av migration i något slags invandringssörja. Arbetskraftsinvandring är inte samma sak som asylinvandring, och om vi ska upprätthålla någon form av legitimitet eller seriositet i något av systemen ska det heller inte bli det. Vi får helt enkelt inse att dagens system som det nu är utformat inte håller. Vi kan inte ha en förklädd arbetskraftsinvandring orkestrerad av mer eller mindre kriminella resebyråer vars enda motiv är att bedra det svenska systemet.

Det känns inte heller bättre när man i rapporten läser att Migrationsverkets kontroller ofta är obefintliga eller otillräckliga. Det står till och med rakt upp och ned i rapporten att Migrationsverkets efterkontroller sedan ett par år inte utförs över huvud taget. Man måste fråga sig hur det är möjligt, herr talman. Hur kan den myndighet som har hand om den kanske allra hetaste politiska frågan de senaste 15 åren ha tillåtits att fortsätta på det här sättet? Jag förstår varför Socialdemokraterna inte verkar delta i dagens debatt, för det här är något som har eskalerat under deras styre.

Det är också ögonbrynshöjande att Migrationsverket först nu verkar ha kommit fram till att man ska börja begära pass i original för att tillåta någon att arbeta i Sverige under dennes asylprocess. Enligt rapporten har det tidigare räckt med en papperskopia. Jag frågar mig hur det är möjligt. Hur kan den tidigare regeringen ens ha tillåtit en sådan rycka-på-axlarna-attityd i en så viktig fråga? Man blir mörkrädd, herr talman.

Rapporten slår också fast att Migrationsverket helt saknar kontroll gällande om det verkligen förekommer riktigt arbete efter att någon har bytt spår. Man har ingen koll på om personer tvingas betala tillbaka lönen till chefen. Det framgår också att man redan från början haft en oro för att systemet kan leda till människohandel. Ändå är det ingen som har gjort något åt det här eller ens tyckt att det har varit viktigt med någon form av kontroll.

Sett till alla risker som finns med systemet bedömer Riksrevisionen att regeringen borde ha följt upp systemet, men så har inte skett.

Herr talman! När människor tillåts att missbruka asylrätten för att de vill ha ett arbetstillstånd förlängs och försvåras processen för dem som verkligen har asylskäl. Det är inte rättvist. Samtidigt skapas en gräddfil som gör att man går före alla dem som söker arbetstillstånd på normalt sätt i det här landet. Det är inte heller rättvist.

Det här handlar alltså om människor som går före i kön och missbrukar våra system, och jag tycker inte att vi ska värna den typen av personer.

Herr talman! Det är därför skönt att veta att vi nu kan lägga den här rapporten till handlingarna. Nu har vi en regering som med all säkerhet snarast kommer att ta tag i saker och förhoppningsvis se till att kraftigt reformera eller helt avskaffa dagens system med spårbyte.

Arbetskraftsinvandring och asylinvandring är två olika saker och ska så åter bli. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 23 Tony Haddou (V)

Herr talman! Det Moderaterna inte ville säga nu var att över hälften inte beviljas spårbyte. Det är inte så att alla beviljas att byta spår när de söker asyl.

Riksrevisionen riktar en rad rekommendationer till regeringen och Migrationsverket för att åtgärda de brister som finns i systemet med spårbyte. Jag vill ändå vara tydlig med att ingen av dessa rekommendationer går ut på att avskaffa möjligheten till spårbyte. Det är ingen slutsats som Riksrevisionen drar, utan det är regeringen och Sverigedemokraterna som vill gå vidare med att avskaffa systemet med spårbyte. Den bedömningen delar jag naturligtvis inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

En mer rimlig bedömning vore att följa Riksrevisionens rekommendationer och åtgärda de brister som finns i systemet med spårbyte - inte att vilja avskaffa systemet i sig. Själva systemet och möjligheten till spårbyte för den som fått avslag på sin asylansökan bör finnas kvar så att man i stället kan ansöka om uppehållstillstånd för arbete, detta inte minst för att människor behövs här i Sverige och för att den strama asylpolitiken som vi har i dag inte är rättssäker utan skapar många enskilda felbedömningar.

Att, som regeringen vill, helt avskaffa möjligheten till spårbyte är helt fel väg att gå. Det innebär att den som tvingats vänta länge på att få sin asylansökan avgjord och under tiden skaffat sig ett arbete och kommit in i samhället inte kommer att få möjlighet att stanna kvar i landet.

Att få stanna kvar i Sverige genom spårbyte gynnar den asylsökande och samhället. Man har redan ett jobb och är oftast etablerad. Man är självförsörjande och behöver inte jobba svart eller gömma sig vid avslag. Det gynnar ingen om en asylsökande som redan har ett jobb får avslag och blir av med allt den har. Det systemet har vi redan prövat - ett system med väldigt långa handläggningstider, åtstramningar av bland annat LMA-lagstiftningen och rättsosäkra utvisningsbeslut som inte ens går att verkställa.

Detta har endast utökat det skuggsamhälle som partierna här i riksdagens kammare säger sig vilja bekämpa. Människor lever papperslösa, tillåts inte arbeta och kan inte heller utvisas. Det är ett onödigt lidande som riskerar att öka ännu mer med den här regeringens politik, och det drabbar såväl individen som samhället.

De punkter som Riksrevisionen identifierar går att åtgärda på andra sätt. Men då får man titta på vad som brister i systemet. Som tidigare talare var inne på handlar det exempelvis om bristande kontroll från Migrationsverket, något som delvis har sin grund i bristande resurser till Migrationsverket.

Dessa brister känner nog den förra regeringen till mycket väl, eftersom man slaktade Migrationsverket och lät det gå igenom den största nedmonteringen av en statlig myndighet i modern tid. Detta har orsakat att rutiner och kontrollverksamhet på Migrationsverket brister i flera delar. Det gäller framför allt att myndigheten inte alltid genom en avstämning mot Skatteverkets uppgifter kontrollerar om den sökande har arbetat före asylansökan.

Riksrevisionen konstaterar även att Migrationsverket på grund av resursbrist under de senaste åren inte ens har genomfört efterkontroller av beviljade spårbyten, vilket innebär att det finns risk för att fel eller missbruk av regelverket inte upptäcks förrän personen eventuellt ansöker om att förlänga arbetstillståndet. Konsekvenserna av bristande kontrollverksamhet är naturligtvis risk för lönedumpning, att skenanställningar inte upptäcks, att utsatta människor utnyttjas på arbetsmarknaden och att personer som inte uppfyller villkoren för spårbyte ändå beviljas uppehålls och arbetstillstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

Jag anser, precis som Riksrevisionen, att Migrationsverket bör prioritera och stärka arbetet med kontroller av beviljade spårbyten, vilket förutsätter att Migrationsverket får dessa uppgifter och resurser att utföra arbetet.

Vänsterpartiet har återkommande lyft problemet med den alltför hastiga neddragningen av Migrationsverkets resurser från 2017 och framåt, de konsekvenser det har gett och det lidande som det har skapat. Det ser vi också i den rapport som vi debatterar i dag.

Att människor från andra länder utnyttjas på arbetsmarknaden får man ändå säga att politiker i den här kammaren har orsakat, inte minst på grund av den förra utlänningslagen som sätter den asylsökande i ett underläge och en utsatt position på arbetsmarknaden. Det handlar också om ett djupt orättvist system för arbetskraftsinvandringen som den förra regeringen inte åtgärdade, trots att de hade åtta år på sig att fixa detta.

Det enda som denna regering går fram med nu och som Socialdemokraterna såklart köper efter åtta års misslyckande i frågan är ett lönekrav som inte löser problemet eller åtgärdar de problem som vi har med arbetskraftsinvandringen.

Det ska vara arbetsmarknadens behov som ska styra arbetskraftsinvandringen, inte högernationalisternas eller Socialdemokraternas önskan om att minska invandringen till Sverige. Om regeringen på allvar menar sig vilja komma till rätta med dessa problem krävs helt andra åtgärder. Ett första steg vore att införa ett rättvist system för arbetskraftsinvandringen, ett system där de som kommer till Sverige för att jobba inte utnyttjas av hänsynslösa arbetsgivare och inte heller används för att dumpa löne- och arbetsvillkoren på den svenska arbetsmarknaden. Ett sådant system förutsätter återinförd arbetsmarknadsprövning, vandelsprövning av arbetsgivare, stärkta rättigheter för arbetskraftsinvandrare som träder fram och berättar om missförhållanden hos en arbetsgivare, hårda straff för arbetsgivare som utnyttjar arbetskraftsinvandrare, skadestånd till den som drabbas samt möjligheten till det vi debatterar i dag, nämligen spårbyte.

(Applåder)

Anf. 24 Magnus Resare (M)

Herr talman! Ledamoten har läst rapporten där det framgår att man redan från början har sett en risk för människohandel, det vill säga ett system som grovt missbrukas. Menar ledamoten då att det inte finns några problem med dagens regelverk om spårbyte, annat än att oseriösa arbetsgivare ska tvingas betala ut skadestånd för de fall där de missbrukar regelverken?

Har inte den enskilde något som helst ansvar? Man kommer till Sverige, söker asyl och belastar vårt asylsystem som är till för att hjälpa de människor som har det absolut svårast i hela världen och som inte kan vara kvar i sina hemländer. Man kommer från ett säkert land, kliver in i asylsystemet och belastar det så att andra människor tvingas vänta längre för att få sin sak prövad. Menar ledamoten att det inte finns några problem? Eller menar ledamoten att lagstiftningen för spårbyte ändå ska reformeras?

Anf. 25 Tony Haddou (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

Herr talman! Vilken konstig fråga. Nu ställer ledamoten människor som söker skydd mot människor som söker arbetstillstånd i Sverige, det vill säga att de skulle ta deras platser. Problemet är att ni inte vill ha människor som söker skydd i Sverige eller att människor ska söka dessa arbeten heller. Det enda ni som regering vill ha är utvisning, utvisning och utvisning. Det är också för att ni inte har någon annan politik på något annat område, och ni täcker över alla era misslyckanden med att prata utvisning.

Jag tycker inte att den asylsökande som byter spår har någon skyldighet att göra det rätta i systemet. Det är ju vad som sker, det vill säga de prövas för sin asylansökan. Under den långa handläggningstiden skaffar de sig ett jobb, som människor gör, jobbar och sedan byter spår så att de är här med arbetstillstånd. Vi har ju ett totalt rättsosäkert asylsystem i Sverige. Då får man jobba här, är inne i samhället och inne i systemen. Det ledamoten vill göra är att sätta dem utanför hela systemet, öka skuggsamhället och tvinga människor att arbeta svart.

Jag får en fråga om att reformera systemet. Jag sa i mitt anförande att det är klart att vi vill ha kontroller, men Moderaterna var inte heller så sugna under förra mandatperioden på att ge pengar till Migrationsverket för att öka kontrollerna.

Ni har aldrig brytt er om att människor utnyttjas på arbetsmarknaden. Men nu har ni i regering en chans att se till att människor inte utnyttjas på arbetsmarknaden. Det enda ni går fram med är ett lönekrav. Det löser över huvud taget inte problemen med att människor exploateras på arbetsmarknaden.

Jag vet inte vad regeringen vill annat än att utvisa, utvisa och utvisa, men ni har inga lösningar på de reella problem vi debatterar i dag.

Anf. 26 Magnus Resare (M)

Herr talman! I rapporten framgår det att en fjärdedel av alla som söker spårbyte kommer från länder där 90 procent får avslag på sina asylansökningar. Man kan läsa att Migrationsverkets handläggare säger att människor under sina asylintervjuer berättar att de egentligen inte söker asyl utan söker arbetstillstånd. Det finns resebyråer som ägnar sig åt att hjälpa människor att komma till Sverige. De förklarar för dem hur man söker asyl och sedan gör ett spårbyte. Syftet är inte att söka asyl, utan syftet är att belasta systemet för att gå före kön för arbetskraftsinvandring.

Vi säger att det inte kan vara ett system där man sammanblandar arbetskraftsinvandring och asylinvandring. Det är orättvist mot de människor som står i kö för att få ett arbetstillstånd, och det är absolut orättvist mot de människor som flyr från terror och eventuell död i sina hemländer.

Vänsterpartiet tycker att systemet ändå ska behållas så att dessa utsätts för ytterligare väntetid i det svenska migrationssystemet. Jag tycker inte att det är rättvist.

Anf. 27 Tony Haddou (V)

Herr talman! Nu kommer dessa argument igen, som om ledamoten bryr sig om dem som flyr bomber eller söker skydd i Sverige på grund av att de utsätts för terror eller annat. Ni vill inte ha hit dem. På alla sätt försöker ni stänga EU:s gränser så att människor dör på Medelhavet, möter våld vid gränsen, utvisas direkt eller sätts i fängelse. Den politiken stöder ni i EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

Det är inte så att ledamoten på något sätt bryr sig om att människor söker skydd i Sverige. De som flyr från terror kan inte med er politik ta sig till Sverige. Herregud! Moderaterna ska till och med stå vid gränsen och kampanja om att inte komma till Sverige.

Enligt Moderaterna finns det människor som utnyttjar systemet, det vill säga kommer från ett land där det inte finns grund för asylskäl. De är självförsörjande och har arbete. Jag förstår inte varför de inte ska få fortsätta att arbeta i Sverige. De är ju redan inne i systemet. Då är vi inne på det jag tog upp tidigare, nämligen att ni vill dra ut dem ur systemet. Det är inte så att människor kommer att lämna landet, utan de är kvar i ett skuggsamhälle där de utnyttjas som svart arbetskraft och möter en exploatering på arbetsmarknaden.

Jag vet inte hur många minuter jag nu har pratat om lösningar på problemet. Då måste det ske en behovsbaserad arbetsmarknadsprövning i Sverige. Människor måste vara inne i systemen med kontroller och så vidare. Ni har aldrig velat ge resurser till Migrationsverket för allt detta. I stället ställer ni dem som söker arbetstillstånd mot dem som söker skydd, som om ni någonsin skulle bry er om människor som söker skydd. De mest ömmande fallen var kvotflyktingar, och redan där har ni stängt dörren. Stå inte här och låtsas som att ni bryr er om människor som söker skydd!

(Applåder)

Anf. 28 Ludvig Aspling (SD)

Herr talman! Jag börjar med att notera att Tony Haddou inte har förstått Riksrevisionens mandat. Han återkommer till att Riksrevisionen inte rekommenderar att spårbytet tas bort. Det är alltså inte den granskningen som Riksrevisionen ska göra, utan Riksrevisionen granskar regeringens arbete i förhållande till dess egna uppsatta mål. Ett uppsatt mål för lagstiftningen i dag är att vi ska ha spårbytet, och då granskar man hur spårbytet ska fungera. Huruvida det ska existera eller inte är en politisk fråga, och det är inte så konstigt att Riksrevisionen inte ger sig in i den delen.

Tony Haddou har inte heller förstått vad problemet egentligen handlar om. Han återkommer gång på gång till att personerna dels är självförsörjande, dels är inne i systemet. Först och främst kan vi konstatera att dessa personer i dag under granskningsperioden har haft en lönetröskel på 13 000 kronor per månad brutto. Man är inte självförsörjande på en inkomst som uppgår till 13 000 kronor - i alla fall inte om man bor i en storstad i Sverige. Det är fullständigt uteslutet.

Att personerna skulle vara inne i systemet stämmer inte riktigt heller. Hela den rapport vi diskuterar handlar om hur systemet missbrukas, det vill säga att företagare säljer uppehållstillstånd och utnyttjar personerna för att anställa dem för sämre villkor och löner. Det är ett upplägg där en person vill ha ett arbetstillstånd och därför låter sig utnyttjas för att kunna stanna i Sverige. De är alltså inte inne i systemet.

Hur ser Tony Haddou på länder som till exempel Mongoliet? Många av dessa personer som söker asyl kommer från Mongoliet, och 90 procent av dem får avslag. Är det på grund av fel hos Migrationsverket? Är det felbedömningar, som Tony Haddou påstår? Pågår det egentligen ett krig i Mongoliet som ingen i Sverige känner till?

Anf. 29 Tony Haddou (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

Herr talman! Man är inte självförsörjande på 13 000, säger ledamoten. Höj pensionerna då! Exempelvis. Herregud! Eller sjukförsäkringen eller något annat. Ni sitter ju vid makten. Herregud, vilka argument man ska behöva möta i den här kammaren! Det är verkligen långt mellan slottsmurarna och vanligt folk och arbetsmarknaden och vad människor upplever som ett problem.

Säg att man söker asyl eller gör ett spårbyte om man är från exempelvis Mongoliet. Man arbetar ju fortfarande i Sverige, och man är självförsörjande. Man är ju det, så jag förstår inte riktigt vad det stora problemet är.

Jag vet pensionärer som får mindre än 13 000. Varför höjer ni inte deras pensioner? Ledamoten säger att det inte går att leva på 13 000. Höj sjukförsäkringen! Höj pensionerna! Om det är det största problemet i den här debatten, höj för dem som lever på under 13 000 i dag! Ni sitter ju vid makten.

(Applåder)

Anf. 30 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Det förvånar mig inte det minsta att Tony Haddou absolut inte vill prata om sitt eget anförande och svara på frågor.

(TONY HADDOU (V): Det gör jag gärna.)

I stället säger han: Nej, vi pratar om pensioner i stället! Det blir mycket bättre.

(TONY HADDOU (V): Du säger ju att de inte kan leva.)

Personer som kommer till Sverige och personer som har bott här ett helt liv och är etablerade hamnar inte i samma situation. Det är två helt olika situationer. Det går inte att jämföra. Sedan håller jag absolut med om att pensionerna i Sverige bör höjas. Där är vi eniga. Men vi kanske skulle kunna hålla oss till saken, Tony Haddou.

Vi återgår till Mongoliet. Tony Haddou säger i sitt anförande att asylprocessen är rättsosäker och att spårbytet behövs som en sorts säkerhetsventil därför att det är väldigt många människor som egentligen har asylskäl som får avslag från Migrationsverket på grund av den här rättsosäkerheten. Då skulle jag vilja ta Mongoliet som ett väldigt bra exempel, för många av spårbytarna kommer från det landet.

Det pågår inget krig i Mongoliet. Det pågår ingen humanitär katastrof av någon annan art i Mongoliet. Ungefär 95 procent av dem som söker asyl därifrån får avslag direkt, vilket jag tror är fullständigt rimligt. Den egentliga siffran, om regelverket skulle tillämpas korrekt, borde vara någonstans runt 100 procent.

Påstår Tony Haddou på allvar att skälet till att 95 procent av dem som kommer från Mongoliet får avslag i första instans är rättsosäkerhet? Det finns alltså goda skäl för personer från Mongoliet att söka asyl i Sverige - det är bara det att Migrationsverket antingen inte känner till de skälen eller inte tror på utsagan från den enskilde. Är det detta som Tony Haddou på allvar står i kammaren och påstår?

Anf. 31 Tony Haddou (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

Fru talman! Någon säkerhetsventil ser vi inte. Vi vill ha en säkerhetsventil genom hela asylprocessen. Vi tycker att det ska vara säkert att söka asyl i Sverige och arbetstillstånd i Sverige. Man kan säga att det är mer som en laglig väg, absolut. Det finns ju knappt några lagliga vägar kvar, och ni vill ta bort de sista.

Det blir lite samma argumentation som från Moderaterna att Ludvig Aspling låtsas bry sig om människor. Det största problemet, oavsett om de är från Mongoliet eller från något annat land, är att människor kan utnyttjas på arbetsmarknaden. Städare tvingas arbeta arbetspass som är tio timmar eller jobba sju dagar i veckan till svältlöner. Restaurangpersonal tvingas betala tillbaka lönen för att få vara kvar i landet. Människor utnyttjas sexuellt och så vidare. Vi har otroligt mycket exploatering på arbetsmarknaden.

Det är också det största sveket Sverigedemokraterna gör. De går ifrån arbetsmarknadsprövningen och lägger ett lönegolv för att få hänga med den här regeringen. Hade vi haft en arbetsmarknadsprövning i Sverige där vi låter behoven styra vilken arbetskraft vi har i Sverige, då hade vi löst problemen som tas upp här.

Mitt problem är inte att människor kommer från Mongoliet och gör ett spårbyte. Mitt problem är att människor utnyttjas på arbetsmarknaden. Och Sverigedemokraterna, som styr den här regeringen, låter det pågå och har inte en enda lösning på det problemet mer än ett lönegolv. Det är det enda de har att komma med, och alla som vet hur arbetsmarknaden ser ut vet att det inte löser problemen vi har på arbetsmarknaden och att det inte löser arbetskraftsinvandringen. Det är exploateringen som ni inte vill göra någonting åt. Det kanske är den du ska sätta dig ned och fundera på, Ludvig Aspling.

(Applåder)

Anf. 32 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Ordet "spårbyte" är en ganska typisk svensk byråkratisk eufemism som egentligen syftar till att dölja själva syftet med den här regeln, vilket är att steg för steg avveckla den reglerade invandringen.

I praktiken innebär regeln om spårbyte att personer som söker asyl men får avslag kan byta spår och i stället ansöka om ett arbetstillstånd inifrån landet. Det sker då så att säga i strid med grundsatsen för svensk arbetskraftsinvandring, som är att man ska söka och få arbetstillstånd innan man reser in i landet.

Reglerna för detta infördes 2008 och gjordes ännu mer generösa 2014, så inget parti förutom mitt är oskyldigt till det här haveriet.

Regeln är också tämligen unik internationellt sett. Som Riksrevisionen påpekar har inget annat land en motsvarande regel, och det är naturligtvis av goda skäl. Sverige har ju länge varit ett totalt basket case vad gäller migrationspolitisk lagstiftning.

När reglerna infördes kunde vilken handläggare som helst på Migrationsverket förutse exakt vad som skulle hända, nämligen att människor skulle komma till Sverige och söka asyl trots att de inte hade några som helst asylskäl. Syftet är då att kringgå reglerna om arbetskraftsinvandring. Och vem kan egentligen klandra en person som missbrukar ett regelverk som från första början byggts upp av det enda skälet att det ska missbrukas?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

Siffrorna talar också sitt tydliga språk. Riksrevisionen kom fram till att 25 procent av spårbytarna kommer från fem länder som tillsammans står för 6 procent av alla asylsökande. Samtidigt är det väldigt få från de här länderna som bedöms ha några faktiska asylskäl.

En stor grupp spårbytare är från Mongoliet. Pågår det ett krig eller en humanitär katastrof i Mongoliet? Nej, det gör det naturligtvis inte. Runt 95 procent av alla asylsökande därifrån får avslag direkt, men det är ju inte det som är syftet. Syftet med resan är från början att få ett arbetstillstånd. Vi vet också att resebyråer - i ordets lösaste bemärkelse - i de här länderna säljer biljetter till Sverige som inkluderar en förklaring av hur man ska utnyttja systemet.

Var sjätte spårbytare kommer dessutom från länder som sedan 2021 finns på Migrationsverkets lista över säkra ursprungsländer. En fjärdedel av spårbytarna har haft löneinkomster före asylansökan, alltså jobbat svart. En fjärdedel av spårbytarna har fått lön från fler arbetsgivare än den som arbetstillståndet gäller för, vilket också strider mot reglerna.

Riksrevisionen konstaterar också att bristerna i kontrollen av spårbyten leder till stor risk för lönedumpning och skenanställningar, vilket vi vet är extremt vanligt i Sverige, att utsatta människor utnyttjas på arbetsmarknaden samt att personer som inte ens uppfyller de redan generösa villkoren för spårbyte ändå beviljas uppehållstillstånd just för att ingen riktig granskning sker. Risken finns att det här i förlängningen gör att allmänheten tappar förtroendet för hela systemet.

Dessutom är det så att handläggningstiden för spårbytesärenden vanligtvis uppgår till flera månader eller till och med ett år utöver den tid som själva asylprocessen har tagit. Det gör att den asylsökande i praktiken kan jobba i Sverige under båda dessa tidsperioder även om lönen och övriga arbetsvillkor är sämre än vad som egentligen krävs på svensk arbetsmarknad, vilket naturligtvis leder till att människor utnyttjas.

Riksrevisionen konstaterar också att även i de fall då Migrationsverket avslår en ansökan om spårbyte för att villkoren inte är uppfyllda är det ändå möjligt för människor att jobba i Sverige utan arbetstillstånd under handläggningstiden och att det därmed finns ytterligare risk för att arbetsgivare utnyttjar situationen genom att till exempel erbjuda sämre villkor och lägre löner.

Riksrevisionen avslutar sammanfattningsvis med följande: "Sammantaget bedömer vi att spårbyte kan utnyttjas som ett sätt att kringgå lagstiftningen som gäller för övrig arbetskraftsinvandring. Den sökande kan få tillträde till den svenska arbetsmarknaden och arbetsgivaren kan undgå regelmässiga kontroller som gäller för arbetstillstånd vid övrig arbetskraftsinvandring."

Detta är ett diplomatiskt sätt att uttrycka det fullständigt uppenbara: Regelverket är som upplagt för fusk.

Det är naturligtvis inte bara Riksrevisionen som noterat detta. Delmi, alltså Delegationen för migrationsstudier, tar upp frågan i sin rapport 2020:1. Rapporten citerades också i Migrationskommitténs betänkande, så alla i utskottet bör vara bekanta med den. Det ska tilläggas att Delmi inte är någon konservativ institution utan extremt liberal i migrationsfrågan, så när det kommer kritik till och med därifrån bör man alltså lyssna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

Jag läser innantill: "Spårbytesmöjligheten framstår i ljuset av forskning på området som en extra chans att få stanna i Sverige för den som har fått avslag på sin asylansökan och haft ett arbete i Sverige. Frödin och Kjellberg (2015; 2017) visade att även de som inte uppfyllde villkoren för ett formellt spårbyte till arbetskraftsinvandrare, ändå kunde få arbetstillstånd (informella spårbytare). Ofta rör det sig om personer som vistats i landet under en utdragen process med asylansökan, överklaganden, avslagsbeslut och besked om av- eller utvisning - och sedan ansöker om arbetstillstånd från utlandet."

Vidare: "En konsekvens av de numer stora möjligheterna till spårbyte är, enligt flera informanter, att det sätts i system. Kristina Rännar, Migrationsverket, pekar också på att det riskerar att stöka till verksamheten genom att göra gränsen mellan att vara asyl- och arbetssökande mer diffus. Genom att söka asyl får man möjlighet att jobba och därigenom en chans att stanna i landet trots att man saknat asylskäl redan från början. De vidgade möjligheterna till spårbyte får till följd att ett nej i asylprocessen inte behöver vara ett nej till att få stanna i landet, vilket i sin tur gör att den som har fått nej inte har incitament att förbereda sig på återvändande. Ett liknande resonemang förs av Mikaela Eriksson, Justitiedepartementet: Att komma hit och söka asyl kan ju vara bara ett sätt för att legalisera vistelsen och vara här under ett kort tag och syssla med något annat. Det kan vara att jobba eller . vår oförmåga att kunna hantera de här asylansökningarna väldigt snabbt gör att det blir lockande att komma till Sverige för man kan ju legalt få vara här länge."

Mot bakgrund av allt detta är det väldigt svårt att begripa hur det över huvud taget kan finnas en reservation i detta betänkande. Hur är det möjligt att det finns politiska partier som är emot förslaget att spårbytet tas bort?

Reservationen kommer från de vanliga misstänkta, alltså de partier som ser kaos, utnyttjande av rättslösa och fattiga människor, lönedumpning och korruption som helt okej eller till och med något positivt så länge det övergripande syftet är att så många som möjligt som saknar asylskäl ändå ska få stanna i Sverige.

Jag tror dock att Centerpartiet å ena sidan och Vänstern och Miljöpartiet å andra sidan har lite olika ingångar, även om de samsas i en gemensam text.

För Centerpartiet handlar det om en viktig möjlighet för oseriösa företagare att utnyttja fattiga människor i lågavlönat arbete, att kunna sälja uppehållstillstånd för pengar och att pressa löner och arbetsvillkor, vilket givetvis är bra för lönsamheten.

För Vänstern handlar det snarast om något slags mental låsning som gör att man inte klarar av att förstå att asylansökningar kan vara helt ogrundade. Det spelar ingen roll att 80 procent av så kallade flyktingar semestrar i hemlandet - som de flytt för sina liv ifrån - eller att personer kommer från Mongoliet, som uppenbarligen inte befinner sig i krig eller någon humanitär katastrof och att nästan alla få avslag direkt. Men tydligen finns det ändå ett asylskäl i bakgrunden som ingen utom Vänsterpartiet känner till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

I reservationen står det: "Systemet med spårbyte gynnar såväl samhället som individen." Men efter flera rapporter som radar upp exempel på hur extremt illa detta system fungerar för både samhället och individen är det svårt att inte misstänka att det egna intresset är det som styr. Reglerna gynnar inte samhället eller individen, utan de gynnar dessa politikers egenintresse.

För min del är jag glad över att detta vansinne kommer att få ett slut.

I detta anförande instämde Nima Gholam Ali Pour (SD).

Anf. 33 Jonny Cato (C)

Fru talman! Jag vet inte riktigt var jag ska börja men kanske där ledamoten slutade, med "detta vansinne". I min värld är det inget vansinne att människor går till arbetet på morgonen, bidrar och betalar skatt till vårt gemensamma. Det är faktiskt det vi pratar om. Centerpartiet tycker att ett nej ska vara ett nej för den som inte har skyddsskäl, men kan man arbeta, bidra och betala skatt till vårt gemensamma är det bara bra. Vi behöver fler, inte färre, som arbetar i vårt avlånga land.

Något saknas i anförandena från Moderaterna och Sverigedemokraterna - samtidigt som Liberalerna och Kristdemokraterna saknas helt i debatten - och det är kompetensbristen. Många företag har otroligt svårt att hitta den kompetens de behöver. Personer som arbetar, bidrar och betalar skatt borde uppmuntras, inte utvisas.

Centerpartiet står upp för möjligheten för en asylsökande som får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd men som arbetar under asyltiden att få göra ett så kallat spårbyte för att kunna stanna kvar i Sverige och arbeta, bidra och betala skatt. Sverige behöver på både kort och lång sikt mer arbetskraft. Det innebär dock inte att systemet med spårbyte fungerar exemplariskt, tvärtom. Riksrevisionens rapport visar att det förekommer omfattande fusk kopplat till spårbyte.

Riksrevisionen föreslår därför ett antal åtgärder för att få bukt med problemet, och Centerpartiet välkomnar detta. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ska säkerställa att Migrationsverket kan utbyta nödvändiga uppgifter med samverkande myndigheter och att uppgifterna kan användas i ärendehandläggningen samt att Migrationsverket kan sammanställa alla nödvändiga uppgifter om berörda arbetsgivare för att kunna utreda och kontrollera spårbytesärenden.

Fusk, oegentligheter och organiserad brottslighet hör inte hemma i någon del av samhället. Därför står vi bakom Riksrevisionens rekommendationer. Däremot står vi inte bakom regeringens avsikt att i stället för att genomföra Riksrevisionens rekommendationer helt avskaffa möjligheten till spårbyte.

Vi anser dessutom att frågan om spårbyte hänger ihop med hur mottagandet av asylsökande generellt ska utformas, exempelvis hur möjligheten att bo i eget boende under asyltiden ska utformas och under vilka förutsättningar en asylsökande ska ha rätt att arbeta under asyltiden. Dessa frågor tittar regeringen nu på, och det är bra. Vi anser därför att utöver att få bukt med det fusk och utnyttjande som finns kopplat till spårbyte behöver möjligheten att göra spårbyte ses över brett inom ramen för hur hela mottagandet av asylsökande ska utformas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

Kompetensbristen är en av vår tids absolut största utmaningar, kanske lika stor som klimatkrisen och otryggheten. Den är på riktigt här och nu för våra företag. Till 2026 behöver det anställas 11 000 människor i norra Sverige, och det är bara i basindustrin. Industriarbetsgivarnas vd säger att begränsningen av arbetskraftsinvandring är ett slag mot svensk industri. Och slagen avlöser varandra. Först inför ni lönegolv, sedan tar ni bort möjligheten till spårbyte och sedan inför ni bidragslinjen med höjd a-kassa och avskaffar arbetslinjen med höjda arbetsgivaravgifter för unga.

Det är detta det handlar om, enligt mig - att fler behöver arbeta i Sverige. Företag behöver fler som kan arbeta. När jag blev medlem i Alliansen, som jag brukar säga ibland, hade Moderaterna en valslogan som löd: Sverige jobbar när Sverige är som bäst. Nu kan jag bara konstatera att Sverige utvisar när Sverige är som bäst. Det är en tragisk utveckling.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 1. Jag hoppas att vi under den här mandatperioden återigen får se Moderaterna bli det nya arbetarpartiet, för Sverige behöver fler partier som står upp för arbetslinjen, inte färre.

Anf. 34 Magnus Resare (M)

Fru talman! Vi är fyra högerpartier som vill ta Sverige framåt. Vi blir jättegärna fem, men då måste ni i Centerpartiet nyktra till i migrationsfrågorna. Ni måste sluta med den här kampen för öppna gränser och en oreglerad invandring. Sverige klarar inte mer sådant.

Ledamoten håller ett anförande och berättar om en kompetensförsörjning som ska ske genom spårbyte i migrationsprocessen. Det är helt tvärtom. Detta handlar om människor som inte vill eller kan få ett normalt arbetstillstånd och som därför vänder sig till en resebyrå i något annat land som arrangerar en resa där man kommer hit, söker asyl och sedan omedelbart gör ett spårbyte - hela idén med asylansökan är att göra ett spårbyte.

Då undrar jag var i rapporten ledamoten hittar ett enda ord om att det i någon högre utsträckning rör sig om högkvalificerad arbetskraft och att det är den kompetensförsörjning som är nödvändig som sker genom spårbytesprocessen. När jag läser rapporten är det lågavlönade jobb som man misstänker i hög utsträckning handlar om människohandel i värsta fall, men i vart fall ibland att arbetsgivaren tvingar tillbaka lönen eller andra former av missbruk. Var hittar ledamoten ett enda ord om att detta skulle rädda den svenska kompetensförsörjningen?

Anf. 35 Jonny Cato (C)

Fru talman! Låt oss börja med att säga att jag inte pratade om högkvalificerad arbetskraft. Det är ju detta som regeringen inte har förstått: Vi behöver all arbetskraft, inte bara den högkvalificerade. I söndags slötittade jag på Aktuellt och Agenda, och där stod Industriarbetsgivarnas vd och sa att vi behöver all arbetskraft.

Vi behöver barnskötare och undersköterskor; vi behöver allt möjligt. Vi behöver på riktigt arbetskraft, inte bara högkvalificerad.

Jag vet inte om ledamoten bara ville vara elak eller om han är okunnig på riktigt. Men att stå här i talarstolen och säga att Centerpartiet är för en oreglerad invandring, det är inte seriöst. Du vet - ursäkta, fru talman, jag blir så upprörd - ledamoten vet att Centerpartiet står för en reglerad invandring, även om vi inte står för samma invandring som Sverigedemokraterna och Moderaterna. Att sprida den typen av falskheter här inne i kammaren är ytterligare ett tragiskt tecken på vart Moderaterna har tagit vägen. Debattera i stället på allvar hur den svenska basindustrin i Norrland ska få den kompetens de behöver!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

Nej, det handlar inte bara om spårbyten, och jag inser också att det inte är den viktigaste av åtgärder, men jag inser att det är en del av allt annat. I stället för bidragslinjen med höjd a-kassa behöver vi arbetslinjen med sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Vi behöver utländsk arbetskraft i form av arbetskraftsinvandring, och spårbyte är en del av detta. Svensk industri behöver fler människor som kan och vill arbeta. Jag hoppas att Moderaterna en dag, i stället för att stå och ljuga i talarstolen, ska prata om den svenska arbetslinjen igen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).

Anf. 36 Magnus Resare (M)

Fru talman! Då är det väl reglerna för arbetstillstånd och regelverket kring det som ska reformeras, kanske inte spårbytesreglerna. Vi har 700 000 och fler utomeuropeiskt födda, en stor del av dem asylsökande och tidigare asylsökande, som inte är självförsörjande i dag. Varför ser vi inte till att de människorna kommer ut i jobb först? Varför upprätthåller vi ett system där människor kommer från Mongoliet och i 95 procent av fallen får avslag på sina asylansökningar? Ändå kommer det människor hit, och i princip alla gör ett spårbyte. Då kan man fråga sig hur det kan komma sig att det är så. Från vissa länder ser vi att människor kommer hit bara för att göra ett spårbyte, när vi har 700 000 människor som redan kommer från länder utanför Europa och inte är självförsörjande i dag. Är det inte bättre att vi gör om regelverket för arbetskraftsinvandring om vi vill ha arbetskraftsinvandring?

Tycker ledamoten att det är bra att man belastar asylsystemet med människor som egentligen bara är här för ett arbetstillstånd? Borde de inte gå arbetskraftsinvandringsvägen så att de stackars människor som behöver söka asyl får en snabbare och effektivare prövning av sin sak?

Anf. 37 Jonny Cato (C)

Fru talman! Jag vet inte om frågorna var riktade till mig eller till regeringen. Varför vi inte ser till att de 700 000 utlandsfödda som inte är självförsörjande arbetar - ja, det undrar jag också. Hela oppositionen undrar nog varför inte Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna gör mer för att fler utlandsfödda ska ha ett arbete att gå till. Ställ inte den frågan till mig, utan ställ den frågan till Johan Pehrson eller Paulina Brandberg som är arbetsmarknads- och biträdande arbetsmarknadsminister. Vi har flera gånger försökt få svar från ministrarna i utskotten på varför man inte gör mer för att fler utlandsfödda ska ha ett arbete att gå till. Sedan frågar ledamoten mig varför vi inte ska göra om systemet för arbetskraftsinvandring. Det gör ni ju nu. Ni gör ju om systemen så att det blir svårare för folk från andra länder att komma hit och arbeta.

Jag kan konstatera att det är något som skaver, fru talman, och som skaver på riktigt. Man kan hitta citat efter citat från Gröna arbetsgivare, Industriarbetsgivarna och Svenskt Näringsliv. De är på riktigt oroliga. Nej, det är inte sossarnas fel, och det är inte Centerpartiets fel. Det är ert ansvar. Det är Moderaternas ansvar att se till att företagen hittar dem som de behöver så att de kan anställa. Och det gäller inte bara företagen. Det gäller även offentlig sektor - att jag och alla vi andra ska kunna få en högkvalitativ vård och att skolan ska bli bra. Det gäller att basindustrin i Norrland ska kunna blomstra och vara en del av den gröna omställningen. För detta behöver vi mer arbetskraft, inte mindre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

Jag har sagt det förut, och jag säger det igen: Sverige är som bäst när Sverige jobbar.

Anf. 38 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Vi kan börja med att konstatera att Jonny Cato i vanlig ordning inte har en aning om vad han pratar om. Han säger i sitt anförande att vi inte bara behöver kvalificerad arbetskraft utan att vi behöver all arbetskraft, till exempel barnskötare och undersköterskor.

Jag tänkte passa på att informera om att barnskötare ska genomgå en utbildning på åtminstone ett och ett halvt års heltidsstudier plus att man ska lära sig svenska väldigt bra, tycker jag, för att kunna jobba som barnskötare. Med undersköterskor är det ungefär samma sak. Det är i alla fall ett och ett halvt års heltidsstudier plus att man ska lära sig svenska rätt bra för att kunna jobba som det.

Jag tycker att detta är kvalificerade jobb. Det kan bero på att jag har jobbat både på dagis och som undersköterska, så jag vet vad detta handlar om. Jag vet att det inte är så lätt som Jonny Cato tror. Man kan inte kliva in som asylsökande från Mongoliet utan utbildning, vilket oftast är fallet med dessa personer, och ta ett sådant här jobb rakt av. Detta är Jonny Catos fantasier. När han säger att vi behöver all arbetskraftsinvandring säger han inte varför. I Jonny Catos värld handlar detta om att pressa villkor och löner för vanliga arbetande svenskar. Det är rövarkapitalism - det är vad det handlar om.

Jonny Cato skriver i sin reservation att det samtidigt kan konstateras att systemet med spårbyte är förknippat med ett antal brister, bland annat i form av fusk kopplat till systemet, vilket framgår av Riksrevisionens rapport, och att Riksrevisionen riktar en rad rekommendationer till regeringen.

Detta är ganska väl känt. Det kan ju inte ha kommit som någon nyhet vare sig för Jonny Cato eller för någon annan av reservanterna. Det har varit väl känt länge att det finns väldigt mycket brister.

Jag skulle vilja rikta en väldigt enkel fråga till ledamoten. En seriös riksdagspolitiker skulle då skriva en motion om åtgärder mot dessa brister, men finns det en enda motion från Centerpartiet om att åtgärda dessa brister, som har lämnats in innan denna skrivelse kom till riksdagen?

Anf. 39 Jonny Cato (C)

Fru talman! Man får passa sina ord, för debatter med Ludvig Aspling hamnar på Youtubekanalen Riks.

När det gäller att pressa löner pratas det mycket om 13 000 kronor. Låt oss titta på hur många som fick ett arbetstillstånd 2020 där lönen ligger mellan 13 000 och 14 000. Det var 147 personer. Centerpartiet tycker inte heller att detta är rimligt, och vi kan tänka oss att något görs för att höja den nivån. Det var 147 personer, men här i kammaren låter det som att alla som arbetskraftsinvandrar har 13 000 kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

Låt oss prata om definitionen av högkvalificerad arbetskraft. I min värld behöver vi all arbetskraft vi kan få i Sverige. Eller förlåt, inte i min värld utan i företagens värld, i den offentliga sektorns värld, i Svenskt Näringslivs värld, i Gröna arbetsgivares värld och i Industriarbetsgivarnas värld.

När det gäller definitionen av högkvalificerad arbetskraft har regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna redan sagt att arbetskraften är högkvalificerad ovanför medianlönen på svenska arbetsmarknad: 33 500. Det är vad ni definierar som högkvalificerad arbetskraft inom ramen för arbetskraftsinvandring, Ludvig Aspling. Det beror inte på vilken utbildning eller hur mycket kompetens som behövs inom ett visst yrke, utan det som ni har valt att definiera är en lön. Över den är man högkvalificerad, och under den är man lågkvalificerad. Det är så verkligheten ser ut.

Jag är den förste att instämma i att vi och många andra partier, bland annat ledamotens samarbetspartier, kunde ha gjort mer för att värna systemet med arbetskraftsinvandring och systemet med spårbyte så att avarterna hade blivit färre. Det är dags att göra det nu i stället för att helt slå undan benen för svenska företag som vill hitta den kompetens de behöver, oavsett om det rör spårbyte, arbetskraftsinvandring eller reguljära anställningar.

Anf. 40 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Jag får börja med uttrycka min sympati. Om jag var Jonny Cato skulle inte jag heller vilja vara med på Youtube, för det här är ganska pinsamt.

Jonny Cato lyfte fram att det var få som på papperet hade en så låg lön som 13 000 kronor. Om Johnny Cato hade läst rapporten hade han förstått att det inte handlar om vad som står på papperet, för vi har ingen aning om hur mycket dessa personer tjänar egentligen därför att fusket och korruptionen är så utbrett. Väldigt ofta är lönen högre på papperet, men sedan måste den betalas tillbaka till arbetsgivaren som betalning för att personen till exempel ska få sitt uppehållstillstånd i Sverige. Detta hade varit fullständigt uppenbart för Jonny Cato om han hade tagit sig tid att sätta sig ned och läsa den rapport som han debatterar.

För att återgå till frågan om huruvida spårbytarna behövs för kompetensen säger Jonny Cato att de behövs. Men om spårbytarna behövs, Jonny Cato, varför är då arbetslösheten bland asylsökande som har fått uppehållstillstånd den vägen så otroligt hög? Det är ju samma grupp vi pratar om. Alla dessa personer har kommit till Sverige som asylsökande. Hur är det möjligt att man argumenterar för att spårbytarna behövs och att industrin skriker efter spårbytare när personer som får bifall på sin asylansökan och kommer in den vägen har jättesvårt att ta sig in på arbetsmarknaden? Detta känner Jonny Cato till. Dessa två saker är omöjliga att sammanföra.

Och till sist, Jonny Cato, ställde jag en enkel ja-eller-nej-fråga. Jonny Cato påpekar att det finns brister, fusk och problem och att till och med Centerpartiet gärna ser att det åtgärdas. Det är jättebra, men var är motionen? Har Centerpartiet väckt en enda motion om att åtgärda fusket vid spårbyte? Finns detta i riksdagens motionsbank? Jag vet, för jag har tittat. Ja eller nej, Jonny Cato?

Anf. 41 Jonny Cato (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

Fru talman! Det är så roligt med Ludvig Aspling. Så fort man inte håller med honom får han det att framstå som att man nästan är korkad, men så är det givetvis inte. Politik handlar om att man ibland tycker olika. Det är verkligen synd att Sverigedemokraterna inte står upp för oliktänkande i någon del av samhället, inte ens här inne i Sveriges riksdag.

En sak som är riktigt pinsam är att ledamoten står och argumenterar för att man sätter en lön på papperet och en annan lön i verkligheten. Det är ju exakt därför ert lönegolv inte fungerar. Det är ju exakt detta som er egen utredare har sagt: Ett höjt lönegolv innebär bara att man sätter en lön på papperet men har en annan lön i praktiken. Det som ledamoten precis sa är att regeringen vet om att ett lönegolv inte fungerar, och ändå inför man det.

(Applåder)

Äntligen har vi fått det svart på vitt att det inte handlar om lönegolvet i sig utan om att ledamoten tycker att Sverige är bäst när Sverige utvisar, inte att Sverige är bäst när Sverige jobbar.

Jag är glad över att man kan tycka olika i denna kammare. Jag är stolt över att tillhöra ett parti som tar kompetensbristen på allvar och som gör allt det kan för att de svenska företagen ska hitta den kompetens de är i så stort behov av. Ledamoten kan stå här och skratta, men det tror jag inte att svensk basindustri gör just nu.

Annika Hirvonen (MP)

Anf. 42 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag tänkte avsluta denna debatt med att berätta vad spårbyte egentligen är. Spårbyte handlar om att människor som är i Sverige, som arbetar här, som uppfyller villkoren för ett yrke med kollektivavtalsenliga villkor och som har en lön de kan försörja sig på kan få uppehållstillstånd i Sverige.

Personer har rätt att söka uppehållstillstånd för att fortsätta med sitt arbete om ansökan lämnas in två veckor efter det att de fått avslag på sin asylansökan, i stället för att de först behöver lämna Sverige och sedan söka uppehållstillstånd för arbete från sitt hemland.

I dag är det långa handläggningstider på Migrationsverket, och personer som har ett arbete som uppfyller kraven för arbetstillstånd skulle behöva lämna sitt jobb i ganska många månader om de först ska åka tillbaka till hemlandet, skicka in sin ansökan och sedan vänta på att Migrationsverket ska pröva den.

Arbetsgivaren blir av med sin arbetskraft väldigt plötsligt, och det finns en rad utmaningar med detta för både arbetsgivaren och arbetstagaren. Om man dessutom har familj behöver man rycka upp barnen från skolgången, och en partner kanske också behöver lämna landet. Eftersom man inte får jobba när man är i utlandet under den tid då ansökan behandlas kanske man också behöver säga upp sin hyresrätt och ställa sig i bostadskön på nytt. Ja, ni fattar - det blir ett himla meck.

Spårbytet är en väldigt bra väg för att säkerställa att de som redan är etablerade på arbetsmarknaden och som jobbar här kan fortsätta att göra det medan Migrationsverket prövar rätten till arbetstillstånd. Det är detta som spårbytet handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

För Miljöpartiet är det obegripligt att regeringen vill utvisa en massa människor som arbetar, försörjer sig själva och betalar skatt i Sverige. Avskaffandet av spårbytet är en av de åtgärder som regeringen vill göra som handlar om att utvisa människor som arbetar i Sverige, försörjer sig och bidrar till den svenska välfärden genom att både betala skatt och utföra arbeten där vi i dag har brist på människor som kan ta dessa jobb.

Andra förslag handlar om lönegolvet, som kommer att få som följd att människor som i dag arbetar i Sverige kommer att bli utvisade därför att de bara tjänar till exempel 25 000 på sitt jobb.

Detta är vansinnigt, och det kommer att göra Sverige fattigare. Det är också fullständigt oacceptabelt sett till vad det får för konsekvenser för människor och för företag.

I grund och botten handlar detta om att denna regering sitter i knät på Sverigedemokraterna och att Sverigedemokraterna till varje pris vill utvisa människor oavsett om de arbetar eller inte och oavsett om det gör Sverige fattigare eller inte. För Sverigedemokraterna handlar det om att de vill ha ett land som befolkas av vita människor. Det är en rasistisk grundideologi som styr den regering som Sverige har. Och det är anledningen till att till och med högerns och Moderaternas bästa kompisar, Svenskt Näringsliv, nu faktiskt rycker i nödbromsen och trycker på alla larmknappar som finns. Detta kommer att skada Sverige.

Riksrevisionen har lämnat en rapport om spårbytet i migrationsprocessen. De konstaterar att den övergripande slutsatsen är att systemet överlag förefaller att nå rätt målgrupp. Vi har haft en hel debatt där denna grundläggande och övergripande slutsats om att det förefaller att nå rätt målgrupp inte har tagits upp.

Riksrevisionen rekommenderar också att regeringen och Migrationsverket vidtar en rad konkreta åtgärder för att stävja fusk, eftersom det förekommer fusk även i detta system precis som i alla andra system som vi har. Dessa rekommendationer tänkte jag läsa upp, och Miljöpartiet står bakom dem. Tillsammans med Centerpartiet och Vänsterpartiet har vi en reservation där det sägs att man ska genomföra rekommendationerna och ha kvar systemet.

Riksrevisionens rekommendationer handlar om att Migrationsverket ska kunna utbyta nödvändiga uppgifter med samverkande myndigheter, så att myndigheten kan använda uppgifterna i ärendehandläggningen. Det kan till exempel handla om att utbyta uppgifter med Skatteverket, så att man har koll på att folk också har fått den lön som det står på papperet att de ska ha. Det är superenkelt.

Det handlar om att sammanställa nödvändiga uppgifter om arbetsgivare för att utreda och kontrollera spårbytesärenden. Det är bara att ta tag i.

Det handlar om att prioritera och stärka arbetet med efterkontroller av beviljade spårbyten, så att man vet att folk faktiskt fortsätter att ha jobben på det sätt som krävs och att de helt enkelt inte blir utnyttjade utan att de fortsätter att få sin lön.

Det handlar om att utreda möjligheterna att automatisera kontroller av om villkoren för spårbyten är uppfyllda. AI kan göra mycket, och det går att göra ganska enkelt även av Migrationsverket.

Det handlar om att utveckla en teknisk lösning för att inhämta uppgifter från Skatteverket även för personer som har ett samordningsnummer, alltså personer som inte har blivit folkbokförda och har personnummer. Där kan Migrationsverket redan i dag lätt utbyta dessa uppgifter med Skatteverket. Det är bara att ta tag i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

Det handlar om att utveckla handläggarstöd för att bedöma arbetsgivares ekonomiska förhållanden, eftersom det krävs att man kan förvänta sig att arbetsgivaren har råd att ha denna person anställd minst ett år framåt.

Det handlar också om att utreda möjligheterna till handläggarstöd för att avgöra vilka arbetsgivare som bör kontrolleras mer utförligt i spårbytesärenden.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till reservationen, för vi ska inte ägna oss åt att utvisa människor som är här och arbetar och bidrar till vårt land och betalar skatt så att vi kan bygga vårt gemensamma samhälle starkt.

(Applåder)

Anf. 43 Magnus Resare (M)

Fru talman! När alla andra argument är slut, Annika Hirvonen, kan man alltid spela rasistkortet.

Det är uppenbart att detta kraftigt belastar vårt asylsystem. Problemet med efterkontroller är att de sker efter att systemet har missbrukats, inte före. Vi kommer inte att kunna stävja det som vi ser i dag, att människor väljer att inte söka arbetstillstånd gängse väg, alltså att de söker ett arbetstillstånd från det land de bor i, utan tar genvägen och anlitar en resebyrå som hjälper dem till Sverige så att de kan belasta asylsystemet och förlänga processen för alla som verkligen behöver asyl och söker asyl.

Jag vet att Annika Hirvonen ofta talar sig varm för dem som kommer hit och som är under 18 år. Hur många av dem som är under 18 år hinner fylla 18 på grund av att det finns människor som är här och belastar asylsystemet för att de egentligen vill ha ett arbetstillstånd? Är det inte mer rimligt att människor söker ett arbetstillstånd om de vill jobba i Sverige och söker asyl om de vill ha asyl i Sverige? Dessa två system borde vara separata, så att de människor som verkligen är i behov av skydd kommer hit för att de kan beviljas skydd och inte för att de ska beviljas ett arbetstillstånd.

Annika Hirvonen (MP)

Anf. 44 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Till att börja med vill jag fråga Magnus Resare om han inte håller med om att SD:s politik i grunden bygger på en rasistisk ideologi. Detta är nämligen en reell verklighet som många människor nu drabbas väldigt hårt av. Moderaterna vägrar att se konsekvenserna av att de har satt sig i knät på Sverigedemokraterna och nu genomför politik som har som syfte att utvisa människor från detta land så att man, enligt Richard Jomshof, kan få ett homogent samhälle. Detta är sådant som har sagts av Sverigedemokraterna i denna kammare från denna talarstol.

Att avskaffa spårbyte kommer att leda till att människor som arbetar i Sverige, försörjer sig själva och betalar skatt i enlighet med de villkor och regler som gäller i dag kommer att bli utvisade. Människor som under de alldeles för långa handläggningstiderna har sett till att skaffa sig ett arbete för att försörja sig själva ska ryckas från sina arbetsplatser och sina hem och tvingas söka sitt eget jobb på nytt från hemlandet. Det är en process som kan ta många månader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning

Av de rekommendationer som jag räknade upp handlar sex stycken om att förbättra processen när man bedömer ärendena. En handlar om efterkontroll. Det är viktigt med både och för att stävja det fusk som också finns i systemet.

Men det som ni nu gör är att blunda för en verklighet där människor blir kvar i Sverige, gör rätt för sig under en lång asylprocess och önskar en annan verklighet där besluten går fort och de inte behöver vänta så länge.

Anf. 45 Magnus Resare (M)

Fru talman! Jag måste ändå ställa en fråga till ledamoten. Vi ser i rapporten att det finns sökande från länder där 95 procent av dem som söker asyl får avslag på sina ansökningar. Handläggarna på Migrationsverket säger att dessa människor är öppna med att de inte söker asyl utan ett arbetstillstånd. Ska vi neka människor från vissa länder att söka asyl för att vi vet att de ägnar sig åt en ren arbetskraftsinvandring genom en gräddfil? Är det inte bättre att vi reformerar spårbyteslagstiftningen än att vi reformerar asyllagstiftningen och säger att om du kommer från ett land där du sannolikt får avslag har du inte rätt att söka asyl? Det tror jag inte att ledamoten vill.

Det vi vill få bukt med är att människor kommer hit och missbrukar vårt asylsystem för att de vill få ett arbetstillstånd och ett jobb i Sverige. Jag trodde att ledamoten om någon värnade om det svenska asylsystemet och att de som är här och söker asyl så snabbt som möjligt ska få sin sak prövad och få ett eventuellt skydd. Just nu förlängs deras handläggningstider för att människor är här av helt andra anledningar än att söka asyl. De säger till handläggarna på Migrationsverket att de inte är här för att söka asyl utan för att få ett arbetstillstånd och att de vet att vårt regelverk tillåter det. Och lagstiftningen gör att handläggarna på Migrationsverket inte kan göra någonting annat än att bevilja ett spårbyte. Då har dessa människor tagit sig förbi hela kön för arbetstillstånd som många står och väntar i och har förlängt kön för dem som sitter och väntar på att få sin asylansökan prövad.

Annika Hirvonen (MP)

Anf. 46 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Nu närmar vi oss någonting här! Magnus Resare talar om att reformera systemet med spårbyte. Jag sätter mig jättegärna ned med Moderaterna och diskuterar hur vi kan reformera systemet med spårbyte. Precis som vi, Centerpartiet och Vänsterpartiet skriver i vår gemensamma reservation tycker vi att fusk och utnyttjande alltid ska stävjas och att bristerna i systemet med spårbyte bör åtgärdas. Låt oss alltså sätta oss ned och göra just det!

Låtsas inte att alla människor som söker spårbyte är något slags bedragare, för så är det inte. Det handlar om människor från till exempel Afghanistan som har sökt asyl, fått avslag och väntat jättelänge i Sverige på grund av långa processer. Under den tiden har de skaffat sig arbete och försörjt sig själva och sina familjer, betalat skatt och bidragit till välfärden.

Med ert förslag om avskaffat spårbyte, Magnus Resare, skulle dessa människor ryckas från sina anställningar och sin trygghet här och utvisas till Afghanistan - som fortfarande är ett av världens farligaste länder, även om Migrationsverket fortsätter att ge människor därifrån avslag på asylansökan. Om ni vill avskaffa systemet vill ni att inte heller dessa människor ska få spårbyte.

Detta kan dock vara en öppning för att reformera systemet så att vi åtgärdar fusket och ser till att de afghaner som jobbar, betalar skatt och gör rätt för sig här får stanna utan att behöva åka tillbaka till Kabul och på nytt söka jobb och arbetstillstånd därifrån - med alla de risker som jag ärligt talat tror att vi alla är överens om att det innebär. Om detta är en öppning för att reformera systemet kanske vi ändå inte står så långt ifrån varandra.

Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen - kontroller och upp-följning