Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

Betänkande 2022/23:JuU21

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
24 maj 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (JuU21)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott. Förslaget ska säkerställa att dessa utredningar håller en hög grad av rättssäkerhet och är effektiva.

Lagändringarna handlar bland annat om följande:

  • Fler utredningar ska få genomföras när barn under 15 år misstänks för brott.
  • Ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn ska kunna förordnas för målsäganden när den som misstänks ha begått brottet är under 15 år.
  • En bevistalan, det vill säga prövning i domstol, ska få väckas i fler fall.
  • Det ska bli möjligt att bevilja resning av eller undanröja en dom om bevistalan som har fått laga kraft.
  • Fler drogtester av barn under 15 år ska få genomföras.
  • Det ska bli möjligt för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ungdomstjänst.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionsyrkandena.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-05-04
Justering: 2023-05-11
Trycklov: 2023-05-11
Reservationer: 1
Betänkande 2022/23:JuU21

Alla beredningar i utskottet

2023-04-20, 2023-05-04

Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (JuU21)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott. Förslaget ska säkerställa att dessa utredningar håller en hög grad av rättssäkerhet och är effektiva.

Lagändringarna handlar bland annat om följande:

  • Fler utredningar ska få genomföras när barn under 15 år misstänks för brott.
  • Ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn ska kunna förordnas för målsäganden när den som misstänks ha begått brottet är under 15 år.
  • En bevistalan, det vill säga prövning i domstol, ska få väckas i fler fall.
  • Det ska bli möjligt att bevilja resning av eller undanröja en dom om bevistalan som har fått laga kraft.
  • Fler drogtester av barn under 15 år ska få genomföras.
  • Det ska bli möjligt för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ungdomstjänst.

Lagändringarna föreslås börja gälla från den 1 juli 2023.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-05-23
Debatt i kammaren: 2023-05-24

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Anna Wallentheim (S)

Herr talman! Ännu en gång samlas justitieutskottet här i kammaren för debatt, och jag tror att detta blir min sista före sommaruppehållet. Jag har under våren fått debattera alltifrån deltagande i terroristorganisation till terrorismfrågor i allmänhet, unga lagöverträdare med mera. Det här är tunga och viktiga ämnen. Dagens debatt, som utgår från justitieutskottets betänkande nummer 21 och propositionen Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott, är inget undantag.

Visst skulle vi alla helst vilja ha en situation där vi inte skulle behöva prata om barn som brottslingar. Dock står vi här i dag och är hyfsat enade som utskott kring denna proposition. Det är en proposition som grundar sig på förslag från en utredning som den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte 2019. Förslag från utredningen är också en av punkterna i vårt 34-punktsprogram mot gängkriminalitet.

Jag vill därför redan nu passa på att nämna att vi socialdemokrater står bakom betänkandet i sin helhet och att vi inte har några egna reservationer.

Herr talman! Jag har i ett flertal debatter nämnt att samhällets kamp mot kriminaliteten ska vara skoningslös. Det är lika sant i dag som det var första gången jag fick chansen att stå här i talarstolen för justitieutskottets räkning.

Den grova brottsligheten bland unga är ett stort problem och ett hot mot vårt demokratiska samhälle. Det faktum att den kryper ned i åldrarna är inte något vi vare sig kan eller ska blunda för. Ungas brottslighet ska och måste bekämpas med alla medel, där fokus framför allt måste vara på det förebyggande arbetet.

Som mamma, som lärare och som politiker gör det ont i mig att se att brottsligheten kryper ned i åldrarna. Det gör ont att se hur grov den är, och det gör ont att så tydligt svart på vitt se att samhället har misslyckats. För samhällets största ansvar - vårt största ansvar, som jag har nämnt många gånger tidigare - är att skydda våra barn och ge alla barn och unga i Sverige möjligheten att bli sitt bästa jag.

Herr talman! "Jag var ung och dum" - det är nog en mening som många av oss någon gång har yttrat. Och om vi själva inte har sagt det är jag övertygad om att vi alla har någon i vår närhet som har sagt exakt dessa ord. För visst är de flesta av oss kanske lite dumma och oberäkneliga när vi är unga. Vi kanske dricker alkohol innan vi har åldern inne, vi kanske snattar någon chokladbit från affären, vi kanske bryter oss in på det där utebadet som är stängt på natten, vi kanske kör alldeles för fort, vi kanske fejkar vår ålder för att komma in på det där diskot eller nattklubben, vi kanske hamnar i slagsmål, vi kanske utdelar ett första slag och vi kanske hotar med våld i krogkön när vi ännu inte har förmågan att hantera situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

Många av dessa incidenter är rent krasst olagliga, och den som åker fast räknas in i kategorin unga lagöverträdare. Dock är det också så att de flesta av de unga lagöverträdarna i vårt land endast begår ett eller några få brott och slutar med det när de blir vuxna.

Men det finns undantag. Det finns barn och unga som tyvärr inte stannar vid den här typen av brottslighet. Därför är det viktigt att vi skiljer på brott och brott samt gör vårt rättssystem tydligt och rättssäkert. Rättssamhället ska alltid agera kraftfullt mot brottslighet. Genom de påföljder ett brott får demonstrerar vi våra värderingar och befäster vad som är rätt och fel i ett samhälle. Unga som begår brott ska därför räkna med kännbara konsekvenser och påföljder, samtidigt som vi ser till att andra unga inte hamnar i samma situation. För vi ska alltid göra både och!

Då och då blir det dock uppenbart att vissa delar av vårt rättssystem inte är helt vattentäta och att justeringar därför måste göras. Många av de åtgärder vi ser i betänkandet utgår just från dessa tankar. Men låt mig vara tydlig: Det här är inte ett betänkande som för oss socialdemokrater grundar sig i någon önskan om att barn ska sitta i fängelse. Det handlar inte om att lätta upp några förutsättningar för att sänka straffrättsåldern. Det finns inte heller några sådana förslag i betänkandet som ligger på bordet, vilket nog många kan uppfatta det som när de läser betänkandet.

Herr talman! Jag tror inte på idén att låsa in barn för minsta lilla brott. Jag vet att i princip all forskning pekar på att den typen av konsekvenser kan ha motsatt effekt, och jag tror inte att folk här inne vill att barn ska komma ut som grövre kriminella.

Den allvarliga brottsligheten och det grova och ibland dödliga våld vi ser ska vi aldrig acceptera. Men de flesta av våra barn och unga begår inte den typen av brott, och detta måste vi också kunna prata om. Man ska kunna få vara lite ung och dum, få känna ånger och få göra rätt för sig utan att rättsliga åtgärder ska påverka hela ens liv.

Herr talman! Vad handlar då betänkandet om? Jo, det är ett betänkande som i huvudsak tar upp frågan om hur regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott ska kunna förbättras. Många av förslagen grundar sig i att det ska gälla grova och allvarliga brott. Men det handlar också om att det ska säkerställas att en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet upprätthålls i just sådana utredningar.

De lagändringar som vi debatterar i dag och som vi senare kommer att rösta igenom handlar bland annat om att fler utredningar ska kunna genomföras när barn under 15 år misstänks för brott. Det handlar om att bevistalan ska få väckas i fler fall, och då kopplat till allvarlig brottslighet. Det handlar om att ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn ska kunna förordnas för en målsägande när den som misstänks ha begått brottet är under 15 år. Människor förtjänar såklart att ha samma rätt till hjälp och stöd oavsett om brottet begås av en straffmyndig person eller av en person som ännu inte har fyllt 15.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

Betänkandet handlar alltså först och främst om att samhället inte ska få stå passivt och se på när unga begår grova brott och riskerar att dras in i kriminalitet. Det handlar om att vi socialdemokrater tror och står bakom att ändamålsenliga insatser från samhällets sida kan hindra en negativ spiral och bidra till att barnet får den hjälp och det stöd som hon eller han behöver.

Herr talman! Detta är alltså ett betänkande som i grunden är en fortsättning på socialdemokratisk politik - politik som handlar om att göra både och. Det handlar om att både agera, reagera och förebygga. Det handlar om att få samhället att både reagera kraftfullt mot den grova brottsligheten och ha brottsoffret i åtanke. Det handlar både om ingripande åtgärder och om att motverka att barn fortsätter på en brottslig bana. Det handlar om viktiga signalvärden för samhället om vad som är rätt och fel, men det handlar också om att se till att barn inte trillar mellan stolarna.

För oss socialdemokrater var det redan när utredningen tillsattes viktigt att ha ett barnrättsperspektiv. Därför är vi tacksamma för att de lagförslag som regeringen nu har presenterat följer mycket av utredningens förslag. Det var tydligt att utredningen hade ett barnrättsperspektiv i mycket av arbetet och att man gick in och korrigerade vissa av de delar som Sverige har fått kritik för.

Några av de delar som är positiva ur ett barnrättsperspektiv är en tydlig ambitionshöjning när det kommer till socialtjänstens närvaro vid förhör - detta då socialtjänsten kan agera som stöd till barnet och att de kommer in i ett tidigt skede, vilket kan vara viktigt för det fortsatta arbetet.

Positivt är också att bevistalan ska kunna lyftas i fler fall. Det handlar om fall där barnet utfört handlingen och därmed behöver stöd och insatser för att inte fortsätta i en kriminell bana, men det handlar också om fall där barnet faktiskt är oskyldigt men där utredningen visat på annat. Kevinfallet är ett tydligt exempel på en situation vi inte vill se upprepas igen.

Herr talman! En dag kommer jag att lämna riksdagen. En dag kommer jag att lämna detta fantastiska uppdrag som riksdagsledamot och med största sannolikhet gå tillbaka till ett liv som lärare. En likvärdig skola, en stark socialtjänst, en bredd av fritidsmöjligheter tillgängliga för alla, en möjlighet till ett första jobb och en första bostad, rätten till en stark välfärd och ett jämlikt samhälle är det jag hoppas kunna bidra med och driva igenom under min tid här.

När den dagen kommer då jag går tillbaka till att vara lärare vill jag nämligen kunna se mina elever i ögonen och veta att jag gjorde vad jag kunde för att de skulle få leva i ett tryggt och jämlikt Sverige. I slutändan är det faktiskt det som spelar någon roll. Beslut kopplade till vad vi gör i justitieutskottet är inte det som kommer göra den stora skillnaden.

Ibland finns det dock åtgärder som är viktiga och långsiktiga, som kom till för att säkerställa en hög grad av rättssäkerhet och där utgångspunkten är att göra både och. Det handlar om bättre verktyg för rättsväsendet att ta till när barn misstänks för brott och om tidiga insatser för att förebygga att barn hamnar i kriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

I dag är en sådan dag. I dag kan såväl politikern som läraren i mig vara glad.


Anf. 2 Fredrik Kärrholm (M)

Herr talman! Jag tror inte på att vi ska låsa in barn för minsta lilla brott, säger ledamoten i talarstolen. Det är väl ingen som tycker det. Den här typen av fäktande mot väderkvarnar fördummar debatten lika mycket som socialdemokratiska påståenden om att barn svälter. Vi har verkliga problem i Sverige som vi behöver lösa med en seriös och konstruktiv debatt. Det vore förträffligt om Socialdemokraterna kunde bidra till det i stället för att hålla på och tramsa på det här sättet.

Vi har också väldigt unga personer som är farliga och som vi behöver låsa in. Socialdemokraterna har långt ifrån haft en rak linje i hur man ska hantera det problemet. Fram till nyligen var ni emot ungdomsfängelser, nu är ni för ungdomsfängelser - med mera, och så vidare.

Min fråga är: Vilka unga personer vill Socialdemokraterna låsa in för att ge brottsoffer upprättelse och skydda samhället?


Anf. 3 Anna Wallentheim (S)

Herr talman! Fredrik Kärrholm från Moderaterna ställer såklart viktiga frågor utifrån hur vi ser på den grova brottsligheten bland barn och unga. Redan förra mandatperioden tog vi socialdemokrater viktiga steg för att göra vissa förändringar när det gällde till exempel straffrabatten för grov brottslighet. Det måste handla om grov brottslighet så att vi inte, som jag nämnde i mitt anförande, riskerar att låsa in barn och unga för ett slagsmål, till exempel i en krogkö. Det är klart att det är allvarligt, men vi vet att dessa personer aldrig kommer att komma tillbaka till ett bättre liv om vi låser in dem.

Faktum är att vi i Tidöavtalet också ser flera förslag som flera barnrättsorganisationer är oerhört kritiska mot. Ni vill utreda att ta bort straffrabatten för alla brott. Ni vill också utreda möjligheten till sänkt straffrättsålder. Detta är förslag som vi socialdemokrater inte tror på och inte är beredda att följa.

Vi måste göra andra insatser. Det handlar om att vi ska ha en likvärdig skola där alla barn kan lyckas. Det handlar om en stark socialtjänst som tidigt kommer in i barns och ungas liv. Det handlar om att vi redan i förskolan ser till att hjälpa de barn som vi ser riskerar att hamna på glid. Det är åtgärder som jag vill se.

Herr talman! Jag tycker också att det är olyckligt att Fredrik Kärrholm lyfter denna problematik och samtidigt menar att vi inte har en situation i Sverige där barn mår dåligt eller där barn inte får mat. Varenda skola jag har besökt det senaste halvåret vittnar om hur mycket mer mat det går åt i matbespisningen på måndagar och fredagar.

Barn i Sverige har det tufft. Att blunda för den situationen, att förneka att det finns barn som har det tufft, tycker jag är ett större problem än att du vill ifrågasätta oss socialdemokrater.


Anf. 4 Fredrik Kärrholm (M)

Herr talman! Det här var ett svar som staplade så många klyschor och felaktigheter på varandra att det är omöjligt att på ett rimligt sätt bemöta dem med den talartid som står till förfogande. Jag får nöja mig med att konstatera att du inte svarade på min fråga och att du fortsätter att ha en helt felaktig beskrivning av verkligheten och beskylla Moderaterna för att stå för saker och tycka saker som vi absolut inte gör. Det är långt ifrån den ambition om att vara en gnutta konstruktiv som det är rimligt att kräva av en opposition.


Anf. 5 Anna Wallentheim (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

Herr talman! Det blir tydligt att Moderaterna tänker stå för en linje som vi är mycket kritiska mot - där man är beredd att bryta mot barnkonventionen, där man är beredd att ignorera det faktum att barn i Sverige mår dåligt och där man är beredd att låsa in barn och unga. Det tycker ni ju i Tidöavtalet att man ska titta på.

Tydligt är också att i alla fall vi socialdemokrater fortsätter kämpa för vad forskning visar, för vad barnrättsorganisationer pratar om och för vad barnkonventionen säger att barn har rätt till. Det är den politik jag tänker fortsätta driva och som vi socialdemokrater kommer att vara tydliga med.

Nu har Kärrholm bevisat att Moderaterna inte står på forskningens sida, inte står på barnrättsperspektivets sida och inte ser att barn och unga i Sverige har det dåligt och att vi har ett klassystem i Sverige som tvingar unga till en viss typ av kriminell bana som vi aldrig kan acceptera. Men det handlar inte om att barn ska låsas in. Det handlar om att skola, socialtjänst och vuxna förebilder ska finnas för att ge stöd till dessa barn så att inget barn i vårt land riskerar att bli kriminell.


Anf. 6 Talman Andreas Norlén

Jag vill försynt påminna om att vi talar via talmannen och inte säger du till varandra i kammaren.


Anf. 7 Gudrun Nordborg (V)

Herr talman! Vänsterpartiet är i stort väldigt positivt till förslaget i propositionen. Jag vill dock yrka bifall till vår reservation om att riksdagen ska avslå förslaget i den del det avser fler drogtester av barn under 15 år. Det menar vi inte bör genomföras.

En av huvudpunkterna i propositionen är vikten av att kunna föra bevistalan när barn misstänks för brott trots att de är under 15 år och inte kan åtalas. Det måste då handla om grova, allvarliga brott där det är viktigt att klarlägga både om misstanken är befogad och, undantagsvis, om barnet kanske i stället skulle kunna rentvås från misstanken.

Fallet Kevin kommer i mångas åtanke. Vi bör nog se att det var ett extremt fall på många sätt men också att det handlade om så små barn att bevistalan kanske inte ens hade varit till hjälp den gången. När barnen kommer högre upp i åldrarna kan dock detta vara väldigt viktigt.

En annan aspekt som lyfts i propositionen är att brottsoffrens position stärks genom att man ska kunna förordna målsägandebiträde eller särskild företrädare för den som barnet har utsatt för ett allvarligt brott.

Något jag också tycker är viktigt att belysa är att det i remissvaren till propositionen finns mängder av både intressant och oroväckande information om hur svagt genomslag barnperspektivet och barnkonventionen trots allt har fått i svensk rätt och praxis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

Jag går tillbaka till frågan om bevistalan. Om ett barn misstänks för brott är givetvis tidiga och ändamålsenliga insatser från samhället jätteviktiga. Det kan hindra och bromsa en negativ spiral av brottsliga aktiviteter som annars kan fortsätta. Vi kan med det här instrumentet också bidra till att barnet får skarpare hjälp och stöd och kanske också till att familjen får stöd, om det är nödvändigt.

De flesta förslagen i propositionen är väl avvägda. Man kan ställa sig bakom dem med tillförsikt. Men förslaget om drogtesterna bör inte genomföras. Alla människor och i synnerhet barn behöver skyddas från onödiga ingrepp, till exempel kroppsbesiktningar. Det finns redan i dag möjlighet att drogtesta barn som är under 15 år. Den regleringen bör vi låta vara tillräcklig. Samhället bör inte möta barns och ungas beroende med mer tvång.

Vi vill som alltid prioritera att arbeta brett förebyggande för att förverkliga barnens rättigheter enligt barnkonventionen och de skyldigheter som vi rimligtvis ska ha i en välfärdsstat.

Det förebyggande arbetet behöver utvecklas. När det gäller insatser för drogfrihet vill vi lyfta upp att ungdomsmottagningarna ska inkludera alkohol- och drogrådgivning i sin verksamhet. Ungdomsmottagningarna bör få en mer central roll genom att uppdraget breddas. Vi föreslår också att Maria Ungdom i Stockholm ska bli ett nationellt kunskapscentrum om ungas beroende, för att ta till vara kunskaper och erfarenheter och utveckla forskning och kompetens.

Vårt ifrågasättande av förslaget om att vidga möjligheterna till drogtester delas bland annat av Brottsförebyggande rådet. De anser inte heller att argumentationen för att vidga möjligheterna till drogtester är stark nog. Man pekar särskilt på artikel 16 i barnkonventionen och markerar att sådana ingrepp bör användas i så begränsad utsträckning som möjligt.

De faktorer som uppges bidra till att det utförs för få drogtester är enligt Brå inte länkade till själva lagtexten. De ser att det redovisas exempel där det finns en ovilja, många gånger väl motiverad, bland poliserna att använda tvångsmedel mot barn. Det kan handla om tidspress när det gäller att nå fram till socialtjänsten, särskilt på obekväma tider, och tveksamhet inom polisen till att kontakta åklagaren för att få drogtestet godkänt.

Svårigheterna bekräftas delvis av kommunerna. Där handlar det om problem utanför kontorstid om man inte har socialtjänst som snabbt kan komma in och bedöma behovet av drogtest och kommande behandling. Enligt Brå kan man därmed inte lösa de här problemen genom att formulera lagtexten annorlunda. Det handlar om andra insatser i välfärden.

Barnafrid, som är ett kompetenscentrum om barn i Linköping, markerar återigen betydelsen av förebyggande arbete på alla nivåer och att en prioritet förstås bör omfatta även dem som redan har uppvisat problembeteende. Man pekar på specialistbehov inom vården och markerar också att vi har problem som behöver hanteras akut.

Det handlar bland annat om polisens förhörsmetoder. Det har utvecklats sådana för att komma närmare barn som brottsoffer, men de är inte anpassade till barn som misstänkta förövare. Det finns alltså ingen evidensbasering därvidlag. Man markerar att det inför att det ska utbildas ytterligare inom polisen är angeläget att få fram evidensbaserade riktlinjer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

Man markerar också att det kan behövas ytterligare förstärkningar för att hela kedjan i rättssystemet ska bli traumamedveten. Trauma kan drabba barn efter missbruk av narkotika och alkohol, men det kan också finnas risker förknippade med missbruk av sexualitet, pornografi och pengaspel. De behöver vara rustade på ett bredare plan.

Jag vill till slut relatera också till Brottsoffermyndighetens remissvar. De uppmärksammar att målsägandebiträden förstås är viktiga men att en argumentation pågår om att det är tragiskt att målsägandebiträdets förordnande riskerar att upphöra inför process i hovrätten. Det är kanske extra viktigt att vi är vaksamma när det handlar om unga misstänkta och när det finns stor risk att vi har unga målsägande i de processerna.

En underårig har väldigt svårt att själv bevaka sina intressen i en rättsprocess. En vuxen skulle i alla fall ha större möjlighet att göra det. Det är viktigt att inte tro att bara vårdnadshavare kan rycka in. De unga behöver få behålla målsägandebiträdena också i hovrättsförhandlingarna.

Med detta vill jag avslutningsvis gå tillbaka till mitt yrkande om att Vänsterpartiet gärna ser att propositionen i stora delar klubbas men att vi avstår från att vidga möjligheterna till drogtest av barn under 15 år.


Anf. 8 Pontus Andersson (SD)

Herr talman! I dag debatterar vi justitieutskottets betänkande Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott.

Låt mig först påpeka att ingen människa föds kriminell. Att ett barn väljer en kriminell livsstil är främst ett misslyckande för föräldrarna. En förälders uppgift är att göra sina barn redo för världen, så att de ska kunna ta hand om sig själva. Så ser det ut för inte bara människor utan faktiskt de flesta däggdjur. När ungen är redo låter man den ta sig an världen. Men inga andra däggdjur behåller ungen vid sin sida så länge som en mamma och en pappa gör. Människans värld är mer komplex än djurens.

Våra barn ska genomgå en obligatorisk förskola och grundskoleutbildning på tio år. Därefter kan de mot bidrag fortsätta att studera och ta sig an än mer komplexa uppgifter än i grundskolan. Hur länge de fortsätter med detta innan arbetsmarknaden tar vid är upp till dem själva. Utöver att gå i skolan ska de lära sig att hitta arbete, betala räkningar och allt annat som krävs för att klara sig genom livet. Det är så vårt fantastiska svenska välfärdssamhälle fungerar. Alla barn har samma möjligheter att göra precis vad de vill med sina liv och att nå precis så långt de själva vill.

De barn som i stället väljer en kriminell livsstil har precis samma möjligheter men ofta också en eller flera riskfaktorer som ökar risken att de väljer kriminalitetens bana. Dessa riskfaktorer kan vara alltifrån att föräldrarna saknar arbete till att man växer upp utan en pappa, att man är född utomlands eller har utländsk bakgrund, att det finns missbruk i hemmet eller att man har en diagnos.

Trots detta är det enbart en väldigt liten minoritet av dem med en eller flera riskfaktorer som väljer kriminalitetens bana. Det är därför jag återkommande använder mig av orden "väljer att bli kriminell" snarare än "hamnar i kriminalitet". Det är för att majoriteten av dem med tuff uppväxt inte väljer den kriminella vägen.

I Tidöavtalet är regeringen och Sverigedemokraterna överens om en sänkning av straffmyndighetsåldern. Anledningarna till detta är många. När barn väl misstänks för brott är det många instanser som har misslyckats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

För det första har föräldrarna misslyckats med att fostra barnen i en kultur där man lär sig vad som är rätt och fel, och också följer vad som är rätt och fel. För det andra har skolan misslyckats med att tidigt upptäcka signalerna och komma med de åtgärder som krävs för att få barnen på rätt spår. För det tredje har socialtjänsten misslyckats med att sätta in åtgärder mot såväl barnet som föräldrarna i tillräckligt god tid. Sedan står man där med ett barn som borde ha uppfostrats till en god samhällsmedborgare men som i stället misstänks för ett grovt brott.

Bara i Region Stockholm anmäldes förra året nästan 5 000 brott där den misstänkte var under 15 år gammal. Vi har exempelvis 14-åringen som misstänks ha deltagit i en skjutning med automatvapen mot en lägenhetsdörr i januari i år. Vi har också 13-åringen som sedan i vintras är misstänkt för ett våldtäktsförsök mot en kvinna i Borås. Och vi har inte minst alla dessa unga killar - ofta klädda i Adidasbyxor och med magväska - som tjänar snabba pengar på att sälja narkotika till yngre, jämnåriga och äldre. Inga av dessa kommer att bli dömda eftersom de inte är straffmyndiga.

Det är Sverigedemokraternas bestämda uppfattning att när föräldrar misslyckats med att uppfostra sina barn, när skolan inte kunnat säga stopp och när socialtjänsten inte kunnat göra tillräckligt måste nästa instans ta över ansvaret och tydligt sätta gränser. Vi kan inte lämna dessa barn vind för våg.

Det är orimligt att personer under 15 år inte döms till någon som helst påföljd för sin brottslighet. Det handlar inte bara om att brottsoffer ska få upprättelse utan också om att förhindra att dessa barn begår ännu grövre brott i framtiden. Vi måste från samhällets sida gå in och sätta tydliga gränser när alla andra tidigare instanser misslyckats med att just sätta gränser.

Herr talman! En av de mer tragiska berättelser jag hört från detta nya Sverige, som tidigare regeringar har varit med och skapat, var från förskolepersonal i Södertälje som menar att de redan där kan veta vilka barn som kommer att växa upp och vara involverade i pågående konflikter och som riskerar att bli antingen skytt eller måltavla. Så här hade vi inte behövt ha det i Sverige. De politiker och partier som aktivt kämpat för en hög invandring till Sverige och ett rättssystem som inte anpassas efter dagens situation är ansvariga för hur det ser ut.

Men med det sagt - ju tidigare samhället identifierar vilka barn som är i farozonen att välja en kriminell livsstil, desto bättre kommer samhället också att bli på att få dessa barn att bli goda samhällsmedborgare. Ingen människa föds till kriminell, men om föräldrar, skola, fritidsverksamhet, socialtjänst med mera inte lyckas få barnen att bli goda samhällsmedborgare måste det få konsekvenser.

Med denna proposition genomför vi ett antal åtgärder för att tidigt förhindra fortsatt kriminalitet, såsom möjlighet till fler utredningar av barn under 15 år som misstänks för brott och att fler drogtester för barn under 15 år ska genomföras. Men det är långt ifrån tillräckligt.

Med Tidöavtalets genomförande kommer brottsbekämpande myndigheter att kunna använda hemliga tvångsmedel mot barn som är under 15 år. Vi kommer även att se till att få en sänkt straffmyndighetsålder. Det är för de barns skull som aldrig tydligt fått veta var gränsen går, men också för alla de brottsoffer som annars får leva med att deras förövare går fria från straff på grund av för låg ålder.


Anf. 9 Fredrik Kärrholm (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

Herr talman! Att barn i Sverige i så hög utsträckning är involverade i grov organiserad brottslighet och i planerat dödligt våld saknar motstycke i vår egen historia och saknar motsvarighet i jämförbara länder. Just nu är flera barn under 15 år misstänkta eller åtalade för väldigt grova våldsbrott, bland annat mord och mordförsök.

Skjutvapenvåldet är dessvärre bara ett symtom på ett mycket större problem med brottsaktiva kriminella nätverk, som i skrämmande utsträckning har kommit att bestå av unga personer under 15 år. Vi har en förändrad verklighet, och det kräver en anpassad lagstiftning. Vi måste göra mer för att motverka att barn dras in i kriminalitet eller utnyttjas i kriminella sammanhang.

De föreslagna lagändringar vi debatterar här i dag är långt ifrån hela lösningen, men en viktig del i lösningen. Fram till nu har ribban varit hög för att utreda brottslighet som begås av en gärningsperson under 15 år, och det gäller även brottslighet av allvarligare slag. Kravet på att en utredning ska vara av särskild betydelse ersätts nu av ett rekvisit som innebär att utredning får inledas om det är påkallat med hänsyn till allmänna eller enskilda intressen.

Att fler utredningar nu ska få genomföras när barn är under 15 år är mycket betydelsefullt. Ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn ska också kunna förordnas för målsägande när den misstänkte som har begått brottet är under 15 år. Genom att tilldela barnet en företrädare skyddar vi barnets rättigheter och intressen under rättsprocessen. Det säkerställer att barnet har ett starkt stöd och att dess röst hörs och beaktas. Vi ska alltid värna rättssäkerheten, och det görs med detta lagförslag.

Att tillåta att bevistalan väcks i fler fall är viktigt. Att i domstol avgöra skuldfrågan för brott även när gärningspersonen är under 15 år är ett berättigat intresse hos både det enskilda brottsoffret och samhället i stort. Det möjliggör att omständigheter kring ett allvarligt brott utreds och att tillräckligt ingripande åtgärder kan vidtas mot den som ligger bakom brottet.

Det finns även ett intresse av att myndigheter och andra aktörer som verkar för barnets intressen tillser att barnet inte fortsätter att begå brott. Här finns inget motsatsförhållande - tvärtom. Ur rättssäkerhetssynpunkt och för allmänhetens förtroende för rättsväsendet är det viktigt att brottmålsavgöranden är rättvisa och riktiga. Resning ska därför kunna beviljas av en dom om bevistalan som har fått laga kraft under samma förutsättningar som för brottmålsdomar i övrigt. Det är viktigt, och det är en fråga om rättvisa.

Att fler drogtester ska få genomföras mot barn under 15 år är avgörande för att bekämpa och förhindra drogmissbruk bland barn och ungdomar. Genom att man upptäcker och därmed kan behandla drogmissbruk tidigt kan man hjälpa unga individer till ett bättre liv där de kan undvika framtida brottslighet.

Slutligen vill jag även nämna möjligheten för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ungdomstjänst. Det är en viktig åtgärd för att snabbare och mer effektivt kunna sätta in en lämplig, meningsfull och kännbar konsekvens för unga som begår brott. Ungdomstjänst ger dessa individer en chans att lära av sina misstag samtidigt som de bidrar till samhällsnytta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

Mer behöver emellertid göras - mycket mer -, inte minst att sänka straffmyndighetsåldern. Men sammantaget är lagändringen i denna proposition ett steg på vägen mot att tillskapa ett system som ger unga rättvis behandling, ger brottsoffer upprättelse och tillgodoser samhällets skyddsbehov.


Anf. 10 Martina Johansson (C)

Herr talman! Vi debatterar nu betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott.

Barn och unga, och familjer, kan vara i behov av stöd och råd för att få en fungerande vardag, för ibland mår de av olika skäl inte bra. Det kan handla om psykisk ohälsa. Det kan handla om olika typer av diagnoser. Det kan vara svårigheter att ta sig till skolan för en ung person.

Därför krävs tydlig och bra samverkan på strukturell nivå för dessa familjer. Det handlar om stöd redan på MVC, BVC, förskola och sedan skola allteftersom den unga personen blir äldre. Men alla barn och unga som inte mår bra till hundra procent är inte potentiellt kriminella personer. Det är otroligt viktigt att vi kommer ihåg det när vi diskuterar frågor som dessa. Ibland låter det i debatten som om alla barn och unga är potentiellt kriminella.

Samtidigt, herr talman, måste vi självklart se att det i dag finns väldigt unga personer med ett kriminellt beteende. Det finns ett stort behov hos både den som är misstänkt och den som är brottsoffer att vi klargör vad som faktiskt har hänt. Vem har gjort vad? Vad var skälet? Vad var det som föregick att brottet begicks? Här talar vi om grövre brott såsom mord eller grov misshandel.

Även om det handlar om unga personer måste vi säkerställa vem som är skyldig till brottet, annars kan man fortsätta tro att en oskyldig person är skyldig. Det är lika illa som att en skyldig person får gå fri. Jag tycker att det är viktigt att vi gör dessa saker dels för att brottsoffret ska få upprättelse och ha en chans att gå vidare och inte lägga saker och ting på sina egna axlar, dels för att de unga personer som har begått dessa brott ska få det stöd som de behöver.

Det finns självfallet misslyckanden i vuxensamhället som kan leda till att väldigt unga personer gör sig skyldiga till dessa handlingar. Det handlar om att socialtjänsten inte funnits med som ett tidigt stöd. Det handlar om föräldrar som har brustit i sin omsorgsförmåga. Det handlar också om släkt och om skola som inte har funnits till hands för dessa unga personer.

Jag har samtidigt svårt att köpa argumentationen att de unga väljer att bli kriminella bara för att vuxensamhället har misslyckats. Det är ju vuxensamhället som inte funnits till hands och stöttat dem. Jag har svårt att se att 13-åringar skulle välja att begå grova brott om de känt en framtidstro att kunna bli en del av samhället.

Herr talman! Jag tycker att det är bra att vi i och med detta betänkande nu går fram med förslag om att utreda fler brott som begås av unga personer mellan 12 och 15 år för att säkerställa att de får de insatser som de behöver och som de kanske hade behövt tidigare. Men vi måste samtidigt orka tänka på det viktiga arbete som görs och som behöver förbättras inom socialtjänsten för att ge stöd och insatser på ett tidigt stadium så att de unga inte hamnar i ett läge där vuxensamhället har misslyckats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

Jag yrkar härmed bifall till regeringens förslag.


Anf. 11 Torsten Elofsson (KD)

Herr talman! I dag debatterar vi förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott. Det är i många avseenden både ledsamt och sorgligt att vi behöver fördjupa oss i ämnet, men utvecklingen med allt yngre grovt kriminella kräver det.

Att barn och ungdomar begår brott är i sig inget nytt, men tidigare har det mestadels handlat om enklare brott i form av exempelvis stöld och skadegörelse. Tyvärr måste jag säga att det vi nu upplever i form gängkriminalitet och grova våldsbrott har eskalerat över tid.

Jag var tidigare chef för kriminalunderrättelsetjänsten i Malmö och Skåne. För drygt 20 år sedan gjorde vi en kartläggning av kriminella unga i gängmiljö eftersom vi märkte att något var på gång. Många var under 15 år, och vi kunde konstatera att flera av dem hann utveckla en tung kriminalitet utan några egentliga åtgärder från samhällets sida. En grupp som utmärkte sig var de som anmälts för nio brott eller fler, och flera av dem återfinner vi nu som tongivande i den gängkriminella miljön.

Vad hände då med vår rapport? Jo, den kritiserades av kriminologer som menade att vi överdrev. Budskapet från dem var att några kriminella ungdomsgäng inte fanns på kartan. Vår polisledning fick kalla fötter och ville inte publicera rapporten. Vad var orsaken till det? Drygt 95 procent av killarna - för det handlar om unga killar - var av utländsk härkomst. Man ansåg därför att risken var för stor att vi skulle stämplas som främlingsfientliga, trots att det bara var en lägesrapport och en redogörelse för situationen i Malmö.

Det vi såg i Malmö för drygt 20 år sedan har utvecklats och spridit sig som en cancersvulst till stora delar av vårt samhälle. En journalist försökte nyligen fånga utvecklingen och skrev: "I det nya Sverige finns barnsoldater. Tonårspojkar redo att mörda för att bli någon, för pengar, för att bli upptagna i ett gäng. Eller bara för spänningens skull, för att dödandet ger dem en kick."

Är det överdrivet? Ja, det kan det vara. Han målar med väldigt bred pensel, men det finns ett korn av sanning i detta. Verkligheten talar sitt tydliga språk. Polisen räknar i dag med att det finns runt 30 000 personer, varav många minderåriga, i den gängkriminella miljön. I den meningen talar vi inte längre om ett fåtal.

Låt mig ge några exempel.

En 15-åring sitter nu häktad misstänkt för stämpling till terroristbrott och har vad som sägs starka kopplingar till IS. Säkerhetspolisen har uppmärksammat och varnat för en trend där allt yngre söker sig till våldsbejakande extremism.

I Gävle finns gänget G15 med ett trettiotal medlemmar, de flesta av dem minderåriga tonårspojkar. Gänget ägnar sig åt grov våldsbrottslighet, narkotikabrott och vapenbrott. Sex av dem är nu åtalade för mord.

Ett annat exempel nämndes här tidigare. Det handlar om en 14-åring som har skjutit med automatvapen här i Stockholm. Det har skett flera skjutningar med minderåriga involverade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

Jag vill också peka på att det finns unga som inte vill bli kriminella men som ändå blir indragna i detta. För en tid sedan träffade jag en förtvivlad ensamstående mamma som bor på Rosengård i Malmö med sin 13årige son. Hon berättade att sonen av andra killar hade tvingats till cannabisförsäljning och inte kunde dra sig ur av rädsla för repressalier. Så den varianten finns också. Barn tvingas begå brott, men här har vi förhoppningsvis en lagstiftning som kan förhindra detta genom att rekryteringen kriminaliseras.

Detta var bara ett axplock ur den senaste tidens våldsbrott som begåtts av minderåriga. Utvecklingen är likartad i stora delar av landet. Utöver de grova våldsbrotten har vi även stök, ordningsstörningar, stölder, förnedringsrån med mera med yngre inblandade, många under 15 år.

Vi har låtit det gå dithän eftersom det offentliga Sverige ägnat sig åt ett slags förnekelse av rädsla för att anklagas för främlingsfientlighet och i värsta fall rasism. Problemen har sopats under mattan. Här kan vi faktiskt tala om en påbjuden tystnadskultur, men ingen kan med kraft påstå att det inte har funnits varningssignaler de senaste två decennierna och väl det.

När saken nu debatteras landar man oftast i att försöka hitta de bakomliggande orsakerna till att barn och unga dras in i kriminalitet, vilket flera talare har varit inne på. Utanförskap, segregation, socioekonomiska faktorer och misslyckad skolgång lyfts gärna som utlösande faktorer. Mer och fler brottsförebyggande insatser föreslås.

Herr talman! Jag gillar brottsförebyggande insatser i den mån de är verkningsfulla. Sanningen är den att vi i vårt land satsat på detta i decennier men tyvärr ofta med nedslående resultat.

Alla vet att familjen har stor betydelse för grundläggande trygghet. Trygga familjer ger trygga barn med goda värderingar. Alla vet att vi behöver välfungerande skolor med ordning och reda och att barn behöver ges möjlighet till stimulerande fritid. Vi kristdemokrater verkar för allt detta, men förebyggande insatser tar ofta lång tid innan de ger synbar effekt. Frågan är vad vi gör nu, när vi har den här akuta situationen.

Som jag brukar säga: Om huset brinner hjälper det föga att fundera på brandförebyggande åtgärder. Först måste vi släcka branden. Vi måste vidta åtgärder mot de mest våldsamma unga och göra allt som står i vår makt för att få bort dem från gatan innan de skadar eller dödar fler.

Att verka för att förebygga och förhindra nyrekrytering är lovvärt, och det måste vi självklart göra framöver. Vi har gjort det, som jag sa, och vi måste sätta in mer insatser där. Men vad gör vi med barn som trots det begår grova våldsbrott? Vad gör vi med småpojkar som blir lejda mördare? Vad gör vi med barn som begår grova brott som narkotikabrott eller utpressning eller placerar ut sprängladdningar vid fastigheter?

Herr talman! Det ingår inte i liggande förslag, men för egen del tror jag att vi måste inrätta särskilda ungdomsdomstolar som handlägger alla brott av unga under 18 år även i det fall straffmyndighetsåldern är oförändrad. Viktigt är att det blir någon form av insatser som gör att även våldsverkare under 15 år kommer bort från gatorna. I nuläget är det en olycklig uppdelning mellan tingsrätt och förvaltningsrätt när det gäller unga under 15 år.

Nu lägger regeringen fram ett antal lagförslag som syftar till att förändra och förbättra regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott. Föreslagna ändringar borde ha gjorts långt tidigare, men det är välkommet att regeringen nu tar tag i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i dess helhet.


Anf. 12 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Det är inget nytt att barn begår brott, varken i Sverige eller på andra ställen, utan det har alltid förekommit. De som är mest brottsaktiva brukar vara kring myndighetsåldern eller strax däröver. Det som har förändrats är att brottsligheten blivit mer utbredd längre ned i åldrarna och att den blivit allt grövre. Detta är en stor problematik i vårt land.

När barn begått brott måste mönstret brytas. Samhället och staten behöver träda in snabbt, för det är viktigt att det blir en snabb konsekvens när det händer.

Dagens ärende, propositionen och det beslut som jag törs lova kommer att fattas innebär bland annat att fler utredningar ska göras när icke straffmyndiga, det vill säga barn under 15 år, begår brott. Det här är bra, dels för brottsoffren, dels för dem som begått brotten. Insatser behöver sättas in så att inte kriminaliteten förvärras, vilket annars snabbt kan bli fallet.

Herr talman! Partierna är i allt väsentligt helt överens om förslagen i propositionen, vilka bygger på en utredning som den dåvarande S-MP-regeringen tillsatte och som den nuvarande högerregeringen tagit vidare. Det finns ett undantag, som nämndes tidigare av Vänsterpartiets ledamot. Vänsterpartiet motsätter sig de ökade drogtesterna riktade mot barn. Det är dock en förändring som Miljöpartiet och andra partier stöder, för det är viktigt att upptäcka narkotikaanvändande och -missbruk, särskilt hos minderåriga. Det är en integritetskränkning - det ska vi inte sticka under stol med - men det måste finnas en grundad misstanke i de här fallen. Ju fler barn med den här problematiken som vi kan upptäcka, desto fler kan vi också hjälpa.

Herr talman! Vi kommer inte alltid att vara lika eniga som i det här betänkandet. Högerregeringen kommer med all sannolikhet framöver att lägga fram propositioner som vi kommer att motsätta oss, inte minst när det gäller unga som begår brott. Sänkt straffmyndighetsålder är ett sådant exempel. Men i just det här betänkandet är det välavvägda förslag som vi från Miljöpartiet står bakom. Jag yrkar därför bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Slutligen kan jag inte låta bli att kommentera debatten, eller vad man ska kalla det, om svält och hunger. Om jag skulle påstå att jag blir chockad över debatten skulle jag överdriva. Jag är inte ens förvånad. Men jag tror inte att många skulle tolka "chock" som ett tillstånd av akut cirkulationspåverkan som medför nedsatt syretillförsel till vävnaderna, vilket faktiskt är innebörden av ordet. Om nu ordet svält alls har använts på det sätt som framförs i den debatten tror jag på motsvarande sätt att de flesta är smarta nog att förstå vilken den faktiska innebörden är.


Anf. 13 Juno Blom (L)

Herr talman! "Alla barn har rätt till en trygg uppväxt och varje barn som dras in i kriminalitet är ett samhällsmisslyckande." Orden kommer från Barnombudsmannens senaste rapport Jag hade vitt hjärta - Tidiga samhällsinsatser för att stärka barn och förebygga kriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

Tidigare generationer har byggt upp ett välfärdssystem i Sverige som vi har varit oerhört stolta över. Men den grova gängbrottsligheten visar att många barn och unga faller genom maskorna, dras in i brottsligheten och utnyttjas av kriminella gäng. Dagens debatt handlar om att Sverige behöver ett perspektivskifte och att regeringen nu genomför det. Det handlar om att stärka brottsofferperspektivet, men det handlar även om att barn och unga i riskzon ska fångas upp i tid. Barn ska ges stöd så tidigt som möjligt.

För Liberalernas del är det avgörande att samhällets insatser blir effektivare, så att man tidigt och tydligt fångar upp barn och unga som håller på att dras in i kriminalitet. Insatserna måste även bli mer rättssäkra. Lika viktigt är det att ge stöd till de barn och unga som utsätts av andra barn och unga. Kriminaliteten som breder ut sig bland så många barn och unga i Sverige förstör livet både för de barn som utsätts för brott och för de barn som begår brott.

Det kommer sällan som en överraskning för omgivningen när en ung person fastnar i en kriminell livsstil. Varningslamporna har ofta lyst länge. Många av dessa personer har vuxit upp i familjer där föräldrarna inte haft förmågan att ge barnen omsorg eller trygga dem mot våld och övergrepp. För alltför många barn har hemmet, som ska vara en trygg plats, förvandlats till en brottsplats. I andra fall finns det förtvivlade föräldrar som känner sig maktlösa inför de kriminella krafter som drar i deras barn.

Studier från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har visat att liknande hemförhållanden kan leda till helt olika insatser beroende på var i landet barnet bor. Flickor beviljas också insatser i större utsträckning än pojkar. Pojkar med utländsk bakgrund beviljas insatser i minst utsträckning, vilket delvis uppges bero på att deras föräldrar i mindre utsträckning samtycker till insatser till sina söner.

Det är viktigt att se det tydliga sambandet att barn som begår brott i stor utsträckning själva utsatts för brott. I Brås skolundersökning från 2021 om brott framkommer att en majoritet av de barn som uppger att de begått brott under det senaste året också själva uppger att de utsatts för brott. I Brottsförebyggande rådets rapport Insatser mot brott och otrygghet i socialt utsatta områden betonas särskilt vikten av tidiga brottsförebyggande insatser för att förhindra att barn i ett senare skede begår brott eller ansluter sig till kriminella nätverk. I rapporten framhålls att effektiva insatser kan sättas in i ett mycket tidigare skede. Barn i riskzon växer ofta upp i familjer där det sedan tidigare finns tydliga riskfaktorer.

Det är viktigt att synliggöra allvaret när barn och unga misstänks ha begått grova brott och markera det genom att polisen utreder brottsmisstankarna. Den kunskap som framkommer i en polisutredning hjälper till att klargöra vad som har hänt, vilket är viktigt för både förövaren och brottsoffret. Utredningen kan också hjälpa till att rentvå barn och unga från obefogade misstankar. Utredningen kan även ge information som är viktig för de sociala myndigheterna för att barnet ska få tillgång till rätt insatser.

För Liberalerna är det viktigt att barnrättsperspektivet genomsyrar alla rättsliga förändringar som rör barn och unga. Därför är det bra att regeringens förändringar stärker rättsskyddet för barn och unga som blir föremål för polisiära utredningar.

Det gäller inte minst barnets rätt till insyn i så kallade paragraf 31-utredningar. Utgångspunkten bör vara att ett barn under 15 år som misstänks för brott ska ha samma rätt till insyn i utredningen som en straffmyndig person har i en förundersökning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

Förutom barnet bör även barnets juridiska biträde ha en fortlöpande rätt att ta del av information i utredningen. Därefter, om det kan ske utan men för utredningen, ska barnet fortlöpande få ta del av vad som framkommer.

Herr talman! Barnkonventionen är glasklar om att barn måste få komma till tals och bli lyssnade på. Barn ska även få komplicerade processer förklarade för sig.

När det gäller unga brottsoffer måste det förbättras. Det är ett viktigt led i perspektivskiftet om att sätta brottsoffret i centrum. Därför är det viktigt att målsägande ges möjlighet att få ett juridiskt biträde.

Det är angeläget att en målsägande ges samma rätt till hjälp och stöd från ett juridiskt biträde oberoende av om den misstänkta gärningspersonen är över eller under 15 år. Behovet av stöd och hjälp är lika stort för en målsägande som utsatts för brott oavsett åldern på den som har begått brottet.

Liberalerna har länge drivit frågan om att bevistalan, det vill säga prövning, ska genomföras i fler allvarliga fall. Det är i dag mycket ovanligt att bevistalan väcks. Det är viktigt att betona att även framöver kommer de flesta brott som barn under 15 år misstänks för inte att prövas av domstol.

En bevistalan ska ske vid misstankar om mycket allvarlig brottslighet. En sådan ordning bedöms vara i linje med barnkonventionen. Enligt regeringen bör presumtionen omfatta brott för vilka det inte är föreskrivet lägre fängelsestraff än fem år.

Vi måste även bli bättre på att lyssna på barnen som rekryterats in i kriminaliteten för att ta reda på vilka orsaker och riskfaktorer som ligger till grund för den allvarliga utveckling vi har sett. Då kan de förebyggande insatserna leda till betydligt bättre träffsäkerhet.

Socialstyrelsens kartläggning Anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa 2021 uttrycker oro för flickor i gängmiljöer som ett nytt område. Flickor som utövar våld, ibland i grupper med andra flickor, måste vi få ökad specifik kunskap och forskning om för att kunna arbeta förebyggande på ett betydligt bättre sätt än i dag.

Avslutningsvis vill jag säga att frågorna vi i dag diskuterar berör de allra viktigaste för vår gemensamma framtid. Alla barn som växer upp i Sverige har rätt till frihet och trygghet. Den friheten och tryggheten ska gälla i hemmet, på skolan, i bostadsområdet och i hela samhället.

Jag hoppas att vi framöver kan diskutera och samarbeta över parti- och blockgränser för att genomföra de insatser som jag tror att vi egentligen är rätt överens om.

Vi politiker bär ett ansvar för att de drömmar som barn bär på ska förverkligas i stället för att slockna. Barn ska mötas av höga förväntningar och ges rätt förutsättningar att nå sin fulla potential. Barn och unga ska känna att de tillhör och tillför.

Förbättrade åtgärder när barn misstänksför brott

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-05-24
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 3, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Drogtester av barn under 15 år i fler fall

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare i de delar det avser 36 b §.   Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:78 punkt 2 i denna del och avslår motion

    2022/23:2359 av Gudrun Nordborg m.fl. (V).
    • Reservation 1 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930014
    SD63009
    M59009
    C20004
    V01806
    KD14005
    MP13005
    L11005
    -1000
    Totalt27418057
    Ledamöternas röster
  2. Lagförslaget i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i rättegångsbalken,
    2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
    3. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)
    i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:78 punkterna 1, 2 i denna del och 3.
  3. Bevistalan

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:863 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 30.
  4. Drogtester av barn under 15 år

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:951 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 1.