Skogspolitik

Fru talman! Nu ska vi återigen prata om skogspolitik i kammaren. Det gör vi ofta, och det är alltid roligt, alltid givande och alltid viktigt.

Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet, fru talman.

Politiken, EU, myndigheterna, miljörörelsen och så vidare - alla vill de på ett eller annat sätt ha del av den svenska skogen. Det har också blivit tydligare under de senaste åren att fler och fler känner att de har en del i den svenska skogen. Det alltför få kommer ihåg i den diskussionen, fru talman, är att skogen ägs av någon. Det finns en skogsägare bakom skogen. Kanske har ägaren tagit hand om skogen över generationer, på sitt och sin familjs sätt, för att leva av och bruka skogen.

Skogspolitik

Vi har sedan 1993 en väldigt väl anpassad skogspolitik i Sverige. Den innebär frihet under ansvar och att produktion och miljö ska väga lika. Det är en politik som svenska skogsägare har levt upp till väldigt väl och en politik som vi moderater kan fortsätta att stå bakom. Men tyvärr har man glidit längre och längre ifrån den politiken, fru talman. På olika sätt har man gått ifrån det avreglerade - det som gav skogsägarna makten över sin egen skog. Det är en utveckling som är väldigt oroande.

I tidningen Land Skogsbruk kunde vi för en tid sedan läsa om skogsägaren Lars Carlsson i Dalarna. Han ville avverka en granskog som var ansatt av både barkborre och andra tråkigheter, så det var dags att börja om.

En förening passade på att ge sig ut och inventera och hittade knärot i avverkningsområdet, och det blev ett avverkningsstopp. Skogsägaren Lars Carlsson kom dock överens med myndigheten om hur han skulle arbeta med detta, och han var beredd att undanta en del - jag tror att det handlar om 10 procent - i just det avverkningsområdet för att främja och behålla knäroten men ändå kunna fortsätta att bruka och leva på sin skog.

Nu väntar han på utfallet i Mark- och miljööverdomstolen. Det har gått snart två år sedan avverkningsanmälan lämnades in. Detta är en skogsägare som på olika sätt vill ta hänsyn men som vill leva på det han faktiskt äger. Det handlar om skog som är viktig - som är motorn - för landsbygden, särskilt i områden som Hedemora i Dalarna där skogen kan vara den allra viktigaste delen i företagandet på landsbygden.

Detta är ett exempel på hur artskyddsförordningen fungerar. Vi har debatterat den i kammaren, och på Moderaternas och Centerpartiets initiativ riktades det under förra mandatperioden ett antal tillkännagivanden om detta. En del av dem är genomförda, och en del av dem behöver hanteras - skyndsamt.

Vi ser fortfarande problemet att skogsägare tack vare artskyddsförordningen själva ska utreda huruvida staten får inskränka den enskildes rätt att bruka den skog man har grundlagsskyddad äganderätt till. Det är en helt felvänd ordning, och det måste vi ändra på.

Vi anser att inte heller frivilligheten gällande att undanta skog fungerar. Det handlar om den frivillighet som skogspropositionen under den förra mandatperioden skulle leda fram till. Vi ser gång på gång hur skogsägares brukande blir inskränkt, och det innebär inte frivillighet. Trots att vi var så rörande överens i denna kammare om att det var dit vi ville komma har det inte tydligt nog gått fram till våra myndigheter hur de ska jobba gentemot skogsägarna.

Jag har ett exempel. För ett par månader sedan pratade jag med en förvaltare som hade lämnat in en avverkningsanmälan om ett lövbestånd. Beståndet innehöll mestadels asp men även ungefär 10 procent ädellöv. Myndigheten svarade att ärendet måste hanteras med samråd då det gällde ett ädellövsbestånd. Förvaltaren och skogsägaren kunde tydligt visa att det inte handlade om ett ädellövsbestånd och bestred myndighetens svar - varvid det gick några veckor till, och sedan kom det ett brev från myndigheten om att man ger området formellt skydd.

Var är frivilligheten då? Var är kommunikationen med skogsägaren? Den finns inte. Vi ser dessa problem gång på gång, fru talman. Vi har glidit ifrån den av denna kammare beslutade skogspolitiken, som innebär frihet under ansvar, därför att det är så många som inte litar på skogsägarna.

Detta är skogsägare som över tid har brukat skogarna, byggt upp stora virkesförråd och under de senaste 30 åren ökat produktionen med 1 miljon kubikmeter om året. De har de senaste 30 åren ökat ett antal av de biologiska värdena kopplat till död ved i skogen, till gamla träd, till antal lövträd och till antal fåglar i skogen. Detta är kurvor som pekar uppåt, och det sker med hjälp av skogsägarens frihet under ansvar. Ändå vill man på olika sätt inskränka det grundlagsskyddade ägandet och brukandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Det här är ett problem som denna regering ser väldigt allvarligt på och kommer att ta hand om med diverse utredningar under mandatperiodens gång. Men det är också så att denna regering kommer att behöva jobba kraftfullt gentemot EU, vilket regeringen redan har gjort.

Det har kommit ett antal förslag från kommissionen under denna period - jag tror att det är i storleksordningen åtta olika förslag från EU som rör skogen. Vi kan nog vara rörande överens om att det svenska självbestämmandet över skogen inte riktigt finns längre, utan nu handlar det mer om att försöka att på ett bra sätt jobba med dessa EU-förslag så att de landar på ett för Sverige bra sätt. Till exempel är förslaget om restoration law på gång; det ligger i pipeline.

Jag kunde för ett par veckor sedan ta emot en rapport som konsultbyrån Macklean hade tagit fram just för att sätta fingret på vad som händer när vi ska sluta att bruka skogen. Vad händer om vi tar bort 10 procent av brukandet i skogen? Det handlar om ungefär 80 000 småhus, ungefär 200 miljoner människors toalettpapper och alla småhus i Östergötland och Sörmland, som skulle kunna värmas upp av restprodukter från dessa 10 procent. Allt detta skulle ske om vi tog 10 procent mer skog ur produktion i Sverige.

Sedan kan vi växla upp procenten och följa talen för att verkligen förstå vad det innebär. Det innebär 3 miljarder mindre i skatteintäkter till staten. Det innebär minskade exportintäkter på ungefär 15 miljarder. Man måste förstå dessa saker när man vill inskränka eller minska brukandet av den svenska skogen.

Fru talman! Om vi hade kunnat se att de svenska skogsägarna gör detta på ett dåligt sätt - att de inte tar hand om skogen och naturen på ett bra sätt - hade jag kunnat förstå det krig som bedrivs mot enskilda skogsägare, men vi är ju inte där. Svenska skogsägare gör detta på ett föredömligt sätt, vilket gör att de kan leverera virke till den svenska skogsindustrin.

Vi kan leverera miljönytta. Vi levererar stor klimatnytta när vi brukar vår skog och håller den i tillväxt.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Widegren för anförandet. Vi delar engagemanget för skogen.

Jag läste häromdagen en artikel om hur man redan nu ser hur antalet granbarkborrar ökar i de fällor som Skogsstyrelsen har satt ut. Det har varit väldigt varmt och fint väder, och då kommer borrarna fram och svärmar. Detta väcker såklart en stor oro inför sommaren, framför allt om sommaren blir torr och varm. Som väderprognoserna ser ut just nu är det precis det som den kommer att bli.

Vi vet att granbarkborrarna gör enormt stor skada på våra granskogar. Det är stora ekonomiska värden som förstörs. Man kan jämföra det med stora skogsbränder - sommaren 2018 var det 32 miljoner kubikmeter gran som dödades av borrarna, medan ungefär 2 miljoner kubikmeter skog försvann i bränderna. Granbarkborrarna gör enorm skada.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Anslaget för skötsel av natur, som regeringspartierna har skurit ned på, kunde ju användas bland annat till att förebygga granbarkborreangrepp. Utifrån den stora risk som redan nu finns inför kommande sommar undrar jag om ledamoten Widegren kan svara på vilken beredskap regeringspartierna har inför detta.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan och engagemanget.

Det är verkligen inte något bondeväder ute; det kan vi vara överens om. Varmt och soligt tidigt i maj är inte ett väder som vi vill ha vare sig för jordbruket eller för skogen i detta läge. Vi skulle behöva ha en sval och regnig vår. Lantbrukarna brukar säga att allt regn före midsommar är av godo, som alla känner till.

Granbarkborren är ett väldigt stort problem. Trenden har varit positiv de senaste två åren, men det finns ju stora farhågor om att det vänder uppåt igen om vi nu får en rejäl torrsommar. Det viktigaste arbete man kan göra är att vara ute i sin skog och vara snabb med att plocka och hugga så fort man misstänker minsta angrepp. Detta är inte någonting som det behöver avsättas medel till, för det är en åtgärd som betalar sig själv om man vidtar den i rätt tid.

Vi har faktiskt haft diskussioner om beredskap för att det blir en väldigt torr sommar, kanske framför allt när det gäller brandskydd för skogen. Det gäller att man inte blir tagen på sängen utan att det finns beredskap. Den diskussionen finns både hos Tidöpartierna och på Regeringskansliet. Det finns en plan för att hantera detta om det uppstår en kris.

Jag hoppas och tror att de enskilda skogsägarna själva har den bästa kontrollen över granbarkborreangreppen. Jag hoppas och tror även att den offentliga skogen - den statliga skogen och skyddade områden - hanteras på ett normalt sätt för att vi ska undvika kraftiga granbarkborreangrepp.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Widegren för svaret.

Om det finns en plan skulle det vara spännande att höra lite mer om den. Det jag hörde i svaret var att det hänger på den enskilda skogsägaren. I samband med tidigare granbarkborreangrepp har vi lyft fram att det är viktigt med informationskampanjer och så vidare för att få ut kunskapen om hur man ska agera och hantera det. Det finns ju även statliga marker som detta måste hanteras på, och då är det ju bra att det finns pengar i budgeten så att det kan hanteras.

Ledamoten Widegren tog i sitt anförande upp flera olika exempel på sådant som inte fungerar. Nu är det dock ändå ledamoten Widegrens parti, tillsammans med övriga regeringspartier, som styr. Vad gör man åt alla de problem och farhågor som ledamoten tog upp i sitt anförande? Nu har det gått åtta månader sedan regeringen tillträdde.

Ledamoten lyfte i sitt anförande också fram att detta måste hanteras skyndsamt, men än har jag inte sett några förslag. Vad händer, och när händer det i så fall?

Ledamoten Widegren nämnde också myndigheterna. De har faktiskt reagerat och agerat. De har skickat en hemställan till regeringen bland annat om skydd av skogar med höga naturvärden. På grund av de motsägelsefulla politiska signalerna har de svårt att utföra sitt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Fru talman! Det beror på att vi från Moderaternas sida, och flera av våra samarbetspartier, inte vill fortsätta att ta mer mark ur produktion. Vi har sett detta som ett stort problem. Det som har skett framför allt de senaste åtta åren är att alltmer mark har tagits ur produktion, vilket är väldigt olyckligt när skogen ska göra så mycket annat.

Detta är en av de tydligaste signalerna. Anledningen till att vi tar bort pengar för att skydda mer natur är att vi tycker att gränsen för hur mycket mark som ska tas ur produktion börjar närma sig.

Vad har då regeringen gjort, och vad tänker regeringen göra? Regeringen har gjort en hel del, särskilt när det gäller EU-frågorna. Medan den förra regeringen visade ett ganska litet intresse för att över huvud taget vara representerad på viktiga möten har denna regering på flera sätt tagit tag i stafettpinnen när det gäller skogen och skogsfrågorna och på så sätt kunnat motverka till exempel hur RED skulle slå igenom i fråga om hur vi får använda våra restprodukter. Den här regeringen har verkligen visat framfötterna när det gäller EU och skogen.

Precis som man kunde läsa i läckta dokument i Altinget för ungefär två veckor sedan håller regeringen på att ta fram direktiv för en ny skogsutredning som ska hantera ett flertal av de problem som vi har sett under de gångna mandatperioderna, även med koppling till de tillkännagivanden som finns rörande skogen.

Jag skulle säga att regeringen under den korta tid den har suttit i hög grad har tagit tag i skogsfrågorna. Jag ser till exempel med tillförsikt fram emot vad den nya skogsutredningen ska leda till, just för att vi vill stärka den enskilde skogsägarens möjlighet och inte låta honom inskränkas alltför mycket av myndigheterna.

Vi har dessutom sett till Naturvårdsverkets rapportering av skyddad natur och att Sverige ska rapportera i art- och habitatdirektivet, som övriga länder gör. Det händer alltså en hel del från regeringen kopplat till skogen.

Fru talman! Skogen är ett ämne som verkligen engagerar. Det kanske också är det ämne som vi debatterar mest i den här kammaren. Vi har numera också ganska stora skiljelinjer när det gäller skogen, i alla fall på miljöområdet.

Fru talman! Att Sverige är ett skogsland som utmärks av skogsbruk och av våra skogar märks tydligt i allt från vår folklore och olika historier till det kunnande vi har. Skogen återkommer i mycket, och svenskar söker sig till skogen.

Jag kan gå till min egen familj: Min farfar jobbade i skogen på vintrarna och flottade på somrarna. Min morfar jobbade på sågverket hela livet, så han var stendöv efter att ha stått vid sågen. Min far, nu pensionerad, har utbildat sig inom cellulosateknik. Han var kemist och sålde sedan massabrickor världen över med svensk teknik från svensk skog. Min svägerska har disputerat på cellulosabakterier. Skogen är alltså någonting som mer eller mindre finns i vårt dna. Vi är uppvuxna med detta, och många av våra värden kommer från skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Skogen har lång omloppstid. Det som min farfar planterade är det kanske jag som ska avverka nu, under min levnadstid. Och det som jag planterar kanske det är mina syskonbarn och deras barnbarn som får njuta av.

Detta innebär också ett väldigt stort ansvar. Det är stora värden som ska förvaltas över lång tid. Vi får hela tiden ny kunskap, och den måste vi implementera. Är det någonting som forskningen visar i dag är det att dagens skogsbruk inte är hållbart. Vi når inte våra fastställda mål - mål som vi har kommit överens om i den här kammaren. Det gäller både miljökvalitetsmålet Levande skogar och miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.

När Naturvårdsverket i januari släppte sin fördjupade utvärdering av de svenska miljömålen tryckte de på två saker: klimat och biologisk mångfald. De hade ett särskilt avsnitt om skogen och ett stort antal konkreta förslag till regeringen om hur man ska kunna öka den biologiska mångfalden och hur man som skogsägare ska kunna bidra. Det handlar också om hur man kan hjälpa till att lindra effekterna av klimatförändringarna och se till att minska klimatutsläppen.

Klimatförändringarna är inte bara ett av de miljömål vi inte uppnår; de påverkar också de andra miljömålen och samhället i stort. Med ökad klimatpåverkan får vi också andra ändrade värden i skogen och i andra delar. Det handlar även om vår egen hälsa.

Fru talman! Vi ser att den biologiska mångfalden utarmas både globalt och i Sverige. Naturvårdsverket har tillsammans med sina systermyndigheter gjort en samhällsekonomisk analys av biologisk mångfald i skogslandskapet. Den visar att det finns goda möjligheter att öka samhällsnyttan genom en förbättrad styrning och incitament för ett hållbart brukande.

Fru talman! I dag är över 1 000 arter som räknas som skogliga upptagna på rödlistan. Man pekar ut det intensiva och storskaliga trakthyggesbruket och kalhyggesbruket som förödande för både den biologiska mångfalden, vattenkvaliteten och klimatet. Vi ser en ändrad hydromorfologi, alltså vattnets väg i skogen. Vi ser att det är andra arter som kommer, och vi får en minskad bördighet.

Det likriktade skogsbruk vi har i dag bygger på ett fåtal trädslag. Vi ser utbredda kalavverkningar och ohållbara markberedningar; det är fortfarande den dominerande skogsbruksmodellen i dag. Som jag sa är det detta som pekas ut som anledningen till att vi inte uppnår våra miljömål när det gäller Levande skogar.

Fru talman! Ett ekosystem hänger ihop. Ett ensamt träd kan rymma ett ekosystem, men det är också en del i ett större. När vi fragmenterar våra skogar och inte ser helheten kan vi orsaka stora skador.

Jag vill säga redan nu att jag kommer att yrka bifall till reservation 9. Den handlar just om att man ska säkra ett ekologiskt fungerande landskap, där arter kan sprida sig och där tillräckligt mycket av arternas livsmiljöer finns bevarade. Man ska ha ett landskapsperspektiv i förvaltningen. Man kan också kalla det för en ekosystemansats, och den ska vara den centrala utgångspunkten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Vi tycker att myndigheternas arbete med landskapsplanering i samverkan med markägarna behöver fördjupas och att statens ansvar för ekologisk funktionalitet ska kunna påverka för att identifiera områden med värdefull natur och se till att den skyddas för negativ påverkan.

Vi anser också att det är nödvändigt att en systematisk nationell skogsinventering genomförs. Det blir ett kunskapsstöd för våra skogsägare och ett viktigt verktyg för just denna landskapsplanering. När man förvaltar någonting är det viktigt att veta vad som finns och vad som behöver skyddas. Det som ska brukas ska man bruka på ett ansvarsfullt och hållbart sätt.

Vi har nästan 50 procent, närmare bestämt 47 procent, enskilda skogsägare i Sverige. Jag tror att alla dessa vill göra rätt, men det är ett stort ansvar att se till att alla ska ha samma kunskap om vad de ska göra och om vilka möjligheter som finns i och med den nya kunskapen. Därför anser vi i Miljöpartiet att det är viktigt att vi ökar kunskapen genom utbildning och kunskapsunderlag för skogsägare.

Vi vill att Sverige ska vara ett grönt föregångsland inom ett hållbart och naturnära skogsbruk. Hyggesfria och naturnära brukningsmetoder har stora fördelar för den biologiska mångfalden, och vi måste få till en skoglig kontinuitet - också för kolinlagringen i skogen.

Vi hörde i ett tidigare replikskifte om frivilliga avsättningar. Det är otroligt viktigt. Men för att kunna göra dem på rätt sätt och på ett sätt som gör att vi bidrar till helheten behövs mer kunskap. Därför har Miljöpartiet en reservation om att öka dialogen med skogsägare och se till att möjliggöra denna kunskap.

När man tittar på områdesskydd ser man att det som finns i dag inte räcker för att uppfylla våra nationella och internationella miljömål. Vi behöver en omställning till ett hållbart brukande, men vi behöver också ha fler områden skyddade.

Fru talman! Jag har en sista passus, och jag ska återkomma till klimatet. Vi måste öka arbetet med klimatanpassning. När det gäller skogsbruket och jordbruket kommer det att vara stora klimatrelaterade risker. Vi behöver klimatanpassning av vårt skogsbruk dels för att vi inte ska förlora värden, dels för att vi ska få en ökad lönsamhet.

Arter och förädlingsmaterial som vi sätter ut i dag kanske inte klarar av ett framtida klimat. Vi behöver därför ha mer kunskap och forskning om hur vi ska nå målen. Vi måste också se till att vi har tillräckligt mycket skog kvar för att vi ska ha en resiliens i systemet som hjälper oss att buffra mot klimatförändringar.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för anförandet!

I anförandet nämndes att vi behöver ökad styrning. En reservation som Miljöpartiet har handlar om hyggesfria metoder, och där står det att hyggesfria metoder ska tillämpas på minst 30 procent av den yta som utgörs av produktionsskog till 2030. I den reservation som Emma Nohrén yrkade bifall till står det att vi måste ha en utvecklad landskapsplanering.

Som jag tolkar det pekar bägge dessa reservationer, ihop med detta om ökad styrning, mot att man till stor del vill avhända den enskilde skogsägaren sin bestämmanderätt. Det är någon annan som ska bestämma för att vi ska nå det mål som Miljöpartiet vill ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Är det så att Miljöpartiet inte står bakom frihet under ansvar i skogspolitiken? Är det så att Miljöpartiet vill ha betydligt tydligare statlig styrning av den enskilde skogsägaren och dennes brukande av sin skog?

Fru talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för att du uppmärksammar två av våra alldeles utmärkta reservationer, som jag givetvis står bakom. I den ena skriver vi också att vi vill ha ett etappmål till i miljömålssystemet som handlar om att vi ska öka andelen hyggesfria skogar till 30 procent. Det är precis detsamma som vi gör på flera andra områden. Vi måste ta till oss ny kunskap, och vi ser att detta är en del i att kunna bibehålla och få tillbaka biologisk mångfald och även få större resiliens mot klimatförändringarna.

Jag ser det inte som att vi vill avhända våra skogsägare någonting. Snarare vill vi ge verktyg så att man kan uppnå det mål om levande skogar som även våra skogsägare ska vara med och bidra till. Utan kunskap, utan möjlighet att se vad som finns och veta hur min skog hänger ihop med andra skogar, är det svårt för mig att göra rätt val. Detta handlar just om den kunskap som jag talade om i mitt anförande.

Sedan måste vi ha vissa regler. Vi kan inte låta alla göra vad som helst, för då ser vi inte helheten - lika lite som Kjell-Arne Ottosson om han har en fabrik får göra vad som helst. Det finns vissa lagar, regler och ramverk att förhålla sig till.

Däremot är det oftast den som verkar på platsen, som äger sin skog och som har skött den som vet vad som behöver göras. Men den personen kanske inte har kunskapen, eller möjlighet att tillgodogöra sig den, om hur det påverkar i det stora hela. Den kunskapen vill vi bidra till med den här landskapsutbildningen.

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för svaret!

Även om Emma Nohrén tycker att det är utmärkta reservationer delar jag nog inte den synen. Det är väl snarare så att reservationerna bekymrar mig lite grann.

Emma Nohrén säger att vi ska ge våra skogsägare verktyg för att nå målen. Men det känns ju inte som en frivillig verktygslåda, utan det är en verktygslåda som placeras framför dem. Man säger "Det här ska ni använda" och pekar med hela näven.

Det är också allt fler, vilket jag hade tänkt komma till i mitt eget anförande, som pekar på att målet om levande skogar är ett mål som vi även om all mänsklig aktivitet på jordens yta skulle vara borta i hundra år inte skulle nå. Vi har alltså mål som är satta på en sådan nivå att de inte går att nå. Frågan är då om vi snarare skulle göra om målen så att vi har mål som faktiskt är nåbara. Det blir ju väldigt märkligt om vi ska sträva mot ett mål som visar sig inte gå att uppnå. De vi då straffar är våra egna skogsägare, den svenska skogsindustrin och alla som på något sätt åtnjuter den svenska skogen och allt som den ger. Då hamnar man nämligen i ett helt annat konkurrensläge jämfört med många andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Sedan har jag kanske inte heller samma tilltro till staten som Miljöpartiet verkar ha. Vi behöver inte gå så långt tillbaka för att hitta en tid då staten var väldigt tydlig med att lövskogen skulle bort. Man flygbesprutade skog med hormoslyr för att lövskogen skulle bort. Det var staten som talade om det. Det blev väl inte jättebra, ser vi i dag. De markägare som följde sitt eget huvud har i dag de kanske mest värdefulla skogarna, eftersom man tänkte själv och inte gjorde som staten sa.

Trots den här verktygslådan, anser Emma Nohrén att om vi ska få med skogsägarna på tåget måste det vara med en form av frivillighet och att vi inte pekar med hela näven? Eller ser Miljöpartiet att peka med hela näven som det enda medlet för att vi ska nå våra andra uppsatta mål?

Fru talman! Det är synd att detta är slutrepliken, för nu kan jag inte fråga ledamoten om hans parti inte längre står bakom våra miljömål och inte vill ha kvar Levande skogar som ett av våra miljömål. Jag får väl ta replik på ledamoten senare och ställa den frågan.

Jag tror absolut att våra skogsägare är kapabla att göra saker och vill göra saker. Det ska inte vara hela handen. Däremot måste vi ha ett visst ramverk att hålla oss till. Vi måste kunna ge möjligheter till en verktygslåda för vad man kan göra.

Precis som ledamoten säger finns det kunskap vi trodde på förr som inte är relevant i dag. Vi har lärt oss mycket mer. Det skogsbruk vi håller på med i dag har vi fått ny kunskap om. Trots att vi har hållit på med frihet under ansvar så pass länge ser vi också att vi minskar den biologiska mångfalden i skogen i dag. Därför behöver vi kanske ha ett nytt sätt att se på vissa delar, och vi behöver bevara våra värdefulla skogar.

Med ökad teknik och bättre skogsmaskiner kommer vi åt skogar som vi inte kom åt förut. Det gör att vi också måste tänka på att ta bättre hänsyn. Vi avverkar fler av våra äldre skogar, skogar som inte tidigare har varit avverkade. Dem anser vi att vi behöver bevara.

Skogspropositionen nämndes förut, och där var vi alla överens om att det skulle vara ett givande och ett tagande. Det känns som att ledamoten och regeringen nu ägnar sig åt lite cherry-picking och bara tar just frivilligheten men inte de andra delarna som också stod där. Det vi var överens om var att värdefulla skogar inte ska avverkas.

Det fanns också pengar, 2 miljarder kronor, i den budgetproposition som S-MP-regeringen lade fram 2021 för att man skulle genomföra de här sakerna. Men som bekant föll den, och 2 miljarder kronor försvann. Efter att den nya regeringen tillträdde försvann ytterligare en halv miljard. Då är det svårt att genomföra det vi här har kommit överens om.

Fru talman! När man tittar igenom det betänkande vi i dag debatterar känns det, även om våra motioner förstås är fördelade på olika betänkanden, som att debatten till stor del kommer att bli en repris av de två debatter vi hade för två veckor sedan om biologisk mångfald respektive övergripande miljöfrågor, eftersom frågorna går så väldigt i varandra.

I betänkandet - jag yrkar för övrigt bifall till utskottets förslag i sin helhet - finns det 49 reservationer. Trots detta tror jag att vi i denna kammare, som läget ser ut nu, har en ganska stor enighet i skogsfrågorna. Jag tror, utifrån det jag läser i betänkandet och hör i debatten i allmänhet, att vi har sex av åtta partier i denna kammare som till stor del står bakom en skogspolitik där vi verkligen har frihet under ansvar och där vi ser att skogen är enormt viktig för den enskilde markägaren, för arbetsplatser, för skatteintäkter och för Aktiebolaget Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Jag hoppas att vi nu med stor samsyn kan komma vidare framåt i skogsfrågorna. Inte minst när Socialdemokraterna nu har släppt Miljöpartiets hand tror jag att chansen att komma längre är betydligt bättre.

Skogen spelar en väldigt viktig roll för att begränsa vår klimatpåverkan. Den är oerhört viktig för att ta upp växthusgaser och tar också upp betydligt mer växthusgaser än den släpper ut, så att vi i Sverige är näst intill klimatneutrala med våra territoriella utsläpp. Den bidrar till förnybara råvaror och ersätter både fossila bränslen och material. Närmare två tredjedelar av Sveriges yta består också av skog. Det är vår stora konkurrensfördel i omställningen. Det får vi inte glömma.

År 2021 var exportvärdet av den svenska skogen 164 miljarder kronor, och totalt 120 000 personer var sysselsatta inom allt som skogen ger, från arbete i skogen till förädlingen. Den gav 3 miljarder i skatteintäkter. Sedan har vi det som inte går att mäta i kronor och ören, nämligen livskvaliteten och allt vi kan bruka skogen till för att höja vår livskvalitet.

Det har redan påpekats här att skyddet ska bygga på frivillighet. Där måste vi komma ännu längre. Vi noterar tyvärr att en del myndigheter fortfarande inte agerar utifrån intentionen i det beslut om förändringar som röstades igenom med ganska stor majoritet i den här kammaren för ungefär ett år sedan.

Privata skogsägare har frivilligt och utan att få ersättning från staten ändå avsatt 560 000 hektar skog. Skogsstyrelsens siffror pekar också på ökade frivilliga avsättningar. Viljan finns alltså. Men skogsägaren måste, som jag har sagt tidigare i denna talarstol, kunna lita på staten samtidigt som staten ska lita på den enskilde skogsägaren.

Det låter som att vi har enorma avverkningar i Sverige. Men det är 1 procent av skogen som avverkas årligen. Det är viktigt att ha det i åtanke i debatten.

EU har också nämnts. EU är en källa till oro vad gäller skogen. I EU-fördraget nämns inte skog med ett enda ord. Det betyder att skogen inte är EU-politik. Det är nationell kompetens, och det ska vara nationell kompetens. I förslag efter förslag från EU-kommissionen är det tydligt att man inte har förståelse för hur skogen fungerar. Vi har olika typer av skogar i Europa. Vi kan inte ha en gemensam syn på hur våra skogar ska brukas.

Fru talman! Det blir en utmaning. Vi har en form av tvåfrontskrig. Vi måste kämpa med de många förslag som kommer från EU samtidigt som organisationer och partier i Sverige gör allt de kan för att försvåra brukandet av skog här. Ett tvåfrontskrig är aldrig bra. Då har man alltid ryggen mot någon. Det är verkligen en grannlaga uppgift att klara av allt detta.

Vi hörde tidigare om restoration law. Enligt den skulle Sverige behöva vidta åtgärder på nästan 16 miljoner hektar. Det är gigantiska områden som vi ska vidta åtgärder på, vad man nu lägger i det begreppet. Jag noterar dock att restoration law vid hanteringen i EU får kritik i utskott efter utskott. Flera utskott har redan röstat ned lagförslaget. Och flera av de stora partigrupperna kritiserar det nu mycket tydligt och visar att det inte kommer att hålla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Fru talman! Det tråkiga är att det till stor del bygger på okunskap. I februari stod vi bakom en konferens om bioekonomi där vi fick digitalt besök av bland annat generaldirektoratet för miljö i Bryssel. Höga företrädare står då och säger att vi inte kan fortsätta elda dugligt timmer. Men i Sverige eldar vi inte dugligt timmer. Det finns ingen skogsägare som gör det.

Vidare hörde vi under förra mandatperioden en representant säga i den här talarstolen att vi inte kan fortsätta göra dasspapper av det bästa timret. Den markägare som skickar sitt timmer till en massaindustri och bara får en tredjedel av priset jämfört med om han skickar det till ett sågverk finns inte heller.

Man försöker alltså sätta en bild som inte är sann för att få sin egen politik att stämma. Vi måste komma ur det. Det måste kunna bygga på fakta. Därför är det jättebra att vi kommer vidare med bland annat art- och habitatdirektivets artikel 17 om rapportering av skog, så att vi hamnar rätt i den referensytan. Vi ska - återigen - inte straffa ut oss själva, för att vi alltid ska vara Bror Duktig medan andra EU-länder gör lite mer som de vill.

Jag måste också påminna om att vi i debatten ofta hör att vi har stora plantager av skogar, att skogarna inte är diversifierade. Men enligt den senaste riksskogstaxeringen utgör de områden där det finns bara ett dominerande trädslag endast 4 procent av skogsarealen. Den areal där vi har fyra till sex trädslag utgör 33 procent av ytan, alltså många gånger mer. Men det hör vi inte om, utan det är stort fokus på de 4 procenten. Man vill inte tala om resten - återigen för att man ska få sin bild att stämma.

Miljökvalitetsmålet Levande skogar har jag redan varit inne på i replikskiftet med Emma Nohrén. Därför låter jag det vara.

Fru talman! Det är glädjande att vi har en ny regering som pekar ut en ny väg och en ny syn på skogspolitiken. Vi visar verkligen att vi litar på den enskilda markägaren och på skogsägaren, och vi ser vad skogen kan ge och måste ge om vi menar allvar med att ställa om.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Jag har en fråga som jag varit inne på också i ett tidigare replikskifte. Kanske kan ledamoten Ottosson svara på den. Ledamoten tillhör regeringspartiet Kristdemokraterna, som dessutom innehar landsbygdsministerposten.

Jag undrar hur man tänker när det gäller skogar med höga naturvärden. Hur ska skogarna med höga naturvärden hanteras av våra myndigheter och av markägarna? I anförandet lyfte ledamoten själv upp frivilligheten. Här har vi markägare som frivilligt vill skydda sina skogar med höga naturvärden. Men det finns inga pengar.

Det är inte många som riktigt förstår regeringens skogspolitik. Till och med Skogsstyrelsens generaldirektör har via en hemställan till regeringen bett om ett förtydligande om hur skogar med höga naturvärden ska hanteras. Det kanske ledamoten kan svara på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Fru talman! Tack för frågan, Malin Larsson!

Vi borde egentligen alltid sträva efter att alla skogar ska ha höga naturvärden när de är mogna för avverkning och man lämnar in en avverkningsanmälan. Dit borde vi sträva. Det är alltid där vi ska vara. Om vi är där är faran betydligt mindre att staten kommer in och pekar med hela näven och säger stopp.

Dit kommer vi dock inte i dag, eftersom många markägare medvetet städar. De är livrädda att inte få ta ut det som kanske är deras pensionsförsäkring, den skog som de har skött i så många år.

Men - återigen - om markägaren kan lita på staten och staten litar på markägaren skulle vi kunna komma betydligt längre. Vi har ju avsatt och avsätter än mer på frivillig väg. Jag tror absolut att det är vägen att gå.

Vad gäller just pengarna var det en tydlig signal om att vi måste sluta med kvantitetsjakten, jakten på antal hektar, och gå över till kvalitet i stället. Vi måste inte minst sköta det som staten redan har tagit från privata markägare. Inte heller det sköts på ett bra sätt. Det finns det ganska många exempel på. Vi måste först sköta det vi redan har tagit.

När staten går in och tar skog är det ingen tvekan; markägaren måste helt klart ersättas. Men staten ska inte alltid behöva gå in och peka med hela näven. Det absolut bästa är att få till frivilligheten.

Jag får komma tillbaka till den sista frågan i min nästa replik.

Fru talman! Tack till ledamoten för försök till svar! Men hur ska skogar med höga naturvärden hanteras av myndigheter och markägare? Vi hörde tidigare ledamoten Ottosson och ledamoten Widegren, som tillsammans sitter i regeringsställning, prata om att man inte ska ta mer mark ur produktion. Men när ägare frivilligt vill skydda mark - frivilligheten är otroligt viktig och bärande - gäller det tydligen inte. Och hur och när ska de få betalt? De väntar nu!

Regeringens egen myndighet skickade en hemställan för att man inte förstod vad politiken vill. Så motsägelsefull är den! Man bad om ett förtydligande av hur man ska hantera det här. Arbetsbördan är enorm på myndigheterna. När skog ska skyddas och det inte finns pengar skickas det i stället in en avverkningsanmälan, som måste hanteras. Det tar enorma resurser i anspråk.

Frågan kvarstår alltså. Hur ska man hantera detta? Vad är regeringsföreträdarnas svar? De måste förtydliga sig och faktiskt som regering tala om hur det här ska hanteras.

Fru talman! Jag ser verkligen fram emot skogsutredningen, som kommer att ta flera av de här delarna i beaktande. Utredningen gör förhoppningsvis att vi kommer vidare i de här frågorna. Jag tror att även Socialdemokraterna kommer att vara med på tåget nu när de har släppt armkroken med Miljöpartiet.

Vad är "höga naturvärden"? Det verkar inte vara någon objektiv fråga. Det är ganska många som reser runt i landet, letar efter vissa signalarter och rapporterar in dem i Artportalen. Det gäller till exempel den tidigare nämnda knäroten, och talltitan. Om man ska gå efter anmälningarna till Artportalen - de ska betyda stopp för avverkning - är det stopp för avverkning på halva Sveriges yta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

När det står en knärot någonstans - innebär det att det finns höga naturvärden? Det är en ganska vanlig ört som har blivit signalart. Vi måste klara av att se vad som verkligen är skyddsvärt, och om inte markägaren går in på frivillig basis måste kanske staten göra det i dessa fall. Men det ska verkligen inte vara defaultläget.

Skogsstyrelsens hemställan ser jag som något positivt. Det är jättebra att regeringen får möjlighet att vara än tydligare gentemot myndigheterna med att vi har lämnat den linje som SMPregeringen drev. Nu har vi en linje där vi litar på den enskilde skogsägaren. Det är det som gäller. Jag ser fram emot att det får genomslag.

(Applåder)

Fru talman! Jag sa ju att jag skulle återkomma när ledamoten hållit sitt anförande för att fråga om miljömålet Levande skogar. Det lät som att Kristdemokraterna inte tycker att vi ska ha kvar det målet för att det inte går att uppnå - i stället för att vidta åtgärder så att vi faktiskt kan uppnå det. Är det korrekt uppfattat, och finns det i så fall andra miljömål som Kristdemokraterna också vill skrota för att de helt enkelt är för jobbiga att uppnå?

Ledamoten tog upp i sitt anförande att ungefär 1 procent av skogen avverkas varje år. Det är väl ganska rimligt med tanke på att skogen har ungefär hundra års omloppstid. Det är det man har som avkastning. Det kanske till och med är lite högt, om vi vill öka på skogen. Virkesförrådet minskar dessutom lite grann framöver.

Mina frågor gäller alltså dels miljömålen och om ledamoten inte tycker att vi ska försöka nå dem, dels detta med frihet under ansvar. Ledamoten talade väldigt fint om skogsägarnas ansvar och om äganderätten. Mycket av det håller jag med om, men vi måste också ha ett ramverk som man kan hålla sig till. Mina frågor till ledamoten gäller helt enkelt ansvarsbiten. Vad betyder frihet under ansvar, och är det alltid upp till den enskilda individen att säga vad som är rätt och fel?

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan! Jag visste att den skulle komma.

Det handlar inte om att miljömålet Levande skogar är för jobbigt att uppnå. Det är inte det jag kritiserar, utan jag och många med mig - inte minst flera forskare - kritiserar att målet inte går att nå.

Tidigare, när jag var mer aktiv i kommunpolitiken, jobbade vi väldigt mycket med målstyrning och vision. Visionen var något fluffigt där uppe som ingen egentligen visste vad den betydde eller hur vi skulle nå dit, om jag nu ska vara ärlig. Men det lät fint. Målen skulle däremot vara mätbara och gå att nå.

Om man utgår från forskningen är miljökvalitetsmålet Levande skogar snarare en vision, eftersom även om all mänsklig verksamhet på jordens yta skulle upphöra i hundra år skulle målet ändå inte uppnås. Är det då ett mål, eller ska vi omformulera det så att det går att nå och kanske hellre ha en trappa eller den typen av åtgärder? Oavsett vilket är det ju viktigt att vi når våra mål. Om vi har mål som vi alltid strävar mot men som inte är nåbara tror jag att vi gör oss själva en björntjänst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Ledamoten nämnde att virkesförrådet minskar. Ja, tillfälligt säger man nu att det minskar något - för att sedan öka igen. Det man ska ha klart för sig är att i riksskogstaxeringen 1920 hade vi 1 ½ miljard skogskubikmeter i Sverige. Nu, hundra år senare, har vi 3 miljarder skogskubikmeter i Sverige. Det är dubbelt så stor volym i dag jämfört med för hundra år sedan. Under den tiden har vi avverkat fyra gånger tillväxten. Skogsvolymen ökar alltså drastiskt.

Fru talman! Det är tur att skogsvolymen ökar med tanke på att vi för ungefär hundra år sedan hade all-time-low när det gällde hur mycket skog vi hade i Sverige. Det var på den tiden industrialiseringen hade gjort efterfrågan på skog och virke så stor att vi högg ned väldigt mycket av skogarna. I Bohuslän, där jag bor, avskogade man i princip hela kusten för att få bränsle till att göra tranolja av sill. Det är otroligt viktigt att vi lärde oss något av historien och började återplantera. Det skiftet kom för ungefär hundra år sedan, och sedan dess har det ökat.

Längre tillbaka i tiden - för tvåhundra år sedan - fanns det mycket mer skog än i dag. Allt beror på vilken baseline man använder, fru talman. Jag hoppas att vi ska använda den kunskap vi har i dag om vad vi behöver ha för skogar för att kunna bevara den biologiska mångfalden och ha ett hållbart brukande.

Fru talman! Jag ska anknyta till frågan som Malin Larsson från Socialdemokraterna tidigare ställde och som handlade om hur vi ska skydda de värdefulla skogar som byggts upp och som i vissa fall har stått där hela tiden. I skogspropositionen står det att värdefulla skogar inte ska avverkas. Det har alla kommit överens om. Varje ord vägdes på guldvåg, och det fanns pengar avsatta för att uppnå alla delar av skogspropositionen. Men vi ser nu i hemställan från Skogsstyrelsen att man inte kan göra det.

Jämfört med i den budget som föreslogs för två år sedan försvann 2 miljarder när Kristdemokraternas och Moderaternas budget i stället gick igenom. Sedan försvann ytterligare en halv miljard i den budget som ligger nu. 2 ½ miljarder behövs för att genomföra detta. Har ni tänkt bara göra vissa delar, och handlar det bara om avverkningsdelarna när det kommer till den nya skogsutredningen?

Fru talman! Precis som jag sa i replikskiftet med Malin Larsson måste vi komma bort från en kvantitets- och hektarjakt och gå över till kvalitet. Vi ska spara och skydda det som verkligen har högre naturvärden. Målet får inte vara att ha ett visst antal hektar och ett sifferhanterande - 10 eller 30 procents strikt skyddad skog. Det är det skyddsvärda vi ska gå fram med. Det här är oerhört viktigt.

Därför får frågan gå tillbaka till Miljöpartiet. Vi kan läsa i betänkandet vad Miljöpartiet vill. Men hur ligger det till i övrigt med alla de skogar som Miljöpartiet tänker avsätta? På vilket sätt ska man få fram pengar till den enskilda markägaren? På vilket sätt ska man kunna betala det? Man hade även ett jättepaket där den fjällnära skogen ingick. Jag tror inte att det finns en finansminister i världen som är beredd att plocka fram alla de miljarder som detta skulle kosta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Hur skulle man klara det ekonomiskt? Det är en sak att ha en vilja att genomföra detta, men det är en annan sak att i praktisk politik klara av att göra det, såvida man inte lutar sig mot miljöbalken och gör det utan ersättning. Frågan är alltså hur Miljöpartiet skulle klara av att lösa den biten om man vill går all-in i det man själv har sagt om skydd av skog.

Återigen, fru talman, är jag jätteglad över att Miljöpartiet inte längre sitter vid regeringstaburetterna utan att det är andra partier som gör det och som har en annan syn på skogen, på ett hållbart brukande av den svenska skogen och inte minst på den enskilda svenska skogsägaren.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Socialdemokraternas reservation 4.

Denna dag går verkligen i skogens tecken. Jag började morgonen med ett besök från Skogsstyrelsens ledningsgrupp för region Nord här i riksdagen. Just nu när vi debatterar pågår ett lunchseminarium med riksdagens skogsindustrinätverk om förpackningar från skogen. Och nu står vi här och debatterar betänkandet om skogspolitik.

Att skogen är betydelsefull för oss är det ingen tvekan om. Skogen, som täcker 70 procent av landets yta, har varit betydelsefull genom hela vår historia: från skogsbete till djuren, träkol och tjära till flottningsepoken och framväxten av sågverken och pappersbruken.

Skogen har alltid haft stor betydelse för Sverige och för jobben. Utvecklingen går dessutom framåt, och skogen är en otrolig resurs som genom forskning och innovation hela tiden visar på nya möjligheter och användningsområden.

Fru talman! Grunden i den socialdemokratiska skogspolitiken är att den svenska skogen är vårt gröna guld som skapar jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Men den svenska skogen har också ett unikt naturvärde och ska därför förvaltas i balans mellan naturvård och skogsbruk. Detta syns i den politik vi har drivit de senaste åren och fortsätter att driva. Vi har satsat på gröna jobb inom skogsnäringen och naturnära jobb i hela landet, förstärkt arbetet med att skydda värdefulla skogar, tagit fram det första nationella skogsprogrammet i Sverige och initierat ett samverkansprogram för innovationer i bioekonomin.

Vi har föreslagit en stor satsning för skydd av värdefull natur. Vi har också satsat på att förebygga, övervaka och bekämpa skogsskador och föreslagit ändringar i artskyddsbestämmelserna så att skogsägare inte ska drabbas av detaljregleringar som hindrar deras verksamhet.

Samtidigt som vi har prioriterat åtgärder för en växande hållbar skogsnäring har vi också tagit ansvar för att bevara, restaurera och utveckla den biologiska mångfalden.

Fru talman! I skogen har vi förnybar råvara som kan stärka Sverige och minska hela EU:s osunda beroende av fossil energi och kritiska insatsvaror. Vi har en unik resurs i skogen för klimatomställningen, för jobb och för hållbar tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Vi socialdemokrater vill se en växande svensk bioekonomi, och Sverige har en outnyttjad potential i restprodukter från jord- och skogsbruket som kan användas för produktion av förnybara drivmedel. Vi vill se bränsle tillverkat från svensk skog i våra tankar i stället för olja från Putin.

Vi vill se en ökad inhemsk produktion av flytande biodrivmedel, ett ökat trähusbyggande och förstärkta innovationerna kring skogen. Med skogens resurser har vi möjlighet att öka takten i klimatomställningen, skapa förnybara produkter och fler jobb i hela landet och stärka vår försörjningsförmåga.

Fru talman! Den svenska skogen - hur den ska brukas och vad den ska användas till - har varit uppe för diskussion vid många bord de senaste åren. EU-kommissionen har lagt fram ett flertal förslag som också väckt oro hos många inom den svenska skogsnäringen. LULUCF, RED III, taxonomin, Fit for 55, EU:s skogspolicy, skogsutredningen och artskyddsförordningen har alla berört vår skog, och dessa har diskuterats såväl i Bryssel som hemma i Sverige.

Även här i Sverige har debatten om skogen varit het. Ska skogen avverkas eller stå kvar för att göra störst nytta och dämpa klimatförändringen? Hur ska skogen brukas? Hur ska den biologiska mångfalden värnas i våra svenska skogar? Frågorna har varit många och åsikterna likaså.

Vi socialdemokrater ser med oro på det eskalerande och hårda debattklimatet i frågor som rör skogen. Vi behöver ha en tydlig, långsiktig och förutsägbar skogspolitik som vilar på de två jämställda målen naturvård och skogsbruk. Vi behöver ett aktivt brukande i våra växande skogar för att kunna ställa om samhället, ersätta fossilbaserade produkter och skapa jobb. Vi behöver samtidigt bevara skyddsvärd skog för att säkerställa viktiga miljövärden. Vi ska också värna den svenska skogspolitikens oberoende.

Äganderätten i skogen är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta till vara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. Frivillighet ska vara grunden vid skydd av skog med nya och utvecklade skydds- och ersättningsformer, och det är av stor vikt att regeringen säkerställer ersättning till de skogsägare som har rätt till det.

Så ser det dock inte riktigt ut just nu. Regeringen och Sverigedemokraterna skar ned ordentligt i budgeten på både skydd av natur och skötsel av natur. Samtidigt är budskapet från regeringen att skogar med höga naturvärden inte ska avverkas, att skydd av skog ska ske på frivillig väg och att äganderätten ska stärkas. Detta ska ske samtidigt som myndigheterna har låga anslag för formellt skydd och rättsutvecklingen i domstolarna inte går åt samma håll som de politiska styrsignalerna. Alla parter missgynnas av den situation som har uppstått, både markägare och myndigheter, och regeringen måste ta sitt ansvar för detta.

Fru talman! Vi har haft ett fantastiskt väder den senaste tiden, men med värmen kommer även granbarkborrarna ut ur sin vintervila och börjar svärma. Skogsstyrelsen har sett antalet borrar öka i fällorna, och redan nu varnar myndigheten för att det kan bli skador på skogen för miljarder om sommaren blir varm och torr, vilket väderprognoserna redan nu pekar mot.

Den svenska skogen kommer sannolikt att växa snabbare med ett varmare klimat, men samtidigt ökar riskerna för skador. Skogen påverkas av klimatförändringarna på flera sätt men kan också spela en viktig roll för att minska klimatförändringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Fru talman! Under den plenifria veckan i vintras åkte jag norrut till Umeå med fokus på skogen och besökte Skogsstyrelsen, SLU, Skogforsk, Sveaskog, Norra Skog, länsstyrelsen och Region Västerbotten. Jag fick ta del av deras arbete och all den kunskap som finns.

Vi i Sverige har otroligt mycket kunskap och erfarenhet inom det skogliga området. Vid mina besök fick jag ta del av hur man vid Skogforsk genom kottbastu, centrifugering och bad av fröna får fram de allra bästa exemplaren som sedan ska gro och bli vår framtida skog.

Jag träffade Norra Skog i Sävar, som har världens modernaste såglinje. Jag samtalade med företrädare för SLU, som är världsledande på skoglig forskning.

Sverige är världsledande på skoglig forskning, och det ska vi fortsätta att vara. Skogen är enormt viktig för Sverige som en unik resurs för klimatomställning, jobb och hållbar tillväxt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anna-Caren Sätherberg (S).

Fru talman! Jag tackar Malin Larsson för anförandet. Som jag sa i mitt huvudanförande tror jag att vi skulle klara att finna en stor samsyn om väldigt mycket av det här som läget är nu. När vi har replikskiften brukar vi ofta försöka locka ut motdebattören på tunn is med lite knepiga frågor eller på något vis sätta dit personen. Det är inte det som är min tanke nu.

I betänkandet har Socialdemokraterna bara en enda reservation. Det är ett tecken på att man är enig om det jobb som görs. Reservationen lyder så här: "Ett aktivt skogsbruk som är klimatsmart och miljömässigt hållbart samtidigt som det skapar jobb och hållbar tillväxt i hela Sverige bygger vår nya växande bioekonomi. Ökad hållbar tillväxt i skogen ger förutsättningar för en växande bioekonomi. Vi anser därför att skogens bidrag till en växande bioekonomi bör värnas och stärkas."

Det är en reservation som jag egentligen tror att alla i den här kammaren skulle kunna ställa sig bakom. Men vad betyder den i praktiken? Skulle Malin Larsson kunna förtydliga det? Vad innebär det att "skogens bidrag till en växande bioekonomi bör värnas och stärkas"? Vilken riktning vill Socialdemokraterna ta, nu när man står fri? Vad är det man önskar i skogspolitiken?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Ottosson för frågorna. Vad vill vi? Jag var inne på det i mitt huvudanförande. Skogen är en fantastisk resurs som vi måste använda mer av. Det gäller framför allt restprodukterna från skogen och restflödena. Jag kommer från Västernorrland, ett väldigt skogsrikt län. Hos oss tar vi exempelvis reda på oerhört lite grot. Det ligger kvar i skogen. Här finns det enorma möjligheter.

Inom bioekonomin ryms mycket. Framför allt behöver man ta fram förnybara produkter, exempelvis bränsle. Som jag sa vill vi ha rester från svensk skog i våra tankar i stället för olja från Putin. Det är en jätteviktig del. Jag vet inte riktigt om ledamoten Ottosson håller med om det. Men vi har i Sverige ett näringsliv som har gjort stora investeringar och vill göra det även framöver för att kunna leverera bränsle till våra tankar som är producerat i Sverige från svensk skog. Det är mycket som ryms inom det här. Jag nämnde även trähusbyggande som ett exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Att vi måste ta vara på skogen och restprodukterna på ett helt annat sätt framdeles är jag helt övertygad om. Sedan är forskning och innovation också viktigt att ta med sig i våra skogliga frågor. Där ligger vi oerhört långt framme. Vi är bäst i världen, och det ska vi fortsätta att vara. Därför är det också viktigt att Sverige går före och visar vad som är möjligt inom det skogliga området.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Malin Larsson för svaret. Jag kan inte tänka mig att detta är någonting som någon här i kammaren inte står bakom. Precis som Malin Larsson säger är vi i många delar bäst i världen vad gäller skogsbruk. Vi har kanske världens mest hållbara skogsbruk. Vi har absolut delar som vi ska kunna använda, inte minst i omställningen, som också Malin Larsson var inne på.

Det gläder mig att vi ser en annan linje från Socialdemokraterna nu än vad vi såg under de föregående åtta åren. Det är väldigt tydligt att det var ett annat parti som lade rabarber på skogspolitiken då och att vi hade en regering som i stora delar var frånvarande i den här politiken. Därför tycker jag att detta är positivt. Jag ser fram emot kommande breda överenskommelser i den här kammaren om en skogspolitik som håller för framtiden.

Som jag sa ganska många gånger i mitt huvudanförande är det jätteviktigt att markägare kan lita på staten och att staten litar på markägaren. På så sätt skapar vi en verklig långsiktighet som gör att vi kan bruka skogen i den växande bioekonomi som Malin Larsson nämner i sitt anförande och som det står om i reservationen. Ska vi ha en växande bioekonomi måste vi kunna bruka vår skog.

Men vad gäller bland annat Restoration Law, som hanteras i Bryssel nu, noterar vi att Socialdemokraterna inte är helt med på den syn som vi har. Jag noterar att man svajar i sin inställning till Restoration Law, som är oerhört avgörande för hur vårt svenska skogsbruk kommer att se ut framgent. Har Socialdemokraterna pekat ut riktningen, så att ledamöterna i Bryssel verkligen vet vilken väg de ska gå? Hur länge ska vi leva i ovisshet om vilken väg ni tar vad gäller Restoration Law?

Herr talman! Jag tackar åter ledamoten Ottosson för frågorna.

Det finns många frågor i det här, och vi har nog en väldigt bred samsyn om vikten av skogen. Den är otroligt viktig. Som jag nämnde i mitt anförande täcks 70 procent av landets yta av skog. Skogen har byggt vårt välstånd och kommer att fortsätta göra det. Den kommer att vara oerhört viktig i den gröna omställningen. Vi ser nya industrier växa fram. Samtidigt är den också viktig för den biologiska mångfalden. Precis som jag sa i mitt huvudanförande är det just balansen mellan naturvård och skogsbruk som vi socialdemokrater värnar. Det är oerhört viktigt att man har den här balansen, vilket jag hoppas att ledamoten Ottosson håller med om. Skogen är viktig utifrån väldigt många olika aspekter. Även skogsägare vill ju oftast värna både naturen och skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

I allt som förekommer på EU-nivå är det otroligt viktigt att vi är aktiva, och det har vi socialdemokrater alltid varit. Vi värnar den nationella kompetensen och beslutanderätten gällande skogen. Det är också en nationell fråga som ska avgöras här i Sverige. Det är vi säkra på. Våra parlamentariker följer den skogspolitik som vårt parti har.

Nu har vi inga repliker kvar i det här replikskiftet, men jag måste nämna att jag inte fick svar på mina frågor om frivilligheten i ett tidigare replikskifte. Ledamoten Ottosson var inne på frågan om myndigheternas hantering när markägare frivilligt vill skydda höga naturvärden. Vi får väl återkomma till det i en senare debatt.

Herr talman! Skogen är jordens lungor och naturens skafferi. Den är kanske den största behållningen med att bo på landsbygden och Sveriges viktigaste tillgång. Den är en plats för rekreation, jakt, naturupplevelser, fantastiska ekosystem, biologisk mångfald, arbete, företagande och förvaltande av tidigare generationers slit.

Många av oss känner ett starkt band till skogen. Vilka värden var och en av oss värderar högst varierar med all säkerhet. För vissa är skogen en plats man besöker när man lämnar stadens brus för att söka återhämtning, för andra är den platsen där man vandrar på stigar upptrampade av tidigare generationer. Oavsett det är skogen och skogspolitiken något som berör och engagerar.

Herr talman! Att skogen är viktig för både den svenska ekonomin, den biologiska mångfalden och klimatet vet vi alla. Skogen är en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Så står det i Skogsvårdslagens portalparagraf. Skogspolitiken vilar på två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet. De ska vara just jämställda och inte ställas mot varandra.

Herr talman! Skogen och all rikedom den ger har haft stor betydelse för framväxten av det land vi i dag lever i. Skogen har gjort Sverige rikt. Skogen fortsätter skapa välstånd. Den är en viktig del av svensk export. Därför är det viktigt att vi fortsätter arbeta för ett hållbart skogsbruk.

Det svenska skogsbruket är väl ansett internationellt. Att det anses hållbart och är hållbart är kritiskt för omvärldens vilja att handla med Sverige. Därmed är det viktigt för svensk ekonomi. Krasst kan man väl säga att ett skogsbruk som tar stor miljöhänsyn och har stort fokus på hållbarhet stärker svensk skogsindustri.

Herr talman! De näringar som är kopplade till skogen har inte bara stor betydelse för svensk export. De är också otroligt viktiga för den svenska landsbygden. Ett livskraftigt, hållbart skogsbruk är avgörande för en levande landsbygd. Många av de företag som är verksamma utanför städerna har på ett eller annat sätt en koppling till skogen.

Som bekant är det just företagare och entreprenörer som skapar jobben. Det är jobb som många gånger är avgörande för att människor som bor på landsbygden ska kunna bo och verka just där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Skogen är också en viktig del av många svenskars privatekonomi. Många skogsbruk bedrivs småskaligt och långsiktigt. Många gånger får man del av det som förvaltats under lång tid, och ofta sköter man skogen med samma långsiktiga ansats som tidigare generationer.

Herr talman! Vi har vid flera tidigare debatter här i kammaren under våren talat om vikten av biologisk mångfald och välmående ekosystem. Det behöver vi göra även i den här debatten, som många har framhållit före mig. För att jordens ekosystem ska må väl krävs just biologisk mångfald.

Skogen behöver brukas så att alla arter i det svenska skogslandskapet kan finnas kvar. Många skogsägare tar ett stort ansvar. Om man ser det i ett bredare perspektiv är de produkter som kommer från skogen avgörande för den gröna omställningen. De produkterna och all råvara tas ut från skogen. Det behöver göras på ett sätt som samtidigt tar hänsyn till naturvärden och biologisk mångfald.

Skogspolitiken, som vi debatterar här i dag, är viktig och central i arbetet med att hejda förlusten av biologisk mångfald och livsviktiga ekosystem. Här vilar ett stort ansvar på både staten, skogsnäringen och skogsägarna. Det finns ett ansvar att bevara den biologiska mångfalden och att slå vakt om naturvård och miljöhänsyn. Vi behöver se till att värdefulla skogar kan skyddas. Skogsbruket ska vara effektivt och skonsamt.

Herr talman! Avslutningsvis: Utan allt det skogen ger, allt det jag har räknat upp, stannar Sverige. Likafullt gäller samma sak för miljön och den biologiska mångfalden. Utan välmående, välfungerande ekosystem, vad har vi för Sverige då?

Därför behöver vi ständigt ha fokus på att hitta en balans mellan produktionsmålet och miljömålet. Båda är lika viktiga.

(Applåder)

Herr talman! Tack till ledamoten Elin Nilsson för anförandet!

Våra myndigheter flaggar för att nybildandet av områdesskydd är på väldigt låga nivåer. Det är rekordlåga nivåer. Vi har tidigare debatterat, och jag har lyft fram, att anslagen för skötsel av värdefull natur och skydd av värdefull natur har minskat i regeringens budget. Ledamotens parti Liberalerna ingår i regeringen.

Myndigheterna har också varnat för att neddragningarna kommer att slå extra hårt mot arbetet med skogsskydd. När man tar del av skogspolitiken hos ledamoten Nilssons parti Liberalerna står det att läsa följande: "Nationalparker, naturreservat och biotopskyddsområden är tillsammans med en fortsatt hög allmän hänsyn ryggraden i Liberalernas naturvårdspolitik. De kvarvarande naturskogarna, gammelskogarna, måste skyddas. Areal skyddad skog måste öka."

Då blir min fråga till ledamoten: Hur tycker ledamot Nilsson att detta harmonierar med den politik som partiet nu står bakom och för i regeringsställning?

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten Larsson!

Det är viktigt att skydda skogar som har höga naturvärden. Det är en åsikt som vi står fast vid. Områden som har höga naturvärden kan behöva skyddas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

I det läget vi lade fram budgeten i höstas tog vi ansvar för ett svårt ekonomiskt läge. Det fanns inte utrymme att avsätta mer pengar. Men för oss i Liberalerna är det fortsatt viktigt att det finns pengar avsatta för att skydda skog.

Om staten finner att en skog inte kan fortsätta att brukas och det i princip läggs ett näringsförbud på den är det självklart att markägaren ska ha rätt till ersättning för det. Det handlar om rättssäkerhet, att värna äganderätten, tillförlitligheten för skogspolitiken och sådant.

Vi ser såklart gärna att vi fortsätter att avsätta pengar för att skydda skog. Hur det kommer att se ut framgent är en fråga för diskussion.

En annan fråga är att vi ser komplexiteten i skogspolitiken. Det är också därför det är en ny skogsutredning på gång. Det är också därför Miljömålsberedningen har det uppdrag den har. På sikt kommer det att komma svar på dina frågor.

Herr talman! Tack, ledamoten Nilsson, för svaret!

Jag vill ställa en annan fråga. I anförandet lyfte ledamoten fram något som jag själv lyfte fram. Det är att skogen är viktig för jobben på landsbygden.

Vi ser att de skogliga jobben försvinner alltmer från landsbygden. För varje år kommer i stället tusentals skogsarbetare till Sverige från Europa men även från länder utanför Europa. De jobbar framför allt som plantörer och röjare. Men vi ser redan nu att man ersätter lokala entreprenörer med snabbutbildade skogsmaskinsförare från exempelvis Rumänien.

Jag ser en stor fara här. Det gäller att vi tappar väldigt mycket viktig kunskap som vi traditionellt alltid har haft här i Sverige om skogen, och framför allt hur vi brukar skogen. Som skogsmaskinsförare är det exempelvis otroligt viktigt med den hänsyn du tar när du för fram de enormt stora och tunga maskinerna, vilka träd du sparar, var du ska hugga ned och så vidare.

Jag ser en stor oro här. Det sker en lönedumpning, och arbetstillfällen försvinner från våra svenska medborgare och framför allt svenska ungdomar. När jag var ung var att sätta plantor ett av de bästa sommarjobben man kunde ha. Det tjänade man riktigt bra på, faktiskt.

Min fråga till ledamoten är: Hur ser ledamoten på detta?

Herr talman! Stort tack för frågan, ledamoten Larsson!

Generellt ser jag positivt på arbetskraftsinvandring. Jag har inga problem med att det kommer människor från andra länder och jobbar i Sverige om det finns jobb för dem att ta.

Sedan vilar det såklart alltid ett stort ansvar på den som har anställda, oavsett om de kommer från Sverige eller från andra länder, att se till att de utför de arbeten de är satta att göra i enlighet med de regler och lagar som finns och de miljöhänsyn som ska tas. Där vilar alltså ett stort ansvar på den som ansvarar för arbetskraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Jag delar bilden av att skogsplantering är ett av de bästa sommarjobb man kan ha om man bor på landsbygden. Detta är en erfarenhet som jag tror att vi delar. Det är slitsamt, men det är också en otroligt viktig erfarenhet att ha med sig i livet. Det skapar också stor förståelse för skogen och skogsbruket. Om man som ungdom får chansen att plantera skog tycker jag att man ska ta den.

Herr talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men denna gång yrkar vi bifall endast till reservation nummer 10.

Svensk skog är något att vara stolt över. Sverige har världens mest hållbara skogsbruk. Vi är ganska eniga om detta i kammaren. Det finns lite olika synsätt när det gäller hur mycket som ska skyddas och inte skyddas och hur mycket pengar som ska läggas på dessa saker. Men utgångspunkten, att man ser positivt på skogsbruket, har vi trots allt en bred enighet om här i riksdagen, vilket man inte kan tro om man följer bevakningen i Dagens Nyheter eller public service, där jag vill påstå att man ger något slags kampanj mot skogsbruket från miljörörelsen oproportionerligt utrymme.

Herr talman! Här i Sverige har vi brukat våra skogar i hundratals år. I dag kan man säga att i princip all skog i vårt land någon gång har brukats. Att vi ständigt upptäcker ovanliga arter i våra skogar är ett tecken på att skogsbruket är hållbart. Trots att vi brukat skog i Sverige så länge har vi ständig tillväxt.

När det gäller arter kan vi se att inga arter har dött ut de senaste 30 åren. Under de senaste 50 åren handlar det om oerhört få skogslevande arter som dött ut, färre än tio. Den typiska arten som dött ut levde i den allra sydligaste delen av Sverige i olika mellanformer mellan ädellövskog och jordbruk. Det finns inga tecken på att antalet arter som försvinner i Sverige ökar, snarare tvärtom.

Herr talman! Det svenska skogsbruket bidrar i dag till en varierande landskapsbild eftersom vi får skog av olika åldersklasser. Detta gör att vi får ett rikt djurliv i form av exempelvis älg i nyavverkad skog men kan plocka svamp och bär i äldre skog. Det svenska skogsbruket är en tillgång för den biologiska mångfalden.

Herr talman! Det svenska skogsbruket är också en del av en fantastisk skogsindustri - en industri som är grundläggande för den gröna omställningen och för jobb och tillväxt, framför allt på landsbygden. Det handlar om råvaror för att producera småhus, höghus, tidningar och blöjor men även om råvaror för textilproduktion, flygbränslen och nedbrytbara plaster.

Skog som inte brukas kommer däremot inte att i betydande utsträckning kunna bidra till minskade utsläpp eftersom vi inte kan ta del av råvarorna. I en nypublicerad finsk forskarrapport konstaterar man också att potentialen att minska växthusgaserna i atmosfären genom att inte bruka skog är mycket låg. Det bästa vi kan göra är alltså att fortsätta bruka skogen.

Herr talman! Hållbarhet bygger på tre ben: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Jag har just givit exempel på hur Sveriges skogsbruk är hållbart ur dessa tre aspekter. Jag vill därför återigen påpeka att Sveriges skogsbruk, förmodligen tillsammans med Finlands, är världens bästa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Herr talman! Skyddade områden står på många sätt i centrum av skogsdebatten, som vi har hört här i kammaren under replikskiften. Från Sverigedemokraternas sida värnar vi skydd av värdefull natur, men detta betyder inte att arealerna måste öka år för år. Vi anser att skydd inte i första hand ska inriktas på en given andel av total areal utan anpassas efter naturtypens totala areal och med hänsyn till förekomst av akut hotade arter. När det gäller ovanliga naturtyper behöver större andel av arealen vara föremål för naturvårdsinsatser för att en tillräcklig areal ska nås. Totalt skydd, som ofta tillämpas i barrskogsområden, är ofta en olämplig väg i dessa miljöer. Det är snarare väl avvägd skötsel som behövs för att bevara och utveckla dem.

Vidare anser vi att skydd inte bör bygga på en så vid definition som i dag utan i normalfallet utgå från konstaterad förekomst av verkligt sällsynta, akut hotade arter. Med denna förändring säkerställs att skyddssystemet blir mer objektivt och att naturskyddsinsatser görs där de gör störst nytta i förhållande till kostnaderna för ägarna och samhället.

Herr talman! Rapporteringen avseende miljömålet Levande skogar har främst hanterats av Artdatabanken och SLU, utan insyn från andra som kan ha intresse av att lämna synpunkter på det naturvårdsarbete som bedrivs i skogen och dess betydelse för hotade arter och livsmiljöer. Därtill har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen yttrat sig över om målet är uppnått.

Som vi ser det finns oklarheter i redovisning, rapportering och slutsatser, vilket visar att utvärderingen av miljömålet Levande skogar behöver förändras. Vissa av målen är, som vi ser det och som många experter bedömt det, rent utopiska eftersom de inte kan nås. Exempelvis kan inte alla arter uppnå gynnsam bevarandestatus inom Sveriges gränser. Det går inte. Ett mycket stort antal arter som lever i Sverige har inte, har aldrig haft och kommer inte någonsin att ha ett tillräckligt antal för att nå sådan status. Sådana utopiska mål behöver snarast arbetas bort ur miljömålen. Målen bör också vara formulerade så att de är realistiskt nåbara. Rapporteringen av miljömålet Levande skogar bör i framtiden innefatta ett genomtänkt remissförfarande för att säkerställa en objektiv bedömning av hur långt vi nått.

Herr talman! Om vi ska kunna fortsätta att öka virkesproduktionen och förbättra den biologiska mångfalden måste myndigheterna ha som tydlig huvuduppgift att stötta skogsägare och inte motarbeta dem. De ska verka för bättre skogsskötsel och naturvård genom rådgivning och genom att kunna erbjuda betalda skötselavtal där så krävs.

Herr talman! I dag debatterar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande om skogspolitik. Vänsterpartiet står bakom alla yrkanden i vår motion, men jag väljer att yrka bifall endast till reservation 18, som handlar om skydd av skogar med höga naturvärden.

I Sverige består landytan till 70 procent av skogsmark, och skogen förser oss med en rad värdefulla ekosystemtjänster som vatten- och luftrening och ger oss dessutom viktig träråvara.

Den svenska skogen står i dag inför stora utmaningar, för det är ett högt tryck på skogen. För att mildra klimatkrisen och förbättra utvecklingen när det gäller den biologiska mångfalden behöver skogen bidra mer. Skogen ska också leverera råvara till en rad produkter som ska kunna ersätta fossila bränslen, plast och tunga byggmaterial. Detta är en del i den gröna omställning vi nu befinner oss i, och den är viktig för både jobb och svensk ekonomi. Men här finns en konflikt om fortsatt hög avverkning eller mer skyddad skog. Mycket står på spel, och olika intressen står emot varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Kommer skogen att klara allt detta, öka den biologiska mångfalden och inbindningen av koldioxid och samtidigt leverera mer träråvara? Nja, jag tror inte att det är möjligt.

Herr talman! Den biologiska mångfalden är en grundförutsättning för allt i skogen. Vänsterpartiet anser inte att det svenska skogsbruket i sin helhet är att betrakta som tillräckligt hållbart för att vi ska kunna nå våra klimatambitioner och bevara en hög biologisk mångfald. Vår inställning är att produktionsmålen behöver vara underställda miljö- och klimathänsynen.

För att uppnå ett hållbart skogsbruk kan inte råvaruförsörjningen vara styrande för hur våra skogar ska brukas. Naturens gränser med bevarade ekosystem och biologisk mångfald måste vara ramen för hur skogarna nyttjas, och inom dessa ramar bör ett hållbart brukande förse oss med råvaror och energi som bland annat kan ersätta fossil energi och andra råvaror med stor klimatpåverkan.

Att vi på ett hållbart sätt nyttjar vår skogsråvara är helt avgörande för att vi ska kunna möta såväl klimatkrisen som utarmningen av den biologiska mångfalden, och dessa kriser måste lösas tillsammans.

I dag sker avverkning av skogar med höga befintliga naturvärden, så kallade värdekärnor, trots att det råder stor brist på dessa naturmiljöer för en mängd hotade växt- och djurarter. Dessa skogar har ofta hög variation och är ofta naturskogsartade.

Naturvårdsverket anser att stora ansträngningar bör göras av såväl staten som skogsbruket för att skyddsvärda skogar inte ska avverkas. Trots att den tidigare regeringen hade ambitionen att inga skogar med höga naturvärden skulle avverkas underlät man att vidta åtgärder för att förhindra det. Därmed försvåras kontinuerligt möjligheten att bevara de kvarvarande livsmiljöerna för missgynnade arter i skogsbruket. Regeringen bör skyndsamt ta fram förslag på lagstiftning i syfte att stoppa avverkning av skogar med höga naturvärden.

Herr talman! Den svenska fjällnära skogen är ett unikt område med stora naturskogar och höga naturvärden. Naturskogarna i fjällområdet är några av de få intakta skogslandskap som fortfarande finns kvar i Europa. Vänsterpartiet anser att det är av högsta prioritet att dessa skogar skyddas.

Mark- och miljööverdomstolen kom 2020 med vägledande domar som konstaterar att skogsägare som inte får avverka i fjällnära skog på grund av att det finns höga naturvärden har rätt till ersättning från staten. Vi anser att regeringen nu måste säkerställa att natur- och kulturvärdena långsiktigt bevaras och att statliga medel finns tillgängliga för att ersätta de markägare som har rätt till ersättning.

Vi anser att det behövs en strategi för att säkerställa att de fjällnära skogarna får ett långsiktigt formellt skydd. Även Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har tydliggjort behovet av ökade medel för skyddet av fjällnära skogar. Naturvårdsverket har också konstaterat att det behövs särskilda insatser för att bevara stora naturskogar som i dag förvaltas av de statliga skogsförvaltarna. Regeringen bör tillse att en strategi presenteras med nödvändiga anslagsmedel samt ersättningsmarker från Sveaskog för att säkerställa att de fjällnära skogarnas natur- och kulturvärden långsiktigt kan bevaras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Regeringen bör även tillse att en översyn av skogspolitiken genomförs i syfte att stärka måluppfyllelsen av våra miljökvalitetsmål och för att uppnå ett hållbart nyttjande av naturresurser. Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat, men det är viktigt att staten kan ge markägare ersättning för att formellt skydda dessa områden långsiktigt. Skogsstyrelsen kan i dessa fall sluta naturvårdsavtal eller bilda biotopskyddsområden. Särskilt viktigt är att det finns resurser till skogsägare med mindre skogsinnehav med hög andel naturvärden.

Herr talman! Den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige är trakthyggesbruk, även kallat kalhyggesbruk. Över 95 procent av de brukade skogarna i Sverige förvaltas genom trakthyggesbruk, och den metoden har stor påverkan på bland annat den biologiska mångfalden.

Klimatkrisen kräver skyndsamma åtgärder för att lagra in kol från atmosfären, och Vänsterpartiet vill stärka kolinlagringen och den biologiska mångfalden genom att i ökad utsträckning skydda skog och öka arealen med mer kontinuitetsskogsbruk i stället för kalhyggesbruk. Att öka inslaget av kontinuitetsskogsbruk där i stället särskilt utvalda träd eller mindre grupper av träd avverkas kan således ge vinster både för den biologiska mångfalden och för klimatet samt stärka skogens sociala värden.

Men det behövs även ekonomiska incitament för privata skogsägare att låta skogen bli äldre innan den avverkas och anpassa gallringar för ökad kolinlagring. Det skulle gynna såväl landsbygd som klimatnytta liksom den biologiska mångfalden. För landsbygden kan det även bidra till en förbättrad livsmiljö och stärkta förutsättningar. För att stimulera att en ökad areal kan brukas med kalhyggesfria skogsbruksmetoder vill vi införa ett omställningsstöd för markägare, då omställningen kan vara förenad med ökade kostnader i övergången.

Avslutningsvis: Vi behöver en frisk och välmående skog som kan både ge oss träråvara på ett hållbart sätt och leva upp till målen om biologisk mångfald och till våra klimatmål.

Herr talman! Detta är angelägna frågor både kort- och långsiktigt. Jag har särskilt fäst mig vid en av de avslutande punkterna i Kajsa Fredholms anförande. Det handlar om uppfattningen att trakthyggesbruket på sikt bör fasas ut. Det är Vänsterpartiets hållning. Jag har också sett att ni har en målformulering om att 30 procent ska förändras till 2030, kopplat till trakthyggesbruken. Det är en ganska hög ambition.

Vänsterpartiet föreslår i sin reservation - och detta lyfts också i anförandet - att ett ekonomiskt stöd från staten ska ges till de berörda. Jag skulle vilja veta hur Vänsterpartiets helhetsperspektiv ser ut här, alltså vilka ekonomiska konsekvenser det får för statens budgetmedel fram till 2030 om man skulle nå Vänsterpartiets första etappmål.

Det nämndes att omställningsstödet skulle vara under en övergångstid. Hur ser då konstruktionen på omställningsstödet ut, med tanke på att det får så stora ekonomiska konsekvenser för den som inte får genomföra sitt aktiva skogsbruk i enlighet med sin planering och utnyttja hyggesmöjligheterna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Herr talman! Det var väldigt många frågor här. Men det är bra att Daniel Bäckström har läst i alla fall våra yrkanden väldigt noga och kanske även vår motion.

Vi anser att det i dag är alldeles för stor del av skogen som brukas genom kalhyggesbruk. Vi står inför en klimatkris. Vi behöver friska ekosystem för att kunna mildra den klimatkrisen, och då behöver vi bruka en större del av skogen på det sätt som vi anser vara hållbart. Vi ser också att det kommer att behövas medel från samhället för att hjälpa till. Som Miljöpartiet också lyfte behövs det kunskap och utbildning för att lära sig metoder, men det kommer även att behövas medel för en övergång till ett hållbart skogsbruk.

Vi satsar i vår budget 4 ½ miljard mer än regeringen på olika åtgärder för skogen, bland annat för att en övergång ska kunna uppmuntras och genomföras.

Då är min fråga till Centerpartiet: Vad har ni i er budget för att till exempel ersätta skogsägare? Jag tänker på alla de skogsägare som nu vill skydda sin skog och på att det inte finns medel till det.

Herr talman! Vi har haft de budgetmässiga diskussionerna tidigare. Det jag vill uppehålla mig kring är just Vänsterpartiets väldigt tydliga långsiktiga ambition att helt fasa ut trakthyggesbruket. Det får oerhört stora konsekvenser för den svenska skogsproduktionen. Jag tänker också på etappmålet till 2030 - nästan en tredjedel av trakthyggesbruket skulle då förändras. Då är det en väldigt viktig signal från Vänsterpartiets sida till svensk skogsnäring och till skogsägarna. Hur tänker man att detta praktiskt ska lösas? Jag kan inte tänka mig att de 4,5 miljarder som nämns tillnärmelsevis skulle räcka för att fasa ut trakthyggesbruket.

När det gäller koldioxid och den växande skogens viktiga betydelse för att binda koldioxid är det en cykel. När det är färdigväxt är det en nettonollutsläppssummering. Det är den växande skogen som binder, och då behöver det också brukas utifrån det perspektivet.

Men frågan gäller alltså hela det grundläggande perspektivet. Om Vänsterpartiet skulle styra skogspolitiken skulle trakthyggesbruket fasas ut, och det skulle göras tämligen snabbt.

Då är frågan: Vad handlar detta om för pengar? Men framför allt undrar jag utifrån ett perspektiv som handlar om privat skogsägande. Hur lång tid kommer jag, som skogsägare, att kunna ta del av detta omställningsstöd? Vad handlar det om för pengar för att täcka de stora inkomstbortfall som det skulle innebära om ett aktivt skogsbruk inte får genomföras? Vad skulle det innebära om Vänsterpartiet får genomföra dessa väldigt drastiska åtgärder?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Herr talman! Det står i vårt yrkande att trakthyggesbruket på sikt behöver fasas ut. Det finns en anledning till att det står "på sikt". Relativt snabbt, som ledamoten säger, tror jag inte att det kommer att gå. Det har ledamoten alldeles rätt i. Vi har inte satt någon tid där, utan det är ett arbete som behöver påbörjas. Man börjar i liten skala, och sedan måste man skala upp. Vi har då också lagt ett antal miljarder mer i medel än regeringen.

Jag tror alltså inte att ledamoten behöver vara så orolig för detta. Sedan behöver vi faktiskt ställa om många näringar, och skogen är en näring som står under omställning i den gröna omställningen för att man ska klara klimatet. Kalhyggesbruket är ett problem i dag, för vi behöver minska utsläppen väldigt snabbt. Det tar 20 år innan ett kalhygge har vuxit upp så mycket att det återigen suger upp bra med koldioxid.

Det är detta svar jag har.

Herr talman! Jag tackar för anförandet från Vänsterpartiet. Jag reagerar nog på lite liknande sätt som Daniel Bäckström från Centerpartiet gjorde på vissa saker. Jag skulle vilja ha klargöranden kring en del frågor.

Vänsterpartiet lyfter här väldigt mycket att man är tveksam till det svenska brukandet i skogen i dag, huruvida det är hållbart eller inte. Man lyfter att man vill skydda väldigt mycket mer natur, både allmänt i skogen och kanske framför allt i den fjällnära skogen. Enligt vad jag förstår är det förslag liknande det som Skogsutredningen hade kopplat till fjällnära skog, där man pratade om ett längre bälte.

Det vi då ska komma ihåg, herr talman, är att över 50 procent av den fjällnära skogen redan är skyddad och tagen ur produktion. Vad skulle det innebära om vi fortsätter att ta mark ur produktion i den fjällnära skogen? Det skulle innebära att vi tar död på landsbygden i dessa områden genom att det då inte längre finns incitament för entreprenörer att finnas här. Det finns då inte incitament för människor runt skogsindustrin att finnas i dessa områden, där skogen är den huvudsakliga näringen.

Detta skulle också ta bort möjligheten för enskilda skogsägare att låna pengar och utveckla sina landsbygdsföretag, för skogen är garanten som gör att dessa människor får låna pengar och kan bedriva sin näringsverksamhet.

Det hade varit intressant att höra vad Vänsterpartiet har för lösning på detta när man nu vill lägga en död hand över dessa områden i den fjällnära skogen.

Herr talman! Tack så mycket, John Widegren, för din fråga! Den fjällnära skogen är, som jag sa i mitt anförande, ett av de största områdena med orörd skog och naturskog. Det här bältet går från Dalarna och norröver. Vi är helt övertygade om att detta behöver skyddas.

Jag håller inte alls med om att detta skulle vara som att lägga en död hand över dem som bor där och som brukar. Det finns många möjligheter att använda skogen på sätt som kan vara kommersiellt lönsamma och även för andra ändamål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Som jag sa förut lägger vi 4 ½ miljard mer i budgeten för skydd av skog, och detta är just en av anledningarna. Då vill jag ställa frågan till John Widegren: Varför drar regeringen ned på anslagen till skydd av skog? Det vore kul att få en förklaring till det när väldigt många skogsägare faktiskt väntar på ersättning och när det är långa köer.

Herr talman! Jag tackar för svaren. Vi är nog inte riktigt överens när det kommer till den fjällnära skogen - så kan vi väl säga.

Jag hör vad som sägs. Vänsterpartiet menar att man vill lägga 4 ½ miljard mer till skydd av natur och så vidare. Jag kan tycka att det i en tid när den viktigaste uppgiften är att pressa ned inflationen är lite magstarkt att, som Vänsterpartiet, låna 100 miljarder i sin statsbudget. Det är inte en ansvarsfull ekonomisk politik. Och det är klart att man får mycket medel att strössla omkring sig när man lånar pengar till sitt budgetförslag.

Det fördes en diskussion här kring kontinuitetsskogsbruk kontra trakthyggesbruk. Vi har en gång i tiden i princip förbjudit kontinuitetsskogsbruket i Sverige just för att det inte levererade skog, virke och råvara på ett tillfredsställande sätt. Jag tror absolut att skogsägarna i dag själva kan avgöra huruvida skogen passar för ett trakthyggesbruk eller ett kontinuitetsskogsbruk. Jag är själv skogsägare, och jag nyttjar båda brukandeformerna där det passar.

Enligt EU:s skogsstrategi skulle man i mycket högre grad använda sig av just kontinuitetsskogsbruk. Balanskommissionen tog fram en ekonomisk rapport, som man presenterade förra sommaren, om vad det skulle innebära för Sverige rent kostnadsmässigt. Här talar vi alltså om hundratals miljarder. Den effekten skulle det bli för Sverige.

Man kan väl inte från Vänsterpartiets sida mena att man ska låna de pengarna i statsbudgeten? Det är hundratals miljarder. Det är miljarder till skogsägarna men också miljarder till svensk skogsindustri.

Man måste faktiskt på ett trovärdigare sätt föredra vad dessa förändringar av den svenska skogspolitiken skulle innebära för landet Sverige och för landet Sveriges ekonomi.

Herr talman! Nu blev det väldigt yvigt, med EU-nivå och allt möjligt. När det gäller årets budget har vi inte lånat 100 miljarder. Vi kommer att lägga fram ett investeringspaket på 700 miljarder med klimatinvesteringar, och där kommer det självklart att finnas åtgärder för den gröna omställning som även behöver göras i skogen.

Det är inte så att vi vill att all skog inte ska brukas, utan vi vill att en större del ska brukas med kontinuitetsbruk. Detta behöver vi också göra. Jag menar, i både FN och EU har vi ju klimatlöften som vi ska hålla, och vi har även våra egna klimatmål. Därför tycker jag att det blir väldigt yvigt och nästan oansvarigt att påstå att vi inte skulle värna skogsindustrin, när skogsindustrin kan ställa om och bruka skogen på ett hållbart sätt.

Herr talman! Som sista anmälda talare i dagens genomförda och pågående debatter är det intressant att få summera dessa oerhört viktiga frågor, inte minst i en tid när det är väldigt osäkert vad som händer i omvärlden och hur det kommer att påverka förutsättningarna för vårt land på både kort och lång sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Centerpartiet har varit och är aktivt i skogsfrågor. Vi har varit med och tagit ansvar de senaste åren kopplat till de propositioner som vi har beslutat om men även de som ligger för fortsatt arbete. För oss är det oerhört viktigt att betona att den svenska skogen fortsatt bör vårdas och brukas enligt principen från 30 år tillbaka om frihet under ansvar. Vi menar att det går att förena en konkurrenskraftig svensk skogsnäring med en utveckling som bevarar den biologiska mångfalden och också tar ansvar för klimatutmaningen.

För att säkerställa en sådan utveckling behöver rättssäkerheten för såväl markägare som företag stärkas. Det här måste ständigt vara ett ansvar för oss förtroendevalda och också företrädare för den statliga myndighetsstrukturen eller för dem som styr och följer upp denna. Att ha fokus på rättssäkerhetsfrågorna är oerhört viktigt för att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till.

Herr talman! Skogen är en nyckel för att klara jobb, tillväxt, biologisk mångfald och klimatomställning. Det är en viktig och betydande verksamhet för vårt rike. Cirka 10 procent av Sveriges totala varuexport är kopplad till skogsnäringens verksamheter, och det skapar jobb och tillväxt inte minst på orter i glesbygd. I skogslänen är det en rätt stor del av de sysselsatta som finns inom skogsnäringen.

Vi vill att Sverige ska ha en växande skogsnäring men också en ökad hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen. Det är helt grundläggande att vi främjar en hållbar skoglig tillväxt och ersätter fossila råvaror. Vi ska främja kolinbindning i biomassa och arbeta för att läckage av växthusgaser från mark och andra källor minskas.

Som vi har hört vid flera tillfällen tidigare i dagens debatt om skogsfrågorna avverkas i dag träd som har växt och stått i minst 80 år. De plantor eller frön som kommer i marken och slår rot tas om hand av kommande generationer. Det är både ett kortsiktigt och ett långsiktigt oerhört viktigt arbete som dessa frågor omfattar. Det är också viktigt att betona att virkesförrådet faktiskt har ökat från 1 till 3 miljarder kubikmeter under den senare halvan av förra seklet och de två första decennierna av detta sekel och att detta ger en enorm potential för fortsatt skogsbruk.

Herr talman! Det är viktigt att lyfta betydelsen av det enskilda och privata skogsägandet. För många är skogen som inkomst och säkerhet helt avgörande för möjligheten att bo och verka runt om i vårt land. Det bidrar inte bara till en stark nettoexport och intäkter för landet utan även till en positiv utveckling i många bygder. Detta måste vi främja, och då är det oerhört viktigt att det finns ett hållbart brukande och att brukandet ges förutsättningar att utvecklas.

För Centerpartiet handlar det fortsatt om att vidta åtgärder som stärker äganderätten, att det finns flexibla skyddsformer och att incitamenten ökas för naturvården i skogen med frivillighet som grund. Jag och Centerpartiet har förväntningar på att regeringen går fortsatta steg i denna riktning som stärker arbetet med frivillighet som grund utifrån ett äganderätts- och brukanderättsperspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Vi har följt hur osäkerheten för många skogsägare har varit stor utifrån de senaste årens agerande från statliga företrädare, särskilt när det gäller ersättningsfrågor kopplat till naturvårdsinsatser och skydd av natur. Det handlar om myndigheternas agerande när det gäller målet om levande skogar, artskyddet, inventeringen av nyckelbiotoper men också den fjällnära skogen. Begränsningarna har varit svåra för många enskilda skogsägare med kostsamma utredningar och rättstvister som följd. För oss centerpartister är det självklart att myndigheternas arbete ska bedrivas i god samarbetsanda med markägare men också att man utgår från de lokala perspektiven i vad som främjar ett hållbart brukande över tid.

När det införs restriktioner måste staten på ett tydligt kortsiktigt sätt men också långsiktigt täcka kostnader för den enskilda skogsägaren. Utgångspunkten måste vara att ersätta alla redan beslutade avsättningar och intrång innan nya skyddade områden inrättas. Det här är viktigt både med tanke på diskussionen i dagens debatt och pågående arbete och också de möjligheter som ligger framåt.

För Centerpartiet är det viktigt med förenklade rättsliga prövningar för markägare när det handlar om restriktioner och begränsningar i markanvändning men också att det frivilliga formella skyddet ska vara det huvudsakliga arbetssättet för det formella skyddet.

Centerpartiet står givetvis bakom att det är viktigt att skydda skogar med höga naturvärden från avverkning genom att utveckla de frivilliga certifieringarna av skogsbruk och produktkedjor som redan finns för att stärka trovärdigheten för svenska biobaserade produkter. En stor del av miljöskyddet bygger i dag på frivilliga åtgärder och avsättningar. Staten måste ta hänsyn till detta när mål sätts och krav ställs i det kommande arbetet.

Vi ser som sagt var en stor potential och stora möjligheter att kunna kombinera naturvård med brukande. Det finns även en stor potential att åstadkomma former för skydd där skogsägare har kvar ägandet av sin skog men med ett helt eller begränsat brukande som ger ett årligt arrende motsvarande avkastningen på näringsbegränsningen. Det är politik utifrån ett brukandeperspektiv och ett äganderättsperspektiv. Även detta måste ses över och anpassas över tid, eftersom naturvärdena förändras över tid och generationer.

För oss är det otänkbart att utgå från vad staten har rätt till eller vad någon säger sig ha rätt till som står i strid med den enskildes brukande och äganderätt. Det här är också grunden för att stärka arbetet med en hållbar utveckling och klara omställningsfrågorna.

Den växande skogen är en resurs och en viktig del i att hantera de klimatmål som vi har åtagit oss att genomföra som nation, och den svenska skogen har en viktig roll för svensk ekonomi och för att fasa ut det fossila. Vidare nettobinder den svenska skogen mer än 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år, och när skogen slutar växa nås en kolbalans, vilket innebär att skogen släpper ut lika mycket som den binder. För Centerpartiet är det viktigt att skogen ska stå, växa, ta upp koldioxid och brukas ansvarsfullt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Jag har möjlighet att yrka bifall till nio centerreservationer som baseras på rätt många yrkanden som vi har lämnat in inför årets motionsbehandlingar, men i dag väljer jag att yrka bifall endast till reservation 13.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)