Sök

En ny lag om transport av farligt gods ersätter den 1 juli 2006 den nuvarande lagen om transport av farligt gods. Lagen har renodlats och innehållet har begränsats till främst sådant som enligt grundlagen ska regleras i lag. Vidare innehåller lagen regler som är grundläggande för förståelsen av regelsystemet om transport av farligt gods och för att myndigheterna ska kunna agera genom tillsyn och genom att meddela föreskrifter. Lagen innehåller nya regler om transportskydd. I motsats till övriga regler om transport av farligt gods erbjuder reglerna om transportskydd inte skydd mot olyckor vid godstransporter. I stället ska de skydda mot brottsliga angrepp mot det farliga godset. Andra nyheter är att lagen anpassas för att vid lämplig tidpunkt kunna tillämpas även på Försvarsmaktens och Försvarets materielverks transporter av farligt gods. Tillsynsmyndigheterna får ökade befogenheter att utöva tillsyn ibland annat oskyltade transportmedel. Kustbevakningen får ökade befogenheter att under vissa förutsättningar stoppa fordon och hindra fortsatta transporter.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

22, 55 minuter

Beredning

2006-01-24

Justering

2006-02-07

Datum

2006-02-07

Debatt

2006-03-08

Beslut

2006-03-09

Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag om att en arbetslöshetskassa ska kunna lämna ut personuppgifter till en annan arbetslöshetskassa i ett ärende om arbetslöshetsersättning. Riksdagens beslut innebär också att enskilda personer ska kunna komma åt uppgifter om sig själva i en arbetsmarknadspolitisk databas. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2006-02-07

Datum

2006-02-07

Debatt

2006-02-23

Beslut

2006-02-23

Riksdagen sade nej till motioner om arbetsmiljöfrågor från allmänna motionstiden 2004 och 2005. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

18

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

23, 74 minuter

Justering

2006-02-07

Datum

2006-02-07

Debatt

2006-03-09

Beslut

2006-03-15

Behöver fritidspolitiker ett starkare skydd så att de inte får det sämre på jobbet på grund av sitt uppdrag? Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utreda frågan. Det finns i dag inte några lagar som direkt säger att en politiskt förtroendevald är skyddad mot försämringar på arbetsplatsen på grund av uppdraget, till exempel hot om indragen tjänst. I arbetet med den snart 30 år gamla kommunallagen förutsatte man att den förtroendevaldes situation på arbetsplatsen inte skulle bli sämre på grund av uppdraget. Regeringen menade att situationen på arbetsplatsen skulle bestämmas genom avtal om det fanns behov av det.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

27, 86 minuter

Beredning

2006-01-17

Justering

2006-02-02

Datum

2006-02-02

Debatt

2006-02-16

Beslut

2006-02-16

Riksdagen sade nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2005 om regional demokrati med hänvisning till Ansvarskommitténs arbete. Ansvarskommittén har till uppgift att se över strukturen och fördelningen av uppgifter inom samhällsorganisationen. Kommitténs arbete ska vara klart den 28 februari 2007.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 48 minuter

Justering

2006-01-31

Datum

2006-01-31

Debatt

2006-02-23

Beslut

2006-02-23

Dagens detaljerade lagregler om säkerhetsskyddet i riksdagen ersätts av grundläggande bestämmelser. Riksdagens myndigheter ska i stället besluta om detaljerna. Den nu gällande lagen om säkerhetsskyddet i riksdagen innehåller en mängd detaljbestämmelser om vad som ska göras för att skydda riksdagens verksamhet. Riksdagsstyrelsen föreslår att regelverket ska ändras för att bli mer flexibelt och modernt. Riksdagen sade ja till riksdagsstyrelsens förslag med några små ändringar. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2006. Riksdagen sade också ja till riksdagsstyrelsens förslag om ändringar i lagen om om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler. Ändringarna innebär i huvudsak att möjligheten att besluta om säkerhetskontroll utvidgas till att gälla anställda om det finns särskilda skäl för det.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

4, 125 minuter

Beredning

2005-12-13

Justering

2006-01-31

Datum

2006-01-31

Debatt

2006-02-16

Beslut

2006-02-16

Riksdagen sa nej till motionsförslag om särskolan och specialskolan från allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

15

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

22, 63 minuter

Justering

2006-01-26

Datum

2006-01-26

Debatt

2006-02-08

Beslut

2006-02-08

CSN ska handlägga alla kompletta ansökningar och bevilja studiestöd inom tre veckor från den dag ansökan kommer in till myndigheten. Uppfyller CSN inte detta ska studenten slippa handläggningsavgifter och även ha rätt till ekonomisk ersättning. När det gäller utlandsstudier får CSN inte ställa krav som gör att studiestödet inte kan betalas ut förrän studenten redan börjat studierna utomlands. Riksdagen uppmanar också regeringen att snarast tillsätta en ny studiesocial utredning. Utredningen ska kartlägga samspelet mellan studiestödssystemet och andra förmånssystem - bostadsbidraget, socialförsäkringssystemet, socialbidraget och arbetslöshetsförsäkringen. Dessutom måste situationen för studenter med barn och studenthälsovården uppmärksammas. Utredningen ska innehålla förslag på förändringar och förbättringar. Besluten bygger på reservationer från fem partier i utbildningsutskottet (m, fp, kd, c och mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sa nej till andra motionsförslag om studiestöd från allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

27

Reservationer

20 

Justering

2006-01-26

Datum

2006-01-26

Debatt

2006-02-08

Beslut

2006-02-08

En ny lag ska förbjuda diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i förskolan och skolan, till exempel mobbning. Den som ansvarar för en verksamhet som regleras i skollagen - staten, kommunen, landstinget eller en enskild - ska aktivt arbeta för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Bland annat ska en plan för likabehandling upprättas. Rektor eller motsvarande funktion ska utreda trakasserier och annan kränkande behandling och göra allt som rimligen kan krävas för att förebygga sådana handlingar. Rektor eller motsvarande kan bli skadeståndsskyldig om lärare eller personal inte följer lagens bestämmelser. Skolverket, Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen ska se till att lagen följs inom sina områden. Inom Skolverket kommer det att inrättas ett barn- och elevombud för likabehandling. Ombudet ska tillvarata barnens och elevernas rätt i frågor som inte faller på ombudsmännen. Ombudsmännen och Skolverket får rätt att föra barn och elevers talan om skadestånd i domstol. Lagen börjar gälla den 1 april.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

55

Reservationer

53 

Anföranden och repliker

40, 131 minuter

Justering

2006-01-26

Datum

2006-01-26

Debatt

2006-02-08

Beslut

2006-02-08

Det införs legitimationer för dietister, ortopedingenjörer, biomedicinska analytiker och audionomer. Riksdagen sade ja till regeringsförslaget som innebär fyra nya legitimationer inom sjukvården. Dessutom vill riksdagen att regeringen snabbt utreder frågan om legitimation för cytodiagnostiker. Cytodiagnostiker studerar cellprover från patienter och letar efter sjukliga förändringar, främst cancersjukdomar. Riksdagen pekar på att cytodiagnostikerna själva skriver under patientproverna och att de har ett direkt ansvar för patienternas säkerhet. Riksdagen anser att cytodiagnostiker genom sin utbildning och ansvar borde uppfylla kraven för legitimation.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 50 minuter

Justering

2006-01-26

Datum

2006-01-26

Debatt

2006-02-08

Beslut

2006-02-08

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om bland annat genteknk. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om förbud mot grödor som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO), märkning av livsmedel och forskning.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

8

Reservationer

9 

Justering

2006-01-26

Datum

2006-01-26

Debatt

2006-02-16

Beslut

2006-02-16

Ett nytt brott, olovlig befattning med narkotikaprekursorer, införs i narkotikastrafflagen den 1 maj 2006. Narkotikaprekursorer är ämnen som kan användas vid framställning av narkotika. Även försök till det nya brottet ska i princip vara straffbart. Också anstiftan och medhjälp ska som huvudregel vara straffbart. Bakgrunden till de nya reglerna är EU:s rambeslut om minimibestämmelser för brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel. Rambeslutet innehåller bestämmelser om handel med narkotika och narkotikaprekursorer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2006-01-24

Datum

2006-01-24

Debatt

2006-02-01

Beslut

2006-02-01

Tjänstemän vid Kustbevakningen ska, på samma sätt som polisen, i enklare fall få besluta om böter, det vill säga föreläggande av ordningsbot. Syftet är att förseelser till sjöss ska kunna handläggas mer effektivt och att polisen ska kunna använda sina resurser till annat. Vidare ska bestämmelserna om jäv i rättegångsbalken för åklagare även gälla för Kustbevakningens, Skatteverkets och Tullverkets anställda i den brottsbekämpande verksamheten. Syftet är att säkerställa objektivitet i myndigheternas brottsbekämpande verksamhet. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2006-01-24

Datum

2006-01-24

Debatt

2006-02-01

Beslut

2006-02-01

En ny lag ska ge livstidsdömda rätt att ansöka om tidsbestämt straff. Ansökningarna ska prövas i domstol. Den nya lagen ska skapa ett klarare och tydligare system för både livstidsdömda och kriminalvården. Samtidigt stärks de livstidsdömdas rättssäkerhet. Med dagens system får regeringen, enligt grundlagen, genom nåd omvandla en livstidsdom till ett tidsbestämt straff. Ingen kan kräva att bli benådad eller att få ta del av skälen till ett beslut om nåd. Antalet livstidsdomar ökar stadigt. En anledning kan vara en lagändring 1992 som minskade möjligheterna att döma till rättspsykiatrisk vård. För närvarande avtjänar cirka 140 personer fängelse på livstid, samtliga för mord. Den nya lagen börjar gälla den 1 november 2006.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Justering

2006-01-24

Datum

2006-01-24

Debatt

2006-02-01

Beslut

2006-02-01

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om främst patent och upphovsrätt. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om gemenskapspatent, patent på datorrelaterade uppfinningar, patentintrångsförsäkring, upphovsrättsligt skydd, ersättning för kopiering och kassettersättning.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

14

Reservationer

13 

Beredning

2005-12-01

Justering

2006-01-19

Datum

2006-01-19

Debatt

2006-02-01

Beslut

2006-02-01

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om associationsrättsliga frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om aktiekapitalets storlek, könsfördelningen i bolagsstyrelser och revisionspliktens omfattning.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Beredning

2005-12-01

Justering

2006-01-19

Datum

2006-01-19

Debatt

2006-02-01

Beslut

2006-02-01

Riksdagen beslutade att återställa en ändring i sekretesslagen som av förbiseende kommit att upphävas i samband med en senare ändring i lagen.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-01-17

Datum

2006-01-17

Debatt

2006-01-19

Beslut

2006-01-19

Riksdagen lade till handlingarna regeringens skrivelser om verksamheten inom Europeiska unionen (EU) under 2001 och om det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd under första halvåret 2001.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

75

Reservationer

25 

Beredning

2002-03-12

Justering

2002-05-21

Datum

2006-01-01

Debatt

2002-06-04

Beslut

2002-06-04

Riksdagen godkände Sveriges tillträde till Förenta nationernas fördrag om fullständigt förbud mot kärnsprängningar. Riksdagen godkände även Sveriges tillträde till konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring (Ottawakonventionen). Vissa delar av Ottawakonventionen tillämpas provisoriskt i avvaktan på konventionens ikraftträdande.

Datum

2006-01-01

Datum

2006-01-01