Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning (prop. 2005/06:174)
Betänkande 2005/06:SkU31
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2006-05-29
- Avgörande
- 2006-06-02
- Debatt
- 2006-06-02
- Beslut fattades
- 2006-06-02
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning (SkU31)
Skattereglerna anpassas för att enskilda näringsidkare vid inkomst- och mervärdesbeskattningen ska kunna dra fördel av de förenklade redovisningsregler som riksdagen tidigare beslutat (se 2005/06:LU28).
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 2 motioner.
Från regeringen
Från ledamöterna
- Motion 2005/06:Sk10 av Per Landgren m.fl. (KD) med anledning av prop. 2005/06:174 Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning
- Motion 2005/06:Sk11 av Lennart Hedquist m.fl. (M, FP, KD, C) med anledning av prop. 2005/06:174 Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 20 april 2006, justerades 18 maj 2006 och fick trycklov 23 maj 2006.Reservationer: 2
Alla beredningar i utskottet
2006-04-20
Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning (SkU31)
Skattereglerna anpassas för att enskilda näringsidkare vid inkomst- och mervärdesbeskattningen ska kunna dra fördel av de förenklade redovisningsregler som riksdagen beslutar med anledning av ett annat förslag (se 2005/06:LU28 som debatteras och beslutas onsdagen den 31 maj). Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2005/06:SkU31
Webb-tv: Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning (prop. 2005/06:174)
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 9 Lennart Hedquist (M)
Herr talman! Detta är ett sådant ärende där regeringen har ambitionen att förenkla för företagen samtidigt som man föreslår en ny redovisningslagstiftning.
Man kan konstatera att den ambitionen har funnits i det utredningsarbete som har legat till grund för detta förslag. Därför fanns det goda förhoppningar att det förslag som skulle redovisas också skulle innebära regelförenklingar och minskad byråkrati för företagen. Så var det också när förslaget arbetades fram i departementet. Det föreligger därför ett utarbetat lagförslag som uppfyller de önskemål som finns. Där har också företagen och branschen varit med.
Av någon outgrundlig anledning har regeringen mot slutet av beredningsprocessen ändrat sig och lägger fram ett förslag som snarast innebär ökat krångel.
Från alliansens sida har vi haft den i och för sig tacksamma uppgiften att motionsvägen föreslå att det lagförslag som ligger utarbetat i departementet kan läggas till grund för lagstiftning och inte det förslag som finns i propositionen.
Vår reservation i detta ärende innebär därför inte bara ett tillkännagivande till regeringen, utan det är ett skarpt lagstiftningsförslag.
Nu noterar jag att utskottets majoritet i sin skrivning delvis förstår de farhågor som föreligger om att detta kommer att innebära ökat krångel, eftersom man säger att frågan kan komma att aktualiseras på nytt när så småningom Mervärdeskommitténs förslag ska tas upp till behandling. Men jag kan bara konstatera att det kommer att dröja. Och vad som blir effekten av det beslut som nu kommer att tas är att de små företagen kommer att få lov att periodisera momsen på ett sådant sätt att krånglet ökar. Det har varit mycket gåtfullt varför regeringen har gjort denna helomvändning mot slutet av beredningsprocessen.
Vårt förslag till lag som vi för fram i vår reservation påverkar motsvarande lagparagrafer i nästa ärende. Därför föreligger en villkorad reservation där, det vill säga att den reservationen faller i den mån kammaren av outgrundliga skäl inte skulle bifalla vår reservation i detta ärende.
Jag yrkar bifall till reservation 1 i detta ärende.
Anf. 10 Anne-Marie Ekström (Fp)
Herr talman! Jag har själv ett förflutet som datakonsult med en enskild firma. Det har jag säkert nämnt någon gång tidigare under dessa fyra år när vi har haft skattedebatter. Jag har därför brottats med momsredovisningar under tio år. Stundtals har jag betalat in moms innan jag har haft pengarna i handen. Det som behandlas i detta betänkande är därför inte alls främmande för mig.
Precis som Lennart Hedquist sade var tanken att det skulle bli förenklingar. Och det finns även en del som kommer att underlätta för enskilda näringsidkare. Men man har inte nått ända fram. Det som kunde ha blivit en verklig förbättring har inte blivit det.
När man som företagare skickar ut en faktura är det inte säkert att man får betalt från kunden under den tiden som man har sagt. Det innebär att man kan behöva ligga ute lång tid med sina pengar, och man kanske inte får in dem alls. Och man ska betala in momsen innan man har fått in pengarna.
Nu föreslås att man normalt under året ska betala in moms när man har fått pengarna. Men vid årsskiftet, vid årsbokslutet, måste man ändå betala in moms för de pengar som man inte har fått.
Det var tänkt att det skulle bli bra, men det blev inte som det var tänkt från början. Man kan säga att man kom halvvägs. Man kom inte hela vägen från Stockholm till Borås, utan man stannade i Mjölby.
Man har kanske många kunder, vilket man ska ha om man har en enskild firma, annars får man inte F-skattsedel, och man kanske gör lite jobb åt var och en. Sedan skickar man i väg fakturor strax före årsskiftet. Det är inte ovanligt. Det innebär att man måste betala in moms för det som man inte har fått betalt för. Det kan aldrig vara rätt att man ska behöva betala in moms till staten innan man har fått pengarna i sin hand.
Jag ska inte förlänga den här debatten. Lennart Hedquist har sagt det mesta, och jag yrkar också bifall till vår reservation 1.
Anf. 11 Else-Marie Lindgren (Kd)
Herr talman! Kristdemokraterna menar att man ska betala sin skatt när man har tjänat sina pengar, precis som Anne-Marie Ekström tog upp här, och inte tidigare. Detta går tillbaka på den skatterättsliga princip som brukar kallas likviditetsprincipen. Brott mot likviditetsprincipen leder till att den skattskyldige, för att slippa likviditetsproblem, tvingas göra saker som han eller hon inte tjänar på eller ens vill göra.
I det föreliggande betänkandet godkänns faktiskt brott mot likviditetsprincipen för alla de företag som inte kan komma i åtnjutande av den så kallade kontantmetoden. Det är förstås beklämmande.
En vanlig lösning torde bli att företag tvingas till så kallad factoring, det vill säga att man säljer sina fakturor tidigare till ett reducerat värde för att kunna betala mervärdesskatten.
Detta leder förstås till mindre marginaler för företagen. Enligt en Temoundersökning utförd på uppdrag av Svenskt Näringsliv uppger inte mindre än 45 % av de tillfrågade företagen att man tvingas betala moms innan man själv fått betalt från sina kunder. Det är precis vad Anne-Marie Ekström visade.
De skattebetingade likviditetsproblem som härigenom uppstår borde riksdagen göra allt för att undvika. Den naturliga lösningen borde förstås vara att inbetalningsperioderna för moms förlängs.
Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 2.
Anf. 12 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! I förslaget om förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning finns ett gott syfte. Det är bra förslag för att förenkla för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut. Frågan har kommit upp på initiativ av bokföringsnämnden, men tyvärr är det
en
viktig punkt som under ärendets behandling har fallit bort.
Syftet var att låta enskilda näringsidkare redovisa sina inkomster och utgifter enligt kontantmetoden, alltså när notan betalats. Periodiseringen av momsen skulle inte ske, något som också Finansdepartementet förordade i sin promemoria. I regeringens proposition har en positionsförflyttning skett, fast det är oklart varför den positionsförflyttningen har skett.
En näringsidkare som momsredovisar varje månad måste exempelvis i början av ett nytt år hålla isär den moms som gäller obetalda fakturor från föregående bokslut så att de av misstag inte tas upp en andra gång i momsdeklarationen.
Regeringen hade möjlighet att ytterligare förenkla för de mindre företagarna, men man har tyvärr valt att inte göra det, och det är bara att beklaga. De risker för skattefusk som regeringen befarar hade också kunnat undvikas genom en smidig hantering av hela det här ärendet. Regeringen väljer nu att inte lita på företagarna, vilket jag än en gång beklagar.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 i ärendet.
Anf. 13 Lennart Axelsson (S)
Herr talman! I går morse beslutade vi här i riksdagen om att anta ett förslag om ändringar i årsredovisningslagen, årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och i bokföringslagen. Förslagen syftar till att förenkla för framför allt små och medelstora bokföringsskyldiga fysiska och juridiska personer och innebär att reglerna om löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning och aktivering blir enklare.
Det tycker vi socialdemokrater är bra. Alla regler för företagarna ska vara så enkla som möjligt inom de ramar som samhället ställer upp.
Beredningen av det här förslaget gjordes i lagutskottet.
Som en följd av dessa beslut diskuterar vi nu alltså skatteutskottets betänkande om förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning. Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.
Utskottsmajoriteten tillstyrker regeringens förslag om anpassningar av skattereglerna när det gäller inkomst- och mervärdesbeskattningen.
Hela betänkandet handlar om en i grunden teknisk anpassning för att enskilda näringsidkare ska kunna dra fördel av de förenklade redovisningsregler som, som jag tidigare nämnde, beslutades om i går. I propositionen, som betänkandet behandlar, föreslås en lagstiftning som ska göra det möjligt för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut att använda det som grund för inkomstbeskattningen utan fler justeringar.
Det föreslås också ändringar i mervärdesskattelagen som anpassar den till reglerna om förenklat årsbokslut och till ett EG-direktiv. Förslagen syftar alltså till att åstadkomma välkomna förenklingar.
Men oppositionen har invändningar. Två motioner som tar upp rutinerna vid inbetalningar av mervärdesskatt har avlämnats med anledning av propositionen. Även om man kan konstatera att motionärerna i stort godtar propositionens förslag föreslår de en del ändringar.
Den första invändningen, som kommer från samtliga borgerliga partier, handlar om förslaget att redovisning av mervärdesskatt på obetalda skulder och fordringar som föreligger vid beskattningsårets utgång alltid ska göras för den redovisningsperiod under vilken beskattningsåret går ut.
Det tycker oppositionen inte är nödvändigt. Man påpekar att reglerna nu blir något krångligare än vad som från början var tänkt. I ett tidigare skede av beredningen förekom det också tankar om att kontantredovisningen kunde ske också över årsskiftet. Men vid den fortsatta beredningen kom man fram till det förslag som nu ligger.
Vi i utskottsmajoriteten anser att det finns kontrollmässiga problem och därmed också en risk för skatteundandragande om det inte i lagen finns ett krav på att stämma av mervärdesskatten på obetalda fordringar och skulder vid årets utgång. Det är också viktigt med tanke på den diskussion vi hade i det tidigare ärendet om förhållandet mellan seriösa och oseriösa företag. Det är viktigt att det finns regler som ser till att de som är mindre seriösa inte får möjligheter att använda bokföringen till att undandra sig de skyldigheter man har gentemot staten och på det viset komma i ett överläge gentemot de seriösa.
Däremot öppnar regeringen för att pröva den här frågan ytterligare när förslagen från den pågående Mervärdesskatteutredningen behandlas.
När det gäller den andra motionen, som handlar om redovisning och inbetalning av mervärdesskatt för andra företag än de som i dag kan utnyttja den nya kontantmetoden, anser regeringen att det behövs ytterligare överväganden. Därför har regeringen sett till att frågan nu utreds vidare i Skatteförfarandeutredningen. Från utskottsmajoriteten anser vi att detta är en bra ordning, och därför avstyrker vi även denna motion.
Anf. 14 Lennart Hedquist (M)
Herr talman! Lennart Axelsson refererade i stort sett den process som har lett fram till den här propositionen. Men det var inte så att det bara fanns tankar på att utforma lagförslaget på det sätt som vi föreslår i vår reservation. Det var ju utredarens förslag. Det var också det förslag som Finansdepartementet hade under hela ärendets gång fram till någon tidpunkt strax innan propositionens avlämnande. Det var inriktningen, inte bara tankar. Det var det utformade lagförslaget.
På sent stadium gör man mittåt och krånglar till det för företagarna igen. De regelförenklingar som onekligen föreslås i vissa avseenden tas så att säga tillbaka på grund av att man krånglar i andra ändan och åstadkommer svårigheter för småföretagare att redovisa periodiseringen, och de får ligga ute med pengar.
Då kvarstår den fråga som flera av oss har ställt: Vilken är den bakomliggande anledningen? Det sägs att det kanske finns möjligheter att fuska om man gör på det vis som vi hade tänkt. Men det har man haft med i processen tidigare och hade kunnat komma åt. Då tycker jag att den bakomliggande anledningen till att regeringen i sista stund ändrade sig inte har framkommit.
Anf. 15 Lennart Axelsson (S)
Herr talman! Det var bra att Lennart Hedquist tog en replik så att vi kan utveckla vår argumentation lite ytterligare.
Det kommer att bli från i dag ungefär 200 000 företag till - nu är det ca 430 000 - som kommer att kunna använda kontantredovisningsmetoden. När ett företag som kontantredovisar moms utfärdar en faktura kan deras kund, om detta företag tillämpar den vanliga faktureringsmetoden, erhålla avdrag för momsen när han mottar fakturan. Det betyder att avdragsrätten inträder innan momsen ska betalas in till staten. Om företagaren är närstående kan situationen utnyttjas så att någon betalning aldrig erläggs för fakturan. Det skulle alltså uppstå en oändlig kredittid, medan återbetalning av momsen erhålls från staten. Det är ett av de argument som vi har då vi inte tycker att det är rimligt att man ska kunna ha fördelar mot andra företag. Också Skatteverket har haft synpunkter, som också Finansdepartementet har ställt sig bakom.
Det kan knappast vara fråga om någon avgörande förenkling för de mindre företagen att slippa redovisa mervärdesskatten vid beskattningsårets utgång, eftersom skatten enligt Skatteverkets mening ändå måste bokföras vid detta tillfälle enligt lagstiftningen på redovisningsområdet. Fördelen med en årsavstämning av mervärdesskatten vid beskattningsårets utgång är också, enligt Skatteverket, att det uppnås enhetlighet med principerna för bokföringen inom inkomstskatteredovisningen. I just den senare delen vore det intressant att höra Lennart Hedquists synpunkt på styrkan i den argumentationen.
Anf. 16 Lennart Hedquist (M)
Herr talman! Man får ju alltid väga fördelar och nackdelar med ett förslag. I det här fallet hade man möjlighet att åstadkomma verkliga förenklingar för företagare. Då säger Lennart Axelsson ungefär att det finns så många företagare som skulle kunna utnyttja det här systemet på ett sätt som inte är avsett.
Det är kanske här vi skiljer oss åt. Socialdemokraterna är alltid så misstänksamma mot företag och företagare, medan vi ser att det är väldigt viktigt att ha ett företagsklimat och ett regelverk som inte försvårar för människor att vara företagare. Det var ju det synsättet som låg till grund för utredningen och de förslag som fanns där. Sedan kommer den här typen av farhågor in som Lennart Axelsson nu redovisar. Då är det tydligen så väldigt enkelt att till departementet säga: Nej, men då gör vi inte så, utan då gör vi så här i stället. Det är för mig ett främmande angreppssätt.
Anf. 17 Lennart Axelsson (S)
Herr talman! Vi ligger ganska nära varandra i sak i det här ärendet. Ändamålet med propositionen är vi nog överens om. I grunden handlar det om förenklingar.
Sedan har vi skilda synsätt när det gäller möjligheterna att sätta upp regler som i grunden är till för att företagen ska ha samma förutsättningar. Slutligen handlar det naturligtvis också om skatten. Vi behöver få in mer skatt för att kunna bevara den välfärd som vi tycker är viktig för landet, men där har vi inte heller riktigt samma sätt att se på saken.
Anf. 18 Marie Engström (V)
Herr talman! Även det här betänkandet välkomnar vi från Vänsterpartiets sida.
Jag noterar också att temat för dagens debatt tycks vara krångel. Vad vi än går upp i talarstolen och berättar för er att vi vill genomföra så uppfattas det som väldigt krångligt. Jag kan inte säga att utökade möjligheter att kontantredovisa moms skulle vara krångligt. Det är en förenkling och en förbättring. Fler företag kommer att omfattas. Det måste vi ändå slå fast.
När det handlar om det som ni nu identifierar som krångel är det väl så att periodiseringar bör man ändå göra vid ett årsskifte, så jag ser inte att detta i sig skulle medföra så mycket mer krångel.
Precis som Lennart Axelsson sade tittar även Förfarandeutredningen på den här frågan. Vi menar från vår sida att vi inte måste låsa fast oss på något sätt. Vi kan väl se hur detta utvecklar sig och hur det upplevs från företagens och myndigheternas sida. Man skulle kunna se på möjligheten att någon gång i framtiden använda kontantmetoden även över årsskiften men kanske laborera med en bortre tidsgräns för att få bort möjligheten till fusk. Som Lennart Axelsson redovisade väldigt bra skulle man komma ifrån problematiken med oändlig kredittid och så vidare.
Det är lite märkligt att reservation 2 i betänkandet är föranledd av en undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort. Man menar att väldigt många små företag får likviditetsproblem för att man i näringslivet är dåliga betalare helt enkelt. Jag tycker faktiskt att det är näringslivets sak att ta tag i den dåliga betalningsmoralen. Ska staten gå in och vara en städgumma och täcka upp vid likviditetsproblem? Jag tycker att det är dåligt helt enkelt.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 2 juni 2006.Förslagspunkter: 2, Voteringar: 2.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:174 och avslår motion 2005/06:Sk11.- Reservation 1 (m, c, fp, kd)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 107 0 0 37 m 0 38 0 17 fp 0 39 0 9 kd 0 20 0 13 v 19 0 0 9 c 0 16 0 6 mp 11 0 0 6 - 1 0 0 1 Totalt 138 113 0 98 Ej kontantredovisande företags inbetalning av mervärdesskatt
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk10.- Reservation 2 (kd)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (kd) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 108 0 0 36 m 38 0 0 17 fp 38 1 0 9 kd 0 20 0 13 v 19 0 0 9 c 16 0 0 6 mp 11 0 0 6 - 1 0 0 1 Totalt 231 21 0 97
Det här är ett utskottsbetänkande
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.