Sök

Den 1 januari 2011 blir det enklare för företagen att redovisa sin verksamhet i årsredovisning, årsbokslut, löpande bokföring och vid arkivering. Det här är några av ändringarna: Årsredovisningen behöver inte längre innehålla uppgifter om de anställdas sjukfrånvaro. Andra uppgifter som inte längre behöver finnas med är löner och andra ersättningar till anställda särskilt för varje land, fastigheters taxeringsvärde och beloppet av den ränta som räknats in i anskaffningsvärdet på en tillgång. Mindre företag får en generell rätt att upprätta resultat- och balansräkning i förkortad form. Det blir enklare att upprätta ett årsbokslut genom att vissa upplysningskrav tas bort och genom att andra krav förenklas. Reglerna om tidpunkten för den löpande bokföringen ändras. Möjligheten att använda kontantmetoden utökas så att alla icke finansiella företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor får tillämpa metoden. Möjligheten att inom ramen för god redovisningssed tillåta senareläggning av bokföringen utökas. Möjligheten att använda gemensam verifikation vid kontantförsäljning utökas. Möjligheterna att föra över räkenskapsinformation från ett material till ett annat utökas. Arkiveringstiden för räkenskapsinformation sänks från tio år till sju år.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-18

Datum

2010-11-19

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Barns rättigheter stärks med en ny strategi. Utgångspunkten är de mänskliga rättigheter som varje barn upp till 18 år har enligt internationella överenskommelser, särskilt de rättigheter som nämns i FN:s barnkonvention. Den nya strategin består av följande principer: Alla lagar som rör barn ska utformas så att de stämmer överens med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och använda sig av denna kunskap i verksamheter som rör barn. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska samverka för att stärka barnets rättigheter. Beslut och prioriteringar som rör barn ska grundas på aktuell kunskap om barns levnadsvillkor. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Strategin ska vara en utgångspunkt för riksdagen, regeringen, statliga myndigheter, landsting och kommuner i arbetet med att trygga barns rättigheter.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

37, 92 minuter

Justering

2010-11-18

Datum

2010-11-18

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Kemikalietillsynen ändras den 1 januari 2011 för att skapa förutsättningar för en mer ändamålsenlig och effektivare organisation. Miljöbalkens regler om det kommunala ansvaret att utöva tillsyn över hanteringen av kemiska produkter tas bort. Kommunernas kemikalietillsyn ska i stället regleras av regeringen i förordningar. Alla bestämmelser i miljöbalkens tillsynskapitel, även de om egenkontroll och miljörapport, ska gälla när myndigheter kontrollerar att EU-förordningar inom miljöbalkens tillämpningsområde följs. Regeringen eller den myndighet som regeringen utser ska få bestämma om skyldighet att lämna de prover av en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara som behövs för tillsynen. Arbetsmiljöverket och Transportstyrelsen får ett utökat ansvar för tillsynen över EU:s förordning om kemikalieregistrering.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-18

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Friluftslivspolitiken ska ha ett mål, där det bland annat ingår att ge alla människor möjligheter att vara ute i naturen. Målet specificeras genom tio punkter: att naturen ska vara tillgänglig för alla att personligt och ideellt engagemang ska stå i centrum att allemansrätten ska värnas att den hållbara användningen av naturen planeras med hänsyn till friluftslivets behov att kommunernas ska ha ett stort ansvar för naturen nära tätorterna att friluftslivet ska bidra till landsbygdsutveckling och regional tillväxt att skyddade områden ska vara en tillgång för friluftslivet att friluftslivet ska ha en given roll i skolans arbete att fysisk aktivitet och avkoppling ska stärka folkhälsan att beslut om friluftsliv ska fattas med god kunskap Fördelningen av statsbidrag till friluftsorganisationer delegeras till den ideella föreningen Svenskt Friluftsliv. I dag sköts uppgiften av Naturvårdsverket. Riksdagen har gett regeringen i uppdrag att komplettera målet för friluftslivspolitiken med ett antal mätbara mål.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

22, 72 minuter

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-18

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som granskar den statliga verksamheten i syfte att medverka till en god resursanvändning och en effektiv förvaltning. I dag lämnar Riksrevisionen dessa granskningar till regeringen. I framtiden ska de i stället lämnas direkt till riksdagen som i sin tur lämnar dem vidare till regeringen som ska yttra sig. Styrelsen vid Riksrevisionen avskaffas i sin nuvarande form och ersätts med Riksrevisionens parlamentariska råd. Rådets uppgift blir att ge riksdagen insyn i Riksrevisionens verksamhet. Rådet ska också fungera som ett organ för samråd mellan riksdagen och revisorerna. Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer. Den av revisorerna som ansvarar för den administrativa ledningen får ett utökat ansvar. Han eller hon blir ensam beslutsfattare i administrativa och organisatoriska frågor. Ändringarna i riksdagsordningen börja gälla den 1 januari 2011. Riksdagen fattade ett första beslut våren 2010. Riksdagen sa nu slutligt ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

3, 30 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-18

Datum

2010-11-18

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

En ny lag, vägsäkerhetslagen, ska gälla för de vägar i Sverige som ingår i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Det är huvudsakligen Europavägarna. Lagen ska gälla både när nya vägar byggs och vid betydande förändring av de vägar som redan finns. De som har ansvar vägar måste vidta olika åtgärder för att åstadkomma säkrare vägar. Det kan vara staten, kommunen, markägare eller föreningar. En analys av trafiksäkerheten ska göras på ett tidigt stadium när en väg byggs eller förändras. Därefter ska trafiksäkerheten granskas. De som har ansvar för vägar ska stå under tillsyn av en myndighet. Myndigheten ska även godkänna de som ska granska trafiksäkerheten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-02

Datum

2010-11-17

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Alla myndigheter tar säkerhetskopior på den egna datoriserade informationen för att inte riskera att handlingar försvinner vid tekniska fel, sabotage, brand eller andra olyckor. Det är i dag oklart vilka regler som gäller för informationen på dessa säkerhetskopior. Om säkerhetskopior anses vara allmänna handlingar omfattas de av offentlighetsprincipen. Vem som helst skulle då kunna begära ut information från säkerhetskopiorna. Privata brev, arbetsdokument och annan obearbetad information, som lagstiftaren ansett inte ska vara allmänna, skulle då ändå omfattas av offentlighetsprincipens rätt till insyn. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen för att klargöra att säkerhetskopior inte ska anses vara allmänna handlingar. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Samtidigt har riksdagen beslutat om en ny sekretessbestämmelse för tsunamibanden, regeringens säkerhetskopior efter naturkatastrofen 2004. Sekretessen ska gälla i högst 70 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 4 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-17

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Den tekniska utvecklingen har gjort barnpornografiska bilder alltmer lättillgängliga och nya typer av innehav svåra att angripa. Under våren 2010 sa riksdagen därför ja till ett förslag om effektivare bekämpning av barnpornografibrott (2009/10:KU34) . Men några av förslagen krävde grundlagsändringar och antogs därför som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Riksdagens beslut innebär en ändring av de bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som undantar barnpornografiska bilder från dessa grundlagars tillämpningsområden. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska enligt förslaget inte tillämpas på pornografiska bilder av personer som inte passerat puberteten eller som är under 18 år. En ändring görs i brottsbalken för att bättre skydda barn som passerat puberteten och som förekommer i pornografiska bilder. För straffbar skildring av en fullt pubertetsutvecklad person under 18 år ska det inte längre krävas att åldern framgår av bilden och omständigheterna kring den. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

4, 17 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-17

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Allt fler filmer distribueras och lagras med hjälp av digital teknik, till exempel via satellit eller bredband, istället för analogt. Riksdagen har därför beslutat att digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Digital bio ska också kunna förhandsgranskas på samma sätt som traditionell biograffilm. Enligt beslutet blir det också möjligt att ställa krav på att kabel-tv-sändningar utformas så att program blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, med hjälp av till exempel textning, teckenspråkstolkning eller syntolkning. Beslutet innebär också att det tydligt ska framgå i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att det är förbjudet för myndigheter och andra allmänna organ att ingripa mot den som använder sig av sin tryck- respektive yttrandefrihet. Samtidigt införs en straffbestämmelse för allvarligare överträdelser av förbudet mot repressalier. Andra ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen syftar till att förtydliga webbsändnings- och databasreglerna. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-17

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade vitbok om försäkringsgarantisystem. En vitbok är ett förslag på kommande EU-lagstiftning som går ut på samråd till medlemsländernas parlament och övriga berörda organ. EU-kommissionen menar att finanskrisen har visat att nuvarande konsumentskyddssystem inom finanssektorn har brister som behöver ses över. Kommissionen föreslår ett system som ska garantera att ett försäkringsbolags åtaganden gentemot konsumenter fullgörs även om bolaget går i konkurs. Finansutskottet anser precis som kommissionen att det behövs ett harmoniserat försäkringsgarantisystem i Europa. Det bör dock bara få användas som en sista utväg för skydd till försäkringstagare och förmånstagare när ersättning inte kan erbjudas på annat sätt. Systemet ska finansieras av försäkringsbolagen för att så långt som möjligt inte belasta skattebetalarna. Utskottet betonar att kollektivavtalsförsäkringar inte ska ingå i ett sådant försäkringsgarantisystem. Riksdagen godkände utlåtandet utan att göra några tillägg. Efter beslut skickas utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 18 minuter

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-17

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Den 1 januari 2009 moderniserades skogsvårdslagens definition av vad som är skogsmark. Den 1 januari 2010 anpassades fastighetstaxeringslagen till den nya definitionen, som kommer att användas första gången vid 2011 års fastighetstaxering. Samma definition ska nu gälla även vid inkomstbeskattningen från den 1 januari 2011. Lagändringarna gäller främst reglerna om skogsavdrag och innebär att möjligheten till avdrag ska vara samma som tidigare.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-16

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Riksdagen har gjort ändringar i grundlagarna. Därför ändras också hänvisningar till grundlagarna i ett antal andra lagar. Dessutom görs en del lagändringar till följd av Lissabonfördraget, eftersom benämningar på vissa av Europeiska unionens institutioner har ändrats. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-16

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens rapport om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. EU-kommissionen vill stärka den politiska dialogen med de nationella parlamenten. Kommissionen har bland annat noterat att Sveriges riksdag deltar aktivt i den politiska dialogen, men endast när det gäller handlingar som inte är lagförslag. Konstitutionsutskottet påminner om att det enligt den svenska grundlagen i huvudsak är regeringen som företräder Sverige utåt. Utskottet ser positivt på kommissionens beslut att skicka nya lagförslag och samrådsdokument direkt till de nationella parlamenten. Det här kan bidra till en fördjupad debatt om EU-samarbetet inom medlemsländerna. Men den politiska dialogen mellan Sverige och EU sker via regeringen som i sin tur är ansvarig inför riksdagen, påpekar utskottet. Riksdagen har i uppgift att granska att de lagförslag som kommer från EU inte strider mot närhetsprincipen, den så kallade subsidiaritetsprincipen. Det är endast i de här frågorna som riksdagen kommunicerar direkt med EU-kommissionen. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-16

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Riksdagen har beslutat om att modernisera regeringsformen. Beslutet omfattar även vissa ändringar i vallagen och kommunallagen samt följdändringar i annan lagstiftning. Regeringsformen görs enligt beslutet könsneutral och språket blir enklare. I urval innebär ändringarna i grundlagen också att: Lagrådets roll förstärks och domstolarnas självständiga ställning markeras. Statsministern stöd i riksdagen prövas efter varje val genom en obligatorisk omröstning. Sveriges medlemskap i EU tydliggörs liksom vårt deltagande i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet. Skyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta sexuell läggning. Statens ansvar för att stödja de nationella minoriteternas rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv förtydligas. Ändringarna i vallagen innebär att valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september. Bestämmelserna om personval ändras dessutom så att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks till fem procent. Kommunallagen ändras för att bland annat ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om extra val. Möjligheten att anordna folkomröstning med anledning av folkinitiativ ökar också. Under våren 2010 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagändringarna som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

56, 168 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-16

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Det är viktigt att utnämningen av domare sker på ett sätt som gör att varken domstolarnas eller domarnas oberoende kan ifrågasättas. Därför har riksdagen beslutat att utnämning av ordinarie domare ska regleras i en särskild lag. Enligt den ska regeringen utnämna alla ordinarie domare. Hittills har utnämningarna skötts av antingen regeringen eller en myndighet som regeringen har sett ut. Den nya lagen innehåller också ett antal andra ändringar: Alla anställningar som ordinarie domare ska kunna sökas av den som är intresserad. Tidigare har sökande kallats till de högsta domaranställningarna. Alla ärenden om anställning av ordinarie domare ska beredas i en fristående statlig nämnd, Domarnämnden. Domarnämnden ska lämna motiverade förslag på kandidater till regeringen. Nämnden ska också arbeta aktivt och långsiktigt för att fylla rekryteringsbehovet av ordinarie domare. Regeringen ska inte vara bunden av Domarnämndens förslag på kandidater. Lagen gäller från den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-16

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Delgivningslagen ersätts med en ny, mer lättillgänglig lag. Det blir också möjligt för privata företag att utföra delgivningsuppdrag. Delgivning är ett samlingsnamn för de olika metoder som myndigheter kan använda för att skicka eller lämna handlingar till parter och andra personer som berörs av ett ärende. Den nya lagen innehåller bland annat följande ändringar: Privata delgivningsföretag kan få samma befogenheter som den offentliga delgivningsverksamheten har idag. Företagen ansöker om auktorisering hos vissa länsstyrelser. Det blir lättare att delge beslut genom elektronisk kommunikation. De parter som är berörda av ett pågående mål eller ärende får själva större ansvar för att bevaka handlingar som domstolar och andra myndigheter skickar ut. Anställda vid bland annat polisen, åklagarmyndigheten, domstolar, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket får rätt att utföra stämningsmannadelgivning. En stämningsman är en person som kontaktar dem som berörs av ett ärende och överlämnar handlingarna till dem. Den nya lagen gäller från den 1 april 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 24 minuter

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-16

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Några lagar ändras för att genomföra dels ett EU-direktiv, dels en ändring av ett annat EU-direktiv. Det gäller direktivet om hamnstatskontroll och en ändring av direktivet om inrättande av ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik i EU. Förslagen ingår i ett av flera paket av åtgärder för att stärka sjösäkerheten inom EU. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att alla lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2011. Enligt regeringens förslag skulle vissa ändringar börja gälla den 30 november 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-02

Datum

2010-11-15

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

I en skrivelse berättar regeringen om villkoren för Sveriges kredit till Lettland. I samband med beslutet om en Lettlandskredit på högst 720 miljoner Euro i slutet av 2009 begärde utskottet att regeringen skulle återkomma till riksdagen med villkoren för krediten. Krediten är ett tillägg till Internationella valutafondens och EU:s finansiella stöd till Lettland. Innehållet i den aktuella skrivelsen utgör den information som riksdagen har begärt. Finansutskottet konstaterar att det är glädjande att det ekonomiska läget i Lettland förbättrats väsentligt under året. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-09

Datum

2010-11-15

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Riksrevisionen har granskat hur regeringen planerade, genomförde och följde upp försäljningen av Vasakronan. Riksrevisionen anser att försäljningen genomfördes korrekt enligt gällande lagstiftning och på ett öppet och transparent sätt. Riksrevisionen menar dock att försäljningen kunnat göras något tidigare genom ett effektivare förberedelsearbete, vilket hade varit fördelaktigt ur ett ekonomiskt perspektiv. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-09

Datum

2010-11-15

Debatt

2010-11-24

Beslut

2010-11-24

Riksdagen godkände en ändring i skatteavtalet med Sydafrika. Ändringen görs för att Sydafrika tänker införa en beskattning av utdelningar i ägarledet och därför vill ha utökade möjligheter att ta ut källskatt på utdelningar.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-11

Datum

2010-11-11

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17