Förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten
Utlåtande 2010/11:KU12
Var är utlåtandet nu?
Utlåtandet är färdigbehandlat
- Under beredning
- 2010-11-02
- Trycklov
- 2010-11-17
- Avgörande
- 2010-11-24
- Debatt
- 2010-11-24
- Beslut fattades
- 2010-11-24
Hela utlåtandet
Beslut i korthet
EU-dokument om förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten (KU12)
Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens rapport om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. EU-kommissionen vill stärka den politiska dialogen med de nationella parlamenten. Kommissionen har bland annat noterat att Sveriges riksdag deltar aktivt i den politiska dialogen, men endast när det gäller handlingar som inte är lagförslag. Konstitutionsutskottet påminner om att det enligt den svenska grundlagen i huvudsak är regeringen som företräder Sverige utåt. Utskottet ser positivt på kommissionens beslut att skicka nya lagförslag och samrådsdokument direkt till de nationella parlamenten. Det här kan bidra till en fördjupad debatt om EU-samarbetet inom medlemsländerna. Men den politiska dialogen mellan Sverige och EU sker via regeringen som i sin tur är ansvarig inför riksdagen, påpekar utskottet. Riksdagen har i uppgift att granska att de lagförslag som kommer från EU inte strider mot närhetsprincipen, den så kallade subsidiaritetsprincipen. Det är endast i de här frågorna som riksdagen kommunicerar direkt med EU-kommissionen. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.
- Utskottets förslag till beslut
- Utlåtandet läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Utlåtandet kommer beredas 2 november 2010, justerades 16 november 2010 och fick trycklov 16 november 2010.
Alla beredningar i utskottet
2010-11-09
EU-dokument om förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten (KU12)
Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens rapport om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. EU-kommissionen vill stärka den politiska dialogen med de nationella parlamenten. Kommissionen har bland annat noterat att Sveriges riksdag deltar aktivt i den politiska dialogen, men endast när det gäller handlingar som inte är lagförslag.
Konstitutionsutskottet påminner om att det enligt den svenska grundlagen i huvudsak är regeringen som företräder Sverige utåt. Utskottet ser positivt på kommissionens beslut att skicka nya lagförslag och samrådsdokument direkt till de nationella parlamenten. Det här kan bidra till en fördjupad debatt om EU-samarbetet inom medlemsländerna. Men den politiska dialogen mellan Sverige och EU sker via regeringen som i sin tur är ansvarig inför riksdagen, påpekar utskottet. Riksdagen har i uppgift att granska att de lagförslag som kommer från EU inte strider mot närhetsprincipen, den så kallade subsidiaritetsprincipen. Det är endast i de här frågorna som riksdagen kommunicerar direkt med EU-kommissionen.
Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet. Därefter skickas utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2010/11:KU12
Webb-tv: Förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 75 Billy Gustafsson (S)
Herr talman! I utlåtandet KU12 redovisar utskottet sina synpunkter och ställningstaganden när det gäller EU-kommissionens rapport om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten.
Jag misstänker att varken rapporten, herr talman, eller utlåtandet kommer att bli någon kioskvältare, men icke förty kan det finnas skäl att ge några kommentarer.
Rapporten som sådan handlar om medlemsstaternas yttrande över det så kallade Barrosoinitiativet, som i sin tur handlade om hur den politiska dialogen mellan kommissionen och de nationella parlamenten kan stärkas.
Vårt yttrande i det sammanhanget från den svenska riksdagen behandlades i kammaren hösten 2008, och riksdagen ställde sig då bakom det förslag som konstitutionsutskottet hade tagit fram.
Jag tänker kort kommentera de förslagen, för det är de som återkommer nu när det gäller den aktuella rapporten.
Vi konstaterade vid det tillfället att det i regeringsformen, det vill säga en av våra grundlagar, regleras att det är regeringen som har huvudansvaret för att företräda Sverige gentemot omvärlden. Vi har också en ordning i vårt parlament som gör det möjligt för riksdagen att fatta beslut om utskottens utlåtanden över EU-dokument, men de besluten saknar konstitutionell bindning. Det innebär att ett kammarbeslut alltså inte i rättslig mening binder regering, riksdag eller något av riksdagens organ.
Regeringen kan under parlamentariskt ansvar företräda en annan uppfattning vid till exempel ett rådsmöte än ett kammarbeslut med anledning av ett utskottsutlåtande.
I samband med att den ändringen behandlades framhölls det ändå från riksdagens sida att riksdagens hantering av utskottsutlåtanden över EU-dokument kan ge en värdefull möjlighet för regeringen att stämma av ståndpunkter inför kommande ställningstaganden. Utifrån den utgångspunkten och i den bemärkelsen kan riksdagsbesluten få betydelse i den på parlamentariska principer grundade relationen mellan regering och riksdag.
Vi konstaterade också att kommissionens beslut att översända nya lagförslag och samrådsdokument direkt till de nationella parlamenten kan bidra till en fördjupad debatt om unionsarbetet.
Herr talman! När det gäller det utlåtande som vi i dag har på riksdagens bord kan i sak sammanfattningsvis konstateras att konstitutionsutskottet står kvar vid de synpunkter som framgick av det utlåtande som vi behandlade för två år sedan och som riksdagen då ställde sig bakom.
I utskottets ställningstagande i det nu aktuella utlåtandet redovisas också hanteringen av den så kallade subsidiaritetsprövningen. Där konstateras sammanfattningsvis att riksdagen ges möjlighet att, på det sätt som föreskrivs i riksdagsordningen, kommunicera direkt med bland annat kommissionen vad gäller tillämpningen av subsidiaritetsprincipen.
Det innebär ett stärkande av parlamentens inflytande och roll men också ett utökat ansvar. Jag vill poängtera att det är ett ansvar, herr talman, som faktiskt slutligen och sist landar på riksdagens 349 ledamöter.
Herr talman! Jag utgår från att riksdagen även den här gången beslutar i enlighet med utskottets förslag och avslutar därför rent logiskt med att yrka bifall till utskottets förslag i utlåtande KU12.
Anf. 76 Karl Sigfrid (M)
Herr talman! Det här utlåtandet är ett svar på EU-kommissionens ambition att utveckla ett närmare samarbete med medlemsländernas nationella parlament.
Vad vi från konstitutionsutskottet säger om kommissionens utsträckta hand är att vi gärna tar emot all information vi kan få om EU:s lagstiftning och helst i ett så tidigt skede som möjligt. Vill vi ha inflytande måste vi veta vilka förslag som kommissionen planerar att lägga fram.
Däremot finns det anledning att vara skeptisk till att låta riksdagen göra uttalanden i frågor där Sverige normalt representeras av regeringen. Det vore naturligtvis bekvämt för EU-kommissionen att kunna gå med samma fråga både till riksdagen och till regeringen och få två olika svar om vad Sveriges ståndpunkt är. Då kan kommissionen välja det svar som går mest i linje med den egna uppfattningen. Men samtidigt som det vore bekvämt för kommissionen skulle det skapa förvirring om var Sverige egentligen står. Därmed skulle det försvåra Sveriges möjligheter att påverka. Därför är det viktigt att konsekvent hålla fast vid en ordning som innebär att det är regeringen som företräder Sverige utåt.
Med det sagt är det ändå viktigt att våra interna processer i Sverige ger riksdagen ett avgörande inflytande över EU:s lagstiftningsarbete, det vill säga att den linje som regeringen driver nere i Bryssel är förankrad hos en riksdagsmajoritet. Utan det kravet på förankring skulle en regering på egen hand kunna styra lagstiftningsarbetet genom att förhandla fram tvingande EU-regler.
I en undersökning som gjordes för några år sedan i Tyskland kom man fram till att 85 procent av alla beslut som fattades i det tyska parlamentet var föranledda av EU:s regelverk. Ungefär det förhållandet gäller även i andra EU-länder. En beslutsprocess i EU som inte inkluderar riksdagen vore med andra ord att frånta riksdagen inflytande över i stort sett samtliga politikområden.
För att undvika den situationen behövs krav på att ministrarna kommer till riksdagen innan de framför en svensk ståndpunkt. Det är också den ordning som gäller sedan Sveriges EU-inträde.
Förra mandatperioden fattade vi ett antal beslut här i riksdagen som ytterligare ska öka vårt eget EU-engagemang.
För det första gav vi utskotten i uppgift att granska och yttra sig om EU-kommissionens förslag redan i de allra tidigaste skedena, innan förslagen var färdigarbetade.
För det andra fick utskotten, som följd av Lissabonfördraget, i uppgift att pröva vilka politiska åtgärder som hör hemma på EU-nivå och vilka som egentligen hör hemma bättre på nationell eller kanske till och med lokal nivå.
Det här är en uppgift att ta på stort allvar, för en regel som nästan alltid gäller är att varje politisk organisation strävar efter att öka sitt eget inflytande, oavsett om det är motiverat eller inte. EU är inget undantag, och därför behövs det en vakthund som står emot EU-kommissionens iver att centralisera alltmer av politiken.
Förmodligen kommer det att ta en del tid innan riksdagens utskott hinner utarbeta rutiner för hur det här arbetet ska gå till. Som en hjälp i detta kommer snart resultatet av den så kallade EUMOT-utredningen som riksdagens gruppledare har arbetat med. Vi ser självklart med intresse fram emot att ta del av utredningens idéer om hur riksdagen ytterligare kan öka sitt inflytande över den europeiska lagstiftningen.
Med detta instämmer jag i bifallsyrkandet till förslaget i utlåtandet.
Beslut, Genomförd
Utlåtandet beslutades i kammaren 24 november 2010.Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelser
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtande 2010/11:KU12 till handlingarna.
Det här är ett utlåtande
Ett utlåtande är en rapport från utskotten med synpunkter om EU-initiativ. Ibland handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande EU-lagstiftning.
Ett utlåtande kan också behandla subsidiaritetsprövningen av ett förslag till EU-lagstiftning. Utskottet bedömer om den aktuella lagstiftningen bör ligga på EU-nivå eller om det är lämpligare med regleringar på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande med ett förslag till invändning i form av ett så kallat motiverat yttrande.