Sök

Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Utskottet konstaterar bland annat att antalet tjänstgörande på Regeringskansliet minskade under 2009, efter att ha ökat under en längre tid. Utskottet har vidare granskat vissa överklagandeärenden som har handlagts vid Näringsdepartementet och där regeringen har fattat beslut. För flera av dessa ärenden har handläggningstiderna varit alltför långa. Utskottet har också granskat alla ärenden om utlämning av offentliga handlingar som under 2009 har registrerats hos Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet. Även här är handläggningstiderna i flera fall för långa. Utskottet anser att det finns orsak för departementen att se över sina rutiner för den här typen av ärenden. Utskottet har dessutom granskat hur regeringen arbetat med att ta fram ståndpunkter och instruktioner för dem som representerar Sverige på EU-möten, framför allt under Sveriges EU-ordförandeskap 2009. Rutinerna fungerar enligt utskottet väl, men man betonar att det är viktigt för offentlighetsprincipen att arbetet dokumenteras och att handlingarna diarieförs. Utskottet noterar också att Regeringskansliet har vissa svårigheter att hålla de tidsramar man själv satt upp för arbetet med att ta fram ståndpunkter och instruktioner.

Anföranden och repliker

25, 68 minuter

Beredning

2010-10-14

Justering

2010-12-16

Datum

2011-01-14

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

När Internationella valutafonden (IMF) lånar ut pengar till länder i kris finansieras detta genom medlemsländernas insatskapital. Dessutom kan IMF få extra finansiering av medlemmarna genom de nya lånearrangemangen (NAB). För att den här krediten ska få användas krävs ett särskilt beslut. IMF vill att den extra krediten tiodubblas från 50 till 500 miljarder amerikanska dollar, att avtalet förbättras och antalet deltagarländer öka. Riksdagen säger ja till förslaget. För Sveriges del betyder det att den extra kredit Riksbanken kan ge IMF ökar från cirka 9,3 miljarder kronor till cirka 48,8 miljarder kronor.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-16

Datum

2011-01-11

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20

Trafikutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande Mot ett europeiskt område för trafiksäkerhet: politiska riktlinjer för trafiksäkerhet 2011-2020. I meddelandet presenteras förslag till gemensamma principer och mål för det europeiska trafiksäkerhetsarbetet. Ett mål är att antalet dödsolyckor i trafiken ska halveras fram till 2020. Kommissionen föreslår insatser inom följande områden: Bättre trafikundervisning och fortbildning för trafikanter Trafikanterna ska bli bättre på att följa trafikreglerna Säkrare vägar Säkrare fordon Modern teknik ska öka trafiksäkerheten Bättre räddningstjänst och behandling vid olyckor Skydd av sårbara trafikanter, till exempel cyklister, fotgängare och äldre Trafikutskottet ser det som positivt att kommissionen lyfter frågan och att man ser trafiksäkerhet ur ett helhetsperspektiv. Regeringen har påpekat att man gärna ser att EU-kommissionen starkare understryker att fordon och vägar måste utformas med hänsyn till trafikanternas bästa. Utskottet håller med om detta, men anser också att det är viktigt att lyfta fram trafikantens eget ansvar. Tekniska lösningar, särskilt alkolås, är viktiga för det fortsatta arbetet. Utskottet anser att Sverige skulle kunna fungera som förebild för länder som inte har kommit lika långt i trafiksäkerhetsarbetet. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och till EU-kommissionen för kännedom.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-14

Datum

2011-01-10

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20

Riksrevisionen har granskat Trafikverkets och regeringens underlag för underhåll av järnvägar. Granskningen visar att det saknas tillräckliga och tillförlitliga underlag för att effektivt styra underhållet. Trafikutskottet anser att det är allvarligt både för transportpolitiken och för statens finanser. Utskottet håller därför med Riksrevisionens styrelse om att det behövs förändringar. Riksrevisorerna har lämnat rekommendationer till regeringen och Trafikverket. Utskottet förutsätter att rekommendationerna kommer att utgöra ett värdefullt underlag i det fortsatta utvecklingsarbetet för att trygga att underhållet av järnvägarna sker effektivt och ändamålsenligt. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2010-12-14

Datum

2011-01-10

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska tas så nära medborgarna det är möjligt. Konstitutionsutskottet (KU) anmälde nu till riksdagen sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av närhetsprincipen. KU:s uppföljning gäller perioden den 1 december 2009 - den 30 juni 2010. Under denna period har riksdagens utskott granskat 22 lagförslag från EU och aldrig kommit fram till att förslagen går emot närhetsprincipen. KU konstaterar att många av lagförslagen saknar eller har brisfälliga motiveringar. KU menar att det i sådana fall är möjligt för utskotten att ta direktkontakt med EU-kommissionen. KU framhåller också värdet av kontakter med andra parlament. EU-ländernas parlament samarbetar redan i dag för att göra det lättare för parlamenten att byta information och dokumentation med varandra. Samarbetet kallas för IPEX. KU menar att IPEX skulle kunna vara ett viktigt verktyg för utbyte av information, och det bör riksdagen medverka till.

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Beredning

2010-11-23

Justering

2010-12-14

Datum

2011-01-10

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Datum

2011-01-01

Datum

2011-01-01

EU-institutioner brukar vanligen ingå ett så kallat värdlandsavtal med regeringen i det land där institutionen finns. Den svenska regeringen och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar, som finns i Solna utanför Stockholm, har enats om ett sådant avtal. I avtalet regleras frågor om immunitet, privilegier och förmåner för centrumet och dess personal. Enligt avtalet får polisen till exempel inte söka igenom centrumets lokaler eller beslagta egendom. Personalen har immunitet och kan inte åtalas i Sverige för sådant de har gjort i tjänsten. Centrumet behöver inte heller betala skatt i Sverige.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2010-12-16

Datum

2010-12-20

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20

Det ska bli enklare för radio- och tv-företag att återanvända det upphovsrättsskyddade material som finns i företagens arkiv. Riksdagen har därför beslutat att det ska bli möjligt för radio- och tv-bolagen att träffa avtal med organisationer som företräder svenska rättighetshavare om återanvändning av egenproducerat material. Avtalen ska även gälla rättighetshavare som står utanför den avtalsslutande organisationen. Samtidigt skyddas upphovsmännen genom en möjlighet att anmäla individuella förbud mot användning. Den nya avtalslicensbestämmelsen som ska gälla för alla typer av verk, även film, kommer ha ett vidare tillämpningsområde än de bestämmelser som redan finns i upphovsrättslagen. Lagen om medling i vissa upphovsrättstvister ska också anpassas för den nya avtalslicensbestämmelsen. Förändringarna ger radio- och tv-företagen nya möjligheter att sända repriser och göra material tillgängligt för användare på Internet. Men programmet måste ingå i radio- eller tv-företagets produktioner. Programmet måste också ursprungligen ha sänts före den 1 juli 2005. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-20

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om EU:s utvecklingspolitik till stöd för en socialt integrerande tillväxt och hållbar utveckling. Syftet är att inleda en debatt om hur EU bäst kan hjälpa utvecklingsländerna att snabbare genomföra millennieutvecklingsmålen och hur EU kan bidra till att det skapas nya möjligheter som kan minska fattigdomen. Utskottet anser att det nuvarande europeiska samförståndet om utveckling ger en bra grundstruktur för EU:s utvecklingspolitik men att det ändå finns skäl att kontinuerligt se över politiken. Detta för att identifiera vilka områden som kan behöva reformeras eller kompletteras för att anpassa den till dagens och framtidens förutsättningar. Utskottet har i sin granskning särskilt fokuserat på: behovet av att göra utvecklingspolitiken effektivare och mer resultatfokuserad, vikten av socialt integrerande och hållbar tillväxt, tre tematiska, tvärgående frågor inom ramen för EU:s utvecklingspolitik: demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt jämställdhet och kvinnors utveckling, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-12-02

Justering

2010-12-16

Datum

2010-12-17

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20

Riksrevisionen har granskat Sidas stöd till att stärka statsförvaltningen i mottagarländerna och regeringens styrning av stödet. Stödet kallas också för kapacitetsutveckling. Riksrevisionen menar att det i dag inte är möjligt att avgöra om Sida har ett relevant stöd till kapacitetsutveckling. Riksrevisionen lämnar därför flera rekommendationer till Sida som kan effektivisera verksamheten och utveckla stödet. Riksrevisionen anser även att regeringen behöver ge Sida mer vägledning i genomförandet av kapacitetsutvecklingsinsatser. Riksrevisionen granskning berör den så kallade Parisdeklarationen, som är internationell handlingsplan för ett mer effektivt bistånd med tydligare resultatredovisning. Utrikesutskottetet pekar på den konflikt som kan finnas mellan Parisdeklarationens mål om obundet bistånd och att Sverige använder svenska statliga myndigheter i biståndsarbetet. Det är viktigt att regeringen och Sida förhåller sig till denna diskussion. Otydlighet kan innebära att Parisdeklarationens principer om bland anant samarbetsländernas ägarskap och ansvar för biståndet inte efterlevs. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-11-09

Justering

2010-12-16

Datum

2010-12-17

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-26

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om EU:s budgetstöd till tredjeland i framtiden. När det gäller politisk styrning och politisk dialog i det land som tar emot budgetstöd anser utskottet att ett antal förutsättningar bör anges för att budgetstöd ska beviljas. Ett land som bryter mot de grundläggande principerna bör inte beviljas budgetstöd. Om ett land har fått budgetstöd och situationen i landet försämras bör EU reagera mot detta på ett tydligt och förutsägbart sätt. Budgetstöd bör vara kopplat till att partnerlandet fortsätter att genomföra reformer. Det är angeläget med en effektiv och inkluderande politikområdesdialog i samband med budgetstöd (i Sverige används termen policydialog). Det är viktigt med en fri press, informerade medborgare och ett väl fungerande parlament som deltar i genomförandet av landets politik för utveckling och fattigdomsminskning. Utskottet understryker betydelsen av effektiva kontroll- och granskningsorgan. Utskottet anser att EU bör främja ökade möjligheter att utkräva ansvar på nationell nivå. Det är viktigt att komma överens om vilka instrument och indikatorer som ska användas för att mäta till exempel öppenhet och kvalitet i offentliga budgetar och finansiella system. Många gånger är det angeläget att utveckla kapaciteten för och förstärka gransknings- och kontrollfunktioner om nationella parlament och revisionsorgan ska kunna hävda sina roller. Stöd till kapacitetsutveckling ska vara behovs- och efterfrågestyrt och utformas på ett sätt som stärker lokalt ägarskap. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

10, 39 minuter

Beredning

2010-11-18

Justering

2010-12-16

Datum

2010-12-17

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20

Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens beslut om statsbudgeten för 2011.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-21

Datum

2010-12-17

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

När Försäkringskassan, Skatteverket och Åklagarmyndigheten omorganiserades var syftet att göra handläggningen av ärenden mer rättssäker och likformig. Riksrevisionens granskning tyder på att myndigheternas rättstillämpning inte har blivit mer enhetlig efter sammanslagningarna. Riksrevisionens styrelse tycker det är viktigt att få klarhet i om det här stämmer, och konstitutionsutskottet håller med. Riksdagen ber regeringen att återkomma till riksdagen med en redovisning som visar i vilken utsträckning sammanslagningarna av Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan har lett till att rättstillämpningen blivit mer enhetlig.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-11-30

Justering

2010-12-16

Datum

2010-12-16

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Riskdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om 40,1 miljarder kronor till utgiftsområdet Kommunikationer. Utgiftsområdet omfattar vägar, järnvägar, IT och post. Mest pengar, 39,8 miljarder kronor, går till det transportpolitiska området, och 361 miljoner kronor går till politiken för informationssamhället. Riksdagen sa även ja till förslaget om ny organisation för vissa av de statliga aktiebolagen och tjänsteexporterande bolagen på infrastrukturområdet. Beslutet innebär bland annat att tjänsteexporten inom väg och luftfart samordnas i ett bolag direkt under Regeringskansliet. De nuvarande avgiftsvillkoren för passagerartåg på Öresundsbron ska fortsätta gälla. Regeringen hade föreslagit att riksdagens ställningstaganden från år 2000 om avgifterna för tågtrafiken på Öresundbron inte skulle gälla längre. Det skulle ha inneburit att Trafikverket får möjlighet att bestämma avgifterna inom den ram som järnvägslagen från 2004 tillåter. Men en gemensam reservation från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vann omröstningen i kammaren.

Behandlade dokument

134

Förslagspunkter

12

Reservationer

7 

Beredning

2010-11-16

Justering

2010-12-07

Datum

2010-12-14

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 60,1 miljarder kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2011. Mest pengar inom utgiftsområdet går till läkemedelsförmåner (23,2 miljarder kronor), kostnader för statlig assistansersättning (cirka 20,2 miljarder kronor), tandvårdsförmåner (cirka 6,7 miljarder kronor) och stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken (cirka 1,9 miljarder kronor). Riksdagen ber också regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att komplettera de nationella riktlinjerna för vård av demenssjuka med riktlinjer för bemanning i demensvården.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

28

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

38, 139 minuter

Justering

2010-12-14

Datum

2010-12-14

Debatt

2010-12-17

Beslut

2010-12-20

Justitieombudsmännen (JO), eller Riksdagens ombudsmän som de officiellt kallas, väljs av riksdagen för att kontrollera att myndigheter och deras tjänstemän följer lagar och förordningar. Alla som tycker att de blivit felbehandlade av en myndighet kan vända sig till JO. Ombudsmännen har ett personligt förtroendeuppdrag och skilda ansvarsområden. Det stora antalet inkommande anmälningar har resulterat i långa handläggningstider. Ombudsmännen har också fått mindre tid över till sina andra arbetsuppgifter, som inspektioner hos myndigheter och undersökningar på eget initiativ. För att allmänhetens bild av JO inte ska skadas är det viktigt att förstärka JO:s beslutsförmåga. Riksdagen har därför beslutat att handläggare hos JO i begränsad omfattning ska få rätt att avgöra klagoärenden, förutsatt att ärendena delegerats från en ombudsman. Möjligheten till delegering kommer vara tydligt avgränsad. Ändringarna börjar gälla den 1 mars 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Beredning

2010-11-23

Justering

2010-12-07

Datum

2010-12-14

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 88 miljarder kronor till allmänna bidrag till kommuner för 2011. Det största anslaget är på 85 miljarder kronor och går till kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting. De andra två anslagen är bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 74 minuter

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-14

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 13 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2011. I den summan ingår även Riksrevisionens styrelses förslag till anslag för Riksrevisionen. Riksdagen godkände också att Sverige är med och höjer kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och Nordiska investeringsbanken (NIB). Riksdagen godkände dessutom: Investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret för Kammarkollegiet och Statens tjänstepensionsverk. Att Sjunde AP-fonden och Riksrevisionen ska få ta upp lån i Riksgäldskontoret. Att Akademiska Hus AB ska kunna utforma sin organisation utan att ta hänsyn till tidigare riktlinjer om lokala bolag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

12

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-14

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om cirka 3,5 miljarder till regional tillväxt. Mest pengar inom utgiftsområdet går till den Europeiska regionala utvecklingsfonden för perioden 2007-2013 (cirka 1,55 miljarder) och regionala tillväxtåtgärder (cirka 1,52 miljarder).

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Justering

2010-12-07

Datum

2010-12-13

Debatt

2010-12-20

Beslut

2010-12-21