Skattekonsekvenser av fondverksamhet över gränserna

Betänkande 2010/11:SkU35

2010/11:SkU35 Skattekonsekvenser av fondverksamhet över gränserna

Skatteutskottets betänkande

2010/11:SkU35

Skattekonsekvenser av fondverksamhet över gränserna

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringen förslag (prop. 2010/11:131) till ändringar i skattelagstiftningen. Lagändringarna är föranledda av att det enligt ett nytt direktiv, det s.k. Ucits IV-direktivet, ska bli möjligt med gränsöverskridande fusioner och gränsöverskridande förvaltning av investeringsfonder. Den motion som väckts i ärendet avstyrks.

I betänkandet finns en reservation från Vänsterpartiet och ett särskilt yttrande från Socialdemokraterna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Skattekonsekvenser av fondverksamhet över gränserna
	Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 4. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:131.

2.	Skattekontroll
	Riksdagen avslår motion 2010/11:Sk4.

Reservation (V)

Stockholm den 9 juni 2011

På skatteutskottets vägnar

Henrik von Sydow

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), Jennie Nilsson (S), Ulf Berg (M), Fredrik Olovsson (S), Lena Asplund (M), Christina Oskarsson (S), Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), Gunnar Andrén (FP), Karin Nilsson (C), David Lång (SD), Jacob Johnson (V), Peter Persson (S), Lars Beckman (M), Patrik Björck (S), Annika Lillemets (MP) och Anders Sellström (KD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet regeringens proposition 2010/11:131 om skattekonsekvenser för fondverksamhet över gränserna. Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens lagförslag återges i bilaga 2.

Bakgrund

I direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), som antogs av Europaparlamentet och rådet den 13 juli 2009, finns regler för fondföretag som riktar sig till allmänheten, bl.a. regleras fondverksamhet över gränserna. Det nya direktivet går under benämningen Ucits IV-direktivet. Regeringens proposition 2010/11:135 Investeringsfondsfrågor, som behandlas av finansutskottet, innehåller förslag till lagändringar som syftar till att genomföra Ucits IV-direktivet i svensk rätt. Följdändringarna i lagen om investeringsfonder innebär bl.a. att det blir möjligt för svenska fondbolag att förvalta värdepappersfonder i andra länder inom EES och för utländska bolag att förvalta svenska värdepappersfonder. Det införs även regler för gränsöverskridande fusion av värdepappersfonder. Vidare ändras placeringsreglerna så att alla medel i en värdepappersfond får placeras i en annan sådan fond.

I proposition 2010/11:131 Skattekonsekvenser av fondverksamhet över gränserna föreslås kompletterande ändringar i skattelagstiftningen. Ändringarna i skattelagstiftningen förutsätter att de föreslagna ändringarna i proposition 2010/11:135 antas av riksdagen och blir gällande lag den 1 augusti 2011.

Regeringen bereder för närvarande ett lagförslag som innebär att beskattningen av investeringsfonder ska upphöra fr.o.m. den 1 januari 2012. I stället ska den som är delägare i en investeringsfond, svensk eller utländsk, beskattas utifrån värdet på de ägda fondandelarna.

Utskottets överväganden

Skattekonsekvenser av fondverksamhet över gränserna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar det lagförslag som lagts fram av regeringen och avslår en motion om tillkännagivande till regeringen i fråga om kontrolluppgiftsskyldighet.

Jämför reservation (V) och särskilt yttrande (S).

Propositionens huvudsakliga innehåll

När det s.k. Ucits IV-direktivet genomförs i svensk rätt den 1 augusti 2011 kommer det bl.a. att bli möjligt med gränsöverskridande fusioner av investeringsfonder och gränsöverskridande förvaltning av investeringsfonder. I dag är det bara möjligt att fusionera fonder som hör hemma i samma stat. I propositionen föreslås att en gränsöverskridande fusion av investeringsfonder inte ska leda till uttagsbeskattning av den överlåtande investeringsfonden. En gränsöverskridande fusion ska inte heller leda till inkomstbeskattning för andelsägarna. Om fusionsvederlag lämnas i pengar ska dock detta vederlag tas upp till beskattning. Är mottagaren begränsat skattskyldig ska vederlaget behandlas som utdelning enligt kupongskattelagen (1970:624).

Förvaltningsbolag (dvs. ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag) ska vara skyldiga att lämna in en särskild självdeklaration för varje investeringsfond som bolaget förvaltar i Sverige.

Kontrolluppgiftsskyldigheten när det gäller avyttring genom inlösen av fondandelar kompletteras så att skyldigheten även omfattar situationen när det förvaltande bolaget och investeringsfonden alternativt fondföretaget finns i olika länder. Förvaringsinstituten (dvs. bank eller ett annat kreditinstitut som förvarar investeringsfondens tillgångar och som sköter in- och utbetalningar avseende fonden) föreslås ansvara för att innehålla, betala och redovisa kupongskatt när en investeringsfond förvaltas av ett förvaltningsbolag.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2011.

De föreslagna ändringarna i skattelagstiftningen bedöms inte få några offentligfinansiella effekter.

Skyldigheten att lämna självdeklaration och kontrolluppgifter vad gäller avyttring av andelar i investeringsfonder och fondföretag anpassas till att förvaltningen av en investeringsfond inte längre behöver finnas i fondens hemland. En motsvarande anpassning görs vad gäller kupongskatt. Detta kommer att leda till vissa merkostnader för Skatteverket. Regeringen anser att kostnaderna kan hanteras inom det befintliga anslaget.

Förslagen innebär inte någon ytterligare deklarationsplikt för företagen eller någon utökning vad gäller skyldigheten att dra av skatt eller lämna kontrolluppgift utan endast en förändring som gäller vem som ska deklarera inkomsterna respektive vem som ska dra av kupongskatt eller lämna kontrolluppgift.

Motionen

I motion Sk4 begär Jacob Johnson m.fl. (V) att regeringen ska återkomma med förslag till lagstiftning som säkerställer Skatteverkets möjligheter att få tillgång till adekvata kontrolluppgifter om berörda fonder. Motionärerna hänvisar till Skatteverkets remissvar över den promemoria som föregick den aktuella propositionen. Enligt motionärerna bör de nuvarande lagreglerna kompletteras med en bestämmelse om att Skatteverket ska registrera den som ska lämna kontrolluppgift. Andra åtgärder som bör övervägas är att införa kontrolluppgiftsskyldighet på dels belopp som betalas ut kontant vid en sammanläggning eller delning av en fond, dels på försäljning av börshandlade fondandelar, s.k. ETF, som inte är förvaltarregistrerade. Vidare anser motionärerna att Skatteverket, för att säkra skattekontrollen, måste få kännedom om att ett svenskt fondsparande har flyttat utomlands. Kontrolluppgiftsreglerna bör därför kompletteras med en regel om att kontrolluppgift ska lämnas när en investeringsfond flyttas utomlands genom fusion.

Utskottets ställningstagande

De ändringar i skattelagstiftningen som föreslås i propositionen är föranledda av att det enligt en nytt direktiv, det s.k. Ucits IV-direktivet, ska bli möjligt med gränsöverskridande fusioner av investeringsfonder och med förvaltning av investeringsfonder över gränserna.

Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen.

Som framförs i motion Sk4 är det viktigt att Skatteverket har bra verktyg och tillräckliga resurser för att kunna utöva en effektiv skattekontroll. Uppgiftsskyldigheten i självdeklarationen och kontrolluppgifterna är av central betydelse för en effektiv beskattning. I regeringens lagförslag har skyldigheten att lämna självdeklaration och kontrolluppgifter vad gäller avyttring av andelar i investeringsfonder och fondföretag bl.a. anpassats till att förvaltningen inte längre behöver finnas i fondens hemland. Enligt vad utskottet erfarit överväger man också inom Finansdepartementet hur Skatteverket på enklast möjliga sätt ska kunna utnyttja de uppgifter om flytt av investeringsfonder till ett annat land som redan finns hos Finansinspektionen. Utskottet förutsätter att regeringen även följer upp om det behövs ytterligare åtgärder, t.ex. av det slag som lyfts fram i motionen, för att underlätta skattekontrollen och uppnå en korrekt skattedebitering. När det gäller beskattning av fusionsvederlag som lämnas i kontanta pengar kan utskottet dock notera att det inte kommer att bli möjligt att ge kontant ersättning vid delning av en investeringsfond utan endast vid sammanläggning av fonder. Såvitt utskottet kan bedöma är en sammanläggning av fonder en form av avyttring som redan i dag omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet.

Riksdagen kommer under hösten att behandla regeringens förslag om en ny lag för i stort sett hela skatteförfarandet samt ett förslag som rör ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras delägare. Utskottet utgår ifrån att regeringen i den fortsatta beredningen av dessa förslag uppmärksammar om det behövs ytterligare åtgärder för att säkerställa Skatteverkets möjligheter att få tillgång till adekvata kontrolluppgifter om utländska fondföretag. Utskottet anser att det inte behövs ett tillkännagivande till regeringen om detta. Följaktligen avstyrker utskottet motionen men anser samtidigt att syftet med motionen får anses vara tillgodosett med vad utskottet anfört.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation.

Skattekontroll, punkt 2 (V)

av Jacob Johnson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2010/11:Sk4.

Ställningstagande

Varje år beräknas staten förlora ca 130 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter. Det är ett resultat av både medvetet skattefusk och oavsiktliga misstag, men där fusket står för den största delen. En förutsättning för att kunna bekämpa skattefusk och motverka misstag är att Skatteverket ges bra verktyg och tillräckliga resurser för att kunna utföra en effektiv skattekontroll.

Skatteverket lyfter i sitt remissvar till den aktuella propositionen fram flera svagheter med den föreslagna lagstiftningen ur just ett skattekontrollsperspektiv. Enligt propositionen ska utländska företag i vissa fall lämna kontrolluppgifter till Skatteverket. För att Skatteverket ska kunna administrera, kontrollera och följa upp dessa kontrolluppgifter menar verket att det krävs att den som ska lämna kontrolluppgift registrerar sig hos Skatteverket, ett förslag som regeringen dess värre avvisar utan att ens diskutera förslaget i sak. Detsamma gäller också Skatteverkets förslag om att komplettera lagstiftningen så att även de börshandlade fonder (s.k. ETF-fonder) som inte är förvaltarregistrerade omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet. Med anledning av Skatteverkets önskemål om att kontrolluppgiftsreglerna ska kompletteras med en regel om att kontrolluppgift ska lämnas när en investeringsfond flyttas till ett annat land genom fusion svarar regeringen att uppgifterna om flytten finns hos Finansinspektionen.

Jag anser att regeringen mer ingående bör överväga om det behövs ytterligare lagändringar utöver vad som föreslås i den aktuella propositionen för att säkerställa Skatteverkets möjligheter att få tillgång till adekvata kontrolluppgifter om berörda fonder. Som närmare utvecklats i Vänsterpartiets motion är det särskilt viktigt att Skatteverket får kännedom om att ett svenskt fondsparande har flyttat utomlands.

Jag föreslår ett tillkännagivande till regeringen om vad som nu anförts.

Särskilt yttrande

Skattekontroll, punkt 2 (S)

Jennie Nilsson (S), Fredrik Olovsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S) och Patrik Björck (S) anför:

Skatteverket beräknar att staten förlorar ca 130 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter varje år. Det är ett resultat av både medvetet skattefusk och oavsiktliga misstag. En förutsättning för att kunna bekämpa skattefusk och motverka misstag är att Skatteverket ges bra verktyg och tillräckliga resurser för att kunna utföra en effektiv skattekontroll. Vi har under flera år i samband med behandlingen av regeringens förslag till statsbudget krävt ökade resurser till Skatteverket och vi avser att återkomma i frågan i samband med höstens budgetarbete. Förslagen i den aktuella propositionen kommer att leda till merkostnader för verket. En fondverksamhet med större andel utländska aktörer och en mer komplex struktur innebär ökade krav på information, service m.m. Även risken för skattebortfall kommer att öka. Några ytterligare resurser ska dock inte tillföras, utan regeringens bedömning i detta ärende, liksom i så många andra, är att kostnaderna kan hanteras inom Skatteverkets nuvarande anslag. Vi menar att ett sådan inställning inte är hållbar i längden om man vill ha en skattekontroll värd namnet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2010/11:131 Skattekonsekvenser av fondverksamhet över gränserna:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.    lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

2.    lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

3.    lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

4.    lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Följdmotionen

2010/11:Sk4 av Jacob Johnson m.fl. (V):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag för att säkerställa Skatteverkets möjligheter att få tillgång till kontrolluppgifter om berörda fonder i samband med införandet av Ucits IV-direktivet i svensk rätt.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag