Säkerheten i svenska kärnkraftsreaktorer

Anf. 1 Lars Johansson (S)

Herr talman! Inför dagens debatt har Miljöpartiet väckt en motion om kärnkraften i Sverige, kärnkraftens säkerhetsfrågor och när kärnkraften kan fasas ut i det svenska energisystemet. Bakgrunden till motionen är naturligtvis den tragiska olyckan i Fukushima. Ingen kan väl vara oberörd efter denna kärnkraftsolycka. Den bevisar återigen att kärnkraften är farlig. Även om vi inte visste att en sådan olycka skulle inträffa har det varit kärnkraftsolyckor dessförinnan, och trots detta förhållande drev den borgerliga regeringen med två rösters marginal för cirka ett år sedan, den 17 juni, igenom att ny kärnkraft ska byggas i Sverige. Miljöminister Andreas Carlgren sade i riksdagsdebatten: "Jag tycker att vi ska lära av nya fakta. Vi ska ta intryck när verkligheten förändras." Han syftade då på att kärnkraften var så säker att den var ett bra alternativ att arbeta vidare med att utveckla i Sverige. Den typen av uttalanden faller ganska platt till marken nu. Jag är stolt över att vi socialdemokrater stod emot och fortsatte att envist driva frågan om att vi måste jobba för en fortsatt energiomställning i Sverige som syftar till att fasa ut kärnkraften i takt med att nya alternativ växer fram. Sverige kan göras modernt med förnybara energilösningar och energieffektiviseringar. Vårt land har unika möjligheter att basera hela vår energiförsörjning på förnybara källor. Låt oss ta det ansvaret! Här finns en enorm utvecklingspotential, jobbmöjligheter och unika tillväxtchanser. Här finns framtiden. Vi socialdemokrater har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet lagt fram konkreta förslag på hur Sverige kan bygga ut den förnybara energin, som vindkraft, bioproducerad kraftvärme, sol- och vågkraft, för att nämna de nu viktigaste energislagen som har framtiden för sig. Minst 30 terawattimmar till 2020 och minst 55 terawattimmar till 2030 är fullt möjligt, samtidigt som vi energieffektiviserar kraftigt. Det är den svenska debatten. Men i vår omvärld reagerar nu regeringar med kraft mot bakgrund av vad som hände i Fukushima. Man ändrar sina kärnkraftsprogram. Man avvecklar kärnkraft. I Schweiz ska kärnkraften avskaffas till 2034, enligt den schweiziska regeringens beslut. Italien har nyligen genomfört en folkomröstning som stoppar all utbyggnad av kärnkraft. Det mest kraftfulla beslutet tog Tyskland för några veckor sedan när förbundskansler Angela Merkel sade att all kärnkraft ska vara avskaffad 2022. Socialdemokraterna och De gröna står självklart bakom detta beslut i den tyska riksdagen. Det har också kraftigt stöd från IG Metall och tyska LO. Det är inte så konstigt, eftersom den tyska regeringen nu återgår till det beslut som den tidigare socialdemokratiske förbundskanslern Gerhard Schröder tillsammans med De gröna beslutade redan 2000. Det beslutet gick ut på att industrin fick välja vilka reaktorer som skulle tas ur drift successivt fram till 2022. Nu kommer alltså Sveriges kanske viktigaste industri- och handelspartner att genomföra stora energiinvesteringar i förnybar energi. Det är inte så att Tyskland ska ersätta kärnkraften, som det har framställts i Sverige, med kolkraft, gaskraft och kärnkraft från Frankrike, utan beslutet bygger på en enorm energiomställning till förnybar energi och energieffektiviseringar. Tyskland kommer att bli motor i energiomställningen i Europa. Men den svenska regeringen är passiv och kritiserar det tyska beslutet i hårda ordalag. Jag har också uppfattat att mina borgerliga kolleger i näringsutskottet är av ungefär samma uppfattning. Om inte attityden ändras kommer Sverige nu att bli akterseglat. Inför dagens debatt har de borgerliga partierna i alla fall än så länge inte tagit intryck av kärnkraftsolyckan i Fukushima eller av kärnkraftsdebatten i andra länder. Man är glad över beslutet att kunna uppföra nya kärnkraftverk i Sverige och skriver följande i betänkandet: "Därmed skapades det förutsättningar för ett generationsskifte i det svenska kärnkraftsbeståndet." Vidare skriver man: "Utskottet kan inte se något behov av att nu ge Energimyndigheten ett särskilt uppdrag rörande förnybar energi utöver det arbete på området som ingår i myndighetens ordinarie verksamhet." Man är verkligen nöjd. Man lutar sig tillbaka. Det är helt otroligt. Någon vilja till förändring finns inte. Min fråga till de borgerliga blir därför: Hur många kärnkraftsolyckor krävs för att ni ska ändra inriktning av politiken? Det är redan så att Energimyndigheten i sin långtidsprognos spår elöverskott på uppemot 25 terawattimmar 2030 med nu kända planer. Det motsvarar nästan hälften av den kärnkraftsproducerade elen under föregående år. Till saken hör också att de i sina prognoser pekar på att nettoexporten i år kommer att ligga på 8 och nästa år kanske 10 terawattimmar. När vi ser detta, när vi vet att det är så, kommer naturligtvis debatten tillbaka för de borgerliga: Varför säger man nej till en blocköverskridande överläggning om hur vi ska kunna ställa om Sverige från kärnkraftselen? Man räknar med att kunna fortsätta att bygga ut kärnkraften i Sverige trots att frågorna kring hur vi ska göra med vårt avfall - det som är ett gemensamt ansvar - inte är lösta. SKB har redovisat att man har ett förslag på gång. Men det kommer att ta många år innan miljöprövningen är genomförd, och det kan bli ett slutligt förvarande av kärnkraftsavfallet i Forsmark. Det innebär sammantaget i Sverige i dag att kärnkraften inte har någon stark ställning, även om man med två rösters marginal under förra riksdagen lyckades driva igenom att det ska kunna byggas nya kärnkraftverk i Sverige. Men industrin tvekar, och jag förstår det. Man vill inte agera på så smal majoritet. Det är därför vi har räckt ut en hand till de borgerliga och sagt att vi bör ha överläggningar om att nå en bred överenskommelse kring kärnkraftens avveckling i Sverige och satsa brett på förnybar energi. Jag förstår fortfarande inte varför de borgerliga är så ängsliga över en sådan möjlighet, när man nu kan se att land efter land går i den riktningen.

Anf. 2 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Naturkatastrofen i Japan gav tiotusentals omkomna, hundratusentals hemlösa och enorma kostnader för egendom och samhälle. Ovanpå en fruktansvärd katastrof med jordbävning och tsunami drabbades Japan av en kärnkraftsolycka av sällan skådat slag. Vi läser inte längre så mycket om olyckorna i svenska tidningar, men det beror inte på något sätt på att krisen är över - tvärtom. Fortfarande utvidgas evakueringszonen, jordbruk och fiske har stoppats, och i hela Japan drabbas miljoner människor av elransoneringar. Varför? Jo, för att ett enda kraftverk miste kontakten med det externa elnätet och reservaggregaten slogs ut. Det var ett enda kraftverk, där tre kärnreaktorer har drabbats av härdsmälta och sprickor i inneslutningen, så att härdarna nu riskerar att vara på väg ned i marken och grundvattnet. Om detta skulle inträffa har vi hittills bara sett början på vad en reaktorolycka kan orsaka. Herr talman! Kärnkraftsolyckan i Fukushima har gett en smärtsam påminnelse om kärnkraftens säkerhetsrisker. Japan är ett högteknologiskt land, i flera avseenden mer avancerat än Sverige och flera andra europeiska länder. Den japanska kärnkraftsindustrin har likt kärnkraftsindustrin i alla länder och i alla tider lovat att en kärnkraftsolycka inte kan ske just i det egna landet. Men kärnkraftsolyckor sker. Det råder ingen tvekan om att det som hände och fortfarande händer i Fukushima kan hända även i Sverige och var som helst i världen där det finns kärnkraftverk. Självklart skulle de bakomliggande faktorerna här inte vara desamma som i Japan. Men det finns många fler faktorer än jordbävning som kan orsaka bortfall av kylning. Bortfall av kylning drabbade Forsmark 2006, och experter säger att vi var väldigt nära en allvarlig olycka. Kärnkraften kan aldrig vara helt säker. Med kärnkraft finns inget utrymme för det osannolika. Ett attentat, en cyberattack, en naturkatastrof eller mänskligt slarv får aldrig inträffa, eftersom konsekvenserna är alldeles för allvarliga. Det faktum att inget privat försäkringsbolag i världen vill försäkra kärnkraften talar sitt tydliga språk om kärnkraftens säkerhetsrisker. Förutsättningen för kärnkraft i Sverige är att staten och därmed medborgarna är beredda att agera försäkringsbolag och ta riskerna. De svenska kärnkraftverken är gamla. Mot bakgrund av vad som har hänt i Fukushima vill Miljöpartiet genomföra ett tillfälligt stopp av de fyra äldsta reaktorerna i Sverige för omfattande säkerhetsundersökningar. Sedan katastrofen i Japan den 11 mars har mycket skett runt om i världen. Ett stort antal länder har nu omprövat kärnkraften. Japan har deklarerat att återuppbyggnaden ska ske med förnybar energi, eftersom kärnkraften aldrig kan vara helt säker. Tyskland har beslutat att landets kärnkraft ska vara helt avvecklad inom tio år. Schweiz, Kina, Storbritannien, Israel, Thailand, Filippinerna, Indonesien och många fler har nu omprövat kärnkraften. I den italienska folkomröstningen för en vecka sedan visade italienarna med enorm tydlighet att man inte vill ha ny kärnkraft. Den svenska ståndpunkten att tillåta ny kärnkraft blir alltmer extrem i ett internationellt perspektiv. Globalt har förtroendet för kärnkraften rasat genom golvet. Kärnkraft är i dag det minst populära energislaget av alla. Till och med kolkraft har högre anseende i världen. Bara en sak är säker med kärnkraften: att den inte behövs i ett framtida svenskt energisystem. Sverige kommer av allt att döma att ha ett stort överskott av el så långt in i framtiden man vågar göra prognoser, för närvarande till 2030. Regeringen vill använda detta elöverskott för att sälja kärnkraftsel till andra länder, som inte själva vill ha reaktorer. Man vill göra Sverige till en kärnkraftspark åt andra länder. Tvärtemot vad som ibland sägs skulle kärnkraft inte leda till minskade utsläpp av växthusgaser. Europa har ett utsläppstak och ett handelssystem för utsläppsrätter som gör att utsläppen inte kan öka. Miljöpartiet anser att elöverskottet i stället ska användas till att stänga de farligaste reaktorerna, med början redan denna mandatperiod. Vi föreslår att de två reaktorer som vid undersökningarna anses vara farligast stängs för gott. Vi anser också att effekthöjningar i befintliga reaktorer ska avvisas av säkerhetsskäl. Det överskott av el som förutses kan bli betydligt större med fler politiska åtgärder. Genom effektivisering av elanvändningen och en påskyndad takt i utbyggnaden av förnybara energikällor kan överskottet bli betydligt större än vad Energimyndigheten förutspår i dag. Vi har tidigare lämnat en rad förslag på hur detta kan gå till. Vi föreslår i den motion som nu debatteras att Energimyndigheten ges i uppdrag att ta fram en plan för hur Sverige kan ha hundra procent förnybar energi. Miljöpartiet vill även ändra ansvarsreglerna vid en olycka, så att ägaren får ett verkligt obegränsat ansvar genom ett så kallat ansvarsgenombrott. Det skulle leda till att den verkliga ägaren får bära den fulla kostnaden vid en eventuell olycka. Under det missvisande begreppet "obegränsat ansvar" har regeringen begränsat ägarnas ekonomiska ansvar vid en olycka. Det innebär en subvention av kärnkraften. Sverige bedöms ha bättre geografiska förutsättningar för hundra procent förnybar energi än flertalet länder. Att den svenska regeringen vill tillåta ny kärnkraft baseras därmed inte på faktiska möjligheter utan på en politisk låsning. Det beslut regeringen fattade för ett år sedan har gjort kärnkraften till en bromskloss i utbyggnaden av förnybar energi. Genom oklara besked om vilket energislag man vill se i framtiden sänder regeringen helt fel signaler till elproducenter, industri och konsumenter. Det skapar en passivitet som kommer att kosta Sverige tid. Senast i går besökte jag solcellsföretaget Swemodule i Arvika, som i dag uteslutande exporterar sina solpaneler därför att de säger att det inte finns någon hemmamarknad. Många företag inom sektorn vittnar om att de inte vågar storsatsa eftersom deras investeringar riskerar att bli olönsamma om kärnkraften fortsätter att ges stöd. Professor Ulrich Beck vid London School of Economics, som har suttit i den tyska kommission som utredde kärnkraftens framtid, säger att det tyska avvecklingsbeslutet grundar sig på sunt ekonomiskt tänkande. Kärnkraften blir allt dyrare, medan förnybara energikällor blir allt billigare. Vad som kommer att vinna är självklart, men den regering som lämnar alla dörrar öppna - som den svenska - kommer aldrig att få se några stora investeringar i förnybar energiteknik. Som syn för sägen kan vi nu se att aktiekurser för företag som utvecklar förnybar energi rusar i höjden efter några svåra år. Efter de tyska, schweiziska, italienska och japanska besluten har marknaden för förnybar energi exploderat. Senast häromdagen köpte oljejätten Total ett amerikanskt solcellsföretag, Sun Power, för astronomiska 8 miljarder kronor. De gjorde det därför att de tror på förnybar energi. Herr talman! Miljöpartiet har i den motion som i dag debatteras kommit med sju konkreta förslag för att ge högre säkerhet i svenska kärnkraftsreaktorer. Det handlar bland annat om säkerhetsundersökningar, att stoppa effekthöjningar och att ändra ansvarsreglerna vid olycka. Men eftersom kärnkraften aldrig kan vara helt säker är det enda säkra att ha en avvecklingsplan för kärnkraften. Vi föreslår i vår motion att Energimyndigheten ska ta fram en plan för hundra procent förnybar energi. Till slut handlar energifrågan om ifall Sverige ska satsa på den energikälla som resten av världen nu ratar eller den energi som byggs ut i resten av världen. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 3. I detta anförande instämde Jan Lindholm (MP).

Anf. 3 Kent Persson (V)

Herr talman! För ett år sedan beslutade riksdagen att tio nya kärnreaktorer kan byggas om det sker på kommersiella grunder. Det innebär att förbudet mot att uppföra nya reaktorer i Sverige avskaffades. Man sade i det här beslutet att inga subventioner, varken direkta eller indirekta, skulle få tillkomma vid uppförande av tio nya reaktorer. Det var förutsättningen för att Centerpartiets ledamöter skulle rösta för den proposition som låg på riksdagens bord. Fast vad det här med subventioner innebär är det fortfarande ingen som vet. Fortfarande ett år efter beslutet i riksdagen har riksdagens ledamöter inte fått veta vad beslutet om subventioner innebär. Jag tycker faktiskt, herr talman, att det är skandalöst dåligt hanterat. Detta var ett beslut som fattades med två rösters övervikt, och ännu har vi inte fått veta vad som menas med subventioner. Regeringen vill inte bara tillåta nybyggnation av kärnkraft. Man tog också bort den så kallade avvecklingslagen, som har gjort det möjligt för riksdagen och regeringen att till exempel fatta beslut om att ersätta kärnreaktorer med miljövänlig energi, vilket vi har gjort tidigare när det gällde Barsebäck. Centerpartiet var med i den uppgörelsen tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Det hedrar dem. Varför? kan man fråga sig. Alternativ finns ju redan. Regeringens energipolitik öppnar tyvärr för en fortsatt satsning på kärnkraften, detta trots Harrisburg 1979, Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011. Hur många kärnkraftsolyckor behövs det för att regeringen ska vakna upp och se att detta är en energikälla som inte hör framtiden till? Det är en fråga som de borgerliga ledamöterna bör besvara. Till det ska vi lägga alla incidenter som har inträffat och inträffar i de svenska kärnreaktorerna, framför allt de senaste fem åren då det varit mer eller mindre allvarliga incidenter. Jag frågar mig många gånger: Vad är det för grund man har vilat på när man har tagit det här beslutet om att kärnkraftverk ska kunna ersättas? Man skulle kunna förklara regeringens politik - eller ska vi kalla det för Centerpartiets inställning? - på följande sätt: Kärnkraften är en parentes i Sveriges energihistoria. Energiöverenskommelsen innebär att Sveriges beroende av kärnkraft för elproduktion ska minska till förmån för en kraftig utbyggnad av förnybar elproduktion från främst vind- och biokraft. Det här har jag hört väldigt många ledande politiker inom framför allt Centerpartiet säga. Däremot har jag aldrig hört någon av de övriga borgerliga företrädarna hävda den ståndpunkten - aldrig någonsin. Men i den proposition som låg på riksdagens bord för ett år sedan, den som låg till grund för det förslag som en majoritet av kammarens ledamöter röstade för, står det följande: Att genomföra en generationsväxling i det svenska kärnkraftsbeståndet innebär att kärnkraften kommer att vara en viktig energikälla under överskådlig tid. Så stod det i underlaget till beslut. Under överskådlig tid - vad menas med det? Maud Olofsson sade: Jag får leva med det här. Ja, det här är en politik som innebär att kärnkraften kommer att vara kvar i Sverige i minst 100 år till. Det är min övertygelse. Vänsterpartiets linje innebär att kärnkraften ska avvecklas. Den är likadan som Miljöpartiets och Socialdemokraternas. Vi har tidigare presenterat en energiöverenskommelse. Det finns frågor som fortfarande inte är lösta. Slutförvarsfrågan är ännu inte löst. Var ska vi göra av det radioaktiva avfallet? Kärnkraften är en storskalig lösning som innebär att vi blir oerhört sårbara om en allvarlig händelse inträffar. Och vi lägger över ansvaret på kommande generationer att ta hand om ett radioaktivt avfall. Det handlar inte om 100 år eller 200 år, utan det handlar om tusentals år framöver. Hur ser då den svenska kärnkraften ut i dag? Jag gick in på ett av våra stora kraftbolags hemsida. Det står så här: Kärnkraften är driftsäker, effektiv och kostnadseffektiv. Det är väl ett häftigt påstående? Vad har hänt med den svenska kärnkraften under de senaste fem åren, mellan 2006 och 2010? Vänsterpartiet har låtit riksdagens utredningstjänst titta närmare på det här. Jag ska inte gå igenom hela den rapporten, men det står i alla fall följande: För perioden 2006-2010 var de oplanerade produktionsbortfallen större än de planerade hos de svenska kärnkraftverken. Förra veckan använde jag ett citat. Det går som tåget, sade jag. I det här fallet innebär det att det inte går alls. De står stilla, helt enkelt, inte på grund av planerade stopp för underhåll, som görs varje år, utan på grund av att det händer saker och ting som man inte har planerat som gör att man måste stoppa det här, alltså snabbstoppa. Vid varje snabbstopp är det kritiskt. Man utsätter reaktorerna för väldiga påfrestningar vid de här tillfällena. Vi kan titta specifikt på Vattenfall. Då kan vi konstatera att deras nio kärnkraftsreaktorer i Tyskland och Sverige har den sämsta tillgängligheten i hela Europa, med 55 procents drifttid. Går det då att avveckla kärnkraft i den takt som det påstås i motionen från Miljöpartiet, alltså med två reaktorer under innevarande mandatperiod? Det är en berättigad fråga, tycker jag. Enligt Energimyndigheten kommer vi inom de närmaste två åren att ha ett stort överskott som skulle kunna innebära att vi kan avveckla två reaktorer. Vi kan dra ut den här tiden till 2030. Då kommer vi att ha ett enormt stort överskott med den politik som regeringen har slagit fast. Då har det liksom inte tagits hänsyn till vilka möjligheter vi har att ersätta kärnkraften med förnybar energi och energieffektivisering. Den politik som Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har presenterat visar på vilka möjligheter vi har att bygga ut den förnybara energin och framför allt energieffektivisera, vilket skulle innebära att överskottet skulle vara än större. Man kan ställa sig frågan: Vad ska vi använda överskottet till? Ja, inte ska vi sälja det i första hand, utan vi ska avveckla kärnkraften och den fossila energi som vi fortfarande har kvar. Men jag menar att vi har större möjligheter än så. Energieffektivisering är något som regeringen pratar väldigt mycket om, men man gör väldigt lite. Därför är det glädjande att EU nu har antagit ett nytt direktiv. Den 16 juni presenterar man ett energieffektiviseringsdirektiv inom ramen för ekodesigndirektivet, ett direktiv som säger att elmotorer ska effektiviseras med 135 terawattimmar fram till 2020. Siffran kanske inte säger så mycket. Men Sveriges samlade elproduktion 2007 var 132 terawattimmar. Det kanske inte heller säger så mycket. Men dessa 135 terawattimmar motsvarar energikonsumtionen hos 32 miljoner hushåll eller kraftproduktionen hos 22 kärnkraftsreaktorer per år. Herr talman! Det finns en enorm potential för att energieffektivisera om vi har en politik som leder framåt. Men den här regeringen har lagt över till marknaden att slå fast vilken energipolitik vi ska ha. Man säger så här: Om marknaden anser att det finns ekonomi ska vi också kunna utveckla och bygga nya kärnkraftverk. Regeringen har lagt sig helt platt. Man har inga ambitioner. Man lägger över till marknaden att avgöra om kärnkraften ska byggas ut eller inte, när vi borde ha en regering som klart och tydligt talar om åt vilket håll vi ska styra. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har visat klart och tydligt att vi har en kompass och en karta. Vi har riktningen klar. Men ni är ute på ett stormande hav utan kompass och karta och låter det guppa vind för våg. Det är en farlig politik. Herr talman! Det finns en enorm potential för att spara och hushålla med energi. Därför är det tyska beslutet ett föredöme. Inte nog med att de ska avveckla kärnkraften - de ska ersätta den med en kraftig utbyggnad av den förnybara energin och energieffektivisering. Dessutom är de klara och tydliga med att 2020-målet ligger fast. Det finns ingen anledning att tro att de inte kommer att lyckas med detta. Det här innebär ett industriellt språng, enligt IG Metall i Tyskland. De ser möjligheter. I Sverige blundar man och ser det som ett hot. Herr talman! Jag är övertygad om att en avveckling av kärnkraften inte bara är nödvändig utan också kommer att kunna öppna dörrar till en ny industriell utveckling i Sverige. Sumpa inte den chansen! Med detta yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 3.

Anf. 4 Mats Odell (KD)

Herr talman! En "händelse av större vikt" är skälet till att Miljöpartiet väckt den motion vi i dag ska ta ställning till. Att händelsen är av större vikt är ingen överdrift med tanke på vad som verkligen inträffade den 11 mars. Utgångspunkten är en av historiens värsta jordbävningar. Den hade sitt centrum nordost om den japanska huvudön Honshu. Skalvet mätte över 9 på Richterskalan. Det gav upphov till en tsunami som efter någon timme nådde land med en våghöjd på 14 meter. Minst 17 000 människor omkom och en miljon hem raserades. Ingen har dock hittills mig veterligen avlidit på grund av strålskador. I Fukushima var tre av sex kärnreaktorer i full drift då jordbävningen inträffade. Direkt efter jordbävningen snabbstoppades automatiskt alla kärnkraftverk i Japan. Elförsörjningen till kärnkraftverken säkrades genom att verkens stora dieselaggregat för elproduktion startades. Det skedde också i Fukushima. I anläggningens tredje verk hade emellertid kylvattenrören skadats av jordbävningen, varför kylningen inte kom i gång. Den skyddande vallen på fem meter förslog inte mot de jättelika vågor som sköljde in och slog ut dieselaggregaten. De stora elbatterier som i det läget kopplades in klarade nödkylsystemet med elström under de nio första timmarna. Det räckte inte för att få fram el på alternativa vägar. Den frågan löstes senare med mobila dieselgeneratorer monterade på lastbilar. Sådana kommer för övrigt, herr talman, att finnas på säkert avstånd från varje tänkbar tsunami i framtiden. Detta är kanske något för oss att ta efter? Men i Fukushima upphörde alltså kylningen, och härden förlorade sitt vattenskydd. Bränslekapslingen skadades, och även andra barriärer tog allvarlig skada. Det blev en partiell härdsmälta. Till skillnad mot vad som hände i Harrisburg 1979 brände bränslet hål i reaktortanken med utsläpp av radioaktivitet i inneslutningen som följd. Enligt expertkommentarer bedöms de radioaktiva utsläpp som förekommit vara i storleksordningen 10 procent av de utsläpp som uppstod vid kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Jag har också sett uppgifter om större utsläpp än så. Herr talman! Här tycker jag ändå att frågan är vad vi kan lära för att förbättra säkerheten vid våra kärnkraftsreaktorer i dag och i framtiden. Regeringen har inlett arbetet och givit Strålsäkerhetsmyndigheten nya uppdrag. Senast den 15 december ska den ge en samlad redovisning av alla de stresstester som kommer att genomföras i år. Det ska ske med utgångspunkt från de gemensamma riktlinjer som beslutats inom Europeiska unionen. En slutredovisning av detta väntas senast den 31 oktober nästa år. Mitt intryck är ändå att Miljöpartiet tycks vara mindre intresserat av vad som kan läras och mer av hur katastrofen ska kunna skrämma folk att ansluta sig till den avvecklingslinje som partiet drivit ända sedan sin tillkomst 1981. Bland de sju tillkännagivanden som Miljöpartiet begärt kan nämnas att de fyra äldsta reaktorerna ska stoppas omedelbart - det är väl i dag, antar jag, efter att klubban skulle ha fallit till partiets förmån - för säkerhetsundersökningar och att två av dessa sedan ska stängas för gott. Det är en ganska fantastisk princip. Oavsett hur det går i stresstesterna skulle de alltså stängas. Tänk om den logiken skulle tillämpas i skolan eller vid universiteten! Två av er fyra som ska tentera kommer att kuggas oavsett hur bra ni klarar proven! Herr talman! Jag yrkar avslag på samtliga begärda sju tillkännagivanden i den miljöpartistiska motionen. Lyckligtvis har Socialdemokraterna, under vars politiska ledning merparten av svensk kärnkraft kommit till, insett det orimliga i att utan vidare stänga säkra reaktorer innan den baskraften kan ersättas. Att realismen hos de en gång pragmatiska Socialdemokraterna ändå är begränsad tar sig en rad uttryck när de instämmer med Miljöpartiet och Vänsterpartiet i kravet att Energimyndigheten ska ta fram en plan för 100 procent förnybar energi i Sverige. Kostnaden spelar här uppenbarligen ingen som helst roll. De tre partierna vill nu bryta upp regeringens och riksdagens beslut som gör det möjligt att ersätta de befintliga åldrande tio reaktorerna med lika många nya, säkrare och effektivare. De rödgröna anför att redan möjligheten att uppföra nya reaktorer i Sverige skulle utgöra ett "hinder för utvecklingen av teknik för effektivisering och utbyggnad av förnybara energikällor". Herr talman! Vi subventionerar förnybar elproduktion, medan vi beskattar kärnkraft och inte tillåter några som helst subventioner av kärnkraften. Subventionerna till det förnybara betalas av elkonsumenterna genom elräkningarna med 5-6 öre per kilowattimme, ibland till och med 7, medan kärnkraften belastas med bland annat effektskatt som inbringar flera miljarder kronor per år till statskassan. Ändå kan ni inte tänka er att tillåta konkurrens. Jag frågar stillsamt: Varför? Självklart är säkerheten i reaktorerna det primära. För att bedöma den krävs det kunskap, inte enbart gälla varningsrop. Det krävs kunskap för att bedöma den säkerheten. Minns hur det gick efter folkomröstningen 1980! Då beslöt riksdagen att avveckla all kärnkraft till 2010. Ja, 2010 var förra året. Till dess skulle vi ha stängt av hälften av vår elproduktion. Men beslutet sköts upp på obestämd tid av en S-regering med stöd av Centern och Vänstern. Man hade helt enkelt inte klarat av att ersätta befintlig kärnkraft med förnybar energi. Hur tror ni det hade gått för vår ekonomi - jag tänker både på den individuella, för hushållen, och den nationella, för folkhushållet Sverige - om vi verkligen hade fullföljt beslutet att helt avveckla hälften av vår energiproduktion till fjolåret? Det känns ibland när jag lyssnar på mina kolleger här som om de helt har glömt bort hur det var förra vintern och vintern dessförinnan, när bara ett par aggregat stod avstängda under ett antal veckor. Jag minns vad det innebar för hushållens elräkningar, vad det innebar för svensk industri och för svensk konkurrenskraft med bara två aggregat tillfälligt avstängda. Det ramaskri som i alla fall fortfarande ringer i mina öron tror jag kommer att te sig som en viskning vid jämförelse med vad som väntar om Miljöpartiet skulle få sin vilja fram med ett snabbstopp av fyra reaktorer ovanpå de sju som nu ska stängas i Tyskland. Det bortfall av effekt och kapacitet som det innebär och vad det kommer att innebära för svenska hushåll och för svenska företag tycker jag att ni borde fundera på en stund. De här veckorna när svensk kärnkraft stod still var det för övrigt så kallt att också mycket av vindkraften stod still. En hel del vindkraftverk var nedisade under den perioden. Det här är en ekvation som man faktiskt behöver tänka igenom innan man driver kraven på det här sättet. Att ta bort fyra reaktorer, som nu föreslås av Miljöpartiet, betyder ett produktionstapp på 25 terawattimmar per år. Att ersätta det med vindkraft, som står still ganska mycket när det inte blåser, när de är nedisade eller när det är för kallt, skulle kräva tre gånger så mycket effekt, alltså 9 000 megawatt skulle behöva installeras av förnybar energi för att ersätta den kärnkraft som nu föreslås tas bort. Kostnaden, om någon är intresserad av den, är ca 130 miljarder kronor. Om man bara stänger två, som Miljöpartiet säger, är det ungefär hälften. Vem ska betala det? Det är svenska folket. Det är svenska pensionärer, barnfamiljer och alla andra som ska ta den notan på sina elräkningar. Fundera på det en stund! Företag och privatpersoner i Sverige är så beroende av elektricitet att priserna måste stiga mycket högt över dagens nivå för att efterfrågan ska sjunka ned till den nivå där det skulle erbjudas elektricitet. Visst, i ett längre perspektiv skulle det bli ett bortfall, helt enkelt därför att vi skulle slå ut mycket av svensk basindustri. Jag ber Lars Johansson fundera lite grann på var svensk basindustri, som är elintensiv, finns. Det är i områden där Socialdemokraterna sedan decennier, snart sekler, har haft makten. Jag tycker att man ska tänka igenom vilka effekter det här får i realiteten ute i de svenska bygderna. Sverige kan inte, herr talman, avstå från kärnkraft av flera viktiga skäl. För det första har vi miljön och kampen mot växthuseffekten. För det andra har vi ett ökande elbehov. Informationsteknologins explosion kräver mer och mer elektricitet. Molntjänsterna, som alla talar om, kommer att kräva massvis med ny elektricitet. Ambitionen att ersätta en fossildriven fordonsflotta med el skulle bara det kräva väldigt mycket ny elektricitet. För det tredje måste basindustrin få el till konkurrenskraftiga priser om den ska kunna fortsätta att utvecklas och ge sysselsättning ute i landets olika delar. Till sist: Ett förnyat avvecklingshot mot den svenska kärnkraften skulle en gång till leda till en kompetensnedbrytning inom kärntekniken. Den nedbrytning som uppstod efter folkomröstningen och det så kallade tankeförbudet är nog den största säkerhetsrisken. Vi får inte låta det ske igen. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

Anf. 5 Lars Johansson (S)

Herr talman! Jag vill bara komplettera mitt anförande med att yrka bifall till reservation 2 och reservation 3. Mats Odell som är ordförande i näringsutskottet måste ändå följa vad som sker inom industripolitiken i andra länder. Därför tycker jag att det är väldigt förvånande att han så enkelt går förbi det stora beslut som Tyskland har tagit och som kommer att ha oerhört stor betydelse för energiomställningen i hela Europa. Vi vet sedan gammalt att Tyskland med 80 miljoner människor är en väldigt stark industrimotor i Europa. De har också visat i historien att när de bestämmer sig för att genomföra någonting gör de det med väldig kraft. Jag har kunnat notera att den tyska miljöministern har sagt att de kommer att satsa väldigt mycket, både från förbundsregeringen och från delstatsregeringar. Man räknar också med att ett stort privat kapital kommer att gå in för att öka insatserna när det gäller att få fram förnybar energi i Tyskland. Hittills har jag inga uppgifter på helheten, men jag har uppgifter på att man bland annat avser att satsa 5 miljarder euro på nya vindkraftsparker, för att ta ett konkret exempel. Det är klart att här sker väldigt mycket. Då är nästa fråga: Vad gör svensk industri och vad gör den svenska regeringen? Vad för den svenska regeringen för politik när det gäller att utveckla den förnybara energin och se möjligheterna att i samverkan med tysk industri utveckla det förnybara i Sverige? Min fråga är därför till Mats Odell: Vad tänker Mats Odell ta för initiativ som ordförande i näringsutskottet för att hänga på den tyska utvecklingen?

Anf. 6 Mats Odell (KD)

Herr talman! Jag tycker att Lars Johansson använder djärva formuleringar när han säger att Tyskland med stor kraft genomför det man har beslutat sig för. Där kan tankarna kanske gå åt lite olika håll. I det här fallet måste jag ändå säga att jag tror att Lars Johansson har rätt. Det här kommer att ha stor betydelse, men inte enbart för elproduktionen utan också för miljön. Låt mig återge en uppgift ur Financial Times som skriver att Deutsche Bank har räknat på det här och kommit fram till att utsläppen för landets energisektor kommer att öka med 370 miljoner ton koldioxid mellan 2011 och 2020. Förra året uppgick de utsläppen till 309 miljoner ton. Har Lars Johansson över huvud taget reflekterat över detta? Vad innebär det? Koldioxidutsläpp är ju en global problematik. Här i Sverige har vi skyhöga priser på elektricitet för att hålla nere de svenska koldioxidutsläppen. Vi har jättehöga bränsleskatter för våra medborgare och för våra företag som åker på våra vägar för att hålla nere koldioxidutsläppen. Men här är man beredd att ta mer än en fördubbling av koldioxidutsläppen som ett föredöme. Lars Johansson nämner inte det med ett ord. Har miljön plötsligt blivit så helt ointressant för Socialdemokraterna att man nu tar de tyska koldioxidutsläppen, som enligt Deutsche Banks studie mer än fördubblas, som exempel? Jag tycker ändå att Lars Johansson borde fundera lite på det. Har det inte över huvud taget funnits med i de här kalkylerna?

Anf. 7 Lars Johansson (S)

Herr talman! Det finns alltid de som reagerar på beslut och som gärna ser att det finns andra argument som gör att de slipper medverka till energiförnyelse i Tyskland. Jag utgår från att den kommission som den borgerliga regeringen i Tyskland hade tillsatt innan och som tog fram ett underlag för den tyska regeringens beslut om hur man skulle kunna gå från att vara kärnkraftsberoende till att satsa stort på energieffektivisering och arbeta fram förnybar energi är det faktaunderlag som man ska utgå från i den tyska debatten. Det är precis vad alla partier i den tyska riksdagen gör. När Mats Odell ställer sig över alla politiska partier i Tyskland och säger att de har fel, genom att hävda att enskilda tidningsartiklar har rätt, går man långt. Det är precis i linje med vad miljöministern har gjort tidigare. Det är påståenden om att det ska bli fransk kärnkraftsel och kolkraft i stället, och så vidare. Ni har fel utgångspunkt. Ni måste inse att det sker någonting nytt. Ta till er det nya. Vi har det som för tio år sedan förhandlades fram mellan socialdemokraterna och de gröna i den dåvarande tyska regeringen, under Gerhard Schröders tid. Industrin har haft alla möjligheter under de tio elva år som har gått sedan dess att se på alternativen. Jag har noterat att tyska företag har varit i Sverige och hämtat kunskap. Solibro AB i Uppsala som sysslade med solenergi är nu ett tyskt företag med över 500 anställda. Man har kommit mycket längre när det gäller solenergifrågorna i Tyskland än i Sverige. Lyssna in vad som sker i omvärlden i stället för att bara kritisera.

Anf. 8 Mats Odell (KD)

Herr talman! Jag tror att vi har mycket att lära av Tyskland. Det kommer att sätta i gång med detta. Det vi inte har sett än är hur mycket mer koldioxid som släpps ut. Det påverkar globalt. Det tycks Lars Johansson bagatellisera. Han väger inte in problemet. Det känns lite främmande. Likaså har han ingen tanke om vad kostnaderna skulle bli för svenska hushåll. Hur mycket mer skulle elräkningen kosta för ett pensionärspar som lyckas bo kvar i sin villa? Hur mycket blir det för en barnfamilj? Hur mycket blir det för industrin i Sverige, som kämpar i stenhård konkurrens med de ökande kostnaderna för den gigantiska utbyggnaden - som ska subventionernas? Här är det inte fråga om subvention eller inte, utan här är man beredd att lägga på precis hur mycket som helst. Lars Johansson efterfrågar inte ens vad detta skulle kosta. Att genomföra Miljöpartiets program skulle kosta ungefär 130 miljarder kronor för alla fyra reaktorerna. Två skulle kosta ungefär hälften. Vad skulle Socialdemokraternas förslag kosta, att göra sig av med all kärnkraft, och ersätta den med en subventionerad förnybar energi, som kommer att kräva reglerkraft i minst samma omfattning, som kommer att kräva en baskraft som fungerar även när det inte blåser eller när det är för kallt? Där tycker jag att Socialdemokraterna är svaret skyldiga. Det gläder mig att Lars Johansson är tillbaka vid att vi borde förhandla om sakerna. Ingen är mer inriktad på det än jag. Som näringsutskottets ordförande är jag beredd att när som helst börja diskutera frågorna. Men ska förutsättningen vara att vi ska stänga all svensk kärnkraft? Det har vi prövat en gång. Det gick inte den gången. Ingenting av det vi nu ser talar för att det skulle fungera igen med ett grönt folkhem. Det blir svårt att klara av det. Det finns ingenting som talar för att vi kan fortsätta att vara ett industriland som klarar den allt tuffare konkurrensen omkring oss.

Anf. 9 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Jag konstaterar att kärnkraftsdebatten i Sverige skiljer sig enormt från den debatt som sker i de flesta länder efter olyckan i Fukushima. Det förvånar mig hur den svenska regeringen kan dra helt andra slutsatser om framtidspotentialen för kärnkraft respektive de förnybara energislagen. Det står i utskottets betänkande att olyckan i Japan inte bör tas till intäkt för ett närmast panikartat beslut om en radikal förändring av energipolitikens inriktning. "Panikartat beslut" använder man som begrepp. De flesta länder i Europa fattar ett rationellt beslut att gå steget från kärnkraften till förnybart. Det är det mest rationella. Jag är nyfiken på vilket underlag eller vilken information den svenska regeringen sitter på som inte övriga regeringar har, som har fattat beslut om att avskaffa kärnkraften. Det tyska beslutet baseras på, enligt Ulrich Beck som själv har deltagit i utvärderingen, sunt ekonomiskt tänkande. Jag tycker inte att det är helt seriöst med Mats Odells hemmasnickrade beräkningar av vad som kommer att ske vid en omställning när de länder som tar steget räknar med att det är det mest ekonomiskt lönsamma och framtidsinriktade för deras länder. Vad vi nu ser efter dessa beslut att ta steget från kärnkraften är att aktiekurserna på förnybart stiger enormt. Vi vet att det är mycket dyrare att bygga ny kärnkraft i världen än att bygga nytt förnybart. Det är ren skrämselpropaganda att säga att det skulle kosta Sverige, svenska skattebetalare och svenska elkonsumenter pengar att ställa om. Det är snarare tvärtom. Det är det förnybara som i dag är mest konkurrenskraftigt, och kärnkraften i Sverige fungerar som en bromskloss.

Anf. 10 Mats Odell (KD)

Herr talman! Det är ett intressant inlägg. Det är lite förbryllande att det inte kommer att kosta något, men börskurserna stiger som raketer för de bolag som ska få jobba med detta. Sug på det en stund! Vad är det för rationalitet? Vi har en svensk säkerhetskultur. Den myndighet som har ett oerhört kraftfullt uppdrag att bevaka frågan har befogenhet att när som helst stänga av de aggregat och verksamheter som inte uppfyller de mycket stränga kraven. Nu ska stresstesterna genomföras. De ska redovisas, och det ska dras slutsatser. Det är symbolhandlingar när Miljöpartiet föreslår att fyra aggregat ska stängas av och sedan på förhand veta att två av dem, oberoende av hur de klarar sig, ska stängas. Kan Lise Nordin förklara logiken i detta? Ta en stund och försök att förklara för oss vad det är för logik att säga att fyra ska kontrolleras men att två aldrig kommer att få starta, hur bra de än är. Det är lite svårt att förklara. Jag vill också ha en förklaring till vad Lise Nordin sade i sitt inledningsanförande, nämligen att Kina har omprövat sin syn på kärnkraften. 30 aggregat är under byggnation och beslutade i Kina, och en lång rad ytterligare är på gång. Det skulle vara spännande om Lise Nordin kunde berätta vad det är information hon har. För övrigt har Kina startat ungefär ett nytt kolkraftverk per vecka under senare år. Det skulle vara spännande att höra mer om det.

Anf. 11 Lise Nordin (MP)

Herr talman! IAEA, FN:s atomenergiorgan, redovisar varje år hur utvecklingen ser ut. Siffrorna har visat ända sedan 2004 att det avvecklas fler kärnkraftsreaktorer i världen än det byggs nya. Vad som händer runt om i världen är tydligt. Det finns en tydlig trend. Mats Odell säger att det finns inga subventioner till kärnkraften. Jag vill då för kammaren påpeka vad som står i betänkandet om obegränsat ansvar. Det sägs i debatten att kärnkraften ska stå för sina egna kostnader, men vi kan läsa i det underlag vi i dag debatterar för det första att det obegränsade ansvaret inte innebär att anläggningshavarens ägarbolag åläggs en skyldighet att betala ersättning, för det andra att ett obegränsat skadeståndsansvar inte är någon garanti för att de skadelidande alltid kan få full täckning för sina skador och för det tredje att det så kallade obegränsade ansvaret begränsas till 12 miljarder kronor. Det står klart att det är staten som får stå som ekonomisk garant om Sverige ska ha kärnkraft. De elcertifikat som Mats Odell nämnde ger ett visst stöd för den förnybara utvecklingen, men de summor det handlar om som går in i direkt stöd till kärnkraften är enormt mycket större. Utifrån rent ekonomiska grunder vore det mycket stabilare och långsiktigare för Sverige att satsa på förnybart än på kärnkraft. Vi vet att all kärnkraft innebär säkerhetsrisker. Därför är Miljöpartiets linje tydlig att successivt avveckla kärnkraften. Vi anser att det finns utrymme redan den här mandatperioden att avveckla två av de tio reaktorer som finns i Sverige. De stresstester som har utlysts kommer enbart att studera naturkatastrofer. Det finns en stor risk för att dessa stresstester kommer att användas som en ursäkt för kärnkraftsindustrin att säga att kärnkraften har prövats. Fredrik Reinfeldt har tidigare uttalat att dessa stresstester bör innefatta fler aspekter, men det ser inte ut att bli så nu. Det är intressant att höra vilken bedömning Mats Odell gör av att stresstesterna kan garantera svenska folket en säker kärnkraft.

Anf. 12 Mats Odell (KD)

Herr talman! Stresstesterna och säkerhetstesterna av de svenska aggregaten vilar i trygga händer hos vår myndighet. De ska också titta på alla de stresstester som genomförs och ska utvärdera dem. De ska redovisa detta på ett bra sätt. Det tror jag kommer att kunna ligga till grund för en saklig debatt om detta. I dag rör vi oss på en sorts skrämselnivå utan att ha fakta. Vilka brister finns det? Vad kan åtgärdas? Går det inte att åtgärda ska stängning ske. Det råder väl ingen tvekan om att den nya, tredje, generationens kärnkraftverk - för att inte tala om fjärde generationen; där forskas det bland annat på Uppsala universitet - innebär helt nya möjligheter i form av säkerhet, effektivitet och en mindre bränsleåtgång. Jag tycker att man måste vara öppen för att ta till sig sådant och utvärdera det. Om man har den närmast metafysiska uppfattningen att allt i detta avseende är förknippat med sådana risker att vi över huvud taget inte ska befatta oss med det här är det, tycker jag, ett omodernt tänkande. Det görs en stor poäng av att vi kommer att ha överskott på el. Både Lars Johansson och Lise Nordin talar om detta. Men är det här ett problem för folkhushållet i Sverige? Vi har ju också överskott på lastbilar. Vi exporterar lastbilar, och kullager exporterar vi. Det går tydligen bra. Men att exportera koldioxidfri elektricitet till våra grannländer som badar i kolkraft och rysk gas är tydligen fult, så det ska de fortsätta med. I Tyskland ska de nu, som sagt, fördubbla sina koldioxidutsläpp. Det hade varit bra om de hade kunnat köpa koldioxidfri el från Sverige. Under senare tid har vi haft en stor import av elektricitet. Detta är ett faktum som vi också måste väga in i den debatten.

Anf. 13 Kent Persson (V)

Herr talman! Först vill jag rikta ett tack till Mats Odell. Det är väl ändå så att varje land måste ta ansvar för sin energiförsörjning - det är väl ändå grunden. Dessutom innebär inte det tyska beslutet att de ska fördubbla utsläppen av koldioxid. Där tycker jag att den tyska regeringen har varit oerhört tydlig. Målen ligger kvar, och de ska klara avvecklingen med hjälp av en kraftig satsning på förnybar energi och på energieffektivisering. Men jag tänkte ställa en fråga till Mats Odell: Vad händer i Sverige om marknaden inte ser att det kan byggas ny kärnkraft på kommersiell grund? Det är ju vad riksdagen beslutat. Men hur blir det om det inte kommer att kunna byggas på kommersiell grund? Citybank har avrått sina investerare från att satsa på kärnkraft på grund av riskerna och på grund av att det är för dyrt. Dessutom har Vattenfalls vd Øystein Løseth på en direkt fråga svarat: Det finns en uppenbar risk att investeringar i kärnkraft kommer att tränga undan satsningar på förnybar energi. Det här blir problematiskt. I väntan på att man undersöker och ser om det är kommersiellt lönsamt avvaktar man givetvis beslut om satsningar på en kraftig utbyggnad av förnybar energi. Regeringen sitter still i båten och säger som Mats Odell från Kristdemokraterna, nämligen att kärnkraften i Sverige ska byggas ut. Men beslutet är att det ska ske på kommersiell grund. Om marknaden inte ser en möjlighet här blir regeringens politik förödande för svensk energihushållning i framtiden.

Anf. 14 Mats Odell (KD)

Herr talman! Kent Persson är som vanligt en sympatisk debattör. Han tar fram fakta som han tycker stärker hans linje. Det är bara det att vi inte har facit här. Stora projekt av det här slaget har en tendens att både bli dyrare och ge mindre effekt än man tänkt sig. Låt mig ta Botniabanan som det senaste exemplet som Riksrevisionen tittat på. Det har blivit dubbelt så dyrt och betydligt mindre kapacitet än man trodde att det skulle bli. Med den här typen av stora projekt som ska finansieras av skattebetalarna tenderar det att bli så. När det gäller kommersiell grund för investeringar är det precis som Kent Persson säger: Om det inte är lönsamt kommer det inte att byggas. Vad är då faran? frågar man sig. I Finland hade man ett antal aggregat på gång. Den nya regering som nu tillträder har uppenbarligen förhandlat fram att man, trots att det finns de som vill investera, av politiska skäl ska försöka stoppa det. Det är väl det som är den stora risken. Likaså kommer det att finnas möjligheter att bygga förnybar energi. Denna regering har kanske Europas mest ambitiösa program för detta, och det ska vi fortsätta med. Vi ska satsa så mycket som över huvud taget är möjligt på utbyggnaden av förnybar energi. Det är det tredje benet i överenskommelsen - det får vi inte glömma bort i den här debatten. Men nu talar vi om kärnkraft. Det är solklart att det inte kommer att bli några subventioner till kärnkraften. Om den inte vilar på egna meriter kommer det inte att byggas ny sådan i Sverige - ett väldigt enkelt besked. Men det beror på hur relativpriserna utvecklas. Vad blir priset på utsläppsrätter för alla energislag som kräver att koldioxid släpps ut, vilket inte kärnkraften gör? Allt detta är sådant som den så kallade marknaden får lösa. Så billig och så miljövänlig energiproduktion som möjligt ska vi styra mot. Men de som ska investera får göra det med egna pengar.

Anf. 15 Kent Persson (V)

Herr talman! Vi kan väl vara överens om det sistnämnda, om att vi ska styra mot det billigaste, det mest effektiva och det säkraste. Då är kärnkraften inte den lösning som Mats Odell förespråkar. Mats Odell sade att det som kommer att vara avgörande är priset. Ja, självklart är det så. Rusar energipriserna ytterligare i höjden kommer en satsning på kärnkraften givetvis att bli lönsam. Men vem ska i så fall betala? Här har vi en återvändsgränd. Enligt utländska bedömningar av energipriserna ligger priset för kärnkraft på 60-90 öre per kilowattimme. Att priset enligt den svenska undersökning från Elforsk som nyligen presenterats ligger på 44 öre per kilowattimme är nu välkänt. Det är en höjning med 10 öre på bara ett par år. I nästa prognos kommer priset säkert att ligga en bit över 50 öre, kanske 60 öre. Kärnkraften är dyr. Vi kommer inte att ha råd att bygga för sådan. Det märkliga här är att regeringen lämnar över till marknaden att avgöra huruvida det ska byggas eller inte. Det ska ske på kommersiella grunder. Under tiden sitter regeringen och väntar för att se vad marknaden kommer fram till. Då tappar vi faktiskt möjligheter, för i värsta fall innebär detta att vi nu får samma utveckling som den vi hade på 1980-talet i Sverige då vi tappade hela det kunskapsförsprång som vi hade byggt upp beträffande vindkraften i Sverige. Låt inte detta ske ännu en gång på de områden där vi känner att vi ligger långt framme! Risken är uppenbar att regeringens politik styr i diket och att vi kapsejsar på vägen - om man nu kan göra det.

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Anf. 16 Mats Odell (KD)

Herr talman! Framför mig har jag Elforsks rapport El från nya och framtida anläggningar 2011 , en sammanfattning. Rapporten visar att kärnkraften, om man tar bort subvention och skatteeffekt, vid 6 procents ränta ligger på 44 öre per kilowattimme. Vindkraft till lands ligger på 59 öre, till havs på 96 öre och så vidare. De här relativpriserna, exklusive subventioner, talar sitt tydliga språk. Kärnkraften har en möjlighet att konkurrera när koldioxidavgifterna läggs på andra kraftslag. Men det är klart att det här är fråga om en balans. Som politiker måste vi ta ansvar och se till att det skapas förutsättningar för den förnybara energin att komma. Att det finns goda förutsättningar för det tror jag att vi alla är överens om. Men att på förhand säga att hur säker och effektiv kärnkraften än blir ska den bort är en förutsättning som jag tror är omodern. Jag tror att vi måste ha med oss att vi ska titta på om kärnkraften är säker, vad den kostar och vilka miljöeffekter den ger och på om vi kan hantera hela förloppet. Det måste vi väga in när vi tittar på vilka de negativa effekterna av andra energislag som vi har som alternativ kan vara. Den som tror att vindkraften är helt oproblematisk kan göra ett besök i många bygder i Sverige och höra hur befolkningen uppfattar detta. Man ska ta folks oro på allvar, skriver Lars Johansson i Svenska Dagbladet i dag. Ja, ska man göra det för alla energislag kanske det inte blir riktigt lika lätt att argumentera i denna kammare.

Anf. 17 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionen. Kärnkraftssäkerhet är en angelägen fråga som vi har haft möjlighet att debattera ett flertal gånger denna vår. Kärnkraftssäkerheten ska alltid vara prioriterad - den ska alltid komma i första hand. Här finns inget utrymme för kompromisser. Katastrofen i Japan är en tragedi för dem som blev direkt berörda, och det är en tragedi för Japan som nation. Det är också något vi globalt känner av, och tv-bilderna från Fukushima lämnar ingen oberörd. Vi vet dock hur det här, vilket Lise Nordin också tog upp i sitt anförande: Tyvärr avlöser den ena katastrofen den andra. Nya fruktansvärda tv-bilder avlöser de gamla. Därför är det viktigt att vi här i dag ännu en gång diskuterar vad som har hänt och vad vi kan göra för att det inte ska hända igen. Japan drabbades av en naturkatastrof som kanske inte kan upprepas här hos oss, men vi kan dra lärdom av kärnkraftsolyckan och bli ännu bättre på kärnkraftssäkerhet här i Sverige. Kärnkraften i Sverige levererar ca 50 procent av den el vi behöver i våra hem och till våra svenska industrier. Det är en kraftkälla som vi under överskådlig framtid inte klarar av att ersätta med annan, även om teknikutvecklingen och investeringarna på det förnybara området ständigt går framåt och ökar varje år. Vi behöver en säker energiförsörjning. Hushåll och industrier behöver veta att de kan räkna med en stabil försörjning till stabila och konkurrenskraftiga priser. Utan långsiktiga besked riskerar viktiga samhällsfunktioner att drabbas. Vi riskerar att utarma våra industrier. Arbetstillfällen försvinner, och skattebasen urholkas. Ju mindre skattemedel, desto mindre blir det att fördela till skola, vård, omsorg och nya investeringar i förnybar energi. Det är en situation som bara skapar förlorare. Vi måste säkra vår nuvarande och framtida energiförsörjning, och i det ingår självklart att vi samtidigt ska höja säkerheten i våra kärnkraftverk. Herr talman! Vi i Alliansen har en långsiktig och ambitiös energi- och klimatpolitik. I vår energiförsörjning ingår vattenkraft, kärnkraft och nya, förnybara energikällor. De besked vi lämnade till väljarna 2009 var långsiktiga, och de ligger fast. Energipolitik ska inte formas av panikbeslut. På andra sidan står en rödgrön opposition som meddelar att kärnkraften ska avvecklas och att de gamla kärnreaktorerna inte får bytas ut. Utöver dessa besked finns dock inte mycket till enighet. I motionen lägger Miljöpartiet fram sju yrkanden som tar upp säkerhetsarbetet och även kräver omedelbar stängning av fyra reaktorer - varav två ska stängas permanent. Under stängningen ska en total genomgång av reaktorerna genomföras. När detta är gjort ska två av fyra få starta, medan två är ur produktion för gott. Vi har under de senaste vintrarna sett hur elpriserna rusat i höjden när enstaka reaktorer inte är i produktion. Risken för extrema elpriser bekymrar dock inte Miljöpartiet. Sedan skriver de att sådana undersökningar bör kunna genomföras på sex månader när det gäller kravet på en omedelbar stängning av fyra reaktorer. Vem har Miljöpartiet fått sin information ifrån när det gäller dessa sex månader? Har liknande avstängningar, kontroller och uppstartsfaser genomförts tidigare? Vad händer om vi får en liknande vinter som de två föregående? Vem vinner om vi måste importera dyr, smutsig, tysk kolkraft eller rysk gas? Inte är det de svenska hushållen, inte är det den svenska industrin och inte är det klimatet. Miljöpartiet ger inga svar på var ersättningselen ska komma från när de stänger fyra reaktorer under nästkommande vinter, hur mycket det ska få kosta svenska elkonsumenter eller hur stor ökning av koldioxidutsläpp de kan acceptera för att få bort svensk klimatneutral kärnkraft. Vidare lutar sig Miljöpartiet i sin framtidsvision mot en elprognos som säger att vi 2020 kan komma att ha ett elöverskott på 24 terawattimmar och att vi därför kan stänga ned två av våra reaktorer innan 2014. Men en prognos är just det - en prognos. Just denna prognos förutsätter att vintrarna är normala, att vattennivåerna i magasinen är normala, att elkonsumtionen minskar och att andelen förnybart byggs ut enligt plan. Vad händer om något inte blir normalt eller inte går enligt plan? Vad är Miljöpartiets plan B? När Miljöpartiet säger att de vill stänga ned redan innan 2014 är inte heller det riktigt sanningsenligt. I den motion vi debatterar i dag kräver de en omedelbar stängning av fyra reaktorer redan nu, varav två permanent. Det är inte en stängning innan 2014, utan det är en stängning nu i dag om ni skulle få majoritet för er motion. Är vårt elsystem redo för en sådan enorm minskning av elproduktionen? Är våra elkonsumenter beredda på den prishöjning detta skulle medföra? Är våra svenska industrier införstådda med det nedläggningshot förslaget faktiskt innebär? Det är enkelt att lägga fram förslag som bara tar hänsyn till en del av samhället. Jag skulle vilja höra Miljöpartiet argumentera för sitt förslag utifrån ett bredare samhällsperspektiv. Herr talman! Vi sätter kärnkraftssäkerheten högt. Vi har förstärkt Strålskyddsmyndigheten så att den kan utföra ytterligare kontroller, och vi välkomnar EU:s stresstester. Vi är dock inte villiga att riskera det svenska samhället med ett panikbeslut. Även om de tre rödgröna oppositionspartierna lyfter fram att de har en gemensam energipolitik väljer Socialdemokraterna att inte stödja de fyra första yrkandena i Miljöpartiets motion. I stället har de en egen skrivning. De skriver så här: "Vår syn på kärnkraftens roll inom energipolitiken skiljer sig radikalt från regeringens." Den skiljer sig alltså från regeringens, men det är inte så många ord om vart den rödgröna energiöverenskommelsen tog vägen. Vari ligger då den radikala skillnaden från regeringens energipolitik, undrar jag och läser med spänning vidare i deras reservation. Nästa citat från Socialdemokraterna lyder: "Så länge som kärnkraften är en del av energisystemet anser vi att säkerheten har högsta prioritet." Sedan följer en lång uppradning av satsningar inom kärnkraftssäkerhetsområdet som är gjorda och som Socialdemokraterna tycker mycket väl om. Det är satsningar som alliansregeringen har gjort och som vi avser att vidareutveckla och följa upp. Den radikala skillnaden var kanske inte så radikal ändå? Läser man vidare i betänkandet blir det dock klarare vad Socialdemokraterna vill - eller kanske inte. Socialdemokraterna instämmer i tre av Miljöpartiets sju yrkanden, och de tre rödgröna partierna skriver gemensamt: "Vår uppfattning är att kärnkraften successivt ska fasas ut med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor och energieffektivisering." Socialdemokraterna har även en egen skrivning: "En prövning behöver göras varje mandatperiod." Så tar man inte ansvar för Sveriges framtida energiförsörjning. Finns det något energibolag som vågar genomföra långsiktiga investeringar om förutsättningarna kan ändras vart fjärde år? Sedan kommer den nyvalda socialdemokratiske partiledaren Håkan Juholts uttalande i LO-tidningen den 10 juni. Det står först lite om Fukushima och om Tysklands kärnkraftsbeslut - två händelser som inte har påverkat Håkan Juholts inställning. Han säger så här: "Jag ser kärnkraften som en ändlig resurs och en energikälla som vi kommer att vara beroende av under många år framöver." Vad är det Socialdemokraterna egentligen försöker säga? Å ena sidan vill socialdemokratin ha kvar kärnkraften, å andra sidan inte. Tydliga svar välkomnas. Miljöpartiet har en konstig tolkning av "successiv utfasning när utvecklingen så tillåter". De vill stänga fyra reaktorer nu, varav två permanent. Vart tog hänsynen till sysselsättning och välfärd och formuleringen "i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor och energieffektivisering" vägen? Det är många obesvarade frågor. Herr talman! Miljöpartiet kräver en plan mot hundra procent förnybart. Vår alliansregering har redan i dag en stark politik för det förnybara. Oppositionen påstår att kärnkraften hindrar utbyggnaden av förnybar energi. I Alliansens energiöverenskommelse sätts upp mycket ambitiösa mål för utbyggnaden av förnybart, och utbyggnaden ska ske i snabb takt. Vindkraftens kapacitet har flerdubblats på ett par års tid. Målet om att andelen förnybar energi ska vara minst 50 procent 2020 kommer vi att nå. Men trots att vindkraften byggs ut i rekordfart och nya förnybara energikällor tillkommer finns det inga möjligheter att inom kort ersätta kärnkraften, som producerar närmare hälften av den el vi förbrukar i dag. Herr talman! Detta är en motion som tydligt säger vad Miljöpartiet vill: Stäng kärnkraften nu! Något suddigare är vad Socialdemokraterna vill. De menar: Vi vill ha kvar den, men vi kanske ändrar oss i morgon. Och Vänsterpartiet, som i näringsutskottet stödjer motionen i sin helhet, säger nej till delar av den när Vänsterpartiet i försvarsutskottet fått säga sitt i en remiss. De rödgröna har ingen gemensam energipolitik. Det vi kan enas om, alla som är här i dag, är att kärnkraftssäkerheten alltid måste komma först. Den får inte nedprioriteras eller köpslås med! Vi har och ska ha en stark, kompetent och oberoende tillsynsmyndighet - Strålskyddsmyndigheten. Vi välkomnar EU:s stresstester och kommer självklart att vidareutveckla våra egna rutiner utöver det som EU kräver. Från Alliansens sida är vi överens om vår energipolitik. Den ska vara långsiktig, inte omprövas vart fjärde år. Vi ger tydliga besked om vad vi vill. Sveriges hem och industrier gynnas av stabilitet. Med stabilitet får vi bolag som vill investera och företag som satsar långsiktigt. Om Juholt menar allvar med det han i LO-tidningen säger, att han önskar en blocköverskridande energiöverenskommelse, skulle det gynna hela Sverige. Vi väntar på svar, Sverige väntar på svar.

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Anf. 18 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Vi är i kammaren i dag för att debattera säkerheten i svenska kärnkraftsreaktorer. Jag märker att debatten glider mot skrämselpropaganda om priser och annat som jag gärna återkommer till. Jag skulle vilja fokusera på det enda som regeringen har presenterat som gäller säkerheten i de svenska kärnkraftsreaktorerna, nämligen de stresstester som EU förordar att alla medlemsländer ska genomföra. Stresstesterna går ut på att enbart studera konsekvenserna av en naturkatastrof. Samtidigt säger regeringen att en naturkatastrof troligtvis inte kommer att vara orsaken om en olycka skulle ske i Sverige, en bedömning jag delar. En naturkatastrof är kanske inte den mest relevanta faktorn att studera om man ska garantera svensk kärnkraft. Enligt EU kommer det att finnas utrymme att göra mer utökade stresstester om medlemsländerna så önskar. Fredrik Reinfeldt har i denna kammare sagt att stresstesterna bör testa alla relevanta faktorer som skulle kunna vara ett hot mot svensk kärnkraft, bland annat en cyberattack, ett attentat eller mänskligt slarv. Min fråga till Cecilie Tenfjord-Toftby är därför om regeringen kommer att göra något mer än att enbart hänvisa till de stresstester som ska testa naturkatastrofer, vilket vi är överens om inte kommer att vara ett hot mot den svenska kärnkraften. Sverige är det land i världen som har allra mest kärnkraftsel per capita. Den debatt vi har här och den situation vi har i Sverige är mycket ovanligt. Vi har bland de äldsta kärnkraftverken. Fyra av våra tio kärnkraftverk är lika gamla som de som drabbades av en härdsmälta i Japan. Jag och Cecilie Tenfjord-Toftby har tidigare diskuterat svensk kärnkraft och tycks ha varit överens om att svensk kärnkraft aldrig kan vara helt säker. Min fråga är om Cecilie Tenfjord-Toftby har ändrat ståndpunkt och menar att svensk kärnkraft kan vara helt säker.

Anf. 19 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Nej, det är inte alls så att Sverige bara sitter och väntar på EU:s stresstester. När det gäller terrorhot finns i dag ett uppdrag som ska redovisas senast den 31 december om antagonistiska hot. Där utreds hur man kan skydda svenska kärnkraftsreaktorer mot bland annat terrorhot. Hur man arbetar med kärnkraftssäkerheten i övrigt kan man läsa i betänkandet på s. 16 där Socialdemokraterna radar upp vad som faktiskt görs redan i dag utöver det som EU begär. Strålskyddsmyndigheten kommer självklart att på egen hand bevaka de resultat som kommer från Japan och Fukushima för att se hur vi parallellt med och utöver vad EU kräver ytterligare ska kunna stärka kärnkraftssäkerheten. Det är en självklarhet. EU:s stresstester är någonting som ska gälla hela Europa. Det är ett golv. Här i Sverige kommer vi naturligtvis att jobba ytterligare med säkerheten. Det handlar inte om att EU:s stresstester sätter någon övre gräns för vad vi ska göra i Sverige, absolut inte. Vi jobbar själva med vår kärnkraftssäkerhet. Strålskyddsmyndigheten har fått en rejäl budgetförstärkning av alliansregeringen för att kontrollera svensk kärnkraft. Den andra frågan var om jag tror att svensk kärnkraft är hundra procent säker. Absolut inte, ingenting är hundra procent säkert. Det är därför vi måste jobba mer för att stärka kärnkraftssäkerheten. Hade jag trott att våra kärnkraftreaktorer är hundra procent säkra hade jag inte brytt mig om att prata om ytterligare kärnkraftssäkerhet. Vi måste alltid jobba med att förbättra. Det är viktigt att vi är ödmjuka och tar lärdom av det som händer i övriga världen.

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Anf. 20 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Jag tycker att det är en tveksam politik att förespråka ett energislag som man säger inte är hundra procent säkert när vi bara för några månader sedan har sett hur allvarliga konsekvenserna blir när något händer med kärnkraften. Konsekvenserna är så enorma att vi aldrig någonsin kan chansa. Om ett flygplan skulle flyga in i ett vindkraftverk eller en jordbävning skulle påverka en solcellsanläggning skulle konsekvenserna inte bli så allvarliga som de skulle bli med kärnkraften. Därför tycker jag och Miljöpartiet att vi aldrig kan ha ett energislag som inte är hundra procent säker. Konsekvenserna kan bli katastrofala. Jag vill fråga Cecilie Tenfjord-Toftby och Moderaterna vad de gör för analys av den situation vi i dag ser, att företag i Sverige som jobbar med förnybar energi flyttar utomlands. Man gör alltså bedömningen att det inte finns en hemmamarknad i Sverige för det förnybara och flyttar utomlands. Man bedömer att kärnkraften i Sverige fungerar som en bromskloss. De länder som ger tydliga besked om kärnkraften får en positiv utveckling av förnybart i dag. Miljöpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet varit tydligt överens om att vi successivt vill avveckla kärnkraften. Den energiöverenskommelse som regeringen har gjort har däremot tolkats olika. I debatten i dag kommer det att ges ganska olika besked om vad den kommer att innebära. Vissa partier i regeringen gör bedömningen att det kommer att leda till ny kärnkraft, andra partier gör bedömningen att det inte kommer att byggas ny kärnkraft. Det är precis den situation som de företag i Sverige som jobbar med förnybart inte behöver om de ska få en chans att växa i konkurrens med den utveckling som vi ser i resten av världen.

Anf. 21 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Vi ser att andelen förnybar energi ökar i Sverige. Vi slog vindkraftsrekord 2010, och vi kommer att slå vindkraftsrekord även 2011. Stödet till solvärme kommer att fortsätta. När det gäller kostnaden för att producera handlar det inte bara om elpriserna eller elkostnaderna här. Det handlar om många andra saker. Jag tycker absolut att vi i näringsutskottet ska jobba för ett företagsklimat som gynnar företagen i Sverige. Det gäller inte bara företag som arbetar med förnybar energi utan samtliga företag i Sverige. Hemmamarknaden i Sverige är inte så stor, oavsett vilka branscher det är. Vi vill ha exportföretag på plats i Sverige som kan exportera sina varor till övriga Europa. Som sagt: Där ska vi jobba med att förbättra företagsklimatet. När det gäller varför vi vågar satsa på en energikälla som inte är hundra procent säker hade vi en kärnkraftsdebatt här i kammaren för ett år sedan där Per Bolund och även Lise Nordin påpekade kärnkraftens farlighet. Då undrar jag: Om nu Miljöpartiet är övertygat om att kärnkraften är ett potentiellt dödshot som när som helst kan utplåna stora delar av Sveriges befolkning, hur kommer det sig då att ni förespråkar stängning av fyra reaktorer omedelbart, bara två permanent? Varför förespråkar ni inte en stängning av alla tio nu med en gång? Om ni menar att kärnkraften är så farlig, hur kan ni då leva med att låta Sveriges befolkning leva under det här hotet tills ni successivt kan växla över till annan energi? Är det här bara retorik eller är det någonting som ni faktiskt tror på? Är det någonting som ni faktiskt tror på tycker jag att ni borde vara ärligare mot den svenska befolkningen.

Anf. 22 Eva Flyborg (FP)

Herr talman! Säkerheten i svenska kärnkraftsreaktorer är rubriken på detta betänkande. Vi diskuterar en enda motion från Miljöpartiet väckt med anledning av händelse av särskild vikt. Det är den stora jordbävningen utanför Japans kust med efterföljande tsunamier som inträffade i mars i år som utgör denna händelse. Det var en förödande naturkatastrof där många människor förlorade hus och hem, och alltför många förlorade också sina liv. Precis som när händelsen just inträffat tänker jag fortfarande på att vi måste visa solidaritet och medkänsla med Japans folk under den svåra, långa och mycket mödosamma återuppbyggnadsprocess som de kämpar med. Ett bekymmer för Japan som inte ska underskattas är de kvarvarande problemen från de jordbävnings- och tsunamidrabbade kärnkraftverken i Fukushima. Det är denna tragedi som Miljöpartiet i Sverige nu vill använda sig av för att stänga av väl fungerande och säkra kärnkraftverk i Sverige. I motionen erkänner man visserligen att det inte är något problem här i Sverige, men försöker samtidigt göra just detta till ett stort problem. Herr talman! Två reaktorer vill Miljöpartiet stänga av direkt utan att man tror att det skulle påverka det svenska välfärdssamhället - plus två till. Men de senare två verken ska få startas igen om de uppfyller de vanliga säkerhetskraven, och de övriga ska fortsätta producera el som vanligt. Men, Miljöpartiet, antingen är som sagt kärnkraften så farlig att alla verk ska stängas av omedelbart eller också ska inget verk stängas eftersom de uppfyller våra stränga säkerhetskrav och är okej. Man kan inte säga att på måndag är det farligt, men tisdag-fredag kör vi som vanligt och så lite extra på helgen för att kompensera. Att omedelbart stänga av två reaktorer skulle också innebära högre energipriser, högre räntor och högre arbetslöshet i Sverige. Detta skulle alltså slå direkt mot vanligt folks ekonomi. Sedan berättar Miljöpartiet, herr talman, att vi har för mycket el i Sverige och att man kan stänga två kärnkraftverk bara av den orsaken. Visserligen bygger prognoserna på stora osäkerheter som väder och vind, regn eller solsken, men även med det givet finns det ändå logiska brister stora ungefär som Grand Canyon i resonemanget. Det eventuella överskottet av el bygger ju på att den svenska kärnkraften går maximalt, vilket Miljöpartiet vill förbjuda, och att de är uppgraderade maximalt, vilket Miljöpartiet också vill förbjuda. Det är verkligen att såga av den resonemangsgren man själv sitter på. Eller ta själva grundpåståendet att Sverige har ett elöverskott på helåret. Just den siffran är ganska ointressant, för det innebär att det elunderskott vi har på vintern kan kvittas mot det elöverskott vi har på sommaren. Det går på papperet men inte i verkligheten. Det är detsamma som att säga att med en fot i frysboxen och med den andra foten i en glödhet ugn har du det i genomsnitt väldigt behagligt. Svenska folket ska alltså frysa i iskalla hus och lägenheter på vintern men ha gott om el och värme på sommaren - bra Miljöpartiet! - eller importera till skyhöga marginalpriser på vintern, vilket man faktiskt tillstår i sin motion. Nej, Miljöpartiet, det här håller inte. Möjligtvis håller det som en statistisk övning på högstadiet, men knappast där heller numera. Herr talman! Olyckor kan inträffa även i Sverige, och inget energislag är fritt från olycksrisker. Det är därför viktigt med kontinuerlig utveckling inom såväl den kärntekniska forskningen som processer och inte minst i de granskande myndigheterna. Säkerhet är ingenting man gör en gång för alla och så är saken klar. Nej, tvärtom. Det är en inställning och ett arbete som aldrig någonsin tar slut. Säkerheten måste därför alltid vara nummer ett. Därför är det oerhört värdefullt att denna regering, till skillnad från den tidigare, s-regeringen med stöd från Miljöpartiet, nu återigen satsar på den kärntekniska forskningen, både för säkerhetens och för framtidens skull. Redan för över tio år sedan tog jag i motioner och i debatter här i riksdagens kammare upp vikten av att vi i Sverige utbildar kärntekniker för att kunna utveckla säkerhetstänkandet och ha kompetenta granskande myndigheter. Folkpartiet har hela tiden välkomnat internationella utvärderingar och pläderat för att vi i Sverige ska tillämpa benchmarking för hela kraftindustrin. Den modernisering och uppdatering av de svenska kärnkraftverken som har skett under de senaste åren är ett led i ett målmedvetet arbete. Det produktionsbortfall som har drabbat kärnkraftverken under de senaste åren har till stora delar berott just på att man moderniserat och uppgraderat kärnkraftverken. Ny kärnkraft kommer dessutom att vara än mer säker med nya processer, nya material och ny teknik. Av dessa skäl men också av effektivitetsskäl ska vi välkomna nya kärnkraftverk i Sverige när dagens tjänat ut. Här är det bra att Miljöpartiet faktiskt erkänner att materialutveckling i byggnader och komponenter gör att ny kärnkraft är säkrare än gammal - alltid något, som gumman sade. Det är ett faktum att all energiproduktion är förenad med nackdelar och risker. Den största risken som mänskligheten står inför just nu är dock att temperaturen stiger globalt på grund av människans stora koldioxidutsläpp. I den klimatutmaningen är kärnkraften ett verkligt positivt verktyg som FN:s klimatpanel IPCC liksom EU-kommissionen uppmärksammar. Herr talman! Vad skulle det då leda till i verkligheten om Miljöpartiets förslag genomfördes? Ett avstängande av svensk kärnkraft skulle oundvikligen leda till att vi blir mer beroende av olja, kol och rysk gas. I bästa fall kan vi importera finsk kärnkraftsel från deras nya reaktorer, men den kraften behöver de för det mesta själva. EU, som redan nu kämpar med ett alltför stort importbehov av energi, snart hela 70 procent, skulle sitta än hårdare fast i Putins järnnäve eller sjunka djupare ned i koldioxidträsket. Redan när Barsebäck 1 stängdes i mitten av 1990-talet varnade jag och Folkpartiet för ökade koldioxid- och partikelutsläpp. För varje timme med avstängd kärnkraft gav den ökade användningen av till exempel dansk kolkraft 1 700 kilo svavel. Det gav 860 kilo kväveoxider och 560 000 kilo koldioxid varje timme. Detta är den bistra sanningen. Vi vill inte göra oss mer beroende av smutsiga fossila bränslen, och inte heller vill vi göra oss beroende av till exempel den ryska gasen. Vi vill bevara de orörda älvarna och vara varsamma i den vindkraftsutbyggnad som nu sker. Det kommunala vetot för vindkraften ska absolut vara kvar. Sanningen är att de fossila bränslenas utsläpp - kol, olja och gas - gör att människor går en förtida död till mötes. Det handlar om två miljoner för tidiga dödsfall per år bara i Indien. Det kallas Asian brown cloud och uppmärksammas av FN men också många andra. Herr talman! Andra energislag är inte heller fria från risker. När stora vattendammar brister kan följderna bli katastrofala. Minst 160 000 människor dog till följd av den stora dammolyckan i Banqiao i Kina i mitten av 70-talet. Och ingen vet väl ännu hur British Petroleums stora oljeutsläpp i Mexikanska golfen kommer att påverka djur, natur och människor på såväl kort som lång sikt, men att skadorna är mycket stora vet vi. Inte heller vindkraften, som Miljöpartiet talar sig varm för, går fri från att påverka klimatet. Buller och snurrande skuggor från rotorbladen påverkar närmiljön för boende. Mängder av människor upplever sig fullständigt överkörda av ekonomiskt starka vindkraftsbolag. De stora generatorerna i vindkraftverken innehåller dessutom stora mängder sällsynta jordartsmetaller vars påverkan på miljö och hälsa såväl vid brytningen som i det dagliga livet är skrämmande, ny kunskap. Dessa metaller bryts i gigantiska dagbrott, främst i Kina med katastrofal inverkan på miljö, människa och natur. Inte minst de stora avfallsdammarna med giftiga rester är en stor giftskandal. Men om detta är Miljöpartiet alldeles tyst. Inte ett knyst hörs. Kanske är det inte så konstigt eftersom hela argumentationen bygger på att vindkraften ska ersätta kärnkraften. Då är det naturligtvis bra om dessa saker inte lyfts fram i debatten. Inte heller lyfter man fram de nya larm som nyligen kommit från forskare på Danmarks tekniska universitet som visar att rotorbladen av glasfiber kommer att bli ett stort miljöproblem. De enorma rotorbladen måste tas om hand på särskilt sätt; riktigt hur vet man ännu inte. Varje vinge väger ett par ton. Var och en kan multiplicera det med ett antal tusen för att få fram den sanna avfallsmängden. Den danska miljöministern Karen Ellemann erkänner att det är ett problem som man inte riktigt insett vidden av förrän nu. Betongfundamenten som vindkraftverken står på måste dessutom tas bort helt när vindkraftverken skrotas och inlämnas på dyr särskild deponi eftersom det är klassat som miljöfarligt avfall. Detta kan bli en ekonomisk katastrof för den markägare som inte har med det i sina kontrakt med vindkraftsbolagen. Inte heller här hänger politiken ihop. Gnäll inte mer på regeringen för Vattenfalls kolbrytning i Tyskland, innan ni erkänt er egen skuld i skövlandet av landskap i Kina och andra länder i jakten på sällsynta jordartsmetaller till vindkraftverken. Sopa rent framför er egen dörr innan ni anklagar andra. Ja, i själva verket var det ju ni, tillsammans med Socialdemokraterna, som satsade 70 miljarder av de svenska skattebetalarnas pengar i just den tyska kolkraftsindustrin. Ni kritiserar alltså mest ert eget agerande. Ett dubbelfel, herr talman, blev just ett trippelfel - ett svårslaget politiskt hat trick för Miljöpartiet. Herr talman! Den svenska kärnkraften är en säker och ren källa till energi. Svenska regeringen och dess myndigheter ställer enormt höga krav på verksamheten, vilket de ska göra. De stresstester som nu ska genomföras i Europa görs i mångt och mycket redan reguljärt i Sverige sedan många år. Sverige har dragit lärdom av händelser under åren och adderat extra säkerhetskrav jämfört med andra länder. Flera kompletterande uppdrag har också delats ut till våra berörda myndigheter för att säkerställa att säkerheten är fortsatt god. Vi ska hela tiden ödmjukt lära oss av omvärlden för att upprätthålla, förstärka och utveckla säkerheten i våra svenska kärnkraftverk. De senaste åren har ett sedan länge försummat moderniseringsarbete genomförts där vi också får ut mer av varje kärnkraftverk. Detta i kombination med ett hårt säkerhetsreglemente gör att vi hellre stänger av hundra gånger för mycket än en gång för lite. Detta borde motståndarna i själva verket vara glada över, men man väljer att raljera i stället. Det tycker jag är dumt. Säkerheten måste alltid vara nummer ett. Herr talman! Kärnkraften i sig är inget självändamål, men nu och för en lång tid framöver är kärnkraften en värdefull tillgång i den svenska energimixen och inte minst i kampen för klimatet, för jobben och för miljön. Den nya generationen kärnkraftverk kommer att lyfta säkerhetsnivåerna ännu ett par snäpp, så det är bra om de kan beslutas så fort som möjligt. Det är många länder som står i början av eller inför stora kärnkraftssatsningar, vilket gör att Sverige kan hamna sist i kön om vi väntar för länge. Det heter att den som väntar på något gott aldrig väntar för länge, men här kan det faktiskt vara för länge. De pågående händelserna i Japan ska vi dra slutsatser och lärdomar av på många olika plan. Det finns ingen anledning att vara rädd, men vi ska vara beredda. Däri ligger den stora skillnaden. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och absolut och resolut avslag på samtliga motioner och reservationer.

Anf. 23 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Det gläder mig att Eva Flyborg förtydligar att all elproduktion har någon form av miljöpåverkan. Därför finner jag det förvånande att Eva Flyborg inte någonstans i sitt anförande nämnde potentialen i energieffektivisering. De flesta experter bedömer att den största möjligheten att minska miljöpåverkan från svensk elproduktion är genom att använda vår energi mer effektivt. En genomsnittlig svensk konsumerar dubbelt så mycket el som en genomsnittlig dansk, tysk eller engelsman. Här finns uppenbart en stor potential. Eva Flyborg och Folkpartiet ställer gärna kärnkraften mot kolkraften, vilket jag finner förvånande. Har man inte sett den utveckling som sker i världen? Det förnybara växer snabbare än både kolkraft och kärnkraft. De är båda energislag på tillbakagång i de flesta delar av världen. Denna väg bör även vi gå. Jag och Miljöpartiet menar att man inte kan ersätta ett miljöproblem med ett annat. Vi har i dag inte hunnit tala om den smutsiga uranbrytning som är en förutsättning för att driva kärnkraft. Genom att satsa på förnybart kan vi slippa både den smutsiga uranbrytningen och de säkerhetsrisker som kärnkraften innebär. Enligt SOM-institutet vill över 80 procent av svenska folket satsa på förnybart medan andelen som vill satsa på kärnkraft minskar. För att vi ska få ett energisäkert system i Sverige är det rimligt att vi har en stabil opinion för den ståndpunkten. Kärnkraften kommer alltid att vara problematisk medan de förnybara energislagen har mycket större acceptans. Herr talman! Vi har hört Eva Flyborg rikta skarp kritik mot vindkraft som energislag. Jag undrar hur övriga partier inom regeringen ser på denna kritik. Jag tror att vi snart kommer att få höra Centerpartiet tala väl om vindkraften, och vi delar denna ståndpunkt. Det vore önskvärt om även Eva Flyborg såg potentialen i den vindkraftsutbyggnad som sker.

Anf. 24 Eva Flyborg (FP)

Herr talman! När ni stängde av Barsebäck kostade det skattebetalarna runt 25 miljarder, och kraften ersattes till stora delar av dansk kolkraft. Därför ställde jag kärnkraften mot kolkraften och räknade upp vilken stor utsläppsökning Sverige drabbades av genom sotnedfall och annat, inte minst i Skåne och på västkusten. Mycket kan man inte veta hur det ska bli i framtiden, men här kan vi titta bakåt och se hur det blev. Det blev dansk smutsig kolkraft. Tyskland kommer inte bara att använda sig av mer kol och olja utan även av fransk kärnkraft. Känn på den! Lise Nordin tar upp SOM-institutet. Ja, 80 procent vill satsa på förnybart, men var det någon som talade om vad det skulle kosta? Alla kan önska allt. Att ta ned månen går också bra, men det finns en prislapp för att ta ned månen, och det finns en prislapp för det förnybara. Därför blir siffrorna höga. Jag blev i stället förvånad, herr talman, över att det fortsatt är ett sådant kraftigt stöd för kärnkraften. En stor majoritet av svenska folket vill ha kvar kärnkraften trots händelserna i Japan. Det är väl det mest intressanta. Har Miljöpartiet dragit någon slutsats av det?

Anf. 25 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Är det någon i regeringen som har läst den tyska energiöverenskommelsen? Målet att minska växthusgaserna med 40 procent står tydligt kvar. Tyskland har trots avvecklingsbeslutet ett mycket skarpare klimatmål än vad den svenska regeringen kan skryta med. Tyskland som är en av världens största industrinationer visar att det är möjligt att kombinera förnybar energi med rimliga elpriser och en fortsatt stark industri. Den tyska industrin gör bedömningen att kärnkraftsavvecklingsbeslutet kommer att leda till bättre förutsättningar för deras situation. Det är uppenbart, om vi ser till världen i övrigt, att det är det förnybara som växer snabbast. Det borde ge regeringen i Sverige en signal om att det är det som är det mest konkurrenskraftiga. Det är en förvånansvärt låg retorik att i denna kammare skrämmas med att det förnybara skulle ge högre elpriser. Det är precis tvärtom i resten av världen. Varför skulle en svensk utveckling av förnybart skilja sig så mycket från resten av världen? Att det förnybara växer beror på att flertalet företag runt om i världen bedömer att det förnybara är det mest konkurrenskraftiga. Att bygga ny kärnkraft tycks däremot vara väldigt problematiskt. Det finska bygget, som Eva Flyborg hänvisar till, är fortfarande inte klart och prislappen är i dagsläget dubbelt så dyr som man räknade med. Kärnkraft tycks inte vara det kostnadseffektiva alternativet om man ser till erfarenheterna i världen.

Anf. 26 Eva Flyborg (FP)

Herr talman! Det är en konstig bild som Miljöpartiet försöker förmedla i debatter i kammaren och i utskottet och i debattartiklar i tidningar och i alla sammanhang, att det förnybara växer så otroligt mycket världen över och att ingen bygger kärnkraft. I själva verket byggs det mer effekt i kärnkraft än i förnybart. Flera av de kärnkraftverk som byggs är mycket större än de gamla. De gamla som fasas ut kan till antalet vara något fler, men effekten av ett kärnkraftverk är mycket större än av det förnybara. Jämförelsen haltar. När det passar är det synd om det förnybara och vindkraften. Då byggs det inte alls ut. Då finns det stora hinder. Då ska vi ta bort det kommunala vetot mot vindkraft - människors sista möjlighet att säga nej till en stor vindkraftspark alldeles vid husknuten. Då är det synd om vindkraften. Å ena sidan går det lysande, å andra sidan går det inte alls. Det är ungefär likadant med Miljöpartiets hela politik. Man måste ta upp nackdelarna och fördelarna med alla energislag för att kunna göra en bra bedömning. Miljöpartiet har aldrig någonsin i något sammanhang offentligt uttalat att det finns några som helst problem med vindkraften. Alliansen har med vindkraften, men vi är också medvetna om att det finns problem. Vi tar människors oro ute i samhället på allvar. Vi vill inte köra över människor. Vi i Alliansen kramar inte system eller stora parker, vi kramar hellre människor. Vi måste vara medvetna om att det finns risker även med den så omhuldade och politiskt korrekta vindkraften. Vi måste tala sanning, och vi måste våga se verkligheten.

Anf. 27 Lars Johansson (S)

Herr talman! Det är inte första gången jag hör Eva Flyborg tala om kärnkraftens förträfflighet. Jag är något förvånad med tanke på den debatt vi har haft under den senaste tiden och med tanke på de beslut som den svenska regeringen har tagit. Om det inte finns några som helst risker med kärnkraften, varför har ni då inte stresstestat kärnkraftverken före Fukushima? Varför ställde ni nu upp på att det ska ske stresstester av de svenska kärnkraftverken, att Strålsäkerhetsmyndigheten ska lämna en delredovisning den 15 december i år och en slutredovisning den 31 oktober nästa år? Det måste väl handla om att man är osäker på om de svenska kärnkraftverken är tillräckligt säkra. Varför ska vi annars göra detta? Det är väl fullständigt onödigt när allt är så bra med kärnkraften i Sverige, som Eva Flyborg säger. Tänk på vad ni säger och på hur lite ni tar oron kring kärnkraften på allvar. Jag läste nyligen om de ryska kärnkraftverken. Där är man också orolig för att säkerheten inte är tillräckligt stor. Så är det i land efter land. När man diskuterar kärnkraftens vara eller inte vara i Sverige bör man ta riskerna på större allvar än vad Eva Flyborg gör. Hade vi inte på hösten 2006 en incident i Forsmark som inte var förutsedd och som kunde ha lett till en olycka liknande den i Fukushima?

Anf. 28 Eva Flyborg (FP)

Herr talman! Vi har kontinuerligt genomfört stora tester. Så sent som i februari i år genomfördes en stor stresstest av de svenska kärnkraftverken. Det var en stor övning där man utgick från en fullskalig katastrof. Det måste väl Lars Johansson känna till. Det står till och med i betänkandet. Det är klart att vi inte struntar i detta. Vi har gett mer pengar till Strålskyddsmyndigheten. Det är vi som har bekymrat oss om organisationen av myndigheten så att den ska bli så bra och kraftfull som möjligt, inte för att vi är rädda för att testa kärnkraften utan för att vi tror på den svenska kärnkraften. Vi vill alltid sätta säkerheten främst. Det gäller inte minst Folkpartiet, men också Centern som har haft en kritisk inställning. Vi lyssnar och lär av varandra. Som jag sade i mitt anförande har jag i många år, till och med innan Lars Johansson kom till riksdagen, här i kammaren krävt att vi ska göra internationella jämförande studier. Mot den dåvarande socialdemokratiske näringsministern Leif Pagrotskys vilja har jag krävt att vi ska bjuda in internationella granskare av svenska kärnkraftverk. Det behövs inte, sade han. Jag varnade för att vi var på väg att urholka kompetensen hos de granskande myndigheterna. Om man drar ned på forskning och utveckling av den kärntekniska verksamheten drar man också ned på utbildning av tekniker som kan bli granskare av kärnkraften. Allt hänger ihop, Lars Johansson. Alla ska med - eller hur var det? Alla energislag har, som sagt, brister. Det är vi medvetna om. Därför tar jag upp vindkraften och dess brister. Vi får inte ha beröringsskräck när det gäller något av våra energislag. Jag upplever att Socialdemokraterna, i mindre gott sällskap, har fått beröringsskräck. Det är väl konstigt. Det var ju ni som drog i gång den svenska kärnkraftsverksamheten på 50-talet. Det var lysande socialdemokrater på den tiden. Jag önskar att de hade varit här nu. Vi tar all oro på allvar. Vi tar också oron för jobben och miljön på allvar, vilket ni har slutat göra.

Anf. 29 Lars Johansson (S)

Herr talman! Varför har inte Eva Flyborg begärt att regeringen ska starta Barsebäck igen? Jag väntar på det. Anläggningen avvecklades 1999 och 2005. Den står kvar eftersom det fortfarande finns radioaktiva ämnen som gör att man inte kan avveckla så snabbt. Varför startar ni den inte om den är så fantastisk? Mats Odell säger att vi ska exportera kärnkraft till Europa. Det är inga problem; det är som att exportera bilar. Om det är så tycker jag att man ska starta Barsebäck. Ta den debatten, även om anläggningen är i ett befolkningstätt område. Det var ju skälet till att vi stängde Barsebäck. Er inställning till kärnkraft är att det är vilken energi som helst. Eva Flyborg jämför med vindkraft. Det är ju en helt annan fråga med en helt annan dimension. Där finns inga avfallsproblem och ingen uranbrytning. Det är den typen av frågor som vi inte har när vi talar om vindkraft, solkraft eller vågkraft. Det går inte att göra den jämförelsen. Däremot är det intressant med den förnybara energin när det gäller jobben. Det har stor betydelse för Sverige, inte minst för Göteborg som vi kommer från. SKF bygger stora kullager till vindkraftverk. I Karlstad bygger man växelhus till vindkraftverk. Det skapar massor av jobb och har stor betydelse för industrin i Sverige. Därför tycker jag att det är märkligt att borgerliga representanter från näringsutskottet inte ser den tyska utvecklingen som en industrimotor i Europa som kommer att skapa enorma möjligheter om svensk industri hänger på. Här finns inga initiativ från regeringen och de borgerliga partierna. Det beklagar jag.

Anf. 30 Eva Flyborg (FP)

Herr talman! Starta Barsebäck 1 igen, säger Lars Johansson. Det hade varit utmärkt, men är i dagsläget inte möjligt. Varför hade det varit utmärkt? Jo, det hade det varit därför att det är ett befolkningsområde i södra Sverige, och i södra Sverige är det elbrist, Lars Johansson. I norra Sverige har vi för mycket el - vi har inte för mycket men vi har mer än vad som förbrukas i Norrland - om vi nu ska jämföra södra och norra Sverige. Detta kommer att innebära att svenskar som bor i södra Sverige - Skåne, västkusten och så vidare, alltså stora och tunga industriområden - kommer att indelas i nya elprisområden, och man kommer att få betala mer för elen i södra Sverige än i norra Sverige till hösten för att vi har elbrist för att ni lade ned Barsebäck. Det är den största orsaken till att det är en obalans i hela elnätet. Dessutom kostade hela detta äventyr 25-30 miljarder, och ni orsakar alla dessa problem. Jag hoppas att du, Lars Johansson, och Socialdemokraterna kommer ihåg detta till hösten när vanligt folk drabbas av högre elpriser bara för att de råkar bo i södra Sverige där ni lade ned ett fullt fungerande, säkert och bra kärnkraftverk. Glöm inte det i debatten som kommer till hösten! Att det är ett befolkningstätt område var också ett annat skäl. I Köpenhamn skulle man nämligen bygga ett tvillingaggregat. Det var den svenska politiken. Den socialdemokratiska regeringen gjorde upp med sina kamrater i Danmark. Man skulle bygga ett i Köpenhamn och ett i Sverige. När det ena inte var i drift kunde det andra fylla på med energi. Det var en klok tanke. Jag önskar att man hade fullföljt detta i Danmark. Då hade mycket sett annorlunda ut. Vi tar vårt ansvar, Lars Johansson. Vi tar vårt ansvar för jobben, för miljön och för Sverige. Jag hoppas att ni vill göra detsamma så småningom. Ta en utsträckt hand! Ni är välkomna till en energiöverenskommelse som är bra för Sverige.

Anf. 31 Kent Persson (V)

Herr talman! Argumenten för utbyggnad av kärnkraften kan ta sig många olika uttryck, Eva Flyborg. Jag har hört många här och är ganska förvånad. Det mest förvånande var ändå när jag hörde att Eva Flyborg hyllade den kärnkraftspolitik som fördes på 50-talet av den socialdemokratiska regeringen. Det handlade om att utveckla atomvapen och inte om att utveckla kärnkraften för en fredlig användning. Det står Eva Flyborg här och hyllar. Jag måste säga att jag är minst sagt förvånad. I ditt anförande tog du inte med ett ord upp riskerna med kärnkraft utan gick snabbt in på riskerna med vindkraft och vattenkraft. Det finns risker med det. Det är ingen tvekan om det. Alltifrån uranbrytning till bearbetning och upparbetning till energiproduktion och slutförvaring är förenat med risker. Många av dessa risker är ni beredda att lämna över till kommande generationer i tusentals år framöver. Vi måste vara lite hederliga i debatten och se att vi lämnar över ett ansvar på kommande generationer. Inte med ett ord har Eva Flyborg tagit upp riskerna med kärnvapenspridning. Vi vet i dag att det finns oerhört mycket radioaktivt avfall på drift runt om i världen. Dessa uppgifter har IAEA lagt in i en databas. Att så mycket är på drift har sin grund i stölder och orsaker som man inte kan härleda. Det är klart att det finns en koppling mellan kärnkraft och atomvapen. Ser du inte den? Hur många fler olyckor måste ske i kärnkraftverken innan ni tar ert förnuft till fånga?

Anf. 32 Eva Flyborg (FP)

Herr talman! Kärnkraftspolitiken var bra. Det var en hederlig gammal socialdemokrati som då satte jobben och landet främst. Den saknar jag. Det är alldeles riktigt. Den politiken var framsynt och bra. Sverige låg på 50-talet i framkant i fråga om den kärntekniska forskningen. Hade vi fortsatt denna utveckling tror jag att vi hade kunnat vara absolut främst i världen inom det kärntekniska området och hade haft en blomstrande industri med teknisk utveckling, med forskning, med företag och kanske till och med fortsatt byggnation eftersom vi till och med byggde kärnkraftverk, eller hur? Varför ska man tacka nej till en stor industrigren? Den är högteknologisk, bra och ger många arbeten. Varför ska man tacka nej till det - bara för att? Jag ser inte poängen med det. Det finns risker med alla energislag. Det har jag sagt tydligt i alla debatter. Jag erkänner att det är så. Så är det med kärnkraften, vattenkraften, vindkraften, olja, kol och gas. Allting har fördelar och nackdelar. Men fördelarna med kärnkraften är att vi får så mycket energi till gagn för välfärdssamhället, för välståndet, för jobben och inte minst för miljön. Jag förstår inte att Vänsterpartiet hoppar över dessa logiska steg hela tiden. Ni är väl ett arbetarparti, eller var det i alla fall då? Var är er solidaritet med människor som slåss för överlevnad, för sina jobb, för industrin och för industriarbetarna i Sverige? Utan kärnkraften skulle en stor del - naturligtvis inte all - av den tunga basindustrin med högre elpriser, som Miljöpartiets motion skulle innebära, få mycket svårare att konkurrera. Var är er solidaritet med dem som jobbar i dag?

Anf. 33 Kent Persson (V)

Herr talman! Vår solidaritet sträcker sig längre än till dem som lever och verkar här i dag. Den sträcker sig även till dem som kommer och ska ta över vår värld framöver. Det är vad solidaritetens kärna handlar om. Det handlar inte bara om att förbruka det som vi har här och nu utan om att bruka med förnuft så att även kommande generationer har någonting att leva av. Jag måste återkomma till en sak. Det blev mycket tydligt att Eva Flyborg hyllar den svenska kärnkraftspolitiken som faktiskt var till för att bygga ut atomvapen på 50-talet. Det var grunden. Det finns en koppling - att ni inte ser den - mellan kärnkraft och atomvapen. Den är oerhört tydlig. I dag behöver man inte ha stora fabriker för att utveckla kärnvapen. Nu räcker det med mindre för att använda detta i terroristsammanhang. Givetvis går det att avveckla kärnkraften, och det finns möjlighet att göra det. Inom svensk industri står elmotorerna för 65 procent av energiförbrukningen. Jag har tidigare berättat om det energiinitiativ som har kommit från EU-kommissionen som gör det möjligt att fram till 2020 effektivisera elmotorer så att det motsvarar 22 kärnkraftverks årliga produktion av elkraft. Så visst finns det möjligheter att göra det. Men då måste man också agera från regeringens sida. Det öppnar också möjligheter för att få en konkurrenskraftig industri här och nu. Dessutom hushållar vi på våra naturresurser för framtida generationers skull.

Anf. 34 Eva Flyborg (FP)

Herr talman! Jag sade tidigare vad stängningen av Barsebäck ledde till. Det är egentligen det enda konkreta bevis vi har för vad som händer när man stänger av kärnkraft. Mycket i våra debatter blir fiktivt. Det blir antaganden från båda sidor: Vad händer? Jo, detta händer. Men här har vi faktiskt beviset. Vi har svart på vitt. Vi har kvittot från myndigheterna på vad som hände. Dansk kolkraft orsakade ökade utsläpp - alla de ton koldioxid, partiklar, sot och utsläpp som jag redovisade i mitt anförande. Det är det som blir resultatet, och det är det som jag är så förvånad över att ni inte ser, inte vill se, inte vill erkänna eller i varje fall inte tycker är tillräckligt betydelsefullt. Ett argument som förs fram är att atomvapen skulle vara skälet till den svenska kärnkraften. Jag var inte med på den tiden när detta startade. Men atomvapen har ingenting alls att göra med den svenska kärnkraften i dag, och jag betvivlar att de hade det ens då. Men det har ingen koppling över huvud taget. Det förstår jag inte. Det är jättebra med energieffektivisering. Denna regering driver det med full kraft i samarbete med den svenska industrin. Det är mycket lyckosamma projekt där man delar med sig av erfarenheter. Som Kent Persson vet kämpar vi just nu i utskottet för att vi ska kunna fortsätta med detta mycket lyckade program i svensk industri. Där är vi faktiskt överens. Svensk industri drar mer energi - ja, i vissa delar är det helt sant. Sverige har en mer elintensiv industri, vilket man inte alltid har i andra länder. Sverige som helhet gör av med mycket energi och el - ja, vi har ett kallt klimat, vi lever i ett land där det är kallt många månader om året. Det är mörkt, vi behöver lysa upp, vi behöver värma oss och så vidare. Inte heller det vill ni, Kent Persson, riktigt erkänna. Jag förstår att man kan ta till sådana knep i en debatt, men verkligheten måste trots allt gå före.

Anf. 35 Erik A Eriksson (C)

Herr talman! Odalmän och kvinnor! Medborgare! Den 11 mars inträffade en fruktansvärd tsunami i Japan som fick ödesdigra följder. Jag är jordbrukare. Jag lever med årstidsväxlingarna och naturens förutsättningar. När tsunamin slog in över den japanska ön och frilandsodlingar och andra odlingar slogs i spillror fick jag samma känsla som när Tjernobylolyckan inträffade. I tv hörde jag kommentatorn säga att vi hittills inte sett så mycket skador, att det endast var en del jordbruk som var skadade. Den kommentaren sägs om ett land som lider stor brist på livsmedel. Herr talman! Betänkandet handlar inte om livsmedelsproduktion. Det handlar om energi, vare sig vi stoppar den i oss eller behöver den för att tända lampan och driva industrin. Veckan före den 11 mars blev jag kontaktad av en japansk forskare som ville komma till riksdagen och träffa samtliga partier för att fråga oss vad vi i Sverige egentligen tycker om kärnkraft. Det hände veckan före tsunamin. När hon kom hit visste vi ännu inte vad som hade hänt. Vi visste inte om det inträffat en härdsmälta, om det var någon fara för strålning och annat som vi i dag bättre känner till. Det var lätt att svara henne och andra att jag självfallet fortfarande är emot kärnkraften som en långsiktig energilösning. Naturligtvis drar jag mig till minnes hur det var efter Tjernobylolyckan när vi inte visste om vi skulle kunna odla eller inte i Sverige. Skulle vi få livsmedel? Skulle vi kunna äta vilt, svamp och annat? Nu talar jag mycket om känslor, herr talman, och jag märker av debatten hittills att det är ganska mycket känslor inblandade. Det finns också en del fakta. Frågan är hur våra kära medborgare hanterar det faktum att känsla, förnuft och fakta ska vägas samman. Betänkandet handlar egentligen om ifall naturkatastrofer även kan drabba Sverige och ge oss strålskador. Det finns flera skrivningar om att det inte finns någon aktuell fara för Sverige. Debatten handlar mer om hur vårt energisystem ska vara uppbyggt. Ska vi förlita oss på atomkraft eller inte? Oppositionen gör självfallet vad den kan för att belysa hur man ser på den långsiktiga energilösningen. Samtidigt finns skrivningen om strålsäkerhet. Låt oss gå tillbaka till juni 2010, herr talman. Då fattade vi på regeringens förslag beslut i riksdagens kammare - jag vill poängtera att det var före valet - om att förändra vår energipolitik. Det gjorde vi under den förra mandatperioden. Vi hade mandat från väljarna att göra det. Så upplevde vi det. En av de förändringar som vi debatterar och senare i dag ska fatta beslut om handlar om att vi flyttade fram lagändringen till efter valet. Vi hade, om vi ville, kunnat fatta beslutet före valet, men vi lät väljarna, våra medborgare, rösta i valet för att ge eller inte ge oss mandat i denna fråga. Därför kommer beslutet att kunna genomföras i enlighet med det förslag som då lades fram. Det var en motion från Centerpartiet som bifölls, ett tillkännagivande om att statliga stöd icke ska gå till kärnkraft vid eventuell förnyelse eller tilläggsbyggnation. Dessutom fattade vi beslut om ökat skadeståndsansvar, vilket flera redogjort för. Det är oerhört viktigt att vi höjer det och harmoniserar det med övriga länder i vår omgivning. Vi måste ta det på allvar. Det är jag den förste att ställa upp på. Jag förstår inte hur man skulle kunna vara negativ till det och vilja gå tillbaka till att bibehålla 1968 års nivåer i lagstiftningen. Det borde vara rimligt att vi ser över lagstiftningen, ser framåt och tar lärdom av det som har hänt sedan 1968. Någonting borde väl ha hänt. Det har, herr talman, i debatten talats mycket om andra länder. Vi ska ta lärdom av Tyskland och Danmark. För inte så länge sedan hade vi en debatt i kammaren där vänsterpartisten hyllade USA, vilket fick mig att tappa tråden i mitt eventuellt skickligt uppbyggda anförande. Också sådant kan hända. Energimyndighetens generaldirektör berättade för oss i näringsutskottet att under George W Bushs sista år som president byggdes det mer vindkraft i USA än vad som byggs i Sverige. Omvärlden är viktig, och vi ska fundera över vad som händer i andra länder, men vi har våra egna förutsättningar. Som lantbrukare är jag mycket medveten om den biomassa vi har i Sverige, vilket andra länder, till exempel Tyskland, inte alls har på samma sätt. De kan ha andra förutsättningar som gör att deras energieffektivisering kan gå lättare att genomföra. Genom ett tidigare beslut om långsiktighet tar man vara på biogasen och har solcellspaneler på bland annat ladugårdsbyggnader. Om man åker runt i Bayern ser man detta. Vad handlar det om i Sverige? Jo, om att vi fortfarande har en basindustri som är grunden för vår sysselsättning. Grunden för vår välfärd är den tunga exporten i form av sågade trävaror, pappersmassa och för all del även lastbilar, vilket tidigare nämnts. Om det inte finns en säker elproduktion och säkra elleveranser till vår basindustri kan de packa ihop och flytta till ett annat land. Det kan ske mycket snabbt. Som exempel kan jag nämna att AB Volvo har fabriker med tomma ytor i länder med betydligt lägre löner och betydligt lägre elpriser. Vi vet att det i dag går ganska snabbt att flytta befintlig produktion. När vi i kammaren fattade beslutet om att förändra energipolitiken så visst, jag våndades gällande kärnkraften, och det har jag fått höra några gånger. Låt mig dock nämna att de som kontaktade mig efter att beslutet var fattat var i första hand fackförbunden Pappers och Metall som tackade för att det äntligen fanns en elsäkerhet, en produktionssäkerhet, att det äntligen var fattat ett beslut om överenskommelsen. När Socialdemokraterna i kammaren nu säger att de vill föra samtal vill jag säga att det även då fanns möjligheter att föra samtal. I reservation 2 av Socialdemokraterna står: "Vår syn på kärnkraftens roll inom energipolitiken skiljer sig radikalt från regeringens." Därför ställer jag motfrågan: Vad är det vi ska resonera om och vilka samtal ska vi föra? Jag är öppen för samtal. Jag tycker att det är bra att föra samtal. Centerpartiet har historiskt tagit stort ansvar i ett antal politiska frågor, bland annat energifrågan. Vi är beredda att göra det också i framtiden. Jag är glad att uppdraget har getts till Strålsäkerhetsmyndigheten. Det finns i betänkandet även en skrivning från försvarsutskottet där det beskrivs hur man ser på frågan om strålsäkerhet. Man tycker inte att motionerna behöver bifallas eller tillgodoses eftersom ett uppdrag redan getts till Strålsäkerhetsmyndigheten; det gavs den 12 maj i år. De berörda myndigheter vi har omfattar den samlade expertisen i landet. Det är inte jag och min lilla vänkrets som på helgerna sitter och funderar över dessa frågor, utan den samlade expertisen, de bästa vi förhoppningsvis och sannolikt har på det här området, säger att det inte behöver ändras i skrivningen. Vi måste kunna lita på våra myndigheter, annars är vi illa ute. Den förnybara energin har flera tidigare talare ifrågasatt. Vi har hört från Socialdemokraterna att det inte händer någonting. Vad hände tidigare? Socialdemokraterna köpte kärnkraftverk i Tyskland till Vattenfall. Vi får anta att det var en strategisk investering för att man trodde att, för det första, basindustrin i Sverige skulle få säkra elleveranser och, för det andra, det skulle bli hemula, låga elpriser för våra konsumenter. Hur gick det? Det gick inte så bra. Den energiöverenskommelse som är gjord mellan allianspartierna ger 25 terawattimmar förnybar energi fram till 2020. Det är historiskt, och vi är alldeles i början av perioden för att verkställa beslutet. Om det finns andra förslag från andra partier måste i de förslagen, antingen samlat från tre partier eller från vart och ett av partierna, finnas någon substans, vilket Mats Odell också tidigare efterlyste. Det måste finnas räkneexempel som våra ekonomer och ingenjörer kan förhålla sig till. Som företagare undrar vi vad man egentligen räknar på. Vi har inom Alliansen förlängt elcertifikatssystemet. Det står Centerpartiet bakom. Vi tycker att det är rätt. Vi för över historiska satsningar på förnybar energi. Det går inte att förneka. Det är bara att läsa innantill från energiuppgörelsen. Det är så vi fått den starka upphämtningen vad gäller förnybar energi. Den ökar i Sverige. Vi i Centerpartiet tycker att det är rimligt att energislagen bedöms på en fri och öppen marknad. De energislag som är rimligast, de som tar mest klimathänsyn och bäst passar in vad gäller långsiktighet, vinner. Det är svårt för mig att se hur det skulle vara långsiktigt genomförbart att göra på något annat sätt. Allra svårast blir det för mig att i det här läget förstå Miljöpartiet som inte en gång - såvitt jag känner till, jag får gärna bli rättad längre fram - sett till att kärnkraft på något sätt har avvecklats genom beslut i denna kammare. Herr talman! Jag yrkar avslag på motionerna och i övrigt bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 36 Lars Johansson (S)

Herr talman! Jag ställde en fråga i min inledning om hur många kärnkraftsolyckor som krävs för att Centerpartiet ska ändra inriktning på sin politik. Jag noterade att Erik A Eriksson inte svarade, men jag kanske kan få svar på den frågan nu. Man kan ställa sig frågan varför Centerpartiet är så intresserat av nya kärnkraftverk i Sverige. Energimyndigheten har i sin prognos pekat på att med nu kända beslut kommer vi att ha ett överskott på ca 25 terawattimmar år 2030. Vi har högre ambitioner, men det kan jag lämna därhän nu. Detta tyder på att det inte behövs någon ny kärnkraft i Sverige. I vårt förslag säger vi att man borde ge ett uppdrag till Energimyndigheten att ta fram en plan för hur vi ska bli helt oberoende av kärnkraften, i form av förnybar energi. Då ska vi komma ihåg att till skillnad från många andra länder har vi i Sverige en omfattande vattenkraft som gör att vi har kortare väg att gå för att kunna ersätta kärnkraften fullt ut med annan förnybar energi. Men det säger ni nej till. Ni säger så här: "Utskottet kan inte se något behov av att nu ge Energimyndigheten ett särskilt uppdrag rörande förnybar energi utöver det arbete på området som ingår i myndighetens ordinarie verksamhet." Varför tycker Centerpartiet så? Jag känner inte igen Centerpartiet. Ni har alltid varit för att man ska ge uppdrag till myndigheten att ta fram förnybar energi tidigare, men nu avstår ni från detta och är nöjda med den utveckling som är. Och det är man ju om man vill satsa på ny kärnkraft och exportera kärnkraftsel till övriga Europa.

Anf. 37 Erik A Eriksson (C)

Herr talman! Tack för frågan, Lars Johansson! Den fick jag redan i anförandet, men jag tänkte att jag väntar på replikskiftet. Hur många olyckor ska hända? Vi vill inte att det ska hända någon olycka. Det vill väl ingen människa vid sunda vätskor i detta land eller något annat land heller för den delen - självklart inte. Jag kan ställa frågan tillbaka: Hur många olyckor tycker Socialdemokraterna att man ska stå ut med? Socialdemokraterna har ju byggt ut kärnkraften i det här landet och köpt kärnkraft i Tyskland. Centerpartiet är gärna med och lägger ned myndigheter. Det har vi gjort, för vi har sett hur Myndighetssverige, det offentliga Sverige, har svällt och svällt och hur arbetstillfällen har fått flytta utomlands. Detta hänger samman med tillgängligheten på arbetsmarknaden, och det handlar även om tillgängligheten på energi. Sedan kan man möjligtvis ställa en annan fråga tillbaka, och det är vad som är fel i Energimyndigheten. Vad var det som var fel med att satsa 25 terawattimmar på förnybar energi? Det måste ju vara alldeles utomordentligt. Marknaden hade tidigare inga instrument. Vi kämpade i många år med att förändra strukturen vad gäller elproduktion i Sverige. Nu har marknaden ett instrument i form av elcertifikat som är satt ända fram till 2035. Då hade det väl varit rimligt att Socialdemokraterna och även Miljöpartiet som tidigare har varit för elcertifikatssystemet hade anslutit till Alliansen och Centerpartiet i det här fallet eller fört ett resonemang om att kanske tillgodose några av Socialdemokraternas behov. Om inte Lars Johansson känner igen Centerpartiet känner jag inte igen Socialdemokraterna. Jag är från Värmland där pappersbruken och smedjorna står för en stor del av det välstånd vi har i Sverige. Jag har själv jobbat på Arvika Gjuteri som självt använder mer elektricitet än hela övriga Arvika kommun - som för övrigt fyller 100 år som stad i år - gör tillsammans. En el- och energiintensiv produktion i de här industrierna är viktig, och det har Socialdemokraterna alltid pratat om tidigare. Men nu märker vi att man vill lägga ned kärnkraften snabbt. Varför två reaktorer, om det nu är farligt med kärnkraft? Varför inte fem eller sex reaktorer?

Anf. 38 Lars Johansson (S)

Herr talman! Vi har inte sagt att vi ska snabbavveckla kärnkraften. Vi har inte talat om några reaktorer. Det är det Miljöpartiet som har gjort. Vad vi säger är att vi vill avveckla kärnkraften när vi har de andra alternativen i tillräcklig omfattning för vår svenska basindustri och för svenska hushåll. Vi vill ha ett elöverskott, men eftersom vi inte har sett att vi har haft något elöverskott ännu är inte vi beredda att pröva den frågan i dag. Det gör vi den dagen vi vet att vi har ett rejält elöverskott. Vad jag talar om nu är Energimyndighetens prognos som pekar på att vi längre fram kommer att ha ett elöverskott, och då kommer frågan tillbaka till Centerpartiet: Varför vill ni ändå bygga ut kärnkraften i Sverige och skapa en ny generation kärnkraftverk när det uppenbarligen inte behövs, såvida det inte är för att ni vill sälja kärnkraftsel till övriga Europa? Jag och Socialdemokraterna anser att varje land ska ta ansvar för sin egen energipolitik och att vi ska se till att andra länder också satsar på förnybar energi. Det är då som det blir väldigt intressant att Centerpartiet inte vill ge Energimyndigheten ett nytt uppdrag, trots att den tyska regeringen har gett ett väldigt tydligt uppdrag om att nu måste man satsa än mer med ännu större kraft på förnybar energi i Tyskland. Då skulle ju Sverige hänga på och inte börja prata om myndigheter som sväller. Det har inte ett dugg med det att göra. Det här är insatser som behövs i Sverige för att vi ska kunna ersätta all kärnkraft långsiktigt. Man måste satsa i dag för att inte bli beroende av ny kärnkraft under de kommande åren. Det är därför det är så viktigt att ge ett uppdrag i dag och inte vänta med det, när nu övriga delar av Europa gör det.

Anf. 39 Erik A Eriksson (C)

Herr talman! Jag hoppas verkligen att de som lyssnar på debatten hör skillnaderna här och att det framgår på ett tydligt sätt. Under Socialdemokraternas tid när de styrde Sverige förnyade man Oskarshamns första reaktor. Var inte det att satsa på ny kärnkraft i så fall? Det är ju exakt samma sak. Jag vet att det inte går att svara på den retoriska frågan, men då tänker jag högt. Är det möjligtvis inte så, kära åhörare, att det i princip var samma sak när man förnyade O 1:an? Man behövde det, för industrin behövde elen vid det tillfället och även framledes. Dramatiken är inte stor. Vi får se om marknaden eventuellt vill bygga nya reaktorer inom de befintliga verken. Detta vet vi inte, och det är viktigt att marknaden får avgöra det. Jag förvånas över att Socialdemokraterna inte tar upp den studsade bollen och för ett resonemang kring elcertifikaten, för det är egentligen det första som hänt på mycket lång tid, kanske någonsin, när det gäller att satsa på det förnybara. Visst kan vi skicka en skrivelse till Energimyndigheten från riksdagens kammare, men vad händer då? Då sker en liten översyn samtidigt som det tickar in pengar till förnybar energi i form av solcellspaneler, vindkraft och till biogasprojekt som redan finns på en fungerande marknad. Jag är glad att Socialdemokraterna nämner detta, men samtidigt känner jag att det här redan händer. Det händer så pass mycket redan, och därför säger vi nej till det här.

Anf. 40 Lise Nordin (MP)

Herr talman! I går besökte jag Erikssons hemtrakter i Värmland och fick titta på positiva exempel på utbyggnaden av förnybart. Jag besökte bland annat solcellsfabriken Swemodule i Arvika som är en av Sveriges största solcellsfabriker. Som mest har man haft 350 anställda, och det förstår jag har gett ett enormt lyft för landsbygden i Arvika. Man har i dag flyttat huvuddelen av sin produktion till Singapore, därför att den svenska marknaden och de svenska politiska villkoren ansågs för dåliga. Men man har inte gett upp Sverige. Man håller på att starta upp sin produktion igen och ge Sverige en chans att satsa på förnybart. Budskapet jag möttes av i går var dock väldigt tydligt: Man vill se en tydlighet kring vilket energisystem den svenska politiken ska besluta om, och man ser kärnkraften som en bromskloss i utbyggnaden av förnybart. Det finns en redovisning till EU från alla medlemsländer om utvecklingen av förnybart i de olika länderna. Där kan man läsa att mellan 1970 och 2000 växte den förnybara energin i Sverige med 2,7 procent per år. Nu har utvecklingstakten avtagit ganska kraftigt. Enligt de handlingsplaner som Sverige och den svenska regeringen har skickat in till EU kommer utvecklingstakten mellan 2010 och 2020 att minska till ungefär 1,2 procent per år. Man räknar alltså med en halvering i vår utbyggnadstakt av förnybart. Min fråga till Erik A Eriksson är hur hotet om ny kärnkraft ska kunna få Sverige på banan igen och ge företagarna inom den förnybara energin en chans att satsa på Sverige och förnybart.

Anf. 41 Erik A Eriksson (C)

Herr talman! Först måste jag säga att det var väldigt roligt att du, Lise Nordin, var i Jösse härad och fick dig lite sanningar till livs och fick se hur det där kan fungera. Det är ju en realitet att detta är en del av den export som har ökat i Sverige de senaste åren. Den fabriken är väldigt lyckosam och ett bra exempel. Att det har flyttat arbetstillfällen till Singapore har industripolitiska skäl. Jag ser det inte som att de solcellspaneler som tillverkas där prompt skulle säljas i Sverige. Det finns ingen självklarhet i det. Då skulle de lastmaskiner som tillverkas i Arvika - där det jobbar 1 200 människor på Volvo - också säljas i Sverige. Är Miljöpartiet för en enbart svensk, lokal ekonomi? I så fall är vi väldigt illa ute. Vi är så exportberoende, så detta ska vi nog inte se som en förlust. Däremot är det glädjande att det förnybara ökar. Stödet för solceller försvinner på nolltid, och vi ser att vi måste revidera de delarna. Där måste regeringen komma tillbaka till riksdagen med förslag om hur man ska hantera detta framdeles. Det var likadant förra året: Pengarna tog slut väldigt fort. Det är först nu som det verkligen tar fart. Jag menar att det är signalen om elcertifikatssystemet som gör att det förnybara får fäste, och det ger jobb även i Sverige. Efter bank- och finanskriserna, som tyvärr sammanföll, har vi sett att banker har minskat sin vilja att låna ut i vissa fall. Detta kan vi bara beklaga, och vi hoppas att ekonomin så fort som möjligt blir stabil. Jag vill inte peka ut något energislag, utan detta gäller generellt, oavsett om det är biogas, vindkraft, solceller eller vad det nu vara månde. Det är viktigt att det finns en fungerande kreditgivning som hjälper till i de här satsningarna, för annars är det svårt för enskilda att ro dem i land. Jag funderar fortfarande över Miljöpartiet, som säger att man har en alternativ politik. Jag undrar: Vari består den, då? Är det elcertifikatssystemet eller inte?

Anf. 42 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Jag är precis som Erik A Eriksson glad över att Sverige exporterar väldigt mycket miljöteknik. Men jag ser ingen vettig förklaring till att det inte ska kunna finnas en hemmamarknad där dessa viktiga företag kan testa sina investeringar och sälja även i Sverige. Sverige har väldigt mycket tekniskt kunnande inom förnybart. Däremot har vi inte en politik som gör att vi använder den teknik vi producerar i Sverige. De flesta företag inom förnybart exporterar i dag all sin produktion. Det vore trovärdigt för Sverige om vi även använde den teknik som vi utvecklar här i Sverige. Erik A Eriksson frågar vilken politik vi har för att gynna förnybart. Vi har diskuterat väldigt många förslag i näringsutskottet under det år som har gått. Vi ser mycket positivt på de elcertifikat vi har i Sverige men anser att det inte räcker. Vi behöver ett fastprissystem. Vi behöver reellt inflytande över elsystemet så att fler privatpersoner kan vara delaktiga. Det handlar om möjligheter för människor att producera egen el och sälja ut på nätet. Det handlar om att ge ökat stöd för energieffektivisering och för den omställning som sker runt om i landet. Erik A Eriksson ska inte behöva vara orolig över vår ambition och våra konkreta politiska förslag för att satsa på förnybart. Min och Miljöpartiets bedömning är dock att det inte räcker att enbart tala väl om förnybart eller om de satsningar som nu diskuteras, eftersom kärnkraften är ett ständigt hot mot att bygga ut nytt förnybart i Sverige. Erik A Eriksson sade i sitt anförande att det ska vara upp till marknaden att bedöma huruvida det är intressant att bygga ny kärnkraft i Sverige. En fråga som vi inte har fått svar på i den här debatten är: Vad händer om marknaden bedömer att det inte är lönsamt att bygga ny kärnkraft i Sverige? Har regeringen en plan B för hur vi ska kunna få ny elproduktion? Svensk kärnkraft börjar bli väldigt gammal. Den faller snart för åldersstrecket. Något nytt måste till, och där säger jag och Miljöpartiet att förnybart är en mer framtidsinriktad satsning.