Sök

Svenska lagar ändras som en anpassning till EU:s så kallade tredje inremarknadspaket för el och naturgas. Paketet består av fem EU-författningar som syftar till att skapa en väl fungerande gemensam inre marknad för el och naturgas. Det omfattar bland annat nya och mer detaljerade åtgärder som ska främja harmoniseringen och dess effekter. Åtgärderna handlar om att skapa en mer effektiv åtskillnad mellan överföringsverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet, ett utökat konsumentskydd samt mer detaljerade regler kring de nationella tillsynsmyndigheternas befogenheter och uppgifter.

Riksdagen sa vidare nej till en motion med anledning av regeringens förslag och till motioner från allmänna motionstiden 2011 om elmarknadspolitik. De senare motionerna handlar om elmarknadens funktion, elområden, anslutning av små elproduktionsanläggningar och kommunala energibolag.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2012-05-03

Datum

2012-05-14

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-24

Kriterierna för vad som avses med replik tas bort ur riksdagsordningen. I stället ska det i lagen uttryckligen framgå att en replik begärs i omedelbar anslutning till ett anförande. Det införs en regel om att en talare inte får anmäla sig senare än under andra omgången i en interpellationsdebatt. Det tydliggörs att omröstningen i kammaren kan ske på elektronisk väg. Statsråd är sedan tidigare skyldiga att meddela kammarkansliet om ett svar på en skriftlig fråga är försenat eller uteblir. Denna bestämmelse förtydligas. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2012-05-03

Justering

2012-05-10

Datum

2012-05-14

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Det är mycket viktigt att en så stor del av befolkningen som möjligt kan ta del av så många stora idrottsevenemang som möjligt via fria tv-kanaler. Den senaste tidens utveckling där stora kommersiella bolag förvärvar de exklusiva sändningsrättigheterna till stora och betydelsefulla idrottsevenemang som OS visar enligt konstitutionsutskottet på behovet av en evenemangslista. Riksdagen gjorde därför ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör tillsätta en utredning för att avgöra hur en sådan lista ska utformas.

Radio- och tv-kanaler får i dag sända reklam under högst 12 minuter per timme mellan hela klockslag. I en motion föreslås en sänkning av annonstiden till 8 minuter. Konstitutionsutskottet är inte berett att nu föreslå en sådan ändring. För att få ett djupare underlag bör regeringen göra en allsidig utvärdering av effekterna av den tidigare ändringen som innebar en ökning av annonstiden till 12 minuter. Riksdagen gjorde ett sådant tillkännagivande. Riksdagen sa vidare nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om radio- och tv-frågor.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Beredning

2012-04-24

Justering

2012-05-10

Datum

2012-05-14

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Gruppbefäl, soldater och sjömän i Försvarsmakten ska kunna anställas på längre tidsbegränsade anställningar. De ska anställas för kontinuerlig eller tidvis (periodvis) tjänstgöring. Anställningstiden ska som utgångspunkt vara 6 till 8 år. Anställningstiden ska kunna förlängas en gång. Den totala anställningstiden får vara högst 16 år, varav högst 12 år som kontinuerligt tjänstgörande. Den minsta uppsägningstiden är 3 månader. Arbetstagaren ska ha rätt till ledighet från sin civila arbetsgivare för tidvis tjänstgöring i Försvarsmakten. Ledighet för att tidvis tjänstgöra i Försvarsmakten ska få tas ut under som längst 12 månader i en följd. Föregås tjänstgöringen av en provanställning får dock ledigheten omfatta högst 18 månader i en följd. Det ska vara möjligt att genom kollektivavtal avvika från vissa av lagens bestämmelser. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

35, 124 minuter

Beredning

2012-04-24

Justering

2012-05-10

Datum

2012-05-14

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-24

Riksdagen uttalade förra riksmötet 2010/11 att regeringen behövde redovisa vad som görs för att förbättra säkerheten i statens betalningar. Bakgrunden var att Riksrevisionen påpekat att det fanns allvarliga risker med säkerheten i den statliga betalningsmodellen, till exempel var ansvarsfördelningen oklar. Den statliga betalningsmodellen omfattar bland annat de regelverk och system som stöder myndigheternas betalningar.

Regeringen har nu lämnat en redovisning till riksdagen som finansutskottet har granskat. Utskottet konstaterar att regeringen har satt in flera åtgärder för att förbättra säkerheten. En åtgärd är att Riksgäldskontoret ska göra en sammanställning av alla risker. Regeringen kommer att redovisa ytterligare åtgärder i kommande budgetpropositioner. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-10

Datum

2012-05-14

Debatt

2012-05-31

Beslut

2012-06-07

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om trafiksäkerhet. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

18

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

16, 77 minuter

Beredning

2012-04-17

Justering

2012-05-08

Datum

2012-05-11

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-31

En allmänpraktiserande läkare som har fullgjort sin utbildning i en annan EES-stat än Sverige eller utbildat sig i Schweiz ska kunna erkännas automatiskt som specialist i allmänmedicin i Sverige. I dag kan läkaren ansöka om kompetensbevis som allmänpraktiserande läkare, så kallad Europaläkare. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012 och är en följd av kritik från EU-kommissionen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2012-05-10

Datum

2012-05-11

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Arbetsgivarnas sjuklöneansvar förtydligas. En arbetsgivare ska inte vara skyldig att betala ut sjuklön om arbetstagaren inte helt har återgått i arbete och utfört arbete hos arbetsgivaren under minst en dag sedan arbetsgivaren senast betalat ut sjuklön för en hel sjuklöneperiod. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-10

Datum

2012-05-11

Debatt

2012-05-24

Beslut

2012-05-24

Regeringen har i en skrivelse presenterat en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering under 2012-2032. Riksdagen gjorde med anledning av skrivelsen ett tillkännagivande till regeringen om modersmålslärare och undantaget från kravet på lärarlegitimation. Modersmålslärare ska inte vara undantagna från kravet på lärarlegitimation utan ska ha en lärarutbildning och ämneskompetens i modersmålet. Om romska elevers modersmålslärare har legitimation och en hög kvalitet på modersmålsundervisningen därmed kan garanteras finns det en stor möjlighet för bättre inkludering av romska elever. Riksdagens tillkännagivande innebär att regeringen i samband med strategin bör överväga att återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för att förstärka modersmålsundervisningen generellt men också specifikt för romer.

Strategin för romsk inkludering ingår som en satsning på ett utvecklingsarbete främst inom områdena utbildning och arbete under 2012-2015. Strategins målgrupp är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om de nationella minoriteterna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

12

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 52 minuter

Beredning

2012-04-17

Justering

2012-05-10

Datum

2012-05-11

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Riksdagen godkände 1996 års Haagkonvention. Konventionen handlar om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn och ska stärka skyddet för barn i internationella situationer. Genom konventionen ska man kunna undvika konflikter mellan olika rättssystem om behörighet, tillämplig lag eller erkännande och verkställighet av domar och andra avgöranden. Syftet med konventionen är också att utveckla det internationella samarbetet när det gäller skydd av barn.

Konventionen blir en del av svensk lagstiftning genom en särskild lag. I lagen finns också regler om förutsättningarna för att placera ett barn över nationsgränserna. För att en sådan placering ska få ske måste det bedömas vara bäst för barnet att placeras i det aktuella landet. Det ska vidare inte längre krävas att barnet och barnets föräldrar är svenska medborgare för att en anmälan om gemensam vårdnad ska kunna göras direkt till Skatteverket. Det ska räcka att barnet är folkbokfört här i landet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2012-05-08

Datum

2012-05-11

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-24

Djursjukskötare och hovslagare som är utbildade i ett annat EU-land ska kunna välja en anpassningsperiod som kompensationsåtgärd, om det krävs för att få behörighet att utöva yrket i Sverige. Anpassningsperioden är ett alternativ till lämplighetsprov.

Lagändringarna innebär att ett särskilt tillstånd ska kunna ge behörighet att utöva verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård som djursjukskötare och hovslagare. Samma ska gälla för personer med humanmedicinsk legitimation som ska utöva verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Personer som genom ett särskilt tillstånd fått behörighet att utöva yrket som djursjukskötare får rätt att använda den yrkestiteln.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-10

Datum

2012-05-10

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Fler personer än i dag ska kunna dömas för att ha tagit emot eller gett en muta. Straff ska kunna dömas ut när en muta tas emot av eller ges till arbetstagare och alla typer av uppdragstagare. I dag gäller detta bara vissa kategorier av uppdragstagare. Mutansvar ska också kunna gälla den som är deltagare eller funktionär i en tävling som är föremål för allmänt anordnad vadhållning.

Så kallad handel med inflytande straffbeläggs. Det kan gälla en närstående till en beslutsfattare som tar emot en muta för att påverka honom eller henne i beslutsfattandet. Så kallad vårdslös finansiering av mutbrott straffbeläggs också. Det kan gälla en näringsidkare som ger pengar till en anlitad företrädare och genom att brista i sina kontrollåtgärder främjar att företrädaren begår mutbrott inom ramen för sin syssla. En annan ny regel gäller vilka omständigheter som ska kunna leda till att muta bedöms som grovt brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

35, 92 minuter

Justering

2012-05-10

Datum

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Reglerna om grovt vapenbrott blir tydligare. Det ska i lagtexten uttryckligen anges vilka omständigheter som särskilt ska beaktas när det bedöms om ett vapenbrott är grovt. Det kan vara att vapnet har innehafts på allmän plats eller att vapnet har varit särskilt farligt.

Två nya straffbestämmelser införs. Den ena innebär att det blir straffbart att inte anmäla införsel av vapen och ammunition från ett annat EU-land till Tullverket. Genom den andra bestämmelsen blir det straffbart att förvara vapen åt någon annan utan att det finns tillstånd till förvaringen.

Kraven på vapenhandlare skärps. Läkare får större skyldighet att anmäla patienter som är olämpliga att ha vapen. Polisen blir skyldig att omhänderta tillståndsbevis när ett vapen tas om hand. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

25

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

16, 58 minuter

Beredning

2012-04-17

Justering

2012-05-10

Datum

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Aktörer på elområdet ska enligt elberedskapslagen vidta vissa elberedskapsåtgärder. Från den 1 juli 2012 ska dessa åtgärder syfta till att förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. I dag ska åtgärderna enligt lagen syfta till att tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd beredskap.

Elproducenter, elhandelsföretag och nätföretag är de tre viktigaste aktörerna på elområdet. De ska upprätta en risk- och sårbarhetsanalys för säkerheten i den egna verksamheten. De ska också lämna de uppgifter som behövs för att elberedskapsmyndigheten ska kunna upprätta en nationell risk- och sårbarhetsanalys inom elsektorn. Lagändringarna innebär ett utökat ansvar och fler befogenheter för Svenska kraftnät.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Beredning

2012-04-24

Justering

2012-05-08

Datum

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Studie- och yrkesvägledning är viktigt för att undvika felaktiga val som kan leda till onödiga kostnader för individen och samhället. Riksdagen vill därför i ett tillkännagivande att regeringen förbättrar studie- och yrkesvägledningen i gymnasieskolan.

Studie- och yrkesvägledning är av stor betydelse för att underlätta den enskildes studie- och yrkesval. En väl fungerande studie- och yrkesvägledning kan bidra till att fler elever väljer en utbildning som motsvarar deras förväntningar och behov. Det också kan bidra till att förbättra genomströmningen i gymnasieskolan. Riksdagen anser också att det är viktigt att förbättra kontakterna mellan utbildning och arbetsliv inom både högskoleförberedande program och yrkesprogram.

Riksdagen sa vidare nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2011 om gymnasieskolan.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

21

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

25, 100 minuter

Justering

2012-04-26

Datum

2012-05-09

Debatt

2012-05-24

Beslut

2012-05-30

Riksdagen godkände de lagändringar som krävs då EU tillträder 2007 års Haagkonvention om underhållsskyldighet. Syftet med konventionen är att underlätta en effektiv indrivning av familjerättsligt underhåll över gränserna. EU-länderna, utom Danmark, kommer att bli bundna av konventionen genom EU:s tillträde. EU har undertecknat konventionen och förväntas tillträda den under 2013.

Ärvdabalken ändras så att kretsen av personer som är obehöriga att vara testamentsvittnen utvidgas till att omfatta även sambor och vissa ställföreträdare. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-08

Datum

2012-05-09

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-24

Åklagarna kommer under våren 2012 att börja ge in stämningsansökningar och förundersökningsprotokoll till domstolarna på elektronisk väg. Detta som ett led i arbetet med att införa ett elektroniskt informationsflöde i brottmålsprocessen. Formkraven i rättegångsbalken anpassas så att det blir möjligt att gå över till en helt elektronisk ingivning. På så sätt skapas förutsättningar för en mer effektiv brottmålshantering. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 2 minuter

Justering

2012-05-08

Datum

2012-05-08

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-24

Möjligheterna att genomföra säkerhetskontroller i domstolar ökar. Säkerhetskontroller ska få genomföras om de behövs för att begränsa risken för att det i lokalerna begås brott som innebär allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom. Ett beslut om säkerhetskontroll ska gälla en viss tid, men längst tre månader, eller en viss förhandling. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Riksdagen gjorde vidare ett tillkännagivande till regeringen om en utvärdering av säkerheten i domstolarna för målsägande och vittnen. Riksdagen menar att det saknas en heltäckande bild av det arbete som utförs i domstolarna för att skydda målsägande och vittnen och vilken effekt arbetet haft. Det finns därför skäl att genomföra en utvärdering.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 63 minuter

Beredning

2012-04-26

Justering

2012-05-08

Datum

2012-05-08

Debatt

2012-05-24

Beslut

2012-05-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om studiestöd. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår utredningar i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om möjligheter för alla att studera, ett flexiblare studiemedelssystem, fribeloppets avskaffande, studiemedelssystemet för studerande på den kommunala vuxenutbildningens grundläggande nivå, åldersgränser för studiemedel, avskrivning av studieskulder för personer som flyttar till landsbygdskommuner och en avveckling av Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 57 minuter

Justering

2012-04-26

Datum

2012-05-07

Debatt

2012-05-24

Beslut

2012-05-30

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om den så kallade Monti II-förordningen strider mot subsidiaritetsprincipen och skickar ett motiverat yttrande till EU-parlamentets, Europeiska rådets och EU-kommissionens ordförande. Enligt subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen, ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

Den fria rörligheten över gränserna är något positivt men får inte ske till priset av social dumpning. Syftet med Monti II-förordningen är att förtydliga förhållandet mellan allmänna principer för och grundläggande rättigheter om kollektiva åtgärder, exempelvis strejker, och etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster inom EU. Riksdagen anser att kommissionens förslag i dess nuvarande skick inte bidrar till att förtydliga detta. Förslaget leder inte till större rättssäkerhet och kan istället störa det svenska systemet för tvistlösning. Inte heller ser riksdagen något mervärde i den föreslagna regleringen på EU-nivå.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-03

Datum

2012-05-03

Debatt

2012-05-10

Beslut

2012-05-10