Sök

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag om nya regler för privatuthyrning av bostäder. Bland annat ska den som hyr ut sin egen bostadsrätt, villa, ägarlägenhet eller annat ägt boende få rätt att sätta hyran friare än i dag. Hyresvärden ska ha rätt att genom hyran få ersättning för sina kostnader för bostaden. Om hyresgästen upplever att hyran är för hög kan han eller hon precis som tidigare ansöka om att hyresnämnden ska pröva hyran. Däremot ska det inte längre vara möjligt för hyresgästen att få tillbaka en del av den betalda hyran retroaktivt om hyresnämnden bedömer att hyran är för hög.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att den som äger en bostadsrätt inte ska behöva ange några skäl för att få hyra ut den i andra hand. Riksdagen vill ha kvar de nuvarande reglerna som innebär att den som vill hyra ut sin bostadsrätt ska kunna ange en orsak till bostadsrättsföreningens styrelse, som beslutar om andrahandsuthyrning. De nya reglerna började gälla den 1 februari 2013.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

37, 145 minuter

Justering

2012-12-04

Datum

2012-12-10

Debatt

2012-12-17

Beslut

2012-12-18

Den svenska väpnade styrkan i Afghanistan får förnyat mandat under 2013. Detta under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. Riksdagen stödjer också regeringens inriktning om att den svenska militära insatsen i landet successivt ska anpassas, omvandlas och reduceras samtidigt som det svenska engagemanget ges ett ökat civilt fokus.

Beslutet innebär att Sverige ska ställa en väpnad styrka om högst 785 personer till förfogande för den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan, ISAF, till slutet av 2013. Den svenska militära insatsen kommer under inledningen av 2013 att bestå av cirka 400 personer på plats i Afghanistan. Sommaren 2013 ska den svenska militära insatsen ha minskat med cirka 100 personer, för att vara cirka 300 personer på plats i Afghanistan.

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet betonar i sitt beslutsunderlag vikten av att arbetet med att stärka de civila inslagen i Sveriges insatser i Afghanistan fortsätter och utvecklas. Utskottet välkomnar Sveriges åtaganden i samband med givarkonferensen i Tokyo 2012 att under perioden 2015-2024 stödja Afghanistan med en indikativ volym om sammantaget 8-8,5 miljarder kronor. Afghanistan blir därmed Sveriges största biståndsland.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

32, 139 minuter

Justering

2012-12-04

Datum

2012-12-07

Debatt

2012-12-18

Beslut

2012-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ekonomisk ram för den statliga transportinfrastrukturen för perioden 2014-2025. Totalt rör det sig om 522 miljarder kronor. I satsningen ingår bland annat de första delsträckorna i en ny stambana för snabbtåg, Ostlänken mellan Järna och Linköping samt den första delen av sträckan Göteborg-Borås. Utbyggnad av tunnelbanan i Stockholm ingår också.

Riksdagen beslutade om fyra tillkännagivanden som rör transportinfrastruktur. Riksdagen konstaterar att det svenska järnvägssystemet i alla delar inte lever upp till kraven på hög kvalitet och punktlighet. Man anser att det kan finnas anledning att se över uppdelningen och konkurrensutsättningen av järnvägssystemet. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att grundligt utreda järnvägssystemets organisation och överväga hur järnvägssystemet bör organiseras på bästa sätt för att möta framtidens krav.

Riksdagen beslutade också om ett tillkännagivande om att banavgifterna inte bör höjas under den kommande planeringsperioden. Regeringen har aviserat att man vill höja banavgifterna successivt för att finansiera driften och underhållet av järnvägsinfrastrukturen. Ytterligare ett tillkännagivande handlar om att regeringen bör utarbeta tydliga principer för sin medfinansieringspolitik, det vill säga medfinansiering till statlig infrastruktur från till exempel kommuner och företag. Riksdagen beslutade dessutom om ett tillkännagivande som gäller gruvnäringens transportbehov och en järnvägsförbindelse mellan Kaunisvaara och Svappavaara.

Trafikutskottet har granskat tre skrivelser om transportinfrastruktur som regeringen har lämnat utifrån granskningar som Riksrevisionen gjort och en skrivelse om utförande av drift och underhåll. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

150

Förslagspunkter

27

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

104, 338 minuter

Beredning

2012-11-13

Justering

2012-12-04

Datum

2012-12-07

Debatt

2012-12-13

Beslut

2012-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 39,4 miljarder kronor till rättsväsendet för 2013. De största anslagen är polisorganisationen (drygt 20,5 miljarder kronor), Sveriges Domstolar (drygt 5,2 miljarder kronor) och Kriminalvården (knappt 7,8 miljarder kronor).

Riksdagen godkände också att Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna ombildas till en myndighet den 1 januari 2015. Syftet är att ge ledningen för myndigheten ett helhetsansvar för all polisverksamhet, med en tydlig kedja av ansvar från ledning ned till lokal nivå.

Riksdagen anser att myndigheterna inom rättsväsendet behöver göra mer för att brottsoffer ska få bättre bemötande och stöd. Brottsofferjourer, kvinnojourer och andra ideella föreningar och organisationer som arbetar med att stödja och hjälpa brottsutsatta gör ett ovärderligt arbete. Riksdagen anser att deras möjligheter att arbeta med frågorna bör stärkas ytterligare. Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att återkomma med en redovisning av vad myndigheterna gör. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

72

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

37, 170 minuter

Beredning

2012-11-06

Justering

2012-12-06

Datum

2012-12-07

Debatt

2012-12-17

Beslut

2012-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 67,2 miljarder kronor till arbetsmarknad och arbetsliv för 2013. Mest pengar går till arbetslöshetsersättning, lönebidrag och Samhall, arbetsmarknadspolitiska program och insatser och kostnader för Arbetsförmedlingen. Riksdagen ställer sig bakom regeringens särskilda satsningar för att bryta långtidsarbetslösheten, motverka ungdomsarbetslösheten och göra det lättare för nyanlända och personer med funktionshinder att komma in på arbetsmarknaden. Arbetsmiljöverket får ett utökat uppdrag som en nationell funktion för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv och verkets anslag ökar. Riksdagen säger samtidigt nej till oppositionens alternativa budgetförslag. Arbetsmarknadsutskottet har även behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om arbetsförmedlingskontorens effektivitet. Utskottet konstaterar att regeringen och Arbetsförmedlingen redan har börjat använda Riksrevisionens rapport i sitt arbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till ett hundratal motionsförslag om arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor.

Behandlade dokument

82

Förslagspunkter

24

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

55, 203 minuter

Justering

2012-12-04

Datum

2012-12-07

Debatt

2012-12-17

Beslut

2012-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 62,2 miljarder kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2013. De största anslagen går till statlig assistansersättning, läkemedelsförmåner och tandvårdsförmåner.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i vissa vårdkostnader. Högkostnadsskyddet för bland annat besök inom den öppna hälso- och sjukvården indexregleras och kopplas till det allmänna prisläget genom att det utgör en viss andel av det så kallade prisbasbeloppet. Även den avgift som högst får tas ut per vårddag på sjukhus kopplas till prisbasbeloppet. Ett kostnadstak införs för inköp av förmånsberättigade läkemedel. Även detta kostnadstak indexregleras. De nya reglerna ska gälla från den 1 januari 2013.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om nya regler för beslut om och utbetalning av ersättning till assistenter till personer med funktionshinder. Syftet med lagändringarna är att motverka fusk och överutnyttjande.

Behandlade dokument

118

Förslagspunkter

32

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

73, 232 minuter

Justering

2012-12-04

Datum

2012-12-06

Debatt

2012-12-12

Beslut

2012-12-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 213 miljarder kronor till socialförsäkringsområdet för 2013. I området ingår anslag till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (cirka 94 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 40 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 78 miljarder kronor).

Beslutet innebär bland annat följande:

• Egenföretagare ska kunna välja en karenstid på en dag. Tidigare har den kortaste karenstiden för egenföretagare varit sju dagar. Även egenföretagare som blir arbetslösa ska ha en karensdag.
• Den som har aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga ska kunna pröva på att arbeta eller studera i upp till två år utan att förlora rätten till ersättning, oavsett hur länge han eller hon ursprungligen skulle få ersättning. Den som prövar på att arbeta ska under två år kunna få ut 25 procent av aktivitetsersättningen, i stället för under ett år som i dag.
• Bostadstillägget till pensionärer höjs med 170 kronor per månad för ogifta som har fyllt 65 år. Den skäliga levnadsnivån för ogifta som fyllt 65 år och har särskilt bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd höjs med samma belopp.
• Föräldrapenningen på grundnivån höjs från 180 kronor per dag till 225 kronor per dag. Det så kallade vab-intyget som visar att barnet varit frånvarande från förskolan eller skolan krävs inte längre för att få rätt till tillfällig föräldrapenning.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

37

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

134, 275 minuter

Justering

2012-11-29

Datum

2012-12-06

Debatt

2012-12-12

Beslut

2012-12-13

SAS får tillgång till en låneram i Riksgäldskontoret på högst 749 miljoner kronor för 2012-2015 och till marknadsmässiga villkor. Låneramen ska utgöra en del av en ny kreditfacilitet som innebär att bolaget får en likviditetsreserv för sin fortsatta verksamhet. SAS har utarbetat en ny affärsplan för att säkra ett långsiktigt konkurrenskraftigt bolag. En förutsättning för att SAS ska kunna genomföra affärsplanen är att bolaget har tillgång till en likviditetsreserv.

Den totala kreditfaciliteten är på maximalt 3,5 miljarder kronor. Svenska, norska och danska staten svarar tillsammans för 50 procent av faciliteten och deltar på samma villkor som övriga, privata, aktörer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att låneramen ska gälla för SAS-koncernen, i stället för SAS AB.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2012-12-06

Datum

2012-12-06

Debatt

2012-12-11

Beslut

2012-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 16,6 miljarder kronor till areella näringar, landsbygd och livsmedel för 2013. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. De största anslagen går till gårdsstöd, åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och Sveriges lantbruksuniversitet.

Miljö- och jordbruksutskottet har tillsammans med näringsutskottet följs upp det svenska landsbygdsprogrammet. Programmet innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden och finansieras gemensamt av Sverige och EU. En av slutsatserna är att programmet kan förenklas och myndigheternas handläggning vidareutvecklas. Programmet upplevs dock som positivt för landsbygdens utveckling. Detta även om programmet antagligen inte kommer att nå ända fram till målen. Riksdagen godkände uppföljningen.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

9, 68 minuter

Justering

2012-11-29

Datum

2012-12-05

Debatt

2012-12-17

Beslut

2012-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 4,9 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2013. Den största delen av pengarna går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora områden är åtgärder för havs- och vattenmiljö, sanering och återställning av förorenade områden samt forskning.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

40, 145 minuter

Justering

2012-11-29

Datum

2012-12-05

Debatt

2012-12-13

Beslut

2012-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 89 miljarder kronor i allmänna bidrag till kommuner för 2013. Det största anslaget är på 86 miljarder kronor och går till kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting.

De andra två anslagen innehåller bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 100 minuter

Justering

2012-11-29

Datum

2012-12-05

Debatt

2012-12-19

Beslut

2012-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 10,5 miljarder kronor till integration och jämställdhet för 2013. Den största delen består av ersättning till kommunerna i samband med flyktingmottagande, 4,8 miljarder kronor.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att fler nyanlända invandrare ska få stöd för att snabbare etablera sig i arbets- och samhällslivet. Riksdagen ser positivt på den inriktning av integrationspolitiken som innebär att nyanlända invandrare snabbt ska få jobb och lära sig svenska.

Arbetsmarknadsutskottet har även granskat en skrivelse där regeringen behandlar Riksrevisionens granskning av Diskrimineringsombundsmannens (DO), verksamhet under de första åren. Utskottet betonar att det är viktigt att DO fortsätter arbetet med att förebygga och motverka diskriminering på samtliga diskrimineringsgrunder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

38, 71 minuter

Justering

2012-11-29

Datum

2012-12-05

Debatt

2012-12-17

Beslut

2012-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 57,1 miljarder kronor i anslag till utbildning och universitetsforskning för 2013. Bland annat kommer följande satsningar att genomföras 2013:

• Medel avsätts för en reform om karriärutveckling för lärare.
• Satsningen på att förstärka elevhälsan fortsätter.
• Skolverket får mer resurser till arbetet med att legitimera förskollärare och lärare.
• Satsningen på praktikplatser för ungdomar inom tekniksektorn, det så kallade Tekniksprånget, förlängs med ett år och får mer pengar.
• Medel avsätts för ett riktat statsbidrag som ska stimulera kommunerna att erbjuda mer barnomsorg på kvällar, nätter och helger.
• Antalet platser på den yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen och yrkeshögskolan utökas. Mer pengar avsätts till lärlingsutbildning för vuxna och den kommunala vuxenutbildningen för arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år.
• Universitet och högskolor får pengar för en tillfällig ökning av platserna.
• Universiteten och högskolorna får mer pengar till utbildningen inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
• Lärosäten med utbildningar som har fått omdömet mycket hög kvalitet i Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar får mer pengar.
• De statliga anslagen för forskning ökas med 1,7 miljarder kronor.

Högskolan Gotland blir en del av Uppsala universitet den 1 juli 2013. Medel avsätts för att stödja fler frivilliga sammanslagningar av lärosäten under året.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

30, 174 minuter

Justering

2012-11-29

Datum

2012-12-04

Debatt

2012-12-11

Beslut

2012-12-12

EU-kommissionen har lämnat förslag om en fond för stöd till de mest behövande inom EU. Fonden ska stödja nationella system där livsmedel och basvaror för personligt bruk delas ut till de personer som har det sämst ställt. Syftet är att bidra till att uppnå EU:s mål om att minska fattigdom och social utestängning.

Den svenska regeringen ifrågasätter starkt om kommissionens förslag är i linje med närhetsprincipen, eller subsidiaritetsprincipen, och riksdagen håller med. Riksdagen anser att fattigdom och social utestängning motverkas bäst genom att främja arbete som möjliggör egen försörjning och genom att utveckla sociala trygghetssystem som omfattar hela befolkningen.

Riksdagen menar att direkta sociala stödinsatser ska vara ett ansvar för varje EU-land. Det är mest effektivt att varje EU-land utformar och ger stöd till personer som lever i en utsatt situation. Riksdagen beslutade att skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU. Riksdagen har redan tre gånger tidigare kritiserat liknande förslag (se 2010/11:MJU7, 2010/11:MJU21 och 2011/12:MJU8).

Förslagspunkter

1

Justering

2012-12-04

Datum

2012-12-04

Debatt

2012-12-12

Beslut

2012-12-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2013 om 5,2 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Näringsliv. Utgiftsområdet omfattar näringspolitiska insatser, utrikeshandel samt främjande av handel och investeringar. Riksdagen konstaterar att målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att på det sättet bryta utanförskapet.

Riksdagen ger regeringen rätt att helt eller delvis avyttra aktier i företagen Vectura Consulting AB, Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

51, 179 minuter

Justering

2012-11-27

Datum

2012-12-04

Debatt

2012-12-11

Beslut

2012-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 33 miljarder kronor till Sveriges EU-avgift för 2013. Finansutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag att restriktivitet ska prägla budgetpolitiken i EU och att EU-budgeten bör reformeras och moderniseras.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2012-11-29

Datum

2012-12-04

Debatt

2012-12-19

Beslut

2012-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 44,6 miljarder kronor till vägar, järnvägar, IT och post för 2013. Vägområdet får cirka 1 miljard kronor extra för 2013 och järnvägen cirka en halv miljard kronor extra. Det ska förstärka satsningen på drift och underhåll och är även tänkt för utbyggnaden av gruvrelaterad infrastruktur, främst i Norrbotten. Trängselskatten i Göteborg blir också ett särskilt anslag i budgeten som får användas till finansiering av investeringar i kollektivtrafiken, vägar och järnvägar i Göteborg.

Riksdagen godkände också regeringens förslag till ändring av hänsynsmålet för transportpolitiken. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa.

Trafikutskottet har följt upp regeringens redovisning av resultat för utgiftsområde 22 i budgetpropositionen. Utskottet konstaterar att regeringen behöver fortsätta att utveckla resultatredovisningen, så att riksdagen har tillräckligt bra underlag för att bedöma resultaten i förhållande till uppsatta mål. Utskottet är också positivt till regeringens arbete med att utveckla resultatindikatorer. Riksdagen godkände vad utskottet anfört om utskottets uppföljning av resultatredovisningen.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

63, 191 minuter

Beredning

2012-11-08

Justering

2012-11-29

Datum

2012-12-03

Debatt

2012-12-13

Beslut

2012-12-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 9,5 miljarder kronor i anslag till migrationsområdet. Mest pengar går till ersättningar och boendekostnader (4,6 miljarder kronor), Migrationsverket (3,0 miljarder kronor) och kostnader för prövningar i migrationsdomstolarna (548 miljoner kronor).

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

42, 139 minuter

Justering

2012-11-27

Datum

2012-12-03

Debatt

2012-12-07

Beslut

2012-12-11

Riksdagen sa ja till lagändringar som genomför EU:s direktiv om industriutsläpp i svensk lag. Den som bedriver eller ska bedriva industriverksamhet ska ta fram en statusrapport om föroreningar i mark och grundvatten inom det aktuella området. Regeringen eller en utsedd myndighet får besluta om de närmare bestämmelserna för detta. Företaget ska återställa området till dess tidigare skick om verksamheten läggs ner och föroreningarna är betydligt större än vad de var när statusrapporten upprättades. Bestämmelserna om tillstånd för miljöfarlig verksamhet ändras också.

Lagändringarna börjar gälla den 7 januari 2013.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Justering

2012-11-29

Datum

2012-11-30

Debatt

2012-12-07

Beslut

2012-12-11

Hösten 2012 kom staten och aktörer inom den svenska tv- och filmbranschen överens om ett nytt filmavtal för perioden 2013-2015. I avtalet behandlas bland annat frågan om stöd till svensk film. Regeringen föreslår att avtalets parter vid inkomstbeskattning även i fortsättningen får avdrag för de avgifter och bidrag som de enligt avtalet ska betala till Svenska Filminstitutet. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag men med ändring av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

14

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

16, 55 minuter

Justering

2012-11-29

Datum

2012-11-30

Debatt

2012-12-11

Beslut

2012-12-12