Modernare reglering av statsluftfarten
Betänkande 2013/14:FöU3
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Avgörande
- 2013-10-23
- Debatt
- 2013-10-23
- Beslut fattades
- 2013-10-23
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Nya regler för statsluftfarten (FöU3)
Lagreglerna om så kallad statsluftfart får formen av en ramlag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska utforma de närmare bestämmelserna.
Statsluftfart är den luftfart som en stat bedriver för offentligt ändamål och utan att ha som syfte att tjäna pengar. I Sverige handlar det främst om Försvarsmakten i form av militär luftfart och om polisen och Kustbevakningen i form av annan luftfart.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014 och gäller bland annat vissa definitioner av begrepp och regler för tillsynen.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 1 motion.
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 19 september 2013, justerades 1 oktober 2013 och fick trycklov 4 oktober 2013.Reservationer: 1
Alla beredningar i utskottet
2013-09-19
Nya regler för statsluftfarten (FöU3)
Lagreglerna om så kallad statsluftfart får formen av en ramlag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska utforma de närmare bestämmelserna.
Statsluftfart är den luftfart som en stat bedriver för offentligt ändamål och utan att ha som syfte att tjäna pengar. I Sverige handlar det främst om Försvarsmakten i form av militär luftfart och om polisen och Kustbevakningen i form av annan luftfart.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014 och gäller bland annat vissa definitioner av begrepp och regler för tillsynen. Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2013/14:FöU3
Webb-tv: Modernare reglering av statsluftfarten
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 63 Torbjörn Björlund (V)
Herr talman! Det betänkande som vi nu lite kort ska debattera,
Modernare reglering av statsluftfarten
, kan låta tråkigt. Och det är väl egentligen inte så där jättemycket som man hoppar upp i luften för därför att man tycker att det är jättekul.
Vi har dock från Vänsterpartiet reagerat på några saker i frågan när det gäller den förnyelse av lagstiftningen för statsluftfarten som är på gång. Vi har i vår reservation lite grann beskrivit våra tvivel på vad som är viktigt när det gäller de här bitarna. Jag börjar med att yrka bifall till vår reservation.
Vi har i Sverige i dag en situation med allt fler övningar med andra länder. Framför allt gäller det luftfart och militära övningar. Det finns pågående övningar, och flera Natoövningar ska komma i gång. Det finns också övningar som är kopplade till testverksamhet när det gäller till exempel krigsmateriel. Det är också kopplat till exporten. Vi ser att detta är en utveckling som vi hela tiden har jobbat emot, och vi är tveksamma till om det är rätt att göra så här.
Den proposition som har lagts fram andas hela vägen igenom att det ska vara regeringen eller den myndighet som man utser som bestämmer. En ramlagstiftning ger rätt stora och vida utrymmen för både myndigheter och regering att fatta vissa beslut som kanske är kontroversiella.
Vi menar att just koppling till främmande länder och deras övningsverksamhet tillsammans med svenska styrkor eller själva är en sak som ligger i potten. Här pekar vi på risken att det händer olyckor. Vi skulle vilja ha en mycket striktare skrivning om detta redan i lagen som antas av Sveriges riksdag. I propositionen menar man att det är tillräckligt med de föreskrifter som finns i dag. Vi menar att det skulle kunna stå mycket mer om detta i lagstiftningen. Med ökat antal övningar, ökat antal dagar som man övar och med en ökad omfattning kommer också risken för olyckor att öka, och då bör man också reglera det starkare. Vi har nyligen fått exempel på olyckor som föranleder våra tankar runt detta.
Vi menar att det går att göra detta på ett bättre sätt, och vi uppmanar regeringen att komma tillbaka med förslag på det. Vi kommer inte att lägga fram något förslag här själva, utan vi kommer alltså att uppmana regeringen att göra det.
Den andra delen handlar om kontroll. Där är det samma sak. Regeringen menar att Försvarsmakten ska kontrollera sig själv när det gäller statsluftfarten. Vi menar att det är fel.
I det remissvar som Statens haverikommission kom in med förordar man en utomstående kontroll. Vi tror att det är bra att det inte över huvud taget kan misstänkas att man kontrollerar sig själv på ett sådant att det förekommer fel och misstag. Vi tycker alltså att Transportstyrelsen skulle få i uppdrag att göra den här kontrollen. Vi tror att de skulle kunna göra det på ett bättre och mer trovärdigt sätt eftersom det blir en utomstående myndighet som kontrollerar. Det är vad del två i vår reservation handlar om.
När det gäller övningarna och samarbetet med andra länder har vi i dag en utveckling som vissa talar klart om och som vissa mumlar om, och det gäller samarbete med Nato. Vi tror att det är en utveckling som inte kan bestämmas av regering och Försvarsmakten själva. Samarbete med andra länder måste vara en lagreglerad verksamhet, och det tror jag att de håller med om. Vi har bra exempel på det. Vi kan samarbeta med de nordiska länderna på ett bra sätt, och det fungerar utifrån de förutsättningar vi har där. Det kanske fungerar mindre bra med andra länder.
Jag har många gånger pratat om den lilla smygvägen in i Nato, och detta är en del av den. Vi menar att detta är någonting som måste regleras på ett bättre sätt genom att man redovisar bilaterala, skrivna samarbetsavtal med de länder som ska få flyga över svenskt territorium och öva på svenskt territorium. Vi tror att det är ett ganska enkelt krav att genomföra. Vi måste på något sätt förhindra den utveckling som vi har i dag där man egentligen, utan en riktigt öppen debatt, utökar samarbetet, framför allt med Nato. Det är vår stora käpphäst. Därigenom får vi också en utveckling som inte är önskvärd, och jag tror att utvecklingen går snabbast när det gäller statsluftfarten.
Vi har nya JAS-plan som ska in i svenskt försvar, och vi har samövningar i norra Sverige med de nordiska länderna som fungerar jättebra. Men det hindrar inte att vi skriver avtal med de länderna om hur det ska gå till. Jag tror att det är jättebra att göra det, och det ska göras på ett sådant sätt att det faktiskt klubbas i Sveriges riksdag vad vi gör tillsammans med andra länder.
Det är de poänger vi har i vår reservation. Därmed yrkar jag återigen bifall till reservationen från Vänsterpartiet.
Anf. 64 Anders Hansson (M)
Herr talman! I detta betänkande behandlar vi en ny, modernare reglering av statsluftfarten. Statsluftfarten är den luftfart som huvudsakligen bedrivs av en stat för offentligt ändamål utan att ha som syfte att tjäna pengar. De aktörer i Sverige som i dag bedriver statsluftfart är huvudsakligen Försvarsmakten i form av militär luftfart och polisen och Kustbevakningen i form av annan luftfart för statsändamål.
Syftet med detta betänkande är att skapa en ny ramlagstiftning som ska sätta gränserna för ett område som i dag i stor utsträckning regleras i lagstiftning från slutet av 50-talet. Denna ramlagstiftning ska sedan kompletteras med förordningar och föreskrifter från regeringen eller den myndighet som regeringen beslutar.
I betänkandet föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om att en statlig myndighet ska bedriva militär luftfart. Om någon annan aktör än staten avser att bedriva verksamhet inom det militära luftfartsystemet krävs tillstånd från regeringen eller från annan myndighet som regeringen bestämt. Grundprincipen är, vilket bör betonas, fortfarande och ska så förbli att främmande militära luftfartyg inte får vistas i svenskt luftrum utan tillstånd. Om de skulle ges tillträde till vårt luftrum ställer regeringen eller annan av regeringen utsedd myndighet, i detta fall med stor sannolikhet Försvarsmakten, upp tydliga villkor och föreskrifter för detta tillträde. Oförmåga att uppfylla dessa villkor renderar i att tillstånd ej ges och att utländska militära luftfartyg nekas tillträde till svenskt luftrum.
När det gäller frågan om utprovning av materiel för militära ändamål föreslås att regeringen eller den myndighet regeringen beslutar får meddela föreskrifter, eller i enskilt fall besluta, om luftfart som utförs i Sverige av en annan stat, eller företag med säte i annan stat, och som avser underhåll, modifiering eller utprovning för militära ändamål.
Här bör betonas att för det fall utländska förband samövar med svenska förband i Sverige gäller svensk lag. Detta har sin direkta påverkan på såväl tillståndet för utländsk makt att vistas i svenskt luftrum som det tillstånd som avgivits enligt miljöbalken för det aktuella övnings- och skjutfältet.
När det gäller tillsyn av militär luftfart föreslås att den myndighet som regeringen bestämmer ska utöva tillsyn. Den som utövar tillsynen ska erhålla de uppgifter som behövs för tillsynen och ges omedelbart tillträde till luftfartyg, flygplatser, anläggningar, lokaler och andra objekt med undantag av bostäder. Denna tillsyn inom statsluftfarten ska vara avgiftsfinansierad.
Herr talman! Vänsterpartiet har lämnat en reservation till betänkandet där man vill begränsa de länder som kan samöva med svensk militär till att gälla endast länder som Sverige har samarbetsavtal med. Vidare vill man ha en oberoende tillsyn via Transportstyrelsen samt tydligare lagstiftning som reglerar ansvarsfrågan vid övningar kopplade till svensk krigsmaterielexport.
Låt mig börja med Vänsterpartiets sista invändning i ansvarsfrågan. Denna fråga är synnerligen klar avseende så kallade tredjemansskador. Det är ägaren till luftfartyget eller den som använder det som är fullt ut skadeståndsansvarig. Den vidare ansvarsfördelningen i frågan mellan parterna regleras i sedvanliga kontrakt och bör således inte regleras i lagstiftningen.
Tillsynen är i dag inte reglerad i lag eller förordning. Dock har Försvarsmakten i sitt eget regelverk, Regler för militär luftfart, tydligt meddelat föreskrifter om tillsyn. Dagens tillsyn regleras genom säkerhetsinspektionen. I denna inspektion ingår den militära flygsäkerhetsinspektionen som svarar för tillsyn av militär luftfart. Det fungerar väl i dag, och i propositionen kan man finna fler exempel på god tillsyn genom till exempel generalläkaren inom Försvarsmakten, som ansvarar för tillsyn över miljöskydd, hälso- och sjukvårdsfrågor med mera inom organisationen.
I betänkandet poängteras dock att för att ett system där Försvarsmakten utövar tillsyn över den egna verksamheten ska vara effektivt och trovärdigt är det avgörande att funktionens oberoende kan garanteras. Nuvarande system anses uppfylla dessa krav.
Slutligen anser Vänsterpartiet att endast länder som Sverige har samarbetsavtal med ska tillåtas öva i Sverige. Grundprincipen är, som jag tidigare nämnt, att främmande militära luftfartyg inte får vistas i vårt luftrum utan tillstånd. Om tillträde önskas sätter Sverige upp villkor för detta tillträde.
Att då sätta upp ett villkor att ett samarbetsavtal ska finnas utan att närmare gå in på vad detta samarbetsavtal skulle hänföra sig till innehållsmässigt är mycket svårt och ärligt talat ganska svårförståeligt. Men som min kollega Torbjörn Björlund tidigare sade är det Natofrågan som är käpphästen för Vänsterpartiet. Vid tillståndsgivningen för främmande militära luftfarkosters tillträde till svenskt luftrum görs en helhetsbedömning av alla variabler som kan ligga till grund för bästa möjliga beslut. Samarbetsavtal allena kan inte ligga till grund för detta.
Herr talman! Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.
I detta anförande instämde Abdirizak Waberi (M).
Anf. 65 Torbjörn Björlund (V)
Herr talman! Anders Hansson står och läser det som står i propositionen, lagstiftningen och betänkandet, och sedan försöker han på slutet komma in på det som jag och vi i Vänsterpartiet har lyft upp i vår reservation utan att egentligen, tycker jag, kommentera det som vi vill få fram. Du nämnde Nato, och det var väl bra att du vågade göra det, för det är ju nyckelfrågan när det gäller reglering av statsluftfart. Det här är gammal lagstiftning som egentligen bara är lite prolongerad, och så har man fyllt på lite grann för att få bättre klarhet i det hela. Vi tycker inte att det räcker.
Tycker Anders Hansson att det är problemfritt när det gäller de här tre frågorna som vi har? Är det problemfritt att Försvarsmakten själv bestämmer exakt hur det ska vara - om det blir så att myndigheten får göra det, vilket den ofta gör - utan att man från Sveriges riksdags sida skriver in vilka vi ska samarbeta med? Jag tittar på den borgerliga bänken här, och det finns ett antal debattörer där som kommer att säga hur de tycker att det ska vara.
Vi har från Vänsterpartiets sida varit tydliga med att vi har jätteproblem med den här utökade övningsverksamheten, framför allt med Nato, därför att det egentligen inte finns någonting skriftligt. Folkpartiet är de enda som är tydliga och säger: Skriv på så går vi in i Nato! Tycker Moderaterna och alliansregeringen att vi ska gå med i Nato smygvägen och alltså utan att reglera det? Är det så vi ska göra?
Den andra saken handlar om kontrollen. Det finns olika regleringsbrev och sådant, men om man gör kontrollen internt, som man kan göra i Försvarsmakten, finns det ändå alltid en misstanke om att det inte blir riktigt klart om man har det inom sitt eget skrank. Det är därför Statens haverikommission lyfter upp det här att ett utomstående kontrollorgan skulle göra det bättre.
Anf. 66 Anders Hansson (M)
Herr talman! Naturligtvis kan jag hålla med Torbjörn Björlund om att det hade varit intressant att diskutera Natofrågan också, men för att slippa få en tillsägelse av talmannen tror jag att jag ska försöka hålla mig till betänkandet om statsluftfart. Visst är det så att vi har ett delegerat ansvar för hur vi ska genomföra övningar. Regeringen har medgett att vi har andra myndigheter som kan ge tillstånd till övningar. I detta fall ser jag inga bekymmer med att genomföra övningar med våra nordiska grannländer eller med Nato när Försvarsmakten ser ett behov av det och Sverige har att vinna på det. Jag känner mig trygg med det förfarandet.
Avseende tillsynen tycker jag att där är en poäng. Jag vill ge Torbjörn Björlund det att det absolut finns en poäng i att man ska ha tillsynen fristående. Jag tog med i mitt anförande här tidigare att man har sagt att för att det ska vara trovärdigt och effektivt är det avgörande att funktionens oberoende kan garanteras.
I propositionen som ligger till grund för vårt betänkande har man tagit upp exemplet med generalläkaren som i dag har ett tillsynsansvar. Arbetsgruppen säger att detta har fungerat alldeles utmärkt, eftersom generalläkaren klarar av sekretessen och de komplicerade frågor som finns inom Försvarsmakten och man har säkerhetsklassificering. Arbetsgruppen anser därför att generalläkaren bör tjäna som modell för tillsynsfunktionen i fråga om militär luftfart.
Anf. 67 Torbjörn Björlund (V)
Herr talman! Jag förstår resonemanget som Anders Hansson för, men det finns vissa saker som jag tycker ändå måste kunna lagregleras mer i detalj. Det är det som är den springande punkten här. Vi har, utifrån det som Anders Hansson beskriver, olika regler och föreskrifter för hur saker och ting ska hanteras, och man tycker att det funkar bra. Men det finns faktiskt en utveckling framåt, till exempel utökad testverksamhet. Vi vet att lagstiftning när det gäller vem som är ansvarig för olyckor och så vidare finns där, men frågan är om det räcker. Jag tror att man behöver ha ett riksdagsbeslut på hur lagen ser ut när det händer sådana olyckor, så att det inte finns några som helst tvivel om exakt hur lagen ser ut. Det finns möjlighet att man i föreskrifter tappar vissa saker, menar jag.
Vi har en utökad verksamhet både när det gäller övningar och när det gäller tester. Det handlar ju faktiskt både om att testa krigsmateriel för vårt bruk och kanske också för export. I den utökade verksamheten, när det finns större risker och man hela tiden utökar den delen, för det handlar om vapenexport också, menar vi att det inte räcker med den här ramlagen. Vi behöver ha en mer detaljerad lag för att veta hur det ska fungera när det händer saker som vi inte vill ska hända. Annars kan det rusa iväg. Jag sitter i Exportkontrollrådet, och jag kan se vissa saker som bara rullar på. Det här kan vara en sådan sak som kan rulla på.
Jag är nöjd med att Anders Hansson tycker att det ändå finns en poäng i den utomstående kontrollen, för jag tror att det kan utvecklas och att man kan jobba vidare med det. Även om det fungerar kan det vara bra för att undvika spekulationer och diskussioner om vad som egentligen är rätt och riktigt att det är en utomstående organisation som gör det, menar jag. Det är den springande punkten.
Sedan tycker jag nog att hur vi än bär oss åt i våra debatter i försvarsutskottet kommer Nato upp. Så är det, och så kommer det att vara i framtiden också.
Anf. 68 Anders Hansson (M)
Herr talman! Jag tänkte börja med tillsynen. Jag vill återigen betona att jag tycker att Torbjörn Björlund har en poäng i att det kan vara en utomstående organisation. Med det sagt har jag just också visat här att vi har system som fungerar i dag. Jag tycker att man ska vara så pass ödmjuk att man kan säga att det är någonting som man kontinuerligt får följa upp så att oberoendet kan garanteras.
Som jurist i grunden skrattar jag lite åt formuleringen att det behövs ett riksdagsbeslut på hur lagen ser ut för att öka tydligheten. Det kan bli lite jobbigt om riksdagen ska ta beslut för att säga hur lagen ser ut. Jag förstår andemeningen i vad Torbjörn Björlund menar, men riksdagen bör kanske hålla sig till att stifta lag och inte stifta lag bara för att folk ska veta hur den ser ut.
Vi kommer osökt in på när vi har utländska intressenter som testar materiel i Sverige, och jag vill återigen poängtera att det är svensk lagstiftning, tillstånd enligt den svenska miljöbalkens lagstiftning, som gäller. Vi ställer alltså höga krav på vad som får genomföras på våra övnings- och skjutfält. Ibland kan man få känslan av att vi lämnar ut detta till någonting som vi inte kan veta vad det blir för något. Men just här har vi ju tillstånd för våra övnings- och skjutfält som är väldigt klara. Vi har till och med reglerat antalet dagar som man får öva, antalet skott som man får skjuta och antalet flygtimmar som man får ha. Vi har alltså i själva tillståndsprocessen också en möjlighet att ha en verksamhet som vi verkligen har kontroll över.
Anf. 69 Peter Rådberg (MP)
Herr talman! Torbjörn Björlund lyfter fram en viktig del i sin motion som handlar om ansvarsfrågan vid övning kopplad till svensk krigsmaterielexport. Jag tänkte ta upp just den delen i mitt anförande.
Riksdagen och regeringen är helt överens om den lagstiftning som gäller sedan 70-talet, nämligen att det är förbjudet att exportera vapen till länder som är i krig och till diktaturer.
Trots att vi på papperet har en ganska bra lagstiftning som tydligt säger vilka vi får exportera vapen till kringgås detta gång på gång med olika undantag.
Det kan inte heller vara rimligt att vi kan tillåta att utländska bolag får möjlighet att testa krigsmateriel på svensk mark. Det är en liten del av det som finns med i Vänsterpartiets motion. Vi menar att det måste regleras mycket tydligt i den svenska lagen hur detta ska gå till.
Sverige är ett av de länder i hela världen som exporterar mest krigsmateriel, räknat per capita. Vi ligger tyvärr i topp, bland de åtta till tio högsta, räknat i dollar när det gäller detta.
Över 740 000 människor dör varje år som ett resultat av de väpnade konflikterna. Jag menar att Sverige är en del av detta, dels genom vår export och dels genom att vi inte har en riktigt tydlig lagstiftning i frågan.
Länder som befinner sig i konflikt eller postkonflikt har inte alltid möjlighet att garantera att mänskliga rättigheter efterlevs. Ett av de största hoten mot att minska fattigdomen är en återgång till väpnad konflikt.
Herr talman! Frågan är också kopplad till PGU. Det är nu exakt tio år sedan riksdagen beslutade att svensk vapenexport enligt vår politik måste vara samstämmig med målet för global utveckling om att bidra till en rättvis och hållbar värld. Detta inkluderar rättvise- och fattigdomsperspektivet samt centrala frågor kopplade till politiken, som demokrati, mänskliga rättigheter och omsorg om miljön.
Riksdagen har också genom ett särskilt tillkännagivande uppmanat Krigsmaterielutredningen, som har tillsatts av regeringen, att beakta de aspekter som ryms inom PGU.
Sveriges regler för vapenexport ställer tydliga krav på mottagarländerna vad gäller rättighetsperspektivet. Varje exporttillstånd ska ta hänsyn till situationen för mänskliga rättigheter i mottagarlandet.
Respekt för mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att bevilja tillstånden. Det gäller även export av materiel som i sig inte bedöms kunna användas för att kränka mänskliga rättigheter.
Rättighetsperspektivet är tätt sammanflätat med demokratiska fri- och rättigheter. Sverige är också bundet av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport som slår fast att den hållbara utvecklingen i mottagarlandet ska beaktas vid prövning av vapenexporten.
Efter den arabiska våren gjorde Sverige ett antal särskilda satsningar med fokus på demokrati och yttrandefrihet i Mellanöstern och i Nordafrika i biståndsbudgeten för 2012. Samtidigt har Sverige under 2000-talet godkänt export av krigsmateriel till hälften av de 20 länderna i regionen, där samtliga har ett stort demokratiskt underskott.
I maj 2011 beslutade riksdagen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot just icke-demokratiska stater. Men ännu har ingen lag införts eller utredning tillsatts.
Sveriges totala export av krigsmateriel uppgick 2011 till nästan 14 miljarder kronor, 13,9 för att vara exakt. De fyra största mottagarländerna, som tillsammans köpt svenskt krigsmateriel för nära 7,8 miljarder, var Thailand, Saudiarabien, Indien och Pakistan. Alla dessa är länder där det förekommer allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Krigsmaterielexporten till diktaturer har ökat dramatiskt de senaste åren.
I dag går cirka hälften av den svenska vapenexporten till icke-demokratier såsom Bahrain, Brunei och Förenade Arabemiraten. Saudiarabien köpte 2011 ensamt vapen för 2,9 miljarder kronor, vilket motsvarar en femtedel av Sveriges totala krigsmaterielexport.
Svensk vapenexport är inte samstämmig med den svenska politiken för global utveckling. Det är nu tio år sedan riksdagen fattade beslutet att så skulle vara fallet. Exporten bidrar till brott mot mänskliga rättigheter. Den stärker diktaturer, den bidrar till väpnade konflikter och den försvårar en hållbar ekonomisk utveckling.
Det är mot denna bakgrund anmärkningsvärt att regeringen inte längre behandlar krigsmaterielexporten i sina resultatskrivelser.
Att det behövs en skärpning i lagen för hur vi ska stoppa exporten av vapen till diktaturer står utom allt tvivel. Det är en liten del av det som Vänsterpartiet tar upp i sin motion. Den delen av motionen är bra, men jag är lite tveksam till andra delar som Vänsterpartiet tar upp.
Anf. 70 Anders Hansson (M)
Herr talman! Tack, Peter Rådberg, för ett kärnfullt inlägg kring statsluftfarten! Det var mycket träffsäkert. Det är tur att jag är reservofficer inom luftvärnet och kan skjuta ned detta flygplan som befann sig långt utanför räckvidden för dagens ämne. Jag får också be om ursäkt till Torbjörn Björlund som var inne och nafsade på Natofrågan. Det var en västanfläkt mot vad Miljöpartiet gör just nu med vapenexporten.
För att försöka få in Peter Rådberg på ämnet vill jag ändå hänvisa till Vänsterpartiets reservation, men skulle gärna vilja veta vad Peter Rådberg anser om företag inom försvarsindustrin i Sverige som behöver ta emot till exempel flygplan eller annat materiel för att kunna modifiera och underhålla och därmed hålla i gång svensk försvarsindustri och alla arbetstillfällen det innebär.
Min fråga till Peter Rådberg blir: Vad anser du om att ge tillåtelse för utländsk statsluftfart att komma in till Sverige?
Anf. 71 Peter Rådberg (MP)
Herr talman! Det är det som är själva poängen, och det var det jag försökte lyfta upp. Det krävs en lagstiftning för detta. jag delar den uppfattning som Torbjörn Björlund har.
Du kopplar sedan det till arbetstillfällen, Anders Hansson, och det är typiskt att vapenexporten ger så många arbetstillfällen att den är viktig på det sättet. Export av vapen är en moralisk och etisk fråga. Därför ska det i lagstiftningen regleras väldigt tydligt hur detta ska gå till.
Miljöpartiet vill tillåta att man kan komma in till viss del, men då ska det stå tydligt på vilket sätt. Det gör det inte i dag, och det är den delen vi vill lyfta upp. Vapenexporten är en del av detta, blir en följd av det och får oerhörda konsekvenser. Därför tycker vi att reglering av detta är helt nödvändigt.
Anf. 72 Anders Hansson (M)
Herr talman! Vi pratar i dag om statsluftfart och om Vänsterpartiets reservation. Ska vi tillåta utländska militära luftfartyg att öva i Sverige? Får de komma hit och även modifiera och underhålla sina flygplan?
Det är det vi tycker, och det gläder mig, om jag uppfattade det rätt, att Peter Rådberg också tycker det till viss del. Det är egentligen någon form av ytterligare lagstiftning som han tycker ska finnas på plats för själva övningen. För min del kan jag säga att dessa övningar redan är omhuldade av många regler. Vi har tillstånd för våra övnings- och skjutfält enligt miljöbalken. Och vi har samma förfarande för hur vi ger tillstånd till utländska militära luftfartyg att över huvud taget komma in i svenskt luftrum.
Jag skulle vilja veta om det är någonting mer i lagstiftningen beträffande att tillåta utländska militära luftfartyg att komma in och öva i Sverige som Peter Rådberg anser vara bristfälligt.
Anf. 73 Peter Rådberg (MP)
Herr talman! Som jag försökte säga till Anders Hansson måste det följa PGU, politik för global utveckling, som vi fattade beslut om i Sverige för tio år sedan. Den lagstiftningen går inte ihop med den export av krigsmateriel som vi har i dag. Det krackelerar på punkt efter punkt. Ska man öva i Sverige måste det ligga i paritet med PGU och vapenexporten. Därför krävs en tydlig lagstiftning beträffande vilka som får komma hit och vilket syfte de har. Om de till exempel bryter mot PGU ska de inte få tillstånd.
Det är det jag försöker lyfta upp, och det är ungefär det som Torbjörn Björlund också säger i sin motion, att det krävs en tydligare lagstiftning beträffande vad som gäller och inte gäller. Nu talar man om detta vid sidan av, och den PGU som vi antog 2003 finns någon annanstans. Det måste hänga ihop, och det gör det inte, Anders Hansson. Det var det jag försökte lyfta upp i de exempel jag gav.
Om det görs kan vi naturligtvis tänka oss att man i så fall kan öva. Just nu pågår en flygövning i Norrland där flera länder deltar. Det handlar om syftet, och därför måste politiken bli tydlig. Så är det tyvärr inte i dag.
Anf. 74 Allan Widman (FP)
Herr talman! Det är uppenbart att med lite politisk kreativitet kan ämnet statsluftfart kidnappas för snart sagt varje ändamål.
Jag ska helt kort beröra det som Peter Rådberg sade. Det är inte korrekt att regeringen inte tillsatt en utredning för att se över en skärpt exportkontroll för icke-demokratiska länder. En sådan jobbar sedan ganska lång tid tillbaka. Också Miljöpartiet är representerat i den parlamentariska utredningen.
När jag lyssnar på Peter Rådberg och hans instämmande i de olika yrkanden som Vänsterpartiet har börjar frågan inställa sig varför Miljöpartiet då inte reserverat sig, och uppenbarligen inte heller avser att rösta på Vänsterpartiets reservation, när de i sak tycks ligga så nära varandra.
Nej, vi behöver inga avtal för att reglera utländsk militär luftfart, för vi har helt egna bestämmelser. När man säger att det ska bli samarbetsavtal på det här området då öppnar man upp för en osäkerhet, då bjuder man in en motpart som ska ha synpunkter och kanske komma med villkor och krav gentemot Sverige i olika sammanhang. Det är långt bättre att Sverige fastställer de bestämmelser som ska gälla för detta än att det sker i samråd eller i samarbete med andra berörda länder.
Som Anders Hansson påpekar är säkerhetsinspektionen i Försvarsmakten i sin tillsynsdel helt oberoende av myndigheten, på samma sätt som generalläkaren. Det finns inte heller, utifrån den erfarenhet jag har på det här området, något som antyder att just utländska militära flygföretag övandes i Sverige skulle vara specifikt farligare än svenska sådana. När det gäller den testverksamhet som sker i samband med bland annat export av krigsmateriel kan man konstatera att också där är reglerna tydliga, och de företag som nyttjar Vidsel och andra övningsfält betalar för sig till sista kronan.
Herr talman! Det här handlar nog egentligen inte så mycket om statsluftfarten, utan det handlar mycket om Vänsterpartiets syn på Nato. Innan jag fördjupar mig i den delen vill jag påpeka att det finns en viss oklarhet i vad som menas med samarbetsavtal som en nödvändig förutsättning för att utländsk militär ska få öva i Sverige.
Vi har inte minst under en tidigare regering ingått försvars- och underrättelsesamarbetsavtal med en rad länder som ligger ganska långt från Sverige, bland annat med Förenade Arabemiraten och Saudiarabien. Det var under en tid då Miljöpartiet hade sakkunniga i Försvarsdepartementet och av allt att döma understödde de avtal som ingicks.
Är det exempel på länder som i så fall ska få öva i svenska militära övningsområden? Hur är det med de Natoländer och de europeiska länder som vi inte har några sådana avtal med som vi numera har med Förenade Arabemiraten och Saudiarabien? Ska de vara förvägrade att öva på svensk mark? Vad får det i så fall för implikationer till exempel för den solidaritetsförklaring som vi i bred politisk enighet har skickat ut och som vi dessutom skrivit under i form av Lissabonavtalet?
Herr talman! Det handlar inte om statsluftfart. Det handlar mycket om Vänsterpartiets aversioner mot internationellt samarbete. Jag kan konstatera att Vänsterpartiet i denna kammare har röstat nej till Nationernas förbund, till Sveriges medlemskap i Europarådet, till GATT, Nordiska rådet, Efta, EES, EU och Partnerskap för fred. De har röstat nej till den ekonomiska monetära unionen, till svenskt medlemskap i Eda, alltså European Defence Agency, till svenskt deltagande i Battlegroup och till NRF, och de vill avveckla den diplomatiska representationen i Bryssel. Nu vill de dessutom, herr talman, se till att det inte förekommer något samarbete internationellt mellan Sverige och andra länder när det gäller militära övningar.
Om Vänsterpartiet hade fått sin vilja fram i försvars- och säkerhetspolitiken är det min bedömning, herr talman, att Sverige i dag hade varit lika isolerat internationellt som Albanien under Enver Hoxha.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Anf. 75 Torbjörn Björlund (V)
Herr talman! Allan Widman går rakt på sak, vilket jag tycker är jättebra. När det gäller samarbetsavtal är sådana faktiskt ömsesidiga. Jag tycker att det i så fall är ärligare att ha ett avtal där man vet vilka regler som gäller mellan två länder.
Folkpartiet har länge drivit frågan om inträde i Nato. Varför det? Jo, därför att det är ärligt att skriva på ett papper där man går med på artikel 5. Då är det tydligt och klart. Det är den springande punkten här. Vi ska ha samarbetsavtal där vi reglerar vilka som ska vara här, vilka vi ska samarbeta med. Det är lätt att göra det med Norge, med Finland, med dem som ligger oss geografiskt nära. Vi är positiva till samarbete på rätt grunder, Allan Widman.
Vänsterpartiet är ett av de partier som främst har jobbat för internationell solidaritet och internationellt samarbete, men det ska ske på rätt grunder. Jag skulle kunna rada upp ett antal saker där Folkpartiet har röstat emot sådant som varit en demokratiseringsväg in i svenskt samhälle. Man har röstat emot sådant som skulle ha skapat mer demokrati i svenskt samhälle.
Det vi har röstat emot är sådant som skapat mindre demokrati. Det är stor skillnad. Det är en jätteskillnad. Det är grunden för det hela. Att vi har röstat emot vissa saker och vissa samarbeten beror på att det skapar mindre demokrati. EU är exempel, och Nato likaså, på sådant som skapar mindre demokrati.
Vilka länder som ska öva och vad som ska finnas i Sverige när det gäller krigsmateriel och liknande måste regleras på ett sådant sätt att vi själva bestämmer utifrån dem vi ska samarbeta med vad vi vill göra. Det ska framför allt vara till nytta för Sveriges försvar, men det ska också vara sådant som svenska folket tycker är bra. Det är den springande punkten. Det är därför vi är emot Nato. Vi är emot Natos stridsgrupper och EU:s stridsgrupper eftersom det egentligen inte skapar något som är internationellt gångbart. Det skapar en maktstruktur som är helt annorlunda.
Anf. 76 Allan Widman (FP)
Herr talman! Jag är faktiskt något förbluffad. Vi har genomlevt två årtionden där såväl Europeiska unionen som Nato i egenskap av huvudmän för olika internationella insatser har slagits för respekten för mänskliga rättigheter och för människors självklara rätt att leva i fred och frihet. Det skakar Torbjörn Björlund av sig. Dessutom har han mage att påstå att vi, när denna kammare med bred majoritet en gång i tiden, för länge sedan, röstat för Nationernas förbund och för ett svenskt medlemskap i Nordiska rådet, därmed medverkat till att göra vårt land mindre demokratiskt. Med förlov sagt, fru talman, förstod jag inte alls vart Torbjörn Björlund ville komma.
När det gäller detta med avtal kan jag försäkra Torbjörn Björlund om att svensk lag gäller på svenskt territorium. Enligt min mening blir det mycket bättre om vi har den ordningen än om vi ska öppna för diskussioner och förhandlingar med olika länder för att komma fram till samarbetsavtal där vi möjligen i detaljer skulle få ge avkall på svensk lagstiftning.
Fru talman! Vänsterpartiet är strängt upptaget med att hålla koll på eventuell svensk smyganslutning till Nato. Jag tillhör dem som vet att det inte är möjligt. Ska vi ansluta oss till Nato måste det ske efter en öppen, ärlig och saklig politisk debatt och med en stark vilja. Det är det som jag tror avhåller oss just nu.
Men om Torbjörn Björlund är rädd för att Sverige kan komma att smyganslutas till Nato är det nog inte i första hand mig och Folkpartiet han ska hålla ögonen på, utan samarbetspartier långt närmare honom själv.
Anf. 77 Torbjörn Björlund (V)
Fru talman! Jag kan försäkra Allan Widman om att vi håller ögonen på alla. Det går inte att göra något annat. Vi har koll på våra kamrater och våra eventuella politiska motståndare.
När det gäller det vi var inne på förut om övningar, krigsmaterieltester och sådant kan jag säga att det finns en rörelse inom Försvarsmakten som vill utöka antalet övningsdagar och övningstillfällen. Vi har Vättern och Göteborgs skärgård som två exempel. Där ska alltså miljölagstiftningen räcka till, men det finns en rörelse i dag som säger något helt annat. Det är en sak som också ligger i potten.
Allan Widman var inne på Kexutredningen, som vi välkomnar. Vi tror inte så mycket på att det kommer något bra av den, men det kanske kan gå att rätta till vissa saker. Det här med de kommande utökade övningarna innefattar naturligtvis också tester med utländska luftfartyg och tester av exportmateriel. Vi utgår från det.
NF, Nationernas förbund, bildades efter första världskriget, för snart 100 år sedan. Jag skulle kunna rada upp ett antal saker som Folkpartiet liberalerna har röstat emot under dessa 100 år. Jag gör inte det, för det tar jättelång tid, och jag har bara 30 sekunder på mig. Det är omöjligt att besvara en sådan fråga. Vi är för internationellt samarbete, men det måste ske på rätt villkor. Vi kan gärna samarbeta med egentligen vilka länder som helst som har en demokratisk struktur och som har rätt intentioner med försvarssamarbetet. Vi kan även prova svensk försvarsmateriel i Sverige om det är till för det svenska försvaret. Men att ha siktet inställt på export ställer vi inte upp på alls.
Anf. 78 Allan Widman (FP)
Fru talman! Jag önskar Torbjörn Björlund lycka till när det gäller att hitta exempel på att Folkpartiet liberalerna sagt nej till svenskt deltagande i samarbete mellan demokratiska länder. Det blir en tämligen kort lista, kan jag lova.
Personligen tillhör jag dem som tycker att det är väldigt bra att det svenska försvaret övar mycket. Jag sätter också värde på vad utländska företag och andra länders övningar betyder ekonomiskt för den svenska Försvarsmakten och våra möjligheter både att vidmakthålla en infrastruktur för övningar och att själva kunna lära av övningarna genom att delta i dem.
När det gäller export av krigsmateriel tycker jag att man måste hålla tungan rätt i mun. Sverige har i demokratiska former tagit sig rätten att ha ett väpnat försvar. Jag anser inte som liberal att jag kan förvägra andra demokratier att ta sig samma rätt att ytterst kunna försvara sin frihet med militärt våld.
Det som Folkpartiet liberalerna däremot motsätter sig är export till länder som kränker mänskliga fri- och rättigheter och ägnar sig åt krigföring. Det enda vi vet när vi exporterar vapen till diktaturer är att de vapnen förr eller senare kommer att vändas mot den egna befolkningen. Men, Torbjörn Björlund, jag har ingenting emot att vi utgör demokratins vapensmedja.
Anf. 79 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Jag ska som representant för Centerpartiet säga några korta ord i den fråga som kammaren nu diskuterar: en modernare reglering av statsluftfarten.
Regeringens förslag till riksdagen är okontroversiellt och får stöd av samliga partier i riksdagen, frånsett Vänsterpartiet. Jag ska läsa upp de tre beslutsmeningar i betänkandet som sju av åtta riksdagspartier utan någon som helst dramatik står bakom:
"Utskottet välkomnar förslaget att lagregleringen av statsluftfarten får formen av en ramlag i vilken regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att utforma närmare bestämmelser. Utskottet delar regeringens syn på att en författningsreglering ska vara tydlig, lätt att förstå och enkel att tillämpa, och utskottet konstaterar att den nuvarande regleringen i många avseenden är föråldrad och att det för vissa förhållanden saknas relevant reglering. Utskottet tillstyrker således propositionen och föreslår att riksdagen antar de föreslagna ändringarna i luftfartslagen."
Här borde rimligen mitt inlägg ha kunnat sluta, men det gör det inte, eftersom Vänsterpartiet verkar se spöken på blanka dagen och sannolikt har skrivit sin motion efter en svår natt med mardrömmar.
Sverige är som bekant en av världens mycket få tillverkare av kvalificerade stridsflygplan. Sverige har sålt en del plan till olika länder och ska förhoppningsvis göra det till många fler. Likaså ingår Sverige i Natos partnerskap för fred och flygövar ibland för att stärka vår säkerhet tillsammans med andra länder både utomlands och i Sverige. I samband med detta, menar Vänsterpartiet, finns risk för att civila förluster kan uppkomma.
Hur tänker man här? Om något skulle ske vid militära flygövningar är det väl militära förluster som kan tänkas uppstå?
Men det bekymrar inte Vänsterpartiet. I stället fortsätter man och menar att det är viktigt att i förväg veta vad som gäller vid övningar, exempelvis om civila dödas av utländska militärer i Sverige. Här behöver regeringen återkomma med detaljerade förslag, menar man. Sannolikt vill man att regeringen totalförbjuder detta och stadgar att stränga straff ska utdömas om civila dödas av utländsk militär i Sverige. Men det vore självklart fallet redan med nu gällande lagstiftning. Om olyckor skulle ske med utländska fordon eller flygplan, civila eller militära, finns redan gällande lagar som reglerar detta.
Vill inte Vänsterpartiet att Sverige ska delta i internationella flygövningar? Vill inte Vänsterpartiet att Sverige ska sälja några högteknologiska stridsflygplan, som tillverkas och ger många jobb i till exempel Linköping? Säg då det! Jag tyckte mig uppfatta att Peter Rådberg antydde något i den riktningen. Men skyll inte på att ni driver detta av rädsla för att civila ska dödas. Den risken finns givetvis vid all mänsklig verksamhet, men är i detta fall mycket liten.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets betänkande och avslag på Vänsterpartiets reservation.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 23 oktober 2013.Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Modernare reglering av statsluftfarten
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:165 och avslår motion 2012/13:Fö8 yrkandena 1-3.- Reservation 1 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 100 0 0 12 M 99 0 0 8 MP 22 0 0 3 FP 19 0 0 5 C 19 0 0 4 SD 19 0 0 1 KD 19 0 0 0 V 0 18 0 1 Totalt 297 18 0 34
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.