Sök

Riksdagen sa nej till olika motioner från allmänna motionstiden 2014 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas arvoden, utskottens utrikesresor, ledamöternas placering i kammaren, register över lobbyister som kontaktar riksdagens ledamöter, motioner, utskotten och EU-nämnden samt riksdagens krigsdelegation.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 39 minuter

Justering

2015-01-22

Datum

2015-01-29

Bordläggning

2015-01-27

Debatt

2015-01-28

Beslut

2015-01-28

Polisen får möjlighet att föra ett register med uppgifter om personer som inte får gå på idrottsevenemang, så kallat tillträdesförbud. De uppgifter som ska få registreras är till exempel namn, fotografi, omfattningen av, och brott mot förbudet. Dessutom får polisen rätt att fotografera personer som har tillträdesförbud eller som kan antas få det. Idrottsorganisationer ska kunna få tillgång till registret om det behövs för att upptäcka eller förhindra brott mot ett förbud.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 35 minuter

Justering

2015-01-22

Datum

2015-01-23

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-18

En sparform, som kallas investeringssparkonto, infördes den 1 januari 2012. På ett investeringssparkonto får man ha tillgångar i form av exempelvis pengar, fondandelar eller vissa aktier. Kontot innebär att tillgångarna där schablonbeskattas årligen, istället för att det sker en traditionell kapitalbeskattning.

Regeringen föreslår vissa ändringar i reglerna. Bland annat ska investeringssparkontot inte upphöra att gälla endast av den anledningen att tillgångar som kontoformen inte tillåter överförs till eller förvaras på kontot.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna ska gälla från den 1 mars 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-01-20

Datum

2015-01-21

Bordläggning

2015-01-27

Debatt

2015-01-28

Beslut

2015-01-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Den svenska ekonomin väntas återhämta sig gradvis de kommande åren. I omvärlden ser konjunkturläget ut att förstärkas vilket ökar efterfrågan på svenska exportvaror och tjänster. Det väntas i sin tur bidra till ökade investeringar i näringslivet, lägre arbetslöshet och ett stigande resursutnyttjande. I princip bedöms ekonomin vara i konjunkturell balans 2017-2019. Läget på arbetsmarknaden ser ut att förbättras relativt långsamt, men det kommer att krävas insatser under mandatperioden för att bekämpa arbetslösheten.

År 2014 uppgick underskottet i de offentliga finanserna till 74 miljarder kronor. För att återföra finanserna till en hållbar nivå bör det finansiella sparandet stärkas så att det uppgår till omkring 0 procent av BNP 2018. Under nästa mandatperiod bedöms ett sparande om 1 procent kunna uppnås. Utgiftstaket bör uppgå till 1 319 miljarder kronor 2018 och till 1 378 miljarder kronor 2019. Reformerna på utgiftssidan kan genomföras först efter att de stämts av mot målet för det finansiella sparandet. Med nuvarande prognoser bör alla reformer i budgetpropositionen för 2016 vara finansierade fullt ut.

Riksdagen ser positivt på regeringens sysselsättningsmål som är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Jobben ska bli fler genom investeringar i bostäder, infrastruktur, en aktiv näringspolitik samt kunskapsreformer för en förbättrad matchning på arbetsmarknaden. Regeringen avser att följa upp sysselsättningsmålet i kommande ekonomiska propositioner.

Riksdagen välkomnar också regeringens inriktning och ambitioner när det gäller utbildning, klimat- och miljöpolitik samt nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Riksdagen tycker i likhet med regeringen att den ekonomiska politiken ska användas för att öka den ekonomiska jämlikheten, och ser positivt på att nya mått ska tas fram för samhällsutvecklingen som tar hänsyn till miljöpåverkan, livskvalitet och sociala faktorer.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

1

Reservationer

5 

Justering

2015-06-11

Datum

2015-01-16

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-16

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2013. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har gjort 123 subsidiaritetsprövningar under 2013 och funnit att 14 EU-förslag strider mot principen. Riksdagen har skickat 10 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2013 utfärdades ett gult kort.

KU konstaterar att en majoritet av lagförslagen syftade till att stärka den inre marknaden, samt rörde områdena jordbruk, fiske, transportpolitik och miljöpolitik.

Utskottet konstaterar dessutom att 24 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2013 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. KU tycker att riksdagen i sin kommunikation med kommissionen bör betona vikten av att lagförslag ska motiveras utförligt.

Konstitutionsutskottet tycker det är bra att EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen sedan våren 2014 har tagit på sig rollen att bevaka och underrätta utskotten om när lagförslag antas.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2014-12-16

Datum

2015-01-15

Bordläggning

2015-01-20

Debatt

2015-01-21

Beslut

2015-01-21

Den 19 december 2014 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2015. FiU10 anmäldes i kammaren och sedan överlämnade riksdagen sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen. I finansutskottets sammanställning finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag.

Justering

2014-12-19

Datum

2015-01-12

Datum

2015-01-01

Datum

2015-01-01

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om energipolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om vissa övergripande energifrågor, förnybar energi, energieffektivisering och om kärnkraftens roll i det framtida energisystemet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

38, 103 minuter

Justering

2015-02-12

Datum

2014-12-22

Bordläggning

2015-02-18

Debatt

2015-02-19

Beslut

2015-03-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra lagändringar för att kunna genomföra det så kallade Seveso III-direktivet. Syftet med Seveso III-direktivet är att förebygga allvarliga olyckshändelser inom industrier som hanterar kemikalier. Medlemsländer i EU ska genomföra direktivet i sin lagstiftning.

Lagändringarna innebär att endast länsstyrelsen ska kontrollera så kallade Sevesoverksamheter. Sevesoverksamheter är industriella verksamheter där farliga ämnen förekommer i viss omfattning. Det ska också vara möjligt att ta ut en avgift för denna kontroll. Förslaget innebär även ändringar i miljöbalken. Det ska då bli tydligare för allmänheten, organisationer och myndigheter när ett miljöprövningsärende handlar om en Sevesoverksamhet. I plan- och bygglagen föreslås bestämmelser om detaljplanläggning som rör Sevesoverksamhet och om byggnader i närheten.

Lagändringarna gäller den 1 juni 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-14

Datum

2014-12-19

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Riksdagen sa i huvudsak ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2015. Sammanlagt går 12,7 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till folkbildning, idrott och regional kulturverksamhet. Den 18 december beslutade riksdagen att återförvisa kulturutskottets betänkande om fördelningen av pengar i statsbudgeten till kultur, medier, trossamfund och fritid för ny behandling i kulturutskottet. 15 miljoner kronor omfördelas från anslaget bidrag till regional kulturverksamhet till bidrag till litteratur och kulturtidskrifter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att målet för området medier ska vara att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

22, 57 minuter

Justering

2014-12-18

Datum

2014-12-18

Bordläggning

2014-12-18

Debatt

2014-12-19

Beslut

2014-12-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till studiestöd. Förslaget innebär ändringar i fem av de åtta anslag som regeringen har föreslagit. Dessutom föreslås ett nytt anslag, examenspremie. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 20,3 miljarder kronor. Mest pengar går till studiemedel (knappt 14,3 miljarder) och studiehjälp (drygt 3,4 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att studiemedlen höjs med 1001 kronor per studiemånad för heltidsstuderande. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2014-12-16

Datum

2014-12-17

Bordläggning

2014-12-18

Debatt

2014-12-19

Beslut

2014-12-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till utbildning och universitetsforskning. Förslaget innebär ändringar i 64 av de 99 anslag som regeringen har föreslagit och att ett anslag som regeringen har föreslagit inte införs. Dessutom föreslås ett nytt anslag, lågstadielyftet. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 63,6 miljarder kronor. Mest pengar går till Vetenskapsrådet - forskning och forskningsinformation (drygt 5,6 miljarder), maxtaxa i förskola och fritidshem med mera (knappt 4,1 miljarder) samt utveckling av skolväsendet (drygt 3,7 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att en students högskoleutbildning som sker inom ramen för samarbete mellan ett statligt och ett utländskt lärosäte inte måste vara avgiftsfri. Dessa regler börjar gälla den 1 februari 2015.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

78, 240 minuter

Justering

2014-12-16

Datum

2014-12-17

Bordläggning

2014-12-18

Debatt

2014-12-19

Beslut

2014-12-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om att biståndet för 2015 ska vara 29,5 miljarder kronor. Samtidigt sa riksdagen ja till regeringens förslag om att det sammanlagda biståndet ska motsvara 1 procent av bruttonationalinkomsten 2015. Mest pengar går till biståndsverksamhet och till Sida.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

41, 128 minuter

Justering

2014-12-11

Datum

2014-12-17

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-17

Regeringen redogör i en skrivelse till riksdagen för förvaltningen av statens ägande i företag under 2013 och de fyra första månaderna 2014. Det finns skillnader i åsikter mellan olika partier i riksdagens näringsutskott när det gäller statliga företag. Men näringsutskottet vill betona hur viktigt det är att regeringen varje år redogör för det statliga ägandet av företag så att riksdagen kan följa och granska regeringens skötsel och styrning av företagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om statliga företag.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

46, 109 minuter

Justering

2014-12-11

Datum

2014-12-17

Bordläggning

2015-01-13

Debatt

2015-01-14

Beslut

2015-01-14

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen och användningen av pengar i statsbudgeten till miljö- och naturvård. Samtidigt sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag i dessa frågor. Vidare gav riksdagen regeringen tillåtelse att upphäva överskottet av utsläppsutrymme från Kyotoprotokollets första period.

Den sammanlagda summan i statens budget för miljö- och naturvård är drygt 5,3 miljarder kronor. Mest pengar går till skydd av värdefull natur (715 miljoner) och åtgärder för havs- och vattenmiljö (knappt 667 miljoner).

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

59, 178 minuter

Justering

2014-12-15

Datum

2014-12-16

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelning av pengar till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv för 2015. Den sammanlagda summan till området är cirka 67,8 miljarder kronor. Mest pengar går till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (30,4 miljarder kronor), arbetsmarknadspolitiska program och insatser (9,2 miljarder kronor), Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader (7,2 miljarder kronor).

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Samtidigt sa riksdagen ja till regeringens förslag att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ska få en utökad möjlighet att behandla personuppgifter. Syftet är att IAF ska kunna fullgöra sitt uppdrag med utökat tillsyns- och uppföljningsansvar för ärenden hos Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som rör åtgärder inom aktivitetsstödet och utvecklingsersättningen. Detta innebär en lagändring, som träder i kraft den 1 mars 2015.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

46, 157 minuter

Justering

2014-12-16

Datum

2014-12-16

Bordläggning

2014-12-18

Debatt

2014-12-19

Beslut

2014-12-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till integration och jämställdhet för 2015. Det innebär skillnader i anslagen till integrationsåtgärder och särskilda jämställdhetsåtgärder jämfört med regeringens förslag.

Den sammanlagda summan i statens budget för integration och jämställdhet är knappt 17 miljarder kronor för 2015. Mest pengar går till ersättningar till kommuner vid flyktingmottagande (knappt 9,5 miljarder) och etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (drygt 4 miljarder).

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

54, 150 minuter

Justering

2014-12-09

Datum

2014-12-16

Bordläggning

2014-12-12

Debatt

2014-12-15

Beslut

2014-12-15

Riksdagen uppmanade regeringen att tillsätta en särskild utredning om alarmeringstjänsten i ett så kallat tillkännagivande. Syftet med utredningen är att se över hur en enhetlig myndighet för alarmeringstjänsten ska organiseras, vilka de huvudsakliga uppgifterna för myndigheten bör vara och hur arbetet mellan de olika aktörerna kan samordnas.

Försvarsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, anser att alarmeringstjänsten är en central samhällsfunktion som ska garantera medborgarna en snabb, säker och effektiv larmbehandling. Dessutom tycker utskottet att en samordnad alarmeringstjänst är en viktig grund för samhällets skydd mot olyckor och krisberedskap och för samordningen av resurser vid större händelser och kriser i samhället.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 som rör frågor om samhällets krisberedskap.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

16

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

10, 56 minuter

Justering

2015-02-05

Datum

2014-12-15

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-18

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelning av pengar i statsbudgeten till kommunikationer. Sammanlagt går 48,9 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till underhåll och utveckling av statens transportinfrastruktur.

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att återuppta byggandet av Förbifart Stockholm senast den 1 januari 2015 och att bygget ska genomföras inom den planerade tiden.

Dessutom uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att inte tillsätta en förhandlingsperson för avveckling av citynära flygplatser.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

66, 175 minuter

Justering

2014-12-10

Datum

2014-12-12

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-18