Herr talman! Regeringens budgetförslag har som utgångspunkt att studiestödssystemet i Sverige är och ska förbli ett av världens mest generösa. Det skapar möjligheter att studera vidare oavsett vad man har för bakgrund.
Alliansen har nu lagt fram ett förslag för studiestödets utgiftsområde som ligger 875 miljoner lägre än den budget regeringen lagt fram. Ja, ni hörde rätt, 875 miljoner lägre. Det är en konsekvens av att det blir färre utbildningsplatser i Alliansens budget. Vi ska heller inte glömma att Sverigedemokraterna aktivt röstade för denna budget.
I en tid av mycket hög arbetslöshet, i synnerhet bland ungdomar, är det ytterst olyckligt att dra ned på antalet studieplatser. Det finns många människor som både vill och behöver läsa vidare på olika nivåer men som nu inte får chansen.
Alliansen vill lägga en del av studiestödet på examenspremier. Det vore olyckligt att driva igenom det förslaget nu. Vi tycker att man behöver ta ett långsiktigt och samlat grepp om rekrytering av olika lärarkategorier och om vad som kan göras för att höja läraryrkets status och attraktivitet.
Remissinstanserna menar i huvudsak att det är tveksamt om en examenspremie löser grundproblemet med lärarbrist inom vissa ämnen på kort eller lång sikt.
I januari 2014 infördes den så kallade lärlingsersättningen. Eleven fick 1 000 kronor i ersättning per månad som skulle kompensera för ökade mat- och reskostnader. Tanken med det var att elever inte skulle välja bort praktiska utbildningar av ekonomiska skäl.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd
Nu vill Alliansen dubbla den ersättningen. Vi tycker att det är bättre att utvärdera resultatet av förändringen först eftersom den bara har varit i bruk i ett år. Sedan tycker jag att det är märkligt att Alliansen vill att den dubblade ersättningen även ska kunna lämnas till arbetsgivaren. Vad är då vitsen med dubbel ersättning? Eleven skulle ju ha haft den till sina kostnader.
En annan nyhet i Alliansens budget är avskaffandet av åldersavskrivningen. Generellt får förslaget konsekvenser för de låntagare som har låg ålderspension, särskilt kvinnor. Ur jämställdhetsperspektiv är det inte bra alls.
Många remissinstanser har avstyrkt förslaget. Det är tunga instanser som har gjort det: CSN, TCO, Saco, Lärarnas Riksförbund, Civilekonomerna, Sveriges universitets- och högskoleförbund, Sveriges läkarförbund och flera andra. Här är ett axplock av deras synpunkter.
De ifrågasätter klokheten i att införa en lagändring utan att känna till konsekvenserna.
Förslaget behandlar inte frågan om eventuella kostnader och konsekvenser för rekrytering till högre utbildning.
Förslaget missgynnar tydligt låginkomsttagare, i synnerhet kvinnor, på ett orimligt sätt.
De ekonomiska konsekvenserna är osäkra och innebär en ytterst marginell besparing för staten i en tämligen avlägsen framtid.
Akademikerförbundet SSR avvisar å det starkaste förslaget och anser att det är oacceptabelt.
Till och med bland dem som har varit övervägande positiva höjs ett varnande finger. Jusek till exempel skriver att statens besparing i huvudsak kommer att finansieras av dem som har haft låg lön och av dem med låg ålderspension i förhållande till lönen. En oproportionerligt stor andel av dessa är kvinnor.
Mot bakgrund av denna massiva kritik tycker S, V och MP att det inte är bra att driva igenom ett förslag med så många utpekade brister och oklarheter.
Herr talman! Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet delar inte utskottets förslag gällande studiestöd utan har lämnat ett särskilt yttrande.
Med det vill jag önska god jul och gott nytt år till alla!
(Applåder)
