Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om arbetsrätt. Skälet är bland annat att arbete och utredningar pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om anställningsformer, rätt till heltid, utökade möjligheter till ledighet och turordningsreglerna.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

15

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Justering

2016-03-17

Datum

2016-03-17

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra i lagen om elektronisk kommunikation. Ändringarna görs för att anpassa reglerna till en EU-förordning om elektronisk kommunikation, TSM. Syftet med förordningen är dels att säkerställa ett öppet internet genom att bland annat reglera nätoperatörernas möjlighet att styra datatrafik, och dels att på sikt avskaffa tilläggsavgifter för roaming inom EU. Roaming är när mobiltelefonen kopplas över till en annan teleoperatör än den man är abonnent hos, exempelvis när man åker till ett annat land. Det finns ett mål om att skillnaden mellan så kallade roaming- och nationella avgifter inom EU ska vara så liten som möjligt.

Lagändringen innebär att Post- och telestyrelsen (PTS) får rätt att vidta åtgärder för att förordningen ska följas. De nya reglerna börjar gälla den 30 april 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-03-15

Datum

2016-03-16

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om yrkesmässiga godstransporter på väg och taxi. Motionerna handlar bland annat om villkoren inom åkerinäringen, beställaransvaret, krav på taxameter och kontroller och indragning av taxiförarlegitimationer.

Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning bland annat till de utredningar som pågår om aktuella frågor inom yrkestrafiken och taxi.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

12

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

30, 123 minuter

Justering

2016-03-08

Datum

2016-03-16

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

Regeringen borde arbeta hårdare för att utveckla valfriheten inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Det har börjat växa fram olika alternativ inom välfärden, som äldreboenden med inriktningar mot olika språkgrupper, särskilda diagnoser eller HBTQ-kompetens. Riksdagen tycker att det är bra, men anser att valmöjligheterna fortfarande är mycket begränsade inom en del områden. Riksdagen vill därför att regeringen ser över hur man kan få till en ännu större valfrihet.

Riksdagen anser också att det krävs tydliga regler och uppföljningssystem för att garantera att skattemedlen används på ett bra sätt. Den föreslår därför att regeringen inför tillståndsplikt för alla privata och kommunala utförare i välfärden. Riksdagen tycker också att det borde finnas tydliga sanktioner kopplade till tillståndet.

Riksdagen vill nu att regeringen tar till sig förslagen och återkommer till riksdagen med konkreta förslag.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om avknoppning av offentlig verksamhet och kommunal utjämning.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

10

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 74 minuter

Justering

2016-03-08

Datum

2016-03-16

Bordläggning

2016-03-15

Debatt

2016-03-16

Beslut

2016-03-17

Den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten ska utöva så kallad egenkontroll. Egenkontroller ska göras så ofta och så mycket som behövs för att verksamheten ska hålla en bra kvalitet. Nu vill riksdagen stärka egenkontrollen inom socialtjänsten. Därför har riksdagen uppmanat regeringen i ett tillkännagivande att redovisa vilka åtgärder som kan göras för att stärka egenkontrollen i både offentliga och privata verksamheter som bedriver socialtjänst.

I samband med tillkännagivandet om egenkontroll behandlade riksdagen även ett stort antal andra förslag om socialtjänstfrågor, de allra flesta från allmänna motionstiden 2015. Riksdagen sa nej till dessa motionsförslag, framför allt med hänvisning till att det pågår arbete och utredningar i flera av de frågor som förslagen tog upp.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

31

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

10, 71 minuter

Justering

2016-03-03

Datum

2016-03-14

Bordläggning

2016-03-16

Debatt

2016-03-17

Beslut

2016-03-17

Riksdagen sa nej till motioner om moms från den allmänna motionstiden 2015. Förslagen handlade bland annat om skattesatser, att se över momssystemet samt att förändra momsreglerna för ideella föreningar.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan planerar en översyn av momssystemet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

13, 41 minuter

Justering

2016-03-10

Datum

2016-03-14

Bordläggning

2016-03-16

Debatt

2016-03-17

Beslut

2016-03-23

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 inom området sociala avgifter. Motionerna handlar bland annat om att sänka de sociala avgifterna för unga, för äldre, för små företag och för företag i glesbygden. Några motioner föreslår att friluftsorganisationer inte ska behöva betala sociala avgifter. Anledningen till ställningstagandet är bland annat att riksdagen anser att den tidigare nedsättning av sociala avgifter för unga som genomfördes inte fungerade som åtgärd mot ungdomsarbetslösheten. När det gäller äldre har det nyligen beslutats om att de betalar en särskild löneskatt. För företag som är små eller placerade i glesbygd finns det redan andra stödåtgärder. Riksdagen vill heller inte att fler organisationer ska slippa betala arbetsgivaravgifter, utan hänvisar till principen om att alla ideella organisationer bör behandlas lika.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 38 minuter

Justering

2016-03-08

Datum

2016-03-11

Bordläggning

2016-03-15

Debatt

2016-03-16

Beslut

2016-03-17

En sanktionsavgift ska införas i lagen om måttenheter, mätningar och mätdon. Det innebär att en tillverkare som bryter mot föreskrifter som gäller med stöd av lagen måste betala en avgift.

Med den här ändringen anpassas lagen till de omarbetade EU-direktiven om icke-automatiska vågar och om mätinstrument. Icke-automatiska vågar är till exempel vågen i kassan i mataffären. Konsumenter ska kunna lita på att de får den mängd av en vara, i vikt, som de betalar för. Därför är det viktigt att vägningen görs på rätt sätt.

Lagändringen träder i kraft den 20 april 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-03-10

Datum

2016-03-11

Bordläggning

2016-03-15

Debatt

2016-03-16

Beslut

2016-03-16

EU-kommissionen har meddelat en handlingsplan för att få EU att gå över till en så kallad cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi innebär att man tar vara på värdet i en produkt eller ett material, genom att den istället för att slängas återanvänds till att bli en ny produkt eller att resursen återgår till naturen. Det leder till en mer hållbar användning av jordens resurser.

Riksdagens miljö- och jordbruksutskott har granskat kommissionens handlingsplan och ser positivt på den. Utskottet anser att handlingsplanen innehåller goda idéer, som exempelvis att främja delningsekonomi (delningsekonomi är till exempel att flera personer delar på en produkt) och stärka marknaden för förnyelsebart material.

Utskottet anser att en cirkulär ekonomi ska baseras på giftfria, biobaserade och resurseffektiva kretslopp. För att uppnå det menar dock utskottet att EU-lagar om avfall, kemikalier och produkter behöver ses över och samordnas.

Enligt utskottet är det också viktigt att se över riskerna med farliga ämnen i återvinningsbart avfall, och i nytt material som framställs av det. Avfall med skadliga ämnen ska inte ses som återvinningsbart. Utskottet hoppas att den EU-strategi för en giftfri miljö som kommissionen ska ta fram till 2018 kommer att innehålla mer konkreta förslag för att möjliggöra ett giftfritt kretslopp. Hur ett EU-land använder sina egna naturresurser ska dock landet själv bestämma.

Utöver detta anser utskottet bland annat att:

• EU:s kemikalieregler bör utvecklas så att farliga ämnen förbjuds eller begränsas i större utsträckning.
• Det bör bli lättare att få information om hälso- och miljöfarliga ämnen i varor.
• Målet att minska plast i haven är bra, men att det också behövs åtgärder mot den plast som kommer från andra ställen än fartyg.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

1

Justering

2016-03-10

Datum

2016-03-11

Bordläggning

2016-03-15

Debatt

2016-03-16

Beslut

2016-03-17

Den förra regeringen påbörjade ett arbete med att ta fram ett nationellt skogsprogram. Nuvarande regering har fortsatt det arbetet. Riksdagen vill nu säkerställa att utvecklingen av programmet drivs med samma grundsyn. Därför gav riksdagen en uppmaning till regeringen om att inriktningen ska baseras på skogspolitikens nu gällande jämställda mål: produktionsmålet och miljömålet. Även ekonomiska, sociala och miljömässiga värden, som leder till att skogen och dess värdekedja bidrar till ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi är något som ska ingå i arbetet med att ta fram programmet.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen om att fortsätta värna Sveriges rätt att besluta över skogsfrågor, i samband med arbetet med EU:s skogsstrategi.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, som bland annat handlar om skogspolitikens övergripande inriktning, definitionen av skyddad skog, nyckelbiotoper och om att förenkla regler.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

40, 124 minuter

Justering

2016-03-10

Datum

2016-03-11

Bordläggning

2016-03-15

Debatt

2016-03-16

Beslut

2016-03-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 i frågor som rör det civila samhället, idrott, friluftsliv och trossamfund.

Motionerna handlade om civilsamhällets ställning och betydelse i olika frågor, om det statliga stödet till organisationer och föreningar och om partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga. Andra förslag gällde spontanidrottsplatser och supporterkulturen, personliga biljetter vid sportarrangemang och om statsbidrag till religiösa samfund som uppmanar till hedersrelaterat våld.

Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning bland annat till att regeringen redan lyft frågorna i utredningar, att ett arbete pågår på området och att det inte är en fråga för riksdagen.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

28

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

18, 77 minuter

Justering

2016-03-08

Datum

2016-03-11

Bordläggning

2016-03-16

Debatt

2016-03-17

Beslut

2016-03-23

Den som sitter i fängelse för våldsbrott ska vara tvungen att gå ett behandlingsprogram. Den som vägrar ska få sämre möjligheter till permission och villkorlig frigivning. För dem som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående ska behandlingsprogram vara ett krav för villkorlig frigivning. Det anser riksdagen som gör ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Riksdagen sa nej till flera andra motioner som bland annat handlar om häktning, restriktioner för häktade, återfallsförebyggande arbete, villkorlig frigivning och elektronisk övervakning. Det eftersom det redan pågår arbete inom området och riksdagen har behandlat vissa av frågorna tidigare under mandatperioden.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

23

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

19, 61 minuter

Justering

2016-03-10

Datum

2016-03-11

Bordläggning

2016-03-15

Debatt

2016-03-16

Beslut

2016-03-16

Riksrevisionen har granskat om statens insatser är tillräckligt effektiva för att nyanlända snabbt ska kunna etablera sig i samhället. Myndigheten konstaterar i rapporten att nyanlända kan bli ett viktigt tillskott till arbetskraften, under förutsättning att de snabbt kommer in på arbetsmarknaden.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens insatser inte är tillräckligt effektiva och att det krävs förändringar inom såväl integrationsområdet som angränsande politikområden för att fler nyanlända snabbt ska komma i arbete. Bland annat är bostadsbristen en starkt begränsande faktor för en bra integration. Ett annat viktigt område är utbildning.

Riksdagen instämmer i Riksrevisionens slutsatser, men menar att regeringen redogör för både planerade och redan vidtagna åtgärder i skrivelsen och lade den därför till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

2

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

37, 140 minuter

Justering

2016-03-10

Datum

2016-03-11

Bordläggning

2016-03-15

Debatt

2016-03-16

Beslut

2016-03-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ett avtal med konsortiet för europeisk forskningsinfrastruktur European Spallation Source Eric. Organisationen driver en forskningsanläggning som arbetar med neutroner, som bland annat används för att forska på olika material. Riksdagen anser att anläggningen kan ha stor betydelse långsiktigt när det gäller konkurrenskraften för svensk forskning och näringsliv. Avtalet innebär att organisationen inte behöver betala moms eller punktskatter. För att avtalet ska gälla behöver en ny lag antas. Regeringen bestämmer när den nya lagen ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2016-03-08

Datum

2016-03-10

Bordläggning

2016-03-16

Debatt

2016-03-17

Beslut

2016-03-17

Matematikundervisningen bör utökas med en timme i veckan i grundskolan. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Enligt riksdagen bör den utökade matematikundervisningen läggas på högstadiet då internationella undersökningar visar att matematikkunskaperna bland svenska 15-åringar sjunker.

Redan för ett år sedan tillkännagav riksdagen för regeringen att fler matematiklektioner i högstadiet bör prioriteras. Nu uppmanar riksdagen omigen regeringen att sätta igång med det här arbetet.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlats i samma ärende. Motionerna tog bland annat upp förslag om fritidshemmen och elever med särskilda behov.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

34, 128 minuter

Justering

2016-03-03

Datum

2016-03-08

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Det ska bli lättare för konsumenter att säga upp avtal om boenderabatter, så kallade långfristiga semesterprodukter. Långfristiga semesterprodukter innebär att konsumenten betalar en avgift för att få rabatter eller förmåner vid senare avtal om boende, ofta i samband med semesterresor.

Med de nya reglerna ska konsumenter kunna säga upp avtalet när de har tagit emot ett betalningskrav som gäller den andra årliga delbetalningen. Idag måste hela den andra årliga delbetalningen ha betalats innan avtalet går att säga upp.

De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2016. Lagändringen ska göra att svensk rätt överensstämmer med ett EU:s regler. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-25

Datum

2016-03-08

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 om punktskatter. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare riksdagsbeslut, pågående och avslutade utredningar samt i vissa fall till att frågan redan är aktuell inom Regeringskansliet. Motionerna handlar bland annat om skatt på energi, drivmedel, handelsgödsel, avfall, alkohol och tobak. Motionerna tar även upp frågor som fordonsskatt, trängselskatt, flygskatt, lotteriskatt och reklamskatt.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

10, 50 minuter

Justering

2016-03-01

Datum

2016-03-07

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Lärlingsutbildningen på gymnasiet fyller en viktig funktion och borde vidareutvecklas. Det anser riksdagen som vill att regeringen undersöker hur den här utbildningsformen skulle kunna breddas.

På lärlingsutbildningen förläggs en stor del av utbildningstiden på en eller flera arbetsplatser. Riksdagen tycker dock att lärlingsplatserna mer borde likna riktiga anställningar där företagen själva får möjlighet att välja vilka lärlingar de ska ta emot.

I ett tillkännagivande gav därför riksdagen i uppdrag till regeringen att undersöka hur utbildningsformen skulle kunna utvecklas, samt vilka konsekvenser det skulle få.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlades i samma ärende. Motionerna kom från den allmänna motionstiden 2015/16 och innehöll bland annat förslag om nya inriktningar på de nationella programmen.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

20, 84 minuter

Justering

2016-03-01

Datum

2016-03-04

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 om skatteförfarande och folkbokföring.

Motionerna om skatteförfarande handlade om att göra skatter och avgifter mer synliga för medborgaren och om att arbetsgivare ska lämna kontrolluppgifter varje månad i stället för en gång om året. Andra förslag gällde F-skatt. En motion föreslog att utländska företag verksamma i Sverige ska ha anmälningsplikt hos Skatteverket, något som enbart svenska företag har i dag, en annan ville försvåra för kriminella att få F-skatt. Vidare handlade motionerna om att gymnasieelever som driver företag i utbildningssyfte, Ung Företagsamhet, ska kunna gå över till F-skattsedel, om höjda beloppsgränser vid deklarationsskyldighet, frågan om tyst godkännande av en deklaration samt att införa en möjlighet till frivillig extrainbetalning av skatt.

Motionerna om folkbokföring gällde felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar och adressändring vid utlandsflytt, barn som tillbringar lika mycket tid på två adresser, könsneutrala personnummer samt skydd för våldsutsattas personnummer.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

23

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

22, 69 minuter

Justering

2016-03-03

Datum

2016-03-03

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om unga som begår brott. Motionerna tar upp frågor om brottsförebyggande arbete, handläggningstider, påföljder och sänkt ålder för när någon kan dömas till straff.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

16

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

27, 75 minuter

Justering

2016-03-03

Datum

2016-03-03

Bordläggning

2016-03-09

Debatt

2016-03-10

Beslut

2016-03-16