Sök

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att Sveriges deltagande i FN-insatsen i Mali ska förlängas. Enligt beslutet ska Sverige fram till halvårsskiftet 2017 delta med en väpnad styrka på högst 470 personer i den pågående FN-insatsen i Mali. Beslutet gäller under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör formulera tydliga mål för det svenska deltagandet i FN-insatsen som gör det möjligt att i efterhand utvärdera den och se om målen uppfylldes.
• Regeringen bör ta initiativ så att den medicinska evakueringsförmågan blir tillräcklig dygnet runt för den svenska styrkan i Mali.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 83 minuter

Justering

2016-04-28

Datum

2016-05-03

Bordläggning

2016-05-11

Debatt

2016-05-12

Beslut

2016-05-18

I patientsäkerhetslagen finns i dag regler om vem som får utse de personer som ingår i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Det gäller HSAN:s ordförande, ledamöter och ersättare och i reglerna finns även bestämmelser om vilka kvalifikationer dessa måste ha. De här reglerna flyttas nu från patientsäkerhetslagen till att istället finnas i en förordning. När regeringen beslutar om regler som alla i Sverige måste följa kallas det förordningar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2016-04-14

Datum

2016-05-03

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 som handlar om beskattning av företagande, kapital och fastigheter. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Beslutet kommer efter att riksdagen den 20 april återförvisat ärendet, som då hette SkU17, för ny behandling i skatteutskottet. Vid den förnyade behandlingen tillkom två nya förslagspunkter om motioner.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

14

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

26, 80 minuter

Justering

2016-04-28

Datum

2016-05-03

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-12

Det ska i större utsträckning bli möjligt att straffa någon för ett brott som inte blivit fullbordat. Det rör sig om försök att begå ett brott men också om att förbereda ett brott genom att till exempel skaffa hjälpmedel eller uppmana någon att begå brottet. Den nya kriminaliseringen gäller flera brott, exempelvis grovt olaga hot, grovt vapenbrott och grov utpressning. Det ska också bli möjligt att i fler fall döma till fängelse i mer än två år när någon utfört denna typ av brott.

Med dagens regelverk är det svårt att straffa ledande personer som är inblandade i brott som begås i organiserade sammanhang. Riksdagen håller med regeringen om att lagen bör ändras så att ledande personer kan straffas om de inte försökt att förhindra att brott begås. Det får dock inte ha varit farligt för personen eller dennes närstående att förhindra brottet.

Riksdagen sa ja till alla de förslag som regeringen lämnat om bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

11, 50 minuter

Justering

2016-04-28

Datum

2016-05-03

Bordläggning

2016-05-11

Debatt

2016-05-12

Beslut

2016-05-18

Företag som lånar ut pengar till konsumenter ska göra ordentliga kreditprövningar. Det här är viktigt för att skydda konsumenterna och för att motverka att personer tar på sig för stora skulder.

Konsumentverket kan i dag förbjuda ett företag att lämna krediter till konsumenter, om företaget inte gör tillräckliga kreditprövningar. Förbudet gäller dock först från och med att beslutet har fått laga kraft. Det här innebär att företag som inte följer regeln om att göra kreditprövning kan fortsätta att låna ut pengar medan beslutet överklagas.

Regeringen föreslår att Konsumentverkets beslut om förbud för ett företag att lämna krediter ska kunna gälla omedelbart. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-26

Datum

2016-05-02

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-11

Riksdagen har riktat fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om skolan:

• Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor i samband med skolavslutningar och andra traditionella högtider, i annan utbildning än undervisning.
• Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att utöka undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar.
• Regeringen bör ta fram ett förslag om tioårig grundskola och vidareutbildning av förskolelärare så att de kan bli behöriga att undervisa i den nya tioåriga grundskolan.
• Regeringen bör utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft.
• För att öka likvärdigheten i bedömningen av nationella prov bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om att införa digitala nationella prov med rättning av utomstående, nationella examinatorer.

Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade motioner från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015 om skolfrågor. Riksdagen sa nej till de andra motionerna.

Behandlade dokument

150

Förslagspunkter

39

Reservationer

65 

Anföranden och repliker

43, 166 minuter

Justering

2016-04-28

Datum

2016-04-29

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-12

Signalspaning innebär att Försvarets radioanstalt kan hämta in elektroniska signaler i försvarsunderrättelsesyfte. Nu ändras lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, LSF, eftersom ändringar som gjorts i rättegångsbalken har lett till oklarheter. I LSF finns en så kallad förstöringsskyldighet, och nu ska denna förtydligas så att den gäller inhämtade meddelanden mellan en person som är misstänkt för brott och hans eller hennes försvarare.

Signalspaning bedrivs bland annat för att kartlägga yttre militära hot mot landet, internationell terrorism samt utveckling och spridning av massförstörelsevapen.

Lagändringen börjar gälla den 15 juli 2016. Riksdagen sa ja regeringens förslag. På så sätt återställs bestämmelsen i LSF till att ha den innebörd som den hade tidigare, innan rättegångsbalken ändrades den 1 januari 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-28

Datum

2016-04-29

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-11

Regeringen har tagit fram förslag till ändringar i narkotikastrafflagen och i lagen om straff för smuggling. Lagändringarna innebär att straffskalorna delas upp och att det införs två nya brott: synnerligen grovt narkotikabrott och synnerligen grov narkotikasmuggling. Brottsbeteckningarna ringa narkotikabrott och ringa narkotikasmuggling införs.

Med lagändringarna vill regeringen skärpa straffen för handlingar som handlar om hantering av mycket stora mängder narkotika. Avsikten är inte att generellt påverka straffnivåerna för narkotikabrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till flera motioner om narkotikabrott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 47 minuter

Justering

2016-04-28

Datum

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-11

Debatt

2016-05-12

Beslut

2016-05-18

Regeringen har tagit fram förslag till lagändringar för att öka rättssäkerheten i förundersökningar. Det ska göra att brottsbekämpande myndigheter kan bedriva en mer effektiv utredningsverksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen innebär bland annat att

• det ska bli tydligare att krav på objektivitet gäller såväl före som under förundersökningen samt efter att åtal har väckts
• det ska bli möjligt att tillfälligt omhänderta elektronisk kommunikationsutrustning, till exempel en mobiltelefon, från en person som ska förhöras
• det ska framgå av lagen att den som ska kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas får tas med till den plats där åtgärden ska verkställas
• bevisföremål ska kunna tas i beslag tills domen får laga kraft även om domen är frikännande.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-28

Datum

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-11

Debatt

2016-05-12

Beslut

2016-05-18

Idag regleras inte förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner i svensk lag. Förmedlingsavgifterna baseras istället på avtal mellan handlaren och kortinlösaren, vilket innebär att avgifterna varierar.

En ny EU-förordning om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner ska införas i alla EU-länder. Den kräver anpassning av svensk lag, något som regeringen lämnat ett förslag om. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I lagen pekas bland annat ansvariga myndigheter ut. Lagen innehåller också bestämmelser om tillsyn och ingripanden och om avgifter till Finansinspektionen för att utöva tillsyn.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2016-04-28

Datum

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-11

Regeringen tillsatte i slutet av år 2014 en samordnare som skulle se över framtiden för Bromma flygplats. Bland annat ingick det i uppdraget att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet på annat håll i Stockholmsregionen och att använda marken där Bromma flygplats ligger till bostäder.

Riksdagen har tidigare uppmanat regeringen i ett tillkännagivande att inte tillsätta någon utredning om att avveckla citynära flygplatser. Riksdagen har även uppmanat regeringen att agera för att Bromma flygplats inte ska läggas ned.

Riksdagen uttalar nu att Bromma flygplats behövs. Flygplatsen är viktig både för tillgängligheten i Stockholmsregionen och övriga landet. Därför uppmanar riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2015 om luftfartsfrågor. Riksdagen sa nej till de andra motionerna.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

24, 99 minuter

Justering

2016-04-21

Datum

2016-04-27

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-11

Regeringen har föreslagit ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Saudiarabien. Avtalet ska förhindra dubbelbeskattning och skatteflykt mellan de två länderna. Det ligger nära den modell för skatteavtal mellan två länder som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, rekommenderar.

Regeringen får bestämma när avtalet ska börja gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-21

Datum

2016-04-22

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Antalet asylsökande som kom till Sverige under 2015 var rekordhögt och det finns ett behov av att förbättra resurserna i systemet för att ta emot asylsökande. Därför har regeringen föreslagit att rätten till bistånd ska upphöra tidigare än i dag för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med ett barn under 18 år.

I dag upphör rätten till bistånd när en utlänning som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande får uppehållstillstånd eller lämnar Sverige. Men nu ska rätten till bistånd för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med ett barn under 18 år upphöra när tidsfristen för frivillig avresa enligt avvisnings- eller utvisningsbeslutet löper ut eller, om någon tidsfrist inte finns, när beslutet inte längre kan överklagas. Eftersom behovet av resurser är stort vill regeringen att lagändringen ska börja gälla så snart som möjligt. Därför gjordes också en extra ändring av statens budget tidigare än i samband med behandlingen av vårändringsbudgeten, som är nästa ordinarie tillfälle att göra ändringar i statsbudgeten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, både vad gäller ändringen av rätten till bistånd och av statens budget för 2016. De ändrade reglerna för bistånd börjar gälla den 1 juni 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2016-04-21

Datum

2016-04-22

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Nej till motioner om högskolan (UbU15)

Riksdagen sa nej till motionsförslag om högskolan från den allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16. Förslagen handlade bland annat om anställda i högskolan, terminssystemet, lärarutbildningen och andrahandsuthyrning av studentbostäder.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat på grund av arbete som redan pågår och att förändringar redan genomförts.

Behandlade dokument

144

Förslagspunkter

37

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

34, 126 minuter

Justering

2016-04-19

Datum

2016-04-21

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Riksdagen har riktat tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör hälso- och sjukvården:

• Regeringen bör ta initiativ till att arbetet med att samla viss avancerad cancervård till ett mindre antal sjukhus påbörjas under 2016.
• Regeringen bör låta ta fram förslag om hur förebyggande arbete mot psykisk ohälsa kan förbättras, med hjälp av mer flexibla och mobila lösningar, som till exempel psykiatriska akutbilar.
• Riksdagen vill också att regeringen låter se över forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för posttraumatiskt stressymtom.

Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade motioner om hälso- och sjukvårdsfrågor från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, framför allt med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

39

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

16, 93 minuter

Justering

2016-03-22

Datum

2016-04-21

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Det ska gå att uppdatera lägenhetsregistret mer effektivt, enligt ett regeringsförslag. Lägenhetsregistret gör det möjligt att få fram hushålls- och bostadsstatistik, något som är viktigt för samhällsplaneringen och i forskningssyfte. Lantmäteriet är ansvarigt för registret och kommuner är skyldiga att föra in, ändra och ta bort uppgifter.

Lantmäteriet ska få större möjligheter att lämna ut uppgifter på medier för automatiserad behandling. Det kan till exempel vara information på cd, USB-minne, via e-post eller annan nätöverföring och gäller endast när de här uppgifterna lämnas till kommuner.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen håller med om att det finns ett behov av att effektivisera uppdatering av lägenhetsregistret. På sikt kan det bidra till bättre kvalitet i den officiella hushålls-, boende- och bostadsstatistiken. Uppgifterna i den officiella statistiken får dock inte föras samman med andra uppgifter i syfte att identifiera en enskild person, enligt riksdagen.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-21

Datum

2016-04-21

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Reglerna kring överprövning av upphandlingsbeslut förtydligas i lagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förändringen innebär att det blir tydligare i lagen att domstolarna vid överprövning av en upphandling alltid ska ta hänsyn till användarnas intresse, allmänintresset och övriga berörda intressen.

Migrationsverket har uppmärksammat regeringen om oönskade konsekvenser av dagens upphandlingslagstiftning. Bland annat har utdragna överprövningar av upphandlingar lett till att boendeplatser för flyktingar inte kunnat användas, trots stort behov.

Förändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2016-04-19

Datum

2016-04-21

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Utrikesutskottet har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse om förra årets arbete i Parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet (PA-UfM).

Syftet för organisationen Unionen för Medelhavet, UfM, är att främja fred, demokrati och välstånd i Medelhavsområdet. PA-UfM är UfM:s parlamentariska organ och har en rådgivande funktion. 280 parlamentariker ingår i församlingen, däribland tre svenska riksdagsledamöter.

Under 2015 stod migrationsfrågor och flyktingkrisen i fokus för verksamheten. Utrikesutskottet välkomnar att dessa frågor har prioriterats under året men konstaterar att behovet att förbättra församlingens organisation fortfarande finns kvar. Utrikesutskottet noterar dock att den svenska delegationen jobbar för att försöka påverka församlingens organisation till det bättre. Det finns också tecken på att man inom organisationen i stort har kommit till insikt om att organisationen bör förbättras.

Riksdagen lade ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2016-04-14

Datum

2016-04-20

Bordläggning

2016-04-27

Debatt

2016-04-28

Beslut

2016-05-11

Interparlamentariska unionen, IPU, arbetar för fred och mellanfolkligt samarbete och har idag 167 nationella parlament som medlemmar. I IPU:s uppgifter ingår att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling.

Riksdagsstyrelsen har tagit fram en redogörelse för IPU:s verksamhet och den svenska IPU-delegationens arbete under året.

Utrikesutskottet konstaterar att den svenska delegationen deltagit aktivt i IPU:s möten. Den svenska delegationen anordnade under året tre seminarier i riksdagen med koppling till arbetet i IPU. Utskottet anser att riksdagens parlamentariska delegationer bör verka för demokrati och mänskliga rättigheter samt arbeta för att stärka parlamentens roll.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 35 minuter

Justering

2016-04-14

Datum

2016-04-20

Bordläggning

2016-04-27

Debatt

2016-04-28

Beslut

2016-05-11

Riksdagen gav regeringen tre uppdrag, det vill säga riktade tre tillkännagivanden till regeringen. Regeringen ska se till att statliga myndigheter placeras i förorten och utanför Stockholms innerstads dyraste områden. Det bör även prövas om myndigheten kan lokaliseras till andra delar av landet. Regeringen ska också arbeta för att tillgängliggöra öppna data eftersom det kan skapa ekonomiska värden för staten, öka effektiviteten och ge bättre service till medborgarna.

Riksdagen anser även att myndigheternas arbete blir mer effektivt om de bedriver gemensamma e-förvaltningsprojekt. Regeringen bör därför se till att myndigheterna samordnar och samverkar i e-förvaltningsprojekt, samt säkerställer att myndigheter skapar fler e-tjänster.

Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området statlig förvaltning och statistikfrågor.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Justering

2016-04-14

Datum

2016-04-20

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-21