Sök

Om hälso- och sjukvårdspersonal eller socialtjänst i sitt arbete råkar på djur som far illa bör de kunna lämna uppgifter om detta vidare till ansvarig myndighet. Det anser riksdagen, som uppmanade regeringen att komma med förslag om en sekretessbrytande bestämmelse som gör detta möjligt.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om informationsteknik och demokrati. Uppmaningen gäller att regeringen bör vidta åtgärder för att informationsteknikens potential ska utnyttjas för att främja demokratin.

Riksdagen gjorde tillkännagivandena i samband med behandlingen av motionsförslag om offentlighet, sekretess och integritet. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

9, 52 minuter

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-24

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ge Migrationsverket direktåtkomst till vissa uppgifter hos andra myndigheter, till exempel Skatteverket. Det är av stor betydelse för att Migrationsverket ska kunna kontrollera att gällande regler för arbetskraftsinvandring efterlevs. Regeringen bör också ge Migrationsverket i uppdrag att stärka arbetet mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 om arbetskraftsinvandring.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, om bland annat att underlätta arbetskraftsinvandring, utannonsering av tjänster, försörjningskrav, så kallat spårbyte, uppehållstillstånd för studerande samt sanktioner och straff.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

9

Reservationer

15 

Justering

2017-04-18

Datum

2017-04-21

Bordläggning

2017-04-26

Debatt

2017-04-27

Beslut

2017-04-27

Frågan om finlandssvenskarna ska erkännas som en nationell minoritet i Sverige behöver utredas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en sådan utredning.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner som rör minoritetsfrågor. En av anledningarna är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

9, 57 minuter

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-21

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

För att minska den akuta bostadsbristen på vissa studieorter bör det bli enklare att bygga studentbostäder. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att utreda möjligheten till lättnader i byggreglerna för studentbostäder. Till exempel kan lättnaderna handla om att begränsa kraven på tillgänglighet.

Enligt riksdagen är det också en viktig uppgift för regeringen att fortsätta arbetet med att förbättra och förenkla plan- och byggreglerna för att underlätta för ökat bostadsbyggande. Till exempel skulle snabbare handläggning av plan- och bygglovsärenden innebära att tiden från projektstart till byggstart kan kortas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen även om detta.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

33

Reservationer

30 

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-21

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Svenska fackförbund ska ges rätt att ta till stridsåtgärder mot arbetsplatser med utländsk arbetskraft som inte tecknat ett svenskt kollektivavtal. Arbetstagare som kommer till Sverige för att arbeta här under en begränsad tid ska genom detta få bättre arbetsvillkor. Det föreslår regeringen som vill göra ändringar i utstationeringslagen, den lag som innehåller bestämmelser om vad som gäller när ett utländskt företag skickar personal till Sverige för att tillfälligt arbeta här.

Därmed ändras den så kallade lex Laval som infördes 2010 i utstationeringslagen efter en dom från EU-domstolen om hur fackförbundet Byggnads agerat mot det lettiska företaget Laval un Partneri Ltd.

Dessutom anpassas utstationeringslagen till det så kallade tillämpningsdirektivet. Direktivet innehåller bland annat åtgärder för att förhindra att arbetsgivare kringgår regler om skydd för arbetstagarnas villkor.

Riksdagen sa ja till förslaget och till att de nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2017.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

34, 133 minuter

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-21

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Riksdagen sa nej till motioner om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för make och sambo, uppehållstillstånd för nära anhöriga utöver kärn-familjen, och försörjningskrav vid anhöriginvandring. Reglerna inom området ändrades tillfälligt 2015 när mer än 160 000 människor sökte asyl i Sverige. I juli 2018 ska regeringen bedöma om den tillfälliga lagen ska fortsätta gälla. Riksdagen hänvisar till att lagen fungerar tillfredsställande och ser inget skäl att vare sig skärpa den eller göra den mer generös innan det planerade datumet.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

7 

Justering

2017-04-18

Datum

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-26

Debatt

2017-04-27

Beslut

2017-04-27

Riksdagen sa nej till motionsförslag om fiskeripolitik. Motionerna handlade bland annat om globalt hållbart fiske, regelverket för yrkesfisket och märkning av fisk. Riksdagen sa nej till förslagen, främst med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

17

Reservationer

23 

Justering

2017-04-06

Datum

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-26

Debatt

2017-04-27

Beslut

2017-05-03

I maj ska Europolförordningen börja gälla. Den innehåller bland annat regler om att Europols verksamhet ska övervakas av Europaparlamentet och de nationella parlamenten.

En arbetsgrupp inom EU har tagit fram ett förslag på hur en politisk övervakning av Europol skulle kunna gå till. Det har riksdagen behandlat i ett tidigare betänkande, JuU23. Nu har det slovakiska ordförandeskapet i EU-talmanskonferensen presenterat ett reviderat förslag. Det nya förslaget innebär bland annat att varje parlament får möjlighet att nominera upp till fyra ledamöter till den parlamentariska kontrollgruppen, i stället för två, och att det vid behov kan sammankallas till fler än ett extrainsatt möte under året.

Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen, genom Justitieutskottet, skulle titta närmare på det reviderade förslaget.

Justitieutskottet accepterar det reviderade förslaget även om möjligheten att öka antalet medlemmar i den parlamentariska kontrollgruppen går i fel riktning. Utskottet betonar att kontrollen av Europol bör vara enkel, snabb och konkret och att det därför är viktigt att kontrollgruppens medlemmar inte blir för många. Eftersom förslaget om att kunna sammankalla till fler extrainsatta möten bara gäller om det finns särskilda behov så accepterar utskottet även det.

Med det lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som ska göra domstolarnas handläggning av mål och ärenden i mark- och miljöprocessen effektivare och mer ändamålsenlig.

Beslutet innebär bland annat

• att Mark- och miljööverdomstolen ska vara första instans istället för Högsta domstolen för prövning av särskilda rättsmedel som gäller vissa kommunala beslut
• att Mark- och miljööverdomstolens behörighet att pröva särskilda rättsmedel som gäller de tidigare fastighetsdomstolarnas beslut regleras
• att mark- och miljödomstolar och Mark- och miljööverdomstolen i vissa fall får förena mål eller ärenden som handläggs enligt ärendelagen till gemensam handläggning
• att Mark- och miljööverdomstolens sammansättning när den prövar överklagade ärenden och särskilda rättsmedel regleras.

Särskilda rättsmedel är de möjligheter som i vissa fall kan användas för att få ett rättsligt beslut prövat på nytt, när beslutet vunnit laga kraft och inte längre kan överklagas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Minimistraffet för en del allvarliga våldsbrott höjs. Det gäller bland annat grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot och grovt rån. Dessutom vill regeringen skärpa straffet för könsstympning av kvinnor. Minimistraffet för grov misshandel ändras från ett år i fängelse till ett år och sex månader. Minimistraffet för grovt olaga hot ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader. Straffet för könsstympning ska ändras från fängelse i högst fyra år till fängelse i lägst två år och högst sex år. Anledningen är att regeringen vill markera hur allvarligt den ser på den här typen av brott. Riksdagen sa ja till förslaget och de nya straffskalorna börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 47 minuter

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Riksdagen fastställde Riksbankens resultat- och balansräkning för 2016 och att godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst ska disponeras. Det innebär att Riksbanken ska leverera in 2,5 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska levereras in senaste en vecka efter riksdagens beslut.

Riksdagen sa nej till Riksbanksfullmäktiges förslag om att 60 miljoner kronor ska räknas av från det som Riksbanken ska leverera till statens budget. Riksbanksfullmäktige ville använda de 60 miljoner kronorna till extern forskning om penningpolitik och finansiell stabilitet. Riksdagen håller med om att det kan finnas behov av denna typ av forskning men anser att finansiering av extern forskning ligger utanför Riksbankens ansvarsområde. Riksdagen vill därför att regeringen i beredningen av budgeten för 2018 prövar möjligheterna att utöka resurserna för forskning och utbildning inom de områden och i den omfattning som riksdagbanksfullmäktige föreslår. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

6

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 och 2016 om bostadspolitik. Motionsförslagen handlar om åtgärder på bostadsmarknaden, kommunal bostadsförmedling, kommunala allmännyttiga bostadsbolag, så kallade byggemenskaper, bostäder för unga och studenter, boenden för våldsutsatta, bostäder till nyanlända, planering för ökad trygghet i vissa bostadsområden, möjligheten att äga sin bostad, kreditgarantier på landsbygden samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

12

Reservationer

13 

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Riksdagen sa nej till motionsförslag om medborgarskap. Motionerna handlade bland annat om språk- och samhällskunskapstester som villkor för svenskt medborgarskap, att alla barn som föds i Sverige ska beviljas svenskt medborgarskap från födseln och en förstärkning av medborgarskapets symbolvärde.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Justering

2017-04-04

Datum

2017-04-12

Bordläggning

2017-04-26

Debatt

2017-04-27

Beslut

2017-04-27

Energimyndigheten får ökade möjligheter att utfärda så kallade ursprungsgarantier för el. En ursprungsgaranti visar vilken typ av energikälla som elen kommer ifrån.

Energimyndighetens ökade befogenheter innebär att systemet med ursprungsgarantier för el kan utvecklas löpande och att ursprungsgarantierna kan överföras till andra EU-länder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2017.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

2

Reservationer

6 

Justering

2017-04-06

Datum

2017-04-12

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

Rättssäkerheten vid medling i vissa upphovsrättstvister ska öka. Bland annat ska det bli tydligare vem som ska kunna utses till medlare. Dessutom ska handläggningen av ärenden flyttas från regeringen till domstol. Domstolen ska också bestämma en tidsgräns för när medlingen senast ska vara avslutad. Tvisterna kan bland annat gälla upphovsrätten till litterära och konstnärliga verk.

Bibliotek behöver inte heller längre få tillstånd från regeringen för att för att anpassa upphovsrättsligt skyddade verk till personer med funktionsnedsättning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-04-06

Datum

2017-04-12

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

28

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

23, 102 minuter

Justering

2017-04-06

Datum

2017-04-12

Bordläggning

2017-04-19

Debatt

2017-04-20

Beslut

2017-04-26

För att minska flygtrafikens klimatpåverkan bör användning av biodrivmedel stödjas. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att genom lämpliga styrmedel främja användningen av biodrivmedel. Bland annat ska möjligheten att införa olika start- och landningsavgifter beroende på vilket bränsle som används ses över.

Biodrivmedel är fordonsbränslen som är producerade från förnybar biomassa till skillnad från fossila bränslen.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

10

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

24, 120 minuter

Justering

2017-04-06

Datum

2017-04-11

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

Tillsynen av mindre fartyg som används till sjöfart ska moderniseras och utvecklas. Fartygsägare ska börja genomföra löpande kontroller på sina fartyg och dokumentera dessa, så kallad egenkontroll. Resultatet ska rapporteras till Transportstyrelsen som ska utföra tillsyn av de här egenkontrollerna.

I dag kontrolleras i praktiken bara större fartyg genom tillsynsbesök. Anledningen är bland annat att systemet med besök är resurskrävande. Förändringen innebär alltså att ett alternativt tillsynssätt införs, dokumentationskontroll, där Transportstyrelsen även kommer att granska de mindre fartygen.

Andra förändringar som införs är bland annat att Transportstyrelsen får överlåta till en privat aktör att utfärda och förnya certifikat. Dessutom ska kravet på fartcertifikat bestämmas av fartygets längd i stället för dess volym för att bättre möta internationella standarder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-03-30

Datum

2017-04-07

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

Det behövs en utredning för att skyndsamt stärka den svenska åkerinäringens konkurrenskraft. Det anser riksdagen. Riksdagen uppmanar, i ett tillkännagivande, regeringen att tillsätta en sådan utredning.

Åkerinäringen är av stor betydelse för hela det svenska samhället och dess omsättning stod för nästan fyra procent av Sveriges BNP under 2015. Den svenska åkerinäringen har dock svårt att hävda sig i en internationell konkurrens konstaterar trafikutskottet. Anledningen till det är att lönerna i andra länder ofta är lägre, liksom regelefterlevnaden. Utskottet anser alltså därför att regeringen borde göra mer för att stärka åkerinäringens konkurrenskraft.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

35, 120 minuter

Justering

2017-03-30

Datum

2017-04-07

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

Riksdagen sa nej till motionsförslag om avfall och kretslopp. Motionerna handlar bland annat om pantsystem, matsvinn och producentansvar. Riksdagen sa nej främst för att arbete redan pågår i dessa frågor.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

15

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

28, 104 minuter

Justering

2017-04-04

Datum

2017-04-07

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-20