Sök

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om pensionssystemets årsredovisning. I rapporten anser riksrevisionen bland annat att redovisningen av konjunkturlägets påverkan på pensionssystemets ekonomi behöver förbättras. Även analysunderlaget till prognosen över systemets långsiktiga makroekonomiska utveckling behöver bli bättre, för att man ska kunna bedöma riskerna för obalanser i systemet.

Regeringen håller i huvudsak med om förbättringsförslagen i rapporten. I sin skrivelse menar dock regeringen att vissa delar bör följas upp på annat sätt än i årsredovisningen och att det behöver ses över var det ska göras. När det gäller utveckling av prognoserna behöver också hänsyn tas till det arbete som krävs för att genomföra och årligen följa upp resultaten.

Riksdagen anser att regeringens bedömning av vilka förbättringar som behövs är väl avvägda. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-02-01

Datum

2018-02-02

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Det införs kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd för chefer, specialister och praktikanter som förflyttas till ett nytt land men inom samma företag eller koncern. Det gäller för företag som samtidigt är etablerade både inom EES-området och Schweiz och utanför. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Tillståndet kallas för ett ICT-tillstånd och ska även gälla i Sverige när en person fått tillståndet i ett annat EU-land. Personen får då resa in i och arbeta i Sverige i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod på det företag som personen arbetar på i det andra landet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 23 minuter

Justering

2018-02-01

Datum

2018-02-02

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Riksdagen sa nej till 39 motioner från allmänna motionstiden 2017 om radio och tv i allmänhetens tjänst. Anledningen till det är att det pågår arbete inom många av de frågor som motionerna handlar om. Regeringen planerar bland annat att presentera ett förslag på ett nytt finansieringssystem för radio och tv i allmänhetens tjänst i maj 2018. Motionerna handlar om finansieringssystem, sändningstillstånd, programverksamhet och journalistik.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2018-02-01

Datum

2018-02-02

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om olika valfrågor. Motionerna handlar om tidsbegränsning av riksdagsledamöternas uppdrag, rösträttsålder, valkretsar, personval, åtgärder för ökat valdeltagande, rösträtt och valbarhet, skilda valdagar och objektiva jämförelser mellan partier.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

8

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 17 minuter

Justering

2018-02-01

Datum

2018-02-02

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om massmediefrågor. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om regional nyhetsbevakning, skydd för journalister och medieredaktioner, pressetik och genmälesrätt, mediekoncentration och granskningsnämnden för radio och tv.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2018-02-01

Datum

2018-02-02

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Riksdagen sa nej till 16 motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om trossamfund och begravningsfrågor. Anledningen är bland annat att det inte finns skäl för att ändra begravningslagen, begravningsavgiften eller relationen mellan Svenska kyrkan och staten. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, begravningsverksamheten och begravningsavgiften.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 16 minuter

Justering

2018-02-01

Datum

2018-02-02

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Insynen i partiernas finansiering ska öka. Kravet på öppen redovisning av intäkter utökas till att gälla även partiers verksamhet på regional och lokal nivå samt för sidoorganisationer till partier. Varje ideell förening eller sidoorganisation inom ett parti samt varje ledamot och ersättare ska redovisa sin egen verksamhet. De begränsningar till politisk verksamhet och personvalskampanjer som har funnits tas bort. Skyldigheten att offentligt redovisa intäkter ska gälla också för partier som deltar i landstings- och kommunalval.

Partier på central nivå med mandat i riksdagen eller Europaparlamentet ska alltid lämna en intäktsredovisning. Detsamma gäller deras sidoorganisationer på central nivå. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna är mindre än ett halvt prisbasbelopp, det vill säga under 22 750 kronor för 2018. Det införs också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag som är högre än 0,05 prisbasbelopp, vilket motsvarar 2 275 kronor för 2018.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 april 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen tycker också att lottköpare ska få tydlig information ifall ett lotteri finansierar partipolitisk verksamhet. Riksdagen uppmanar därför regeringen i ett tillkännagivande att tydliggöra detta.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2018-02-01

Datum

2018-02-02

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Personer som missbrukar alkohol eller har ett alkoholberoende ska inte längre kunna få körkort med villkor om alkolås. Ett alkolås innebär att bilen inte går att starta om man har alkohol i utandningsluften. En person som har dömts för ett rattfylleribrott och vill få körkort med villkor om alkolås i stället för att bli av med sitt körkort måste i fortsättningen uppfylla de medicinska krav som är nödvändiga med hänsyn till trafiksäkerheten.

Enligt EU har Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter när det gäller de medicinska kraven för att få körkort med villkor om alkolås i förhållande till de medicinska krav som EU har infört. EU har därför lämnat ett så kallat motiverat yttrande till regeringen.

Regeringen föreslår att en person som dömts för rattfylleri och sedan ansöker om körkort med villkor om alkolås måste uppfylla de medicinska krav som EU ställer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

17, 41 minuter

Justering

2018-01-30

Datum

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Riksdagsordningens bestämmelser om tystnadsplikt i riksdagens utskott, EU-nämnden och kammaren ändras. Alla ledamöter och suppleanter i ett utskott eller EU-nämnden ska omfattas av tystnadsplikt, inte bara de som var med vid ett sammanträde då utskottet eller nämnden beslutade om tystnadsplikt. Samma ändring görs när det gäller kammaren.

Tanken är att anpassa bestämmelserna till hur riksdagens arbete fungerar. De ändrade reglerna innebär en återgång till vad som har gällt tidigare för riksdagens ledamöter. Tjänstemän ska inte omfattas av riksdagsordningens bestämmelser om tystnadsplikt eftersom de redan har tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen.

De ändrade reglerna om tystnadsplikt börjar gälla den 1 juli 2018. Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att konstitutionsutskottet på eget initiativ har lagt fram förslaget.

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2018-01-30

Datum

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Den judiska befolkningen har genom historien utsatts för fördomar, fientlighet och förföljelse. Antisemitiska föreställningar är också ett samhällshot i dag, i Sverige. Därför uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att fortsätta arbetet mot antisemitism. Riksdagen vill att regeringen

• fortsätter arbeta för att sprida kunskap om antisemitism och förföljelsen av judar genom historien och att detta arbete bedrivs så att kunskapen når alla delar av den svenska befolkningen
• följer upp säkerhetsläget och utvärderar de insatser som har gjorts för att förbättra säkerheten vid judiska synagogor och andra institutioner samt judiska evenemang och mötesplatser
• lägger upp arbetet mot antisemitism och för judisk säkerhet i dialog med judiska organisationer och företrädare.

Riksdagens ställningstagande gjordes när den behandlade motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2018-01-25

Datum

2018-01-26

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Riksdagen sa nej till 54 motioner från allmänna motionstiden om riksdagens arbetsformer. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår översyn och utredningar inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, EU-flagga i riksdagens plenisal och motionsrätten.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

18

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2018-01-25

Datum

2018-01-26

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Det införs en ny sekretessbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen. Bestämmelsen innebär att när en domstol ska pröva om en handling omfattas av editionsplikt i ett konkurrensrättsligt skadeståndsmål, så ska det som står i handlingen vara sekretessbelagt. Editionsplikt innebär att man måste lämna in en skriftlig handling till domstolen om den kan ha betydelse i ett mål.

Sekretess enligt den nya bestämmelsen gäller inte om domstolen kommer fram till att det som står i handlingen ska visas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-01-25

Datum

2018-01-26

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om jakt- och viltvård. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt gällande regler. Motionerna handlar bland annat om stödutfodring av klövvilt, jaktmedel, ansvaret för det allmänna uppdraget och vissa jaktfrågor.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

32, 95 minuter

Justering

2018-01-23

Datum

2018-01-25

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Justitieombudsmännen, JO, granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar. JO har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2016 - 30 juni 2017.

Under perioden registrerades 8748 nya ärenden. Det är en ökning med knappt 9 procent jämfört med året innan. Framför allt är det klagomålsärenden som har ökat. Den större delen av ökningen gäller socialförsäkrings- och utlänningsärenden. För att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå har JO begärt ytterligare resurser för 2018.

Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2018-01-25

Datum

2018-01-25

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

I dag regleras tolkars tystnadsplikt olika beroende på om de är auktoriserade eller inte, och om de anlitas privat eller av en myndighet. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att se över regelverket.

En konsekvens av de gällande reglerna är att tolkar som inte är auktoriserade i vissa situationer inte omfattas av tystnadsplikten, trots att de utför samma jobb som en auktoriserad tolk. Samtidigt innebär en eventuell utvidgning av tystnadsplikten komplicerade frågeställningar att ta hänsyn till, exempelvis när det gäller privatpersoner som tolkar åt familjemedlemmar.

Tillkännagivandet lämnades i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 inom området offentlighet, sekretess och integritet. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

16

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2018-01-18

Datum

2018-01-23

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2016. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen gjorde 101 subsidiaritetsprövningar under 2016, vilket är en stor ökning jämfört med året innan då riksdagen gjorde 21 prövningar. Av de 101 prövningarna var det 13 EU-förslag som riksdagen fann stred mot subsidiaritetsprincipen. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2016 utfärdades ett gult kort.

Konstitutionsutskottet påpekar att det är viktigt att subsidiaritetsprövningen kan göras innan förhandlingarna av förslagen inom EU börjar.

Anföranden och repliker

2, 22 minuter

Justering

2017-12-14

Datum

2018-01-11

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Riksdagen sa nej till 22 motioner från den allmänna motionstiden om cykelfrågor. Anledningen till det är bland annat att regeringen under våren 2017 presenterade en nationell strategi för ökad och säker cykling. Motionerna handlar bland annat om infrastruktur för ökad cykling, färgsättning av cykelbanor och trafiksäkerhet och trafikregler för cykling.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

10

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

29, 102 minuter

Justering

2017-12-14

Datum

2018-01-10

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2017. Förslaget innebär att 14 utgiftsområden höjs och att ett utgiftsområde sänks.

21 anslag ökas med totalt 9 miljarder kronor. Den största delen, 6,3 miljarder kronor, går till kostnader i mottagningssystemet för asylsökande i och med att kommunernas ansökningar om ersättning för ensamkommande asylsökande barn har ökat.

Två anslag minskas, vilket innebär en total minskning på 100 miljoner. Minskningen används till att finansiera en del av anslagsökningarna.

Regeringen föreslår också att några beställningsbemyndiganden höjs. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver när det handlar om åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 3,5 miljarder kronor.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2017-11-16

Datum

2018-01-04

Bordläggning

2017-11-21

Debatt

2017-11-22

Beslut

2017-11-22

Regeringen eller Post- och telestyrelsen får ta fram regler för utdelning av post. Det gäller den post, upp till 20 kg, som idag sköts av Postnord, som har uppdraget att sköta den samhällsomfattande posttjänsten i Sverige. Reglerna ska bland annat göra det tydligt vilken som är den lägsta godtagbara servicenivån och vilka krav på utdelning som finns.

Den som erbjuder en posttjänst behöver också lämna vissa uppgifter om sin ekonomi eller verksamhet, om detta begärs. Syftet är att kunna samla in uppgifter som är nödvändiga för att följa upp att utvecklingen inom postområdet stämmer överens med samhällets behov. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Reglerna börjar gälla den 1 april 2018.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

9

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

33, 94 minuter

Justering

2017-12-14

Datum

2018-01-02

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24

Datum

2018-01-01