Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

Fru talman! Moderaternas syn är att statens uppdrag normalt sett är att ge ramar och regler för näringsliv och företag, inte att äga och driva bolag. Staten är dock en stor ägare och kommer att vara så under överskådlig tid. Det ställer krav på tydliga principer. En av de principerna debatterar vi här och nu. Det handlar om samhällsuppdrag för de statliga bolagen.

Den här debatten berör en granskning som Riksrevisionen har gjort av statliga bolag i de fall de har ett samhällsuppdrag att ta ansvar för. Riksrevisionen konstaterar att det framgår att man har ett samhällsuppdrag men att det inte säger någonting om den samhällsnytta som man ska uppnå. Detta bedömer Riksrevisionen som anmärkningsvärt. Samhällsnyttan är ju vårt sätt att mäta vad vi får för våra skattemedel.

De statliga bolagen har i viss mån fått uppdragsmål. Uppdragsmål ingår i tre delar av det som de statliga bolagen ska ägna sig åt. Från regeringens sida definierar man för det första uppdraget med dess syfte och samhällsnytta. För det andra definierar man vad bolagen ska göra, och för det tredje fastställer man uppdragsmålen. Men det är fortfarande långt ifrån alla som har uppdragsmål. Riksrevisionen konstaterar att de leder till tydligare mål, vilket är förståeligt, eftersom man styr mot målen och kan mäta dem. Detta är alltså ett väldigt viktigt verktyg för att förtydliga varje bolags uppdrag.

Riksrevisionen skriver att 8 av 23 bolag har fått fastställda uppdragsmål sedan 2013. Riksrevisionen påtalar också att processen med att ge bolagen uppdragsmål går väl sakta och menar att det kan ta ytterligare uppemot hela sju år med nuvarande takt innan man är i hamn med att ge de här målen.

13 av de statliga bolagen säger i undersökningen att de är underfinansierade i sitt samhällsuppdrag. Det är det de har meddelat när man har frågat dem om deras arbete med de här samhällsuppdragen. Det innebär att man har mindre pengar än vad det kostar.

Det sägs också att det finns ett långsiktigt finansieringsproblem för ett antal statliga bolag. Det innebär att de framöver inte kommer att kunna lösa det med de pengar de har. Tre bolag har sagt att de inte kan fullfölja uppdraget fullt ut som det är nu, och det är bara två bolag som angett att ägaren givit någon anvisning om hur en potentiell målkonflikt med andra uppdrag ska hanteras. Ett flertal bolag efterlyser att finansieringsfrågan ska hanteras mer långsiktigt i dialog med ägaren, vilket skulle kunna reducera risken för målkonflikter.

Fru talman! Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag tar upp mycket bra och framåtsyftande frågeställningar kring styrning av de statliga bolagen för ökad transparens, för effektiv användning av skattemedel och för att veta hur konkurrenssituationer och måluppfyllelse ska klaras.

Det framkommer i rapporten att samhällsuppdrag och risken när det gäller likvärdiga konkurrensvillkor med eventuella privata konkurrenter kan komma i problemställning. Det är viktigt att de statliga bolagen med samhällsansvar inte blir över- eller underfinansierade. Det måste man undvika. Annars står konkurrensen på spel. Man har att rätta sig efter lagar och regleringar som motiverar tydliga beslut på det här området.

Själv har jag ägnat mig åt kvalitetsgranskningar i det civila, utanför riksdagsuppdraget. Öppna jämförelser och mätbara mål är otroligt viktiga för att man tydligt ska kunna följa effekter och kostnader av det som ska åstadkommas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

I detta betänkande har Alliansen en reservation som jag vill yrka bifall till. Den säger att vi vill se ett påskyndat genomförande av de uppdragsmål som de statliga bolagen ska ha, så att det inte drar ut på tiden. Vi vill också se en tydlig rapportering till riksdagen angående samhällsuppdragen i de statliga bolagen.

Regeringen har å sin sida svarat på rapporten. De säger att de arbetar utan dröjsmål med processen att se till att uppdragsmålen kommer på plats. Men det finns ett "men". De skriver att hur snabbt de kan gå fram beror på förutsättningar och tillgängliga resurser. Det innebär då väldigt oklara tidsaspekter framåt. Det kanske tar 10-12 år.

Angående riksdagsuppdraget är det tydligt att Riksrevisionen skriver att det behövs ett förtydligande i redovisningen till riksdagen. Man understryker det väldigt väl. Det har näringsutskottet också gjort. Därför har Alliansen också understrukit det i reservationen: att det måste bli bättre.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Alliansens reservation.

Vissa av de statliga bolagen har ett särskilt samhällsuppdrag. Det är ett huvudskäl till att staten ibland äger bolag. Uppdragen omfattar viktiga samhällsområden. De är beslutade av riksdagen, och de syftar till att generera andra effekter än ekonomisk vinst. Ett exempel är Systembolaget, vars uppdrag från staten är att minska alkoholskadorna genom att bland annat informera om alkoholens risker, ge bra service och sälja med ansvar.

Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning av bolagen med samhällsuppdrag ger just goda förutsättningar att uppnå samhällsuppdragen i fråga. Granskningen visar att det finns ganska stora variationer mellan bolagen och regeringens uppföljning och redovisning. Det gäller inte minst målkonflikter i fråga om finansieringen och samhällsuppdragen. Riksrevisionens bedömning är att styrningen och uppföljningen behöver utvecklas.

Centerpartiets uppfattning är: Ja, ibland är det legitimt att staten äger företag, just med tanke på samhällsuppdrag. Då är det också viktigt att det finns ett tydligt syfte med samhällsuppdragen som går att mäta och utvärdera och att det finns fastställda uppdragsmål.

Detta betyder också att det finns företag som inte har ett reellt samhällsuppdrag. De företagen bör man avyttra - på marknadsmässiga grunder, såklart. Jag tänker till exempel på SBAB, som säger: Vi är inte intresserade av att investera norr om Uppsala. Vi har ett problem när man bara pratar om banker i storstadsområden. Där finns det god konkurrens redan i dag.

Det finns också exempel på statliga bolag som har tagit ut väldigt stora vinster - Akademiska Hus och SJ. Vi ser att de pengarna skulle ha kunnat användas betydligt bättre.

I Alliansens reservation delar vi Riksrevisionens kritik som handlar om att regeringen måste utveckla målen för bolagen med samhällsuppdrag. Regeringen borde också komplettera den årliga skrivelsen till riksdagen om de statliga bolagen med en sammanhållen redovisning av just samhällsuppdrag.

Regeringen säger sig jobba med frågorna. Men trots det har det tagit flera år, och bara ett fåtal av bolagen uppfyller målen i sig. Det är självklart helt oacceptabelt. Ska staten äga bolag ska man vara en aktiv ägare, och man ska se till att använda bolagen för att uppnå samhällsmålen, inte något annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till Alliansens reservation i betänkandet.

Vi har haft olika debatter under de senaste åren om de statliga bolagen. Som allians har vi en tanke kring just detta. Det är egentligen av särskilda skäl som staten ska äga och driva bolag. Det är viktigt att man inte konkurrerar på den öppna marknaden på ett sådant sätt att det försvårar för andra företagsägare och bolag som finns där. Därför blir just denna rapport från Riksrevisionen desto mer intressant.

I detta sammanhang skulle jag vilja påpeka det faktum att vi i riksdagen får behandla Riksrevisionens rapporter väldigt långt efteråt. Det skulle faktiskt kunna vara ganska bra för allihop, även för Riksrevisionen, att se att vi tar Riksrevisionens rapporter på allvar och gör någonting ganska omgående.

Regeringen ska naturligtvis få en chans att ge respons på rapporterna, men det är viktigt att vi i nästa steg tar vara på de kunskaper och insikter som Riksrevisionen har. Vi behöver inte hålla med, men det är viktigt att vi tar del av dem på ett korrekt sätt.

Det som är intressant i denna rapport är just att det handlar om bolagens samhällsuppdrag. Man kan ju tycka att alla offentligt drivna och ägda bolag skulle ha ett samhällsuppdrag och att de skulle kunna påvisa samhällsnytta om de ägs av staten, som i det här fallet, eller på regional eller lokal nivå. Då borde det finnas någon form av samhällsnytta, och därmed skulle de då ha ett samhällsuppdrag.

I stort anser Alliansen att staten endast ska äga bolag av just nationella intressen och så vidare. Vi skulle till exempel kunna tala om Telia, som har varit i ropet ett tag. Infrastruktur med it och telefoni borde vara av särskilt intresse, kan jag tycka, inte minst av säkerhetsskäl.

Vi kan titta på, som Riksrevisionen har gjort, ändamålsenligheten med regeringens styrning. Det är lite ledsamt att det bara är åtta av dessa bolag som har fått uppdragsmål utifrån samhällsuppdragen. Det är Rymdbolaget, Swedavia, Svensk Exportkredit, Systembolaget, Almi, Göta kanalbolag, SOS Alarm och Swedfund.

Det kan vara jättebra att man har börjat med just dessa - absolut. Men hur kommer det sig att man, när vi till exempel ska anta en rymdstrategi, som vi nyss har haft debatt om, inte tar upp detta med Svenska rymdaktiebolaget? Hur ska man använda bolaget i en strategi med ett beslutat samhällsuppdrag? Jag tänker på när vi till exempel pratar om arbetsmarknad och företagande. Hur kommer det sig att vi aldrig lägger in Almis uppdrag och vad de ska göra för att vi ska uppnå större, så att säga, effekt av de satsningar som görs totalt för att människor ska komma i arbete och våga starta och driva företag själva?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

Jag vill bara nämna det som ett exempel. Ibland tänker jag nämligen att de statliga bolagen blir som enskilda öar, som på något sätt driver bara sina egna verksamheter utan att ha kontakt med omgivande myndigheter och samhällsliv, som vi som riksdag har att besluta om.

Därför, fru talman, kan jag bara stämma in i den gemensamma reservationen från Alliansen och hoppas på bättring med formulerade uppdragsmål.

(Applåder)

Fru talman! De statliga bolagen, ytterst ägda av svenska folket, är av stor betydelse för jobb, tillväxt och utveckling i Sverige. De är välskötta och i många fall ledande i fråga om jämställdhet, hållbar utveckling och även digitalisering.

De statliga företagen består av 39 helägda och åtta delägda bolag varav två är börsnoterade: Telia och SAS. Ett av dem har nämnts här. Det finns också anledning att betona att den statliga bolagsportföljen är en av de värdemässigt största i Sverige. Värdet överstiger, som jämförelse, Investors och Industrivärdens totala portföljer tillsammans.

För 23 av bolagen finns det särskilt beslutade samhällsuppdrag, och det är detta som är i fokus för det betänkande som vi nu behandlar i form av regeringens skrivelse 2017/18:172 Riksrevisionens rapport om statliga ägda bolag med samhällsuppdrag samt en motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionen och reservationen från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Fru talman! Vid besök på och möten med statliga företag som jag för egen del gör, där jag samtalar med anställda, företagsledningar och fackliga representanter, framstår stoltheten över att arbeta i statens - svenska folkets - tjänst som en påtaglig gemensam nämnare. Många som jobbar på företagen beskriver sin situation på just det sättet. Det i sig torde vara ett värde att lyfta fram för de företag som är berörda.

När det gäller samhällsuppdragen och de mål som sätts upp finns anledning att lyfta fram statens ägarpolicy och riktlinjer för bolag med statligt ägande. Där anges att regeringen aktivt ska förvalta statens tillgångar i form av aktier i bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveckling och avkastning blir den bästa möjliga under förutsättning av ett, som det betonas, balanserat risktagande samt att de beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Ägardialogen är i detta sammanhang självklart av stor betydelse.

I policyn nämns också att utgångspunkten är den svenska bolagsstyrningsmodellen. Det innebär att bolagsstämman är det högsta beslutande organet och att styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning av dess angelägenheter. Det är också styrelsens ansvar att fastställa mål och strategi för bolagets verksamhet samt att bolagets ledning sköter den operationella driften.

Herr talman! I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lagt fram i sin granskningsrapport kring bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag. Rekommendationerna tar fasta på att så många som möjligt av de bolag som har samhällsuppdrag också ska få uppdragsmål inom överskådlig tid. Det framhålls även att den årliga skrivelsen till riksdagen ska utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

Regeringen instämmer delvis i denna rekommendation och framhåller att en sådan process ska genomföras utan dröjsmål för samtliga dessa bolag, vilket har nämnts här, men det ska ske i den takt som förutsättningarna och tillgängliga resurser tillåter. Redovisning sker de facto varje år, och regeringen betonar att man avser att genomföra åtgärder så att den ytterligare förbättras utifrån det som Riksrevisionen tar upp.

I sammanhanget kan nämnas att ett enigt utskott så sent som hösten 2017 välkomnade att regeringen valt att utveckla innehållet i den årliga skrivelsen så att riksdagen på ett bättre sätt ska kunna få en bild av utvecklingen i bolagen och underströk vikten av att detta fina arbete fortsätter. Det är det som sker nu.

Herr talman! Det som har skett de senaste två åren med de statliga företagens samlade värde är ett trendbrott jämfört med tidigare mandatperioder. Under 2017 ökade värdet på den statliga bolagsportföljen, närmare bestämt med ca 60 miljarder kronor, vilket är en ökning med nästan 12 procent. Stockholmsbörsen har under samma tid ökat med ca 6,5 procent. Ökningen är framförallt kopplad till Vattenfall och LKAB.

Den utveckling som skett inom Vattenfall skulle kunna beskrivas som remarkabel. I färskt minne har nog många fortfarande den beramade Nuonaffären under förra mandatperioden, med investeringar i tysk kolkraft som kostade skattebetalarna åtskilliga miljarder kronor.

Nu har motgångarna efter starkt arbete från bolagets sida vänts i framgång. Vattenfall, det största statliga företaget, är pådrivande i omställningen till förnybara energisystem. Det är av stor vikt för Sverige och vår fortsatta energihushållning att den utvecklingen fortsätter. Även LKAB:s bättre utfall från säkringar av pris och valuta och högre marknadspriser på högförädlade järnmalmsprodukter kan nämnas i sammanhanget.

Gemensamt för Vattenfall och LKAB är att bolagen saknar särskilda samhällsuppdrag, men deras betydelse för svensk konkurrenskraft och samhällsnytta torde vara oomtvistlig.

Herr talman! När man resonerar kring frågan om de statliga bolagens särskilda samhällsuppdrag går det inte bortse från den tidigare behandlade kommittémotionen från fyra partier här i kammaren för en ganska kort tid sedan om att på sikt sälja alla statliga bolag utom fyra. De enda kvarvarande i det scenariot var, vad jag kan förstå, Systembolaget, Vattenfalls nordiska verksamhet, LKAB och Apoteket.

Efter tillkännagivandet nyligen om gårdsförsäljning finns också anledning att ifrågasätta hur det då kommer att bli med Systembolagets framtida ställning. Två utredningar har ju visat att detta inte är förenligt med det undantag som Sverige har för att tillåta gårdsförsäljning. Men om den tredje utredningen som är på gång skulle visa att det är det, hur går det då med Systembolagets framtid och den svenska alkoholpolitiken?

Svenska Spel är ett annat företag som har ett samhällsuppdrag och som genom den nya spelreglering som vi har tagit beslut om visar vägen för att hantera de utmaningar som finns framöver. Svenska Spel är ett företag som tar ett socialt ansvar och jobbar nära den svenska idrottsrörelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

Företagen med samhällsuppdrag är många, och flera har nämnts. Det rör sig om värden på flera hundra miljarder och omkring 100 000 jobb som skulle beröras om den här motionen skulle bli verklighet. En given fråga till motionärerna är därför vad man vill med de statliga företagen, när målet på sikt ändå verkar vara att de flesta av dem ska säljas.

Ägandet i sig är förvisso inget självändamål, och bolagsportföljen behöver ständigt vårdas och ses över. Det har också skett under innevarande mandatperiod. Som jag ser det är det dock viktigt att utvecklingen och ett gott, framsynt ledarskap står i fokus för de statliga bolagen - inte i första hand hur snabbt eller på vilket sätt de ska kunna avvecklas eller privatiseras.

Det är på detta, anser jag, som engagemang och kraft behöver läggas inför kommande utmaningar för de statliga bolagen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrik Engström, David Lindvall, Karl Längberg och Anna-Caren Sätherberg (alla S) samt Birger Lahti (V).

Herr talman! Per-Arne Håkansson berättade att personer som är anställda i de statliga bolagen är stolta över att vara det. Det tycker jag är väldigt bra. Man ska alltid vara stolt över sin arbetsplats och över att man har ett arbete, och jag tror att även de som är anställda på privata företag är stolta över att arbeta där.

Ett trendbrott, säger Per-Arne Håkansson, angående den tid vi är i. Jag tror att om ni som sitter på läktaren läser samhällskunskap vet ni att det finns högkonjunkturer och lågkonjunkturer. Det går upp och ned ungefär som bergochdalbanan på Liseberg. Vi kom ur en djup finanskris och hade lågkonjunktur, och nu går det väldigt bra. Det är en högkonjunktur.

Försäljningslistan var det som fick mig att begära replik. Per-Arne Håkansson påstod någonting som inte är sant, nämligen att vi skulle vilja sälja alla de statliga bolagen utom några få. Jag skulle vilja veta var källan till Per-Arne Håkanssons påstående om detta finns.

Jag skulle också, eftersom Systembolaget inte finns med på denna säljlista, vilja få svar på hur han fick in detta med gårdsförsäljning och Systembolaget, som inte ska säljas. Det har snarare varit väldigt tydligt i den sociala debatten att man ska kunna förena Systembolagets försäljning av vin och sprit med att våra företag ute på landsbygden ska kunna få sälja en flaska vin till turister och därmed skapa både jobb och ökad turism på landsbygden.

Herr talman! Tack för frågan, Ann-Charlotte Hammar Johnsson!

Ditt parti hade nyligen ett utspel där ni lyfte fram att ni har SBAB och Telia på försäljningslistan, om jag uttrycker mig så.

Som jag beskrev lämnade ni också in en kommittémotion i riksdagen som tog fasta på att ni ville ha kvar de bolag som nämndes här men att de övriga på sikt skulle säljas.

Ni har också i talarstolen lyft fram att det inte är statens ansvar att äga företag - du nämnde det i ditt anförande nyligen - utan att det i stället handlar om att lägga fast spelregler för företagen. Jag kan självklart ha respekt för den synpunkten, men det innebär de facto att de statliga företagen då inte längre finns i det gemensamma ägandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

Herr talman! Det finns ett fåtal bolag som vi direkt har sagt att vi vill sälja. Per-Arne Håkansson nämnde två av fyra och påstod samtidigt att det fanns en hel lista som skulle bort. Detta är inte sant.

Jag talade också om ett långsiktigt ägande, vilket vi har haft med dessa bolag. När vi sköter dem ska de skötas väldigt ansvarsfullt. Detta styrdes upp under alliansregeringen. Det fanns inte ett enda papper tidigare, utan man gjorde upp direkt mellan regeringen och bolagen.

Det kom också kriterier för hållbarhet för bolagen. Detta arbete har följts upp och fortsatt framåt under denna regering med nya och förbättrade kriterier.

Men det är också så, Per-Arne Håkansson, att vi står här i dag därför att ni har fått väldigt mycket kritik för uppföljningen av de statliga bolagen. Det finns mycket att göra framöver, så Per-Arne Håkansson skulle kanske kunna berätta lite om hur han ser på Riksrevisionens rapport och på det de säger.

Som jag underströk i mitt anförande finns det väldigt många olika delar som är viktiga att ta fasta på vad gäller att se till morgondagen, att mäta, att följa upp samt att få dessa uppdragsmål på plats. Det är också viktigt att detta inte sker om sju år - i den takt som regeringen arbetar - utan på ett snabbare sätt. Det är ju utifrån dessa mål som man sedan kan följa upp detta på ett bra sätt.

Det får Per-Arne Håkansson gärna svara på.

Herr talman! Jag får nog säga, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, att det är ett lite motsägelsefullt resonemang med tanke på att du för några minuter sedan stod i talarstolen och lyfte fram just att staten inte i första hand ska äga företag utan sätta upp spelregler för dem.

Jag vill nog påstå att det är Ann-Charlotte Hammar Johnsson som måhända blir svaret skyldig, men jag förstår att det inte finns mer frågeställningstid att hantera på denna punkt just nu. Vi får återkomma.

Herr talman! När det gäller Vattenfall skulle jag vilja påpeka att Socialdemokraterna glatt instämde i expansionsplanerna i Europa; exempelvis köpte den socialdemokratiska regeringen tysk kolkraft år 2001. Vi ser hur det gick i slutändan.

Min fråga gäller dock framför allt den statliga banken SBAB. Den uppmanar öppet kunder i norra Sverige att söka sig till andra banker. Om vi nu ska ha en statlig affärsbank, varför ska den överge stora delar av Sverige där vi behöver konkurrensen?

Herr talman! Nog finns det anledning att lyfta fram Vattenfalls framgångsrika arbete efter den beramade Nuonaffären, som ju Rickard Nordins parti otvivelaktigt inte kan komma undan. Detta har hanterats på ett bra sätt. Jag antar att även Rickard Nordin är glad över att Vattenfalls resa framåt nu kan börja och att den kan ta fasta på den hållbara utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

SBAB är ju en bank som startades på 80-talet, som har fokus på bolån och bostadsfinansiering och som i sin mission lyfter fram att man ska bidra till bättre boende och ekonomi och erbjuda Sveriges bästa bolån.

Det är inte nödvändigtvis så att privatisering löser de problem som Rickard Nordin vill komma åt genom att ta bort SBAB från det statliga ägandet. Det leder inte till att det blir bättre service på landsbygden; snarare kan förutsättningarna bli sämre för många människor att finansiera sitt boende.

Herr talman! Nu var ju frågan: Hur ser Per-Arne Håkansson på att ett statligt bolag överger stora delar av Sverige?

Det blir inte bättre bolån norr om Uppsala för att SBAB öppet uppmanar sina kunder att söka sig till andra banker. Om vi ska ha ett statligt bolag ska vi också nyttja det, inte minst för att klara av kreditfinansieringen på landsbygden. Detta är ett problem i dag.

Varför accepterar Socialdemokraterna att man överger hela norra Sverige när det gäller de statliga bolagen?

Herr talman! Jag har inte sett uppgifter om att SBAB överger norra Sverige. Däremot är det ju så att om det uppstår problematik och situationer som det finns anledning att hantera och titta närmare på hanteras detta lämpligen antingen på bolagsstämmorna eller i ägardialogen med företagets ledning. Det är ett bra redskap att använda sig av när man vill jobba gentemot de statliga företagen.

Jag tror inte att receptet är att sälja SBAB och tror inte att situationen på så vis skulle bli bättre. Jag tror att detta vore kontraproduktivt.

Herr talman! Vi debatterar NU24 Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag.

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 172, som handlar om Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag, och en motion som har väckts med anledning av skrivelsen.

Jag börjar med motionen, som på inget sätt förvånar mig när det gäller borgarnas syn på statligt ägande av bolag. De skriver som brukligt att statens huvudsakliga roll ska vara att reglera marknaden, inte att driva företag på konkurrensutsatta marknader. Det statliga ägandet av bolag bör enligt motionärerna koncentreras till de bolag som har tydliga samhällsuppdrag eller andra för staten centrala åtaganden.

Här passar det för mig utmärkt att ställa frågan: Hur skulle det ha gått med stadsflytten i Malmfälten om LKAB till exempel hade haft sina ägare på andra sidan Atlanten? Skulle de ha investerat dessa miljardbelopp i allt som den nya huvudnivån innebar med att flytta två stadsdelar i Malmberget och Kiruna? Skulle ägarna, om de inte hade varit svenska staten, ha tömt bolaget och stuckit? Frågan får hänga i luften så länge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

Nog om tron på den fantastiska kapitalismen och marknadskrafterna.

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i sin rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag.

Kort skulle man kunna säga att regeringen ger sig i fråga om att återrapporteringen inte har varit den bästa och att skärpning ska ske. Det kommer upp en intressant iakttagelse som regeringen framhåller som viktig: att bolag med samhällsuppdrag ska jobba fram en uppdragsmålsprocess som ska genomföras för samtliga statliga företag som har riksdagsbeslutade samhällsuppdrag. Detta pekar även Alliansen på i sin motion.

Jag har ju ställt mig bakom utskottets ställningstagande om att riksdagen bör avslå motionen från Alliansen mot bakgrund av att en uppdragsmålsprocess för närvarande pågår och att regeringen avser att utveckla rapporteringen till riksdagen när det gäller hur statliga bolag uppfyller sina fastställda mål.

Jag vill i sammanhanget dock tydliggöra min principiella syn på statens företagsägande. Det gör jag och Vänsterpartiet med ett särskilt yttrande i betänkandet.

Jag menar att staten i högre grad än vad som nu är fallet bör använda sitt ägande av statliga bolag för att tillgodose samhällsnyttiga ändamål. Kravet på lönsamhet i statliga bolag ska inte gå före samhällsnyttan. De statliga bolagen ska användas aktivt för att bygga Sverige tryggare, mer jämlikt och ekologiskt hållbart. De ska också användas för att öka konkurrenskraften och inte minst för att jämna ut orättvisa skillnader mellan stad och landsbygd.

Om Sverige ska kunna hålla ihop och skapa förutsättningar för utveckling i hela landet måste det finnas likvärdiga grundläggande förutsättningar oavsett var man bor. De statliga bolagen ägs av medborgarna gemensamt och har därför enligt min mening ett särskilt ansvar för att människor i hela landet ska ha samma tillgång till service, sjukvård och andra samhällsviktiga funktioner.

Herr talman! Jag skulle med glädje ha tagit del av en uppdragsprocess som skulle ha varit tydlig och en kontinuerlig återrapportering när Sveaskog fick i uppdrag av riksdagen 2002 att sälja av 10 procent av den produktiva skogsarealen till förmån för landsbygden. Här såldes alltså in ett förslag till riksdagen om denna försäljning som skulle bidra till landsbygdsutveckling, och köparna skulle vara från orten. På det sättet skulle man få bättre förutsättningar för överlevnad i skogs- och lantbruksorter i glesbygden. Men hur blev resultatet? Varför frågar sig ingen riksdagsledamot från Alliansen och inte heller regeringen hur andemeningen i samhällsuppdraget fungerar? Varför frågar man sig inte om man följde ursprungstanken när statlig egendom började säljas ut, givetvis med en god tanke? Men hur blev det? Blev det utveckling på de orter där Sveaskog sålde mark eller skog?

Herr talman! Jag kan ge lite information om vad som hände på några orter i alla fall. Skogar med lite höga naturvärden som Sveaskog inte hade för avsikt att avverka blev avverkade efter att någon annan blev ägare till skogen. Ortsborna förlorade jakten på den mark som blev såld. Sveaskog sålde i början till intressenter som själva fick peka ut vad de var intresserade av att köpa. Men kontentan blev att Sveaskog fick sämre arrondering på sitt skogsinnehav på flera orter. Sveaskogs skogsinnehav kunde ibland bli inlåsta bakom privata skogar som köptes längs skogsbilvägarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

Sveaskog gjorde ingenting fel; de följde ett uppdrag som de hade fått. Men riksdagen har aldrig frågat sig vad det blev av uppdraget. Här kan man verkligen säga att det är jätteviktigt att följa upp samhällsuppdrag. De följde inte så värst länge regeln om att man skulle bo på orten. Det finns säkert många som bor på orten som fick köpa skog och där förstärkningen för orten blev som den var tänkt. Men tyvärr blev det även en ren investering för många penningstarka som aldrig kommer att bosätta sig där eller för den delen bidra till landsbygdens förstärkning. Att det sedan finns bra köpare oavsett med vilken tanke de investerar är en sak, men argumentet för försäljningen som såldes in till riksdagsledamöterna 2002 höll inte.

Herr talman! Vad man nu i dagarna ser när Sveaskog går ut och begär anbud på skogsegendomar är att de är i en sådan storleksordning att inte några bybor förmår att tävla med penningstarka investerare, som köper dessa till antingen jakt eller bara som en säker investering.

De argument som Riksrevisionen använde sig av när vi häromveckan debatterade stöd till solceller skulle verkligen ha varit på sin plats flera gånger i utvärderingarna om samhällsuppdragen, nämligen att det ska vara samhällsekonomiskt försvarbart. När det gäller försäljning av våra gemensamma egendomar, oavsett om det är skog eller delar av bolag, borde väl samma fråga vara på sin plats när det gäller det samhällsekonomiska: Blev det bra eller inte?

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och ber er att notera Vänsterpartiets särskilda yttrande i ärendet.

(Applåder)

Herr talman! Det märks att Birger Lahti verkligen är besjälad av landsbygdsfrågorna, och det är väldigt välkommet att vi i Centerpartiet får fler kämpar för dem.

Birger Lahti talar om hur viktigt det är med de statliga bolagen för landsbygdsutveckling och för att få hela landet att leva. Hur ställer han sig då till att SBAB vägrar att ta nya kunder och till och med öppet uppmanar gamla kunder att söka sig till andra banker om de befinner sig norr om Uppsala? Om vi nu ska ha statliga bolag, är då inte en av de viktigaste sakerna att de befinner sig utanför storstäderna och faktiskt finns i hela landet?

Herr talman! Tack, Rickard, för frågan!

Jag ska göra dig glad. Du kan stödja vår motion, när du har läst den, där vi vill att SBAB ska tillhandahålla kontanter och vara mer aktiva i hela landet. Det gläder mig att du tänker stödja vår motion, Rickard, för vi tycker precis som du att det är fel att inte ha konkurrens på bankmarknaden. Som sagts i debattinläggen drar de sig ur och säger till sina kunder på orten att de får byta bank eftersom den inte är aktiv där.

Som Per-Arne säger är det ju en bank som främst tillhandahåller bostadslån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

Vi håller med dig, Rickard. Men vi har en motion som lyfter fram de här sakerna, och det gläder mig att Rickard tänker stödja den.

Herr talman! Uppenbarligen håller vi med varandra, vilket ju är bra. Problemet är att vi skiljer oss åt i praktiken. Birger Lahtis vänsterparti stöttar en regering som avvecklar SBAB i Norrland. Det kan vi aldrig acceptera i Centerpartiet.

Ska vi ha ett statligt bolag ska det finnas i hela Sverige. Antingen får man sälja det om det inte ska användas eller så får man använda det. Men Birger Lahtis vänsterparti stöttar en regering som är beredd att avveckla bolånemarknaden för SBAB i norra Sverige.

Herr talman! Tack, Rickard, för replikskiftet!

Rickard känner till hur det är att vara ett mindre parti i ett regeringssamarbete. Det ska bli roligt att läsa om alla era förslag som ni inte fick genomföra under era åtta år. Då kan jag pressa dig och säga: Varför stödde du den regeringen, som satt med de här förslagen? Det är lite grann samma sak.

Vi sitter inte i en regering, som ni gjorde, med alla de förslag som Per-Arne lyfte fram om Nuon och annat. Men vi har gjort en jättebra budget och har verkligen pressat fram bra saker för landsbygden, och det vet Rickard. Och vi har en motion som lyfter fram SBAB:s roll att vara en aktiv ägare som stöttar landsbygden, inte tvärtom. Det gläder mig att Rickard tänker stödja den.

Herr talman! Liberalerna är Sveriges socialliberala parti. Vårt parti vilar på en idé om att hålla två tankar i huvudet samtidigt, både ett socialt perspektiv för att värna de svaga i samhället och ett liberalt perspektiv därför att vi älskar att se självständiga individer växa, utvecklas och starta företag. Kombinationen av dessa två perspektiv till en välbalanserad helhet är grunden för socialliberalismen.

I balansen mellan det sociala och det liberala har vi en osviklig optimism och tilltro till människan och det samhälle som vi tillsammans har skapat för att upprätthålla medborgarnas fri- och rättigheter. Vi tror på människan, och vi tror på marknadsekonomi som en möjliggörare för människors självförverkligande - en marknadsekonomi som stärks av vissa kontrollmedel och ramar från det offentliga om förtroendet mellan individ och marknad skulle riskeras.

Vi ser dock ett värde i en stark offentlig sektor. Men i vårt samhälle driver inte staten egna bolag som riskerar att leda till snedvriden konkurrens. Statens uppgift är att understödja marknadskrafterna, inte att försöka tränga sig in och störa dessa genom att vara både spelare och domare under samma match. Statens uppgift ska vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och dess företagsamma människor, inte att äga och driva bolag.

Företag ska ägas och drivas av människor, människor som vågar ta egna risker och förverkliga sina egna drömmar. Det är faktiskt så det ser ut i dag. Av landets 1,2 miljoner företag är 99 procent ägda av individer och ett femtiotal av staten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

När politiker väljer att driva företag med skattebetalarnas medel för sitt eget nöjes skull anser vi att det finns ett problem. Jag har ett exempel från mitt distrikt hemma i Västsverige, Tolkförmedling Väst i Västra Götaland, som är ett skrämmande exempel på hur just offentlig sektor slår undan benen för en fullt fungerande bransch. Om jag tänker öppna ett gym men kommunen driver ett gym som tillåts gå med storförlust, varför ska jag då starta ett gym? Varför ska jag starta ett hotell när kommunen tänker öppna ett eget hotell? Det finns många dilemman i detta, och därför vill vi se ett minskat ägande i sådana verksamheter.

Från det offentliga måste vi ständigt vara vaksamma på konsekvenserna av vårt agerande. När vi nu debatterar hur våra statliga bolag ska skötas kan det inte bara vara ur perspektivet långsiktiga värden utan även hur våra bolag påverkar många av de aktörer som finns på marknaden i dag.

Liberalerna ser positivt på de utförsäljningar som regeringen har gjort och konstaterar att det är tack vare marknadsmotståndarna i Vänsterpartiet som försäljningarna har gjorts möjliga.

Det är sannerligen märkliga tider när regeringen med ena handen tar emot vinster från dessa offentliga bolag medan man med andra handen försöker förbjuda en del privata företag att göra vinst.

Herr talman! Jag yrkar bifall till Alliansens reservation. Vi vill såklart att de uppdragsmål som vi har kommit överens om ska skrivas så att samtliga 23 bolag har ett uppdragsmål.

Enligt min analys var Per-Arne Håkanssons anförande både populistiskt och lögnaktigt. Jag upplever att det är ett sätt att amerikanisera den svenska politiken, och jag hoppas att det inte fortsätter. Möjligen kan det även ha varit okunskap. Vi vill inte sälja alla bolag utom fyra, utan vi vill sälja charterbolaget SAS och reservdelsbolaget Orio.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).

Herr talman! Tack, Said, för ditt debattinlägg! Du nämnde att staten driver bolag för sitt eget nöjes skull. Vad betraktar Said som "för sitt eget nöjes skull"? Du nämnde gym och hotell, så det var kanske det du menade.

Tycker Said att det är bra använda medel när 4 ½ miljard i skattepengar försvinner ur välfärden för att ni tycker att det är okej att bolag med sämre kvalitet sköter om skolor och vårdinrättningar? Tycker du att all vård ska vara i privata händer och att staten inte ska ha någon kontroll alls vad gäller dessa bolag?

I mitt anförande nämnde jag detta med att sälja ut statlig egendom, i detta fall skog. Tycker Said att det har blivit bra med den utförsäljningen, som ju har skett utan att någon frågat sig om detta verkligen lever upp till det samhällsuppdrag som riksdagen antagit om bättre levnadsförhållanden för skogsbrukare och jordbrukare på landsbygden? Ingen har ju kollat hur det blev. Först 2010, flera år senare när man redan hade börjat tumma på argumenten för att sälja, tog ni det till riksdagen. Men ingen har frågat om det blev som det var tänkt. Tycker du då att det funkar bra med samhällsuppdraget när man säljer egendom?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

Herr talman! Tack för att du tar replik på mig, Birger! Det är alltid roligt.

Jag börjar med "för sitt eget nöjes skull". Min analys och uppfattning kommer av det jag ser ske i min hemkommun. Där startar kommunen gym fast det finns privata gym, och det är för mig helt obegripligt. Varför ska kommunen starta gym när det finns skolor som går med underskott och eleverna inte får de resurser de behöver för att nå kunskapsmålen och kunna bli sitt bästa jag? Men kommunen väljer att lägga resurser på att starta ett kommunalt gym och ett kommunalt hotell. Varför använder kommunen resurser till att starta ett hotell när det redan finns flera privata hotell i kommunen? Många av dessa exempel är helt obegripliga för mig, och därför formulerar jag mig som jag gör. Jag tycker inte att det är ändamålsenligt. Vi bör beakta skattebetalarnas resurser, och vi bör ge våra barn och ungdomar en värdig skola.

När det gäller överskott och underskott - du talar om 4 miljarder, Birger - vill jag vända på diskussionen och fråga hur Birger ser på ekonomi. Vad är ekonomi? Ekonomi handlar om att hushålla med resurser. Hur hushållar man med resurser? Vad är resultatet av att hushålla med resurser? Jo, man går med överskott.

Jag vill gärna diskutera med dig hur du ser på ekonomi, Birger. Hur ser du på vinst? Vad är vinst för dig? Ser du inga problem med att vi har skolor som är undermåliga och inte levererar det de är skyldiga att leverera till våra barn och ungdomar?

Herr talman! Jag tackar Said för svaret.

Jag skulle vilja besöka den kommun som öppnar ett gym som det inte finns marknad för. Jag tycker att det låter konstigt, men jag låter det vara osagt eftersom jag inte kan fråga om det.

Du säger dock en jättebra sak, Said, och det är att vi ska beakta skattebetalarnas resurser. Du frågar om skolan. Tycker du själv att det är bra använda skattemedel om en skola går i konkurs mitt under ett läsår? Vad händer med dessa elever? Vilka får ta hand om dem när det står på skolans dörr att den har gått i konkurs?

Du frågar vad vinst är för mig, Said. Det är i alla fall inte att ägare kan plocka ut över 4 miljarder som inte hamnar där de är avsedda att hamna, det vill säga i skolan så att barnen lär sig det som det är tänkt, hos gamlingarna så att de får den vård det var tänkt och hos sjukvården så att den funkar som vi vill att den ska funka. Tycker du att det är bättre när dessa 4 miljarder försvinner från välfärden och blir vinstutdelning?

Herr talman! Jag tackar Birger Lahti.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

Varje förslösad krona är en resurs som går till spillo. Det är jätteviktigt att vi beaktar de resurser vi får in i välfärden och försöker använda dem på bästa möjliga sätt. Frågan är vad som är bästa möjliga sätt.

Vinst är ett mått på att man effektiviserar arbetet. För att klara den kostnadsutveckling vi har i välfärden behöver många fler bidra till innovation och utveckling inom det offentliga. Jag välkomnar därför många av dem som är med och bidrar. Sedan är det politikens uppgift att styra detta, och här har du och jag inte samma svar och lösningar.

Men något vi har samma svar på är förstatligandet av skolan, alltså att vi vill ha samma skolpeng för alla. Vi vill att ungdomarna i Trollhättan ska ha samma skolpeng som de i Vänersborg. Så är det inte i dag. Barn och ungdomar i Trollhättan har betydligt lägre skolpeng än de som bor på andra sidan kommungränsen. Här har vi ett samförstånd.

Låt mig ställa en retorisk fråga till Birger Lahti. Du frågade mig vad jag säger till de ungdomar som går i en privat skola som läggs ned. Men vad säger du till de ungdomar som gick i den skola i Rosengård som var tvungen att stänga? Det var en kommunal skola.

Jag vill inte att någon skola ska gå dåligt eller göra förluster. Jag vill att alla våra ungdomar ska ha en bra skola som fokuserar på kunskap.

Jag tror inte att vi behöver ägna så mycket av våra politiska diskussioner åt att diskutera vinst, utan vi behöver diskutera kvalitet och hur våra barn och ungdomar kan uppnå kunskapsmålen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 juni.)