Sök

All högspecialiserad vård ska organiseras på nationell nivå i ett samlat system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag är den högspecialiserade vården koncentrerad på nationell nivå genom systemet för rikssjukvård och genom regionala cancercentrum i samverkan. Regeringen har nu lämnat ett förslag till en ny beslutsprocess för den nationella högspecialiserade vården som innebär att den ska organiseras på nationell nivå i ett samlat system. De olika områdena inom den högspecialiserade vården kommer att fördelas mellan de olika regionsjukhusen. Lagen börjar gälla den 1 juli 2018.

Riksdagen tycker att förslaget är bra, men det finns en oro för vilka konsekvenser det kommer att få för bland annat akutsjukvården på mindre regionsjukhus. Därför uppmanar riksdagen regeringen, i ett tillkännagivande, att utse en myndighet som ska få i uppdrag att säkerställa patientsäkerheten när det gäller akutsjukvård i alla regioner. Riksdagen uppmanar också regeringen att regelbundet följa upp hur den nya beslutsprocessen fungerar.

Därutöver tycker riksdagen att det krävs ett ökat statligt ansvarstagande när det gäller sjukvårdens organisation. Därför uppmanar riksdagen regeringen att också tillsätta en parlamentarisk utredning för att klarlägga förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten och de nuvarande huvudmännen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 52 minuter

Justering

2018-02-15

Datum

2018-02-20

Bordläggning

2018-03-07

Debatt

2018-03-08

Beslut

2018-03-08

Regeringen borde utvärdera och säkerställa det regionala inflytandet över viltförvaltningen, alltså förvaltningen av rovdjur och andra vilda djur.

I dag har varje län en regional viltförvaltningsdelegation. Syftet med delegationerna är bland annat att decentralisera viltförvaltningen men det behöver utredas hur viltförvaltningsdelegationerna säkerställer att beslut om viltförvaltning på bästa sätt fattas nära de som berörs. Det anser riksdagen som uppmanar regeringen, i ett tillkännagivande, att utvärdera detta.

Förslaget om tillkännagivande kommer från motioner inom området biologisk mångfald från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

36, 118 minuter

Justering

2018-02-15

Datum

2018-02-20

Bordläggning

2018-03-06

Debatt

2018-03-07

Beslut

2018-03-07

Riksdagen sa nej till 49 motioner från allmänna motionstiden 2017 om vissa elmarknadsfrågor. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår insatser och utredningar inom området. Motionerna handlar bland annat om handläggningstider för nätkoncessioner, den framtida elförsörjningen och elcertifikatssystemet.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

3

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2018-02-15

Datum

2018-02-19

Bordläggning

2018-02-27

Debatt

2018-02-28

Beslut

2018-02-28

Riksdagen sa nej till 51 motioner från allmänna motionstiden 2017 om gymnasieskolan. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om dimensioneringen av platserna på gymnasieskolan, nya inslag på de nationella programmen och behörighetskrav till gymnasieskolan.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

15

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

24, 73 minuter

Justering

2018-02-15

Datum

2018-02-16

Bordläggning

2018-03-06

Debatt

2018-03-07

Beslut

2018-03-07

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om förskolan. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i vissa frågor och att åtgärder redan har vidtagits i andra. Motionerna handlar bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, tillsyn, deltagandet i förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid och annan pedagogisk verksamhet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

12

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

44, 125 minuter

Justering

2018-02-15

Datum

2018-02-16

Bordläggning

2018-02-27

Debatt

2018-02-28

Beslut

2018-03-01

Organisationen för etikprövning av forskning som gäller människor ändras. Etikprövning av forskning som gäller människor ska tas om hand av en ny myndighet, som får namnet Etikprövningsmyndigheten. Dagens sex regionala etikprövningsnämnder tas bort. Tanken är att öka effektiviteten och skapa en enhetlig tillämpning i hela landet av de regler som finns.

Etikprövningsmyndigheten delas in i verksamhetsregioner. Prövningen av ärenden ska göras i avdelningar som har en ordförande, tio ledamöter med vetenskaplig kompetens och fem ledamöter som företräder allmänna intressen.

Den nya organisationen börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 17 minuter

Justering

2018-02-15

Datum

2018-02-16

Bordläggning

2018-03-06

Debatt

2018-03-07

Beslut

2018-03-07

Svensk lagstiftning anpassas till tvingande EU-regler om personlig skyddsutrustning. Reglerna innebär bland annat att personlig skyddsutrustning ska uppfylla vissa grundläggande hälso- och säkerhetskrav. Personlig skyddsutrustning kan bland annat vara hörselskydd, huvudskydd eller ögonskydd som används i arbetet.

Regeringen föreslår också att det även i fortsättningen ska vara Konsumentverket och Arbetsmiljöverket som ansvarar för att kontrollera att den nya lagen följs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 21 april 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-02-15

Datum

2018-02-16

Bordläggning

2018-02-27

Debatt

2018-02-28

Beslut

2018-03-01

EU-kommissionen vill införa nya minimiregler på det arbetsrättsliga området. Men riksdagen anser inte att förslaget i alla delar är sådant som bör beslutas på EU-nivå.

EU-kommissionens förslag innehåller bland annat regler som ska leda till förbättrade arbetsvillkor för arbetstagare och ökad tydlighet på arbetsmarknaden. Riksdagen håller med kommissionen om att frågorna är mycket viktiga men anser att beslut om det här bör fattas av respektive medlemsland och inte på EU-nivå. Skälet till det är att det finns stora skillnader mellan EU:s medlemsländer när det gäller arbetsmarknadernas förutsättningar och system. För Sveriges del skulle EU-förslaget innebära ett för stort ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Riksdagen tycker alltså att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen kommer därför att skicka sina synpunkter på förslaget till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-02-15

Datum

2018-02-16

Bordläggning

2018-02-27

Debatt

2018-02-28

Beslut

2018-03-01

En ny lag ska garantera vissa minimikrav i tjänstepensionen. Det kan till exempel handla om hur många år en anställd måste ha jobbat innan hen har rätt till tjänstepension. Det kan även handla om lägsta ålder för när den anställde har rätt till det.Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget bygger på tvingande EU-regler. Syftet med de gemensamma minimireglerna är att göra det lättare för arbetstagare att röra sig fritt mellan medlemsländerna.

I Sverige gäller de nya reglerna tjänstepensioner som bestäms genom kollektivavtal. Den föreslagna lagen kommer att ge ett extra skydd för arbetstagare med tjänstepension, både de som har det i dag och de som framöver kommer att få det.

Lagen börjar gälla den 1 juni 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-02-15

Datum

2018-02-16

Bordläggning

2018-02-27

Debatt

2018-02-28

Beslut

2018-02-28

För att ungdomsbrottsligheten ska motverkas borde informationsutbytet mellan socialtjänst och polis förenklas, fler brottsmisstänkta barn under 15 år drogtestas och fler unga dömas till ungdomstjänst. För att motverka utvecklingen med en ökad gängkriminalitet med brott som begås av unga borde fler brott som begås av personer under 15 år utredas. Dessutom behövs en snabbare lagföring vid ungdomsbrottslighet och fler former av straff för unga som är skyldiga till brott. Riksdagen uppmanar regeringen, genom sex tillkännagivanden, att återkomma med förslag och insatser för att motverka ungdomsbrottsligheten.

Förslagen om tillkännagivanden kommer från motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

23

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

14, 58 minuter

Justering

2018-02-15

Datum

2018-02-15

Bordläggning

2018-03-06

Debatt

2018-03-07

Beslut

2018-03-08

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att krav vid offentlig upphandling ska vara enkla, tydliga och ha likvärdiga villkor oavsett företagsform och hur stora företagen är. Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2017.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner om bland annat genomförandet och tillämpningen av lagen om offentlig upphandling (LOU), sociala kriterier och sociala företag, små och medelstora företag, djurskydd, livsmedelsproduktion, och miljökrav. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i en del frågor och att vissa krav vid offentlig upphandling redan kan ställas med dagens regler.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

6, 37 minuter

Justering

2018-02-13

Datum

2018-02-14

Bordläggning

2018-02-27

Debatt

2018-02-28

Beslut

2018-03-01

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillgängligheten till SCB:s, Statistiska centralbyråns, data i sina register. Regeringen håller med om att det finns brister i tillgängligheten. Regeringen håller dock inte med om förslaget om en ny avgiftsmodell för att få data från registren och att SCB skulle kompenseras för detta genom ökade anslag. Däremot skulle SCB kunna öka transparensen i prissättningen. När det gäller behovet av att korta handläggningstiderna menar regeringen att SCB under 2017 och 2018 har beslutat om åtgärder för detta.

På uppdrag av regeringen har Vetenskapsrådet utvecklat ett så kallat metadataverktyg som ger information om vilken typ av data som finns i olika register. Riksrevisionen anser det bör bestämmas hur det arbetet ska utvecklas och förvaltas långsiktigt. Enligt regeringen är det ännu inte klart hur den långsiktiga förvaltningen och driften av verktyget ska utformas. Regeringen vill utvärdera effekterna av det som är gjort innan det skulle bli aktuellt med fler åtgärder för att förbättra tillgängligheten.

Riksdagen la ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-02-13

Datum

2018-02-14

Bordläggning

2018-02-28

Debatt

2018-03-01

Beslut

2018-03-01

Både i mars 2016 och i februari 2017 uppmanade riksdagen regeringen att återkomma med förslag på åtgärder för att öka valfrihet, mångfald och kvalitet inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Riksdagen konstaterar att regeringen ännu inte har återkommit i frågan. Därför riktar riksdagen återigen, i ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, att återkomma med ett förslag om hur mångfalden inom välfärdssektorn kan öka.

Förslaget om ett tillkännagivande kommer från ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2017 om kommunala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 44 minuter

Justering

2018-02-13

Datum

2018-02-14

Bordläggning

2018-02-28

Debatt

2018-03-01

Beslut

2018-03-01

Prao, praktisk arbetslivsorientering, under minst tio dagar ska bli obligatorisk för skolelever och det blir huvudmännens ansvar att ordna prao för eleverna. Det gäller elever från årskurs åtta i grundskolan och årskurs nio i specialskolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen.

Ändringarna innebär också att utbildningskontraktet blir tydligare för gymnasieelever som går lärlingsutbildningar. I kontraktet ska det stå hur stor del av utbildningen som kommer att vara förlagd på en arbetsplats. Motsvarande utbildningskontrakt ska också införas för lärlingsutbildningar i gymnasiesärskolan.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2018. Under höstterminen 2018 gäller ändringarna för praoelever som börjar årskurs åtta i grundskolan, respektive årskurs nio i specialskolan.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

11, 32 minuter

Justering

2018-01-30

Datum

2018-02-08

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Ett brottmål ska inte få avgöras när den som misstänks för brottet uteblir från en förhandling som hen inte delgivits en kallelse till. Ändringen innebär att svensk lagstiftning uppfyller EU:s direktiv om oskuldspresumtion och rätten att närvara vid sin egen rättegång.

EU-direktivet sätter upp minimiregler för att garantera brottsmisstänktas rättigheter under den rättsliga processen. Direktivet innebär bland annat att den misstänkte ska delges en kallelse om datum och tid för rättegången och information om varje rättsligt förhandlingstillfälle där skuldfrågan kan avgöras.

Regeringen föreslår att möjligheten att avgöra ett brottmål i den misstänktes frånvaro, trots att hen inte delgivits en kallelse till förhandlingen, tas bort ur rättegångsbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 april 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2018-02-08

Datum

2018-02-08

Bordläggning

2018-02-14

Debatt

2018-02-15

Beslut

2018-02-28

Hittills är det cirka 300 personer som har rest från Sverige till Syrien och Irak för att gå med i våldsbejakande islamistiska grupper. Det framgår av en skrivelse från regeringen som riksdagen har behandlat som handlar om tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. Granskningen tar bland annat upp utvecklingen av terroristbrott i Sverige och globalt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen anser att den lagstiftning som finns i dag är viktig i arbetet för att bekämpa terrorism, men att lagen om särskild utlänningskontroll är svår att omsätta i praktiken. Därför menar riksdagen att det finns anledning att bland annat se över om lagen kan omfatta fler brott än terroristbrott. Riksdagen uppmanade därför, i ett tillkännagivande, regeringen att se över lagen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

18, 54 minuter

Justering

2018-02-08

Datum

2018-02-08

Bordläggning

2018-02-14

Debatt

2018-02-15

Beslut

2018-02-15

Riksdagen sa nej till motionsförslag som bland annat handlar om Sveriges försvarspolitiska inriktning, försvarets förmåga och materialförsörjning. Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt på grund av att förslagen angränsar till Försvarsberedningens pågående arbete och nuvarande samt kommande försvarspolitiska inriktningsbeslut.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

8

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

29, 101 minuter

Justering

2018-02-06

Datum

2018-02-08

Bordläggning

2018-02-14

Debatt

2018-02-15

Beslut

2018-02-15

Nya regler införs i arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat ska reglerna för förtroendeuppdrag i arbetslöshetsförsäkringen bli tydligare. Förtroendeuppdrag som ger en person laglig rätt att vara ledig från en anställning ska omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Förtroendeuppdrag ska behandlas som förvärvsarbete när normalarbetstid och ersättning fastställs.

Reglerna för arbetslöshetsersättning och pension samordnas. Om en person får pension från förvärvsarbete ska arbetslöshetsersättningen minskas med samma belopp som pensionen är på. Rätten att bli medlem i en arbetslöshetskassa förlängs och ska gälla till månadsskiftet före den månad då den som vill bli medlem fyller 65 år.

De nya reglerna börjar gälla den 2 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 16 minuter

Justering

2018-02-08

Datum

2018-02-08

Bordläggning

2018-02-14

Debatt

2018-02-15

Beslut

2018-02-15

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport Kommunersättningar för migration och integration - ett ogenomtänkt system. Regeringen håller med om att det behövs uppföljning av kommunernas faktiska kostnader för mottagandet av asylsökande och att systemet är svårt och kostsamt och att schablonersättningar bör användas så mycket som möjligt.

Regeringen nämner också svårigheter att följa upp kommunernas kostnader. Exempelvis saknas uppgifter om kostnader för olika typer av tjänster fördelade på olika grupper av individer. När Mottagandeutredningen är klar, den 31 mars 2018, avser regeringen att se över behovet av förändringar i ersättningssystemets utformning.

Riksdagen ser positivt på detta och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 9 minuter

Justering

2018-02-01

Datum

2018-02-02

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om en rapport från Riksrevisionen om bostadsbidraget.

Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att antalet personer som får bostadsbidrag har minskat och att en allt större andel bidragstagare är hushåll med låga inkomster och låg ekonomisk standard. Ett syfte med bostadsbidraget är att bidra till att fördela om resurserna i samhället, så att de med låg ekonomisk standard kan få det bättre. Riksrevisionen slår i sin rapport fast att den omfördelande effekten visserligen finns kvar, men att den har minskat över tid. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över bostadsbidragets utformning så att bidraget fungerar så som det var tänkt.

Regeringen håller med om att bostadsbidraget borde ses över men i ett större sammanhang, bland annat tillsammans med underhållsstödet och rekommendationerna från Riksrevisionen. Regeringen återkommer till riksdagen med hur den vill gå vidare med Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen tycker att det är viktigt att bostadsbidraget får de omfördelningseffekter som var syftet med bidraget och att de ekonomiska incitamenten till arbete bibehålls. Riksdagen ser därför med oro på att bostadsbidraget över tid tappar sin omfördelande effekt för ekonomiskt utsatta grupper. Riksdagen ser därför positivt på att regeringen planerar en större översyn av hela bostadsbidragssystemet där den bland annat kommer ta hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer. Riskdagen förutsätter att regeringen arbetar skyndsamt med detta. Med det lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2018-02-01

Datum

2018-02-02

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07