Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska komplettera tvingande EU-regler om så kallad geoblockering. Geoblockering uppstår bland annat när företagare blockerar eller begränsar åtkomsten till sin näthandel för kunder från andra länder inom EU.

Syftet med EU-reglerna är att bidra till en väl fungerande inre marknad genom att förhindra diskriminering som grundar sig på kunders nationalitet vid handel på nätet och i fysiska butiker.

Företagare som bryter mot de nya bestämmelserna ska betala en så kallad sanktionsavgift. Regeringen ska enligt den nya lagen utse en eller flera myndigheter som ska kontrollera att de nya reglerna följs.

Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-02-07

Datum

2019-02-07

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-14

Riksdagen sa nej till motioner om det internationella klimatarbetet, om EU:s klimatpolitik, om övergripande svensk klimatpolitik med nationella åtgärder och om utvärdering och rapportering av klimatpolitiken.
Anledningen är främst att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan har genomförts.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

31

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

34, 115 minuter

Justering

2019-02-05

Datum

2019-02-07

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-27

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, justeras. Lagändringarna innebär bland annat att några tidigare felaktiga hänvisningar i lagtexten korrigeras. Riksdagen sa ja till utskottets förslag. Lagändringarna börjar gälla 15 mars 2019.

Förslagspunkter

1

Justering

2019-02-05

Datum

2019-02-05

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-14

Riksdagen sa ja till att skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland ska ändras. Skatteavtalet handlar om att undvika dubbelbeskattning på inkomst och ändringarna innebär bland annat att avtalet även ska kunna tillämpas på förmögenhetsskatt.

Ändringarna gäller även begränsning av förmåner i fråga om så kallade offshoreinkomster, dubbel hemvist, utdelning och justering av inkomst- och realisationsvinst. De nya reglerna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Riksdagen beslutade även att förordningen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen slutar att gälla den sista april 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-02-05

Datum

2019-02-05

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-28

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om hemliga tvångsmedel under 2017. Det är en årlig redovisning som handlar om hur de brottsbekämpande myndigheterna använt sig av hemliga metoder som rumsavlyssning, kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation. De här metoderna ska användas när det är nödvändigt för att förhindra eller utreda brott, men måste avvägas mot människors rätt till skydd för privatliv.

I redovisningen framgår bland annat att det gavs 12 686 tillstånd till hemliga tvångsmedel, vilket är en ökning jämfört med föregående år.

Riksdagen anser att tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har inneburit en reell nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-02-05

Datum

2019-02-05

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Riksdagen har behandlat en redogörelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2017 till 30 juni 2018. Regeringen redogör också för utvecklingen av den internationella terrorismen under samma period.

Under perioden fattade regeringen två beslut med stöd av lagen. Ett beslut innebar avslag på ett överklagande av Migrationsverkets beslut om utvisning. Det andra beslutet innebar att ett tidigare beslut om utvisning ställdes in, samtidigt som regeringen beslutade om anmälningsplikt.

Terrorhot kommer framför allt från personer och grupper som motiveras av våldsbejakande islamistiska ideologier. Den här typen av hot mot Sverige bedöms vara förhöjt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-02-05

Datum

2019-02-05

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en ny europeisk agenda för kultur. Agendan har tre strategiska mål:

• Den sociala dimensionen - att ta till vara styrkan hos kulturen för att främja social sammanhållning och välfärd
• Den ekonomiska dimensionen - ge stöd till konstarter, kultur och kreativt tänkande inom utbildningar för innovation och sysselsättning
• Den externa dimensionen - fokusera på att stärka internationella kulturella förbindelser

Utöver de strategiska målen är kulturarvet och digitalisering två övergripande och prioriterade områden.

Riksdagen välkomnar kommissionens genomlysning av hur kultur kan bidra till samhällsutveckling, social sammanhållning och en mer inkluderande union. Enligt riksdagen är det särskilt viktigt att fokus ligger på kulturarvet och digitalisering. Detta eftersom de temana är viktiga för att lyckas genomföra de tre strategiska målen.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2019-01-31

Datum

2019-02-04

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-14

Riksdagens styrning av Riksrevisionen förstärks. Riksrevisionens parlamentariska råd byter namn till riksdagens råd för Riksrevisionen och får ett utökat ansvar. Rådet ska vara riksdagens verktyg för samråd och insyn i Riksrevisionen, men har inte befogenhet att fatta beslut. Sådana beslut fattas av konstitutionsutskottet och finansutskottet. Konstitutionsutskottet får ansvar för myndigheten Riksrevisionen medan finansutskottet ska ha ansvar för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i verksamheten. Om en riksrevisors uppdrag upphör i förtid ska konstitutionsutskottet ha möjlighet att välja en tillförordnad revisor tills en ordinarie väljs.

Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag till lagändringar i stort, med undantag för tre delförslag. De föreslagna ändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2019-01-24

Datum

2019-01-31

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2018. Skrivelsen är en övergripande beskrivning av EU:s utveckling och förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner. Den tar även upp beslut och händelser i unionens samarbete och täcker hela EU:s verksamhet.

Riksdagen konstaterar att EU står inför komplexa och långsiktiga politiska utmaningar såsom klimatförändringar, säkerhetspolitiska spänningar i EU:s närområden, internationell migration och ökade sociala och ekonomiska skillnader både inom EU och globalt. Riksdagen anser att i ett osäkert omvärldsläge är det avgörande med ett starkt och enigt EU.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till de behandlade motionsförslagen om EU-frågor.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

18

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

39, 147 minuter

Justering

2019-05-09

Datum

2019-01-25

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-16

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2017. Dessutom utvärderas fondernas långsiktiga verksamhet och deras arbete med bland annat hållbarhet, ägarstyrning och regelefterlevnad.

Fondernas förvaltning under 2017 gav ett resultat på 120 miljarder kronor. Fondernas buffertkapital ökade med 90 miljarder kronor.

Fondernas förvaltningskostnader sjönk något under 2017. Finansutskottet konstaterar dock som tidigare att skillnaderna i kostnader mellan fonderna fortfarande är stora.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2019-01-24

Datum

2019-01-25

Bordläggning

2019-02-05

Debatt

2019-02-06

Beslut

2019-02-14

Regeringen har lämnat en skrivelse om minoritetspolitiken till riksdagen. Målet för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjlighet till inflytande samt att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. I skrivelsen redogör regeringen för nuläget inom minoritetspolitikens tre delområden: diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet.

Regeringen bedömer att arbete återstår för att de nationella minoriteternas rättigheter ska kunna säkerställas. Ett långsiktigt arbete för de nationella minoriteternas språk och kultur krävs, bland annat genom ett handlingsprogram för bevarande av språken. Kopplingen mellan hälso- och sjukvården och minoritetspolitiken beskrivs också samt behovet av kunskap om de nationella minoriteternas hälsosituation. Regeringen gör bedömningen att ett långsiktigt arbete med kompetensförsörjning är nödvändigt för att komma tillrätta med bristen på utbildad personal.

Slutligen bedömer regeringen att kunskapen om och synligheten för de nationella minoriteterna behöver öka i samhället.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse och betonar vikten av det beslutade målet för minoritetspolitiken. Riksdagen vill också framhålla betydelsen av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Riksdagen välkomnar redogörelsen och det viktiga arbete som görs.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-01-17

Datum

2019-01-18

Bordläggning

2019-01-22

Debatt

2019-01-23

Beslut

2019-01-23

Justitieombudsmannen (JO) har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2017 - 30 juni 2018. JO granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under perioden registrerades 8 979 nya ärenden hos JO. Det är en ökning med 2,6 procent jämfört med året innan. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör polis, socialtjänst, socialförsäkring samt miljö- och hälsoskydd. För att klara av den ökande mängden ärenden under de senaste åren har JO utvecklat sina rutiner och arbetssätt. Som exempel utreder inte JO inte alltid ärenden individuellt i de fall där många klagomål riktas mot samma förhållande hos en myndighet. I stället utreds de aktuella förhållandena på ett mer övergripande plan i ett enda ärende.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-01-17

Datum

2019-01-18

Bordläggning

2019-01-22

Debatt

2019-01-23

Beslut

2019-01-23

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2017. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om ett förslag till åtgärd bör vidtas på EU-nivå eller av medlemsländerna själva.

Riksdagen gjorde 90 subsidiaritetsprövningar under 2017. Det var en minskning jämfört med 2016 då 101 förslag granskades. Riksdagen lämnade 3 motiverade yttranden till EU:s institutioner 2017. Det var en kraftig minskning jämfört med 2016 då 13 motiverade yttranden lämnades. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar invändningar till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Under 2017 fick inte något förslag tillräckligt många invändningar från EU-ländernas nationella parlament för att få ett så kallat gult kort. Att ett förslag får gult kort innebär att EU-kommissionen måste ompröva det. KU anser att det finns anledning att fundera på hur de nationella parlamenten i EU-länderna ska kunna utbyta information så att möjligheterna att uppnå tröskeln för gult förbättras.

De nationella parlamentens planering av subsidiaritetsprövningarna skulle enligt KU underlättas om kommissionen tillhandahöll mer detaljerad och pålitlig information om planeringen av ärenden.

Justering

2019-01-17

Datum

2019-01-17

Bordläggning

2019-01-22

Debatt

2019-01-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för år 2019 samt ändrad användning av anslag.

Beslutet innebär att statens budget för pågående år, 2019, ökar med ungefär 2,2 miljarder kronor. Störst förändring gäller utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, som får 1,2 miljarder kronor mer. Det betyder också förändringar i hur pengarna fördelas mellan de olika anslagen inom utgiftsområdet. Till exempel ökas anslaget klimatinvesteringar med 758 miljoner kronor.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar som påverkar statens inkomster:

• Sänkningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person förlängs.
• Arbetsgivaravgifterna för unga sänks.
• Skattesänkningen för diesel i gruvindustriell verksamhet avskaffas.
• Avskaffad sänkning av energiskatt och höjd koldioxidskatt för värmeproduktion i kraftvärmeverk.
• Kemikalieskatten höjs.

Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2019.

Sammantaget försämras den offentliga sektorns finansiella sparande med 1,4 miljarder kronor till följd av regeringens förslag och bedömningar. Riksdagen konstaterar dock att regeringens förslag i vårändringsbudgeten är förenliga med de budgetpolitiska målen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Justering

2019-06-13

Datum

2019-01-07

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Regeringen bör göra en oberoende utvärdering av Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd. Det anser ett enigt utrikesutskott, som vill att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Sverige var under 2017 och 2018 icke-permanent medlem i Förenta Nationernas, FN:s, säkerhetsråd. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för det svenska medlemskapet och för de sakfrågor som har diskuterats i säkerhetsrådet under de två åren.

Riksdagen tycker att regeringens skrivelse behöver kompletteras med en oberoende och fristående utvärdering av resultatet av och kostnaderna för det svenska medlemskapet. Både Sveriges arbete och inflytande i säkerhetsrådet behöver granskas. Utvärderingen bör vara fristående från regeringen och göras av meriterade forskare eller andra som självständigt kan utvärdera resultaten av det svenska medlemskapet under 2017-2018 och försöka bedöma vilka de bestående resultaten har blivit.

Riksdagen lade även regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de övriga motionsförslagen i ärendet.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

12

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

33, 253 minuter

Justering

2019-06-13

Datum

2019-01-01

Bordläggning

2019-06-18

Debatt

2019-06-19

Beslut

2019-06-19

Datum

2019-01-01

Datum

2019-01-01

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) och andra finansiella institutioner. Skrivelsen redogör bland annat för institutionernas arbete med finansiell stabilitet. Enligt riksdagen ger skrivelsen en bra bild av verksamheten i institutionerna. Fokus ligger på IMF:s och de övriga institutionernas arbete med den finansiella stabiliteten. Institutionernas insatser på det området har totalt sett minskat under senare år efter den kraftiga ökningen i samband med den globala finanskrisen, vilket är naturligt.

Skrivelsen ger även en god bild av vad som är viktiga framtidsfrågor för institutionerna, exempelvis flyktingströmmar och migration samt klimatförändringar. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till de motioner från allmänna motionstiden som behandlades samtidigt. Motionerna handlar bland annat om amorteringskrav, kontanthantering och konkurrensen på bankmarknaden.

I betänkandet ingår också stenografiska anteckningar från finansutskottets öppna utfrågning den 5 februari om finansiell stabilitet och effektiviteten i regelverken tio år efter finanskrisen.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

10

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

15, 69 minuter

Justering

2019-03-14

Datum

2018-12-21

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-27

Den 21 december 2018 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2019. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.

Justering

2018-12-21

Datum

2018-12-21

I mars 2017 kom partierna i den så kallade Pensionsgruppen överens om att se över Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fondernas placeringsregler. Nu har regeringen kommit med ett förslag som innebär att

• AP-fonderna får placera mer kapital än tidigare i så kallade illikvida eller alternativa tillgångar, det vill säga tillgångar som inte lätt kan omsättas
• kraven på minsta andel räntebärande värdepapper sänks från 30 till 20 procent
• det nuvarande kravet på extern förvaltning tas bort
• det införs ett nytt mål om att fonderna ska förvalta pensionsmedlen på ett sätt som bidrar till en hållbar utveckling.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2018-11-15

Datum

2018-12-20

Bordläggning

2018-11-27

Debatt

2018-11-28

Beslut

2018-11-28