En utvecklad översiktsplanering

Betänkande 2019/20:CU7

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
19 februari 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Reglerna för kommuners översiktsplanering förändras (CU7)

För att göra plan- och byggprocesserna i kommunerna bättre och mer effektiva ändras bestämmelserna om översiktsplanering. Bland annat ska kommunerna göra en planeringsstrategi senast 24 månader efter varje val. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I planeringsstrategin ska kommunfullmäktige bedöma om översiktsplanen är aktuell och ta ställning till kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen. Planeringsstrategin ersätter de nuvarande kraven som säger att översiktsplanen ska aktualitetsprövas en gång varje mandatperiod. Innehållet i översiktsplanen ska också förtydligas, för att underlätta dialogen mellan stat och kommun om hur bebyggelsen ska utvecklas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-02-06
Justering: 2020-02-06
Trycklov: 2020-02-11
Reservationer: 2
Betänkande 2019/20:CU7

Alla beredningar i utskottet

2020-01-28, 2020-02-06

Reglerna för kommuners översiktsplanering förändras (CU7)

För att göra plan- och byggprocesserna i kommunerna bättre och mer effektiva ändras bestämmelserna om översiktsplanering. Bland annat ska kommunerna göra en planeringsstrategi senast 24 månader efter varje val. Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

I planeringsstrategin ska kommunfullmäktige bedöma om översiktsplanen är aktuell och ta ställning till kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen. Planeringsstrategin ersätter de nuvarande kraven som säger att översiktsplanen ska aktualitetsprövas en gång varje mandatperiod. Innehållet i översiktsplanen ska också förtydligas, för att underlätta dialogen mellan stat och kommun om hur bebyggelsen ska utvecklas.

Enligt förslaget ska de nya reglerna börja gälla den 1 april 2020.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-02-18
Debatt i kammaren: 2020-02-19
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:CU7, En utvecklad översiktsplanering

Debatt om förslag 2019/20:CU7

Webb-tv: En utvecklad översiktsplanering

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 43 Larry Söder (KD)

Fru talman! I dag ska vi diskutera ett av de viktigaste instrumenten en kommun har när det gäller att planera och bygga bostäder smidigt och effektivt. En riktigt bra och genomarbetad översiktsplan ska och bör underlätta den fortsatta process som ska ligga till grund för att klara bostadsförsörjningen de kommande åren. En översiktsplan anger inriktningen för den långsiktiga markanvändningen och ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Det innebär att översiktsplanen ligger till grund för bland annat kommuners detaljplanering och är vägledande när detaljplanerna tas fram.

Tyvärr ligger inte alla kommuner i fas. Det är inte heller alla kommuner som anser att detta arbete är av yttersta vikt. Det beklagar jag. Jag kan inte förstå att en kommun kan avstå från att göra ett arbete med översiktsplanen, som underlättar för nästa del i arbetet.

Det är egentligen märkligt att bostadsbristen inte leder till att denna fråga står högt upp på dagordningen. Antalet bostäder som färdigställs är alldeles för litet i förhållande till behovet. I 240 av våra 290 kommuner har vi bostadsbrist. Denna bostadsbrist går ut över de medborgare som inte kan få tillgång till en bostad eller som är i färd med att flytta till den aktuella kommunen för att jobba eller studera.

Förslaget som vi diskuterar i dag är i grunden bra. Vi försöker underlätta för kommunerna när det gäller att hålla översiktsplanen aktuell. Det är ett omfattande arbete som ska göras, och på detta sätt kan man koncentrera arbetet på de delar i översiktsplanen som man anser är i behov av uppdatering.

Det vi kristdemokrater vänder oss mot är att i den stund översiktsplanen anses vara inaktuell ska alla planarbeten hanteras med utökade planförfaranden. Då får man fundera på vems felet är att översiktsplanen inte är aktuell. Är det medborgarens fel? Är det företagarens fel? Eller är det kommunens fel?

Jag hävdar att det är kommunens fel, och att kommunen borde få ta smällen. Men genom det här förslaget blir det företagaren som får ta smällen, genom att det blir längre handläggningstider och förseningar av projekt. Företagaren får ta smällen trots att man vill åtgärda ett problem som kommunen har låtit uppstå från början, det vill säga bostadsbristen. I stället för åtgärder som innebär att kommunen får ta smällen blir det alltså företagare och medborgare som får göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En utvecklad översiktsplanering

Om det ska finnas en konsekvens av att kommunen inte har gjort sitt arbete borde den riktas mot den som har möjlighet att förändra situationen, det vill säga kommunen. Därför yrkar jag bifall till reservation 1.


Anf. 44 Emma Hult (MP)

Fru talman! Ett av mina första jobb var som bygglovshandläggare på Mullsjö kommun. Det är en liten kommun med ca 7 000 invånare men med stora planer. Jag var anställd som bygglovshandläggare men fungerade mest som bygg-allt-i-allo. Det var mig man ringde om man ville bygga något, om grannen hade planer på att bygga ut eller om ett företag ville expandera eller för den delen etablera sig i kommunen.

Redan under min utbildning till byggnadsingenjör förstod jag att en bra och uppdaterad översiktsplan var ett väldigt viktigt verktyg. På Mullsjö kommun blev det än mer tydligt. Översiktsplanen var ett verktyg för inte bara mig som kommunal tjänsteman utan också alla invånare och andra som ville investera i kommunen.

Kommunen använde faktiskt också översiktsplanen för att marknadsföra kommunen: Kom och expandera här! Vi har byggbar mark. De här områdena vill vi utveckla.

En översiktsplan visar kommunens vilja när det gäller användning av mark och vatten och vilken bebyggelseutveckling som behövs för att uppnå en god bebyggd miljö. Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Här kan det vara viktigt att framhålla att en översiktsplan inte är juridiskt bindande. Men den är tung i och med den långa process, med alla samrådsprocesser, det innebär att göra en översiktsplan. En detaljplan däremot, som kommer efter översiktsplaneringen, är juridiskt bindande och styr i detalj hur saker och ting ska utformas.

Översiktsplanen är vägledande och ska i stora drag visa områden som är lämpliga för olika ändamål. Planen är också en redovisning av allmänna intressen, till exempel värdefulla naturområden. Även större samhällsinvesteringar som vägar och annan infrastruktur ska ingå i planen för att skapa långsiktighet och för att man ska veta vilka investeringar som kommer att göras. Kommunen måste också hantera de statligt utpekade riksintressena i översiktsplanen. Gemensamma frågor med andra kommuner, så kallade mellankommunala angelägenheter, måste också hanteras i översiktsplanen. Och de miljökonsekvenser som till exempel utbyggnad kan leda till måste beskrivas i en miljökonsekvensbeskrivning.

För att bli ett ännu bättre verktyg behöver översiktsplanen utvecklas. Därför lägger regeringen i dag fram en proposition om just en utvecklad översiktsplan. Det är den vi är här för att debattera i dag.

Regeringens förslag syftar till att säkerställa bättre kontinuitet i översiktsplaneringen, att regelverket ska ge stöd för en god tillämpning och att översiktsplanen i större utsträckning än i dag ska underlätta för efterföljande planering och prövning, till exempel vid bygglov, som jag jobbade med på Mullsjö kommun.

Regeringen föreslår att varje kommun i början av mandatperioden ska anta en planeringsstrategi. I den ska kommunfullmäktige bedöma om översiktsplanen är aktuell och ta ställning till kommunens fortsatta arbete med översiktsplanering. Det ska ersätta det som i dag kallas aktualitetsprövning. Regeringen hoppas att det ska bli ett tydligare verktyg, både för kommuninvånare och för politiker på kommunal nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En utvecklad översiktsplanering

Regeringen föreslår även ändrade bestämmelser om översiktsplanens innehåll. Tydligare krav på innehållet syftar till att underlätta dialogen mellan stat och kommun om hur bebyggelsen ska utvecklas. Samtidigt föreslås att några av de nuvarande kraven ska tas bort för att det ska bli lättare att hålla den aktuell.

Vidare föreslås att möjliggöra en digital standard för utformning av översiktsplaner, regionplaner och områdesbestämmelser. Vi ska helt enkelt komma in i det nya och använda oss av digitaliseringen som ett verktyg.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april i år.

För mig, både som kommunal tjänsteman som jag var tidigare och som politiker, är översiktsplanen en skattkarta. Det är en karta som målande beskriver kommunens möjligheter och vilja. Den beskriver vart vägarna leder och hur kommunen ska utvecklas, vilka naturområden som ska värnas och vilken ny infrastruktur som ska byggas. Jag är därför glad att regeringen lägger fram dessa förslag till riksdagen för att utveckla översiktsplanen till att bli en ännu mer spännande skattkarta.

Jag yrkar härmed bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.


Anf. 45 Larry Söder (KD)

Fru talman! Översiktsplanen är mycket riktigt en skattkarta, som Emma Hult säger. Man kan fundera på varför inte alla kommuner ser på den på det sättet och varför de inte fullföljer det de är ålagda att göra, det vill säga att ha en aktuell översiktsplan. De ska inte hamna i en situation där den blir inaktuell.

Min fråga till Emma Hult är: Har du samma farhågor som jag? Om översiktsplanen till viss del blir inaktuell drabbas företagaren eller den enskilde genom att processen för att bygga husen blir längre. Vilka möjligheter har vi i så fall att sätta press på kommunerna så att de ser till att översiktsplanen inte blir inaktuell? Jag menar att det är där vi ska sätta mer press på kommunerna.

Vi är överens om att det ska finnas aktuella översiktsplaner och att man inte ska hamna i den situationen. Men jag vet av erfarenhet att inte alla kommunpolitiker tycker att det är lika intressant, och då kanske man hamnar där.

Min farhåga är att vi straffar någon annan i stället för kommunerna.


Anf. 46 Emma Hult (MP)

Fru talman! Tack, Larry Söder, för frågan!

Jag tycker att det är bra att vi lyfter upp den problematik som Larry Söder uppmärksammar. Jag är däremot inte lika orolig. Redan i dag har kommunerna i uppgift att se till att de har uppdaterade översiktsplaner. Jag upplever att de saker som vi nu föreslår ska införas gör att kommunerna ska efterleva detta krav.

Det vi har sagt är att det arbete med översiktsplaner som pågår ska slutföras inom ramen för den gamla lagstiftningen. En översiktsplan ska helst gälla i 20 år, men det är klart att man kanske blir påverkad om man har en tioårshorisont i sin planering och investering. Jag tycker dock att det absolut viktigaste är att översiktsplanen är uppdaterad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En utvecklad översiktsplanering

Om en översiktsplan görs om precis efter det att en etablering har skett förändras förutsättningarna också för enskilda och företagare. Därför tycker jag att det är viktigare att vi ser till att kommunerna har uppdaterade översiktsplaner och att det arbete som pågår avslutas.


Anf. 47 Larry Söder (KD)

Fru talman! Men i dag har ju kommunerna redan detta krav på sig. De ska göra detta varje mandatperiod, men det finns uppenbarligen kommuner som inte tycker att det är intressant. Det har blivit bättre, har vi fått redovisningar om, men det blir inte riktigt bra. Tyvärr är det någon som blir drabbad.

Jag ser inte att vi har några sanktioner mot kommunerna på det sättet. Vi försöker hjälpa till och locka dem att tycka att arbetet ska göras, och vi ser till att planerna blir inaktuella om det inte görs i tid. Jag tror att de som drabbas är företag och enskilda, och jag är lite mer orolig än Emma Hult i det fallet. Jag tror att detta hämmar bostadsbyggandet och att vi kanske får ett hack i byggandet, det vill säga att det går ned under en period bara för att vi inför detta.

Jag hade gärna sett att vi hade högre motivationsåtgärder mot kommunerna i detta fall. Det är de som kan påverka situationen, det är de som har ansvaret och det är de som måste göra arbetet på ett eller annat sätt.

Att man inte kan få kommunerna att inse att de har en guldgruva, som Mullsjö kommun uppenbarligen tyckte när de profilerade sig, är lite synd. Kommer vi att få se regeringen återkomma med andra förslag som gör att det blir lite mer sanktioner så att kommunerna ser till att det inte blir inaktuella översiktsplaner?


Anf. 48 Emma Hult (MP)

Fru talman! När det gäller motivationshöjande åtgärder införde regeringen en sådan under den förra mandatperioden, men den kritiserade Kristdemokraterna skarpt. Det var en byggbonus som gjorde att man var tvungen att ha en aktuell översiktsplan. Det gjorde att fler översiktsplaner blev aktuella, men denna åtgärd var uppenbarligen inte något som Kristdemokraterna tyckte om.

Larry Söder nämnde sanktioner, men han nämnde inte vilka. Det skulle vara väldigt spännande att se vilka sanktioner Larry Söder skulle vilja införa mot Sveriges kommuner för att de ska upprätthålla detta.

Jag tror att de förslag som vi nu lägger fram kommer att göra att vi får se att fler översiktsplaner blir aktuella. Att ha en uppdaterad och aktuell översiktsplan tror jag är absolut viktigast både för enskilda och för företag så att de vet vilka förutsättningar som finns. Jag upplever inte problemet lika stort och har inte lika stora farhågor. Det viktigaste är att kommunerna har uppdaterade och aktuella översiktsplaner, och detta är också ambitionen i arbetet.


Anf. 49 Leif Nysmed (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En utvecklad översiktsplanering

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i civilutskottets betänkande CU7.

Regeringen föreslår i propositionen En utvecklad översiktsplanering nya bestämmelser som syftar till att säkerställa en bättre kontinuitet i översiktsplaneringen. Vidare ska regelverket ge stöd för en god tillämpning, och översiktsplanen ska i högre utsträckning än i dag underlätta för efterföljande planering och prövning.

En av de viktiga delar som föreslås är att en aktualitetsprövning av översiktsplanen ska genomföras inom ramen för en planeringsstrategi. Detta ska ske i kommunfullmäktige senast 24 månader efter ett ordinarie val för att översiktsplanen ska anses vara aktuell.

Vi socialdemokrater anser att en aktuell och tydlig översiktsplan är viktig för att kunna ha effektiva plan- och byggprocesser. Därför anser vi också att en kommun som inte har en aktualiserad översiktsplan heller inte ska kunna använda sig av det enklare standardförfarandet vid framtagandet av detaljplaner.

Om en översiktsplan inte är aktuell är det logiskt att allmänheten ges en bättre möjlighet att delta i detaljplaneprocessen. En inaktuell översiktsplan ger inte samma stöd i detaljplaneringen som i annat fall hade funnits.

Propositionen innehåller också en möjlighet att slutföra påbörjade detaljplaneärenden utifrån de förutsättningar som fanns när de startade. En kommun behöver därmed inte göra om vissa moment om översiktsplanen upphör att vara aktuell under detaljplaneprocessen.

Vidare tycker vi socialdemokrater att det är bra att det slås fast att grunddragen för mark- och vattenanvändningen ska framgå av en karta. Som framgår av skälen för förslaget sker detta i dagsläget i många kommuner, och det är en mycket viktig funktion och basen för att tydliggöra översiktsplanen. En markanvändningskarta är dessutom ett viktigt verktyg för dialogen om hur kommunens fysiska miljö bör utvecklas. Därför tycker vi också att det är bra att i lag föreskriva denna skyldighet då det framkommit remissynpunkter om att det förekommer översiktsplaner där markanvändningskartan är otydlig eller helt saknas.

Fru talman! Till sist vill jag bara poängtera att vi socialdemokrater är av den uppfattningen att om arbetet med ytterligare förenklingar av PBL ska vara möjligt är det av yttersta vikt att grundarbetet, som översiktsplanen faktiskt är, också är aktualiserat för att vara användbart. Som byggnadsarbetare vet jag att om man slarvar med grundarbetet riskeras hela huset.

Fru talman! Jag vill återigen yrka bifall till förslaget i civilutskottets betänkande CU7.


Anf. 50 Ola Johansson (C)

Fru talman! Översiktsplanernas aktualitet och status är en viktig fråga i många kommuner, men i andra är den dessvärre inte det.

Sveriges Kommuner och Regioner har gjort en kartläggning som visar att av Sveriges 290 kommuner har 45 procent antagit en ny eller aktualitetsförklarat en gällande kommunomfattande översiktsplan under den senaste mandatperioden. Cirka 30 procent arbetar med att ta fram en ny sådan översiktsplan. Detta innebär att nästan 75 procent av de kommunomfattande översiktsplanerna i landet är eller kommer att bli aktuella.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En utvecklad översiktsplanering

Är 75 procent en hög eller låg siffra? Det beror på hur angelägen man är om att hela landet ska känna att det är med på tåget och kan ta del av befolkningsökningen. Om så mycket som en fjärdedel av kommunerna inte anser sig behöva någon översiktsplan säger detta något om klyvningen mellan kommuner som har en befolkningsökning och kommuner som inte har haft det på många år. Mot detta problem, fru talman, hjälpte inte byggbonusen, som vi som tur är har avskaffat.

Själv tycker jag det vore bättre om samtliga Sveriges 290 kommuner satt med ett byggbehov och hade aktuella översiktsplaner och byggföretag som stod i kö för att sätta spaden i jorden, men så ser det inte ut.

Centerpartiet välkomnar förstås en enklare möjlighet för kommuner med översiktsplaner som är äldre än en mandatperiod att hålla sin ÖP aktuell så att den kan ligga till grund för byggnation när det finns förutsättningar i efterfrågan och en ekonomisk bärkraft hos byggprojekten. Ekonomisk bärkraft får man om det exempelvis ges ökade möjligheter att bygga strandnära, om riksintressen hålls aktuella och motsvarar de egentliga behov som olika myndigheter har och om bostadsföretag ges en möjlighet att skriva ned sina bygginvesteringar över längre tid, när fastighetsvärdena är låga.

Vi menar att översiktsplanen i många fall borde utgöra grunden för en landsbygdsutveckling där det är möjligt att utveckla samhällen utan krav på detaljplan, men med översiktsplanen som grund. Att kunna tillåta mer byggnation utan krav på detaljplan och att tillåta fler åtgärder utan lovplikt är sådant som regeringen nu utreder på förslag från Centerpartiet.

Översiktsplanen borde också tillåtas peka ut hur och var ett strandnära byggande ska kunna realiseras.

Kommunerna ska nu, i stället för som hittills, tvingas hålla en översiktsplan aktuell genom omprövning och krav på exempelvis utställning. De ska också anta en planeringsstrategi senast två år efter ett ordinarie val. Det är så förslaget lyder. Då blir det enklare och en möjlighet för den kommun som har ambitioner att vidareutveckla sina planer.

Fru talman! Det är ingen revolutionerande förenkling som beslutas i dag. Säkert finns det poänger med de förslag som har framförts och som vi har hört här från Larry Söder om att inte kräva ett utökat förfarande om planen inom det aktuella området är otydlig. Men å andra sidan är det sådant som borde kunna rättas till i samband med just att planen omprövas genom antagandet av en strategi.

Fru talman! En översiktsplan som inte behöver innehålla kartor ter sig för mig som tidigare kommunpolitiker lite märklig.

Som jag inledde med att beskriva är problemen större än så. Kommuner som har en åldrande befolkning, krympande ekonomi och svårt att attrahera bostadsinvesteringar eller få de ekonomiska kalkylerna att gå ihop förväntar sig betydligt mer än några lättnader i kraven på hur en översiktsplan ska hållas aktuell.

En utvecklad översiktsplanering

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Hyresrätt m.m.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-02-19
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 2, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Översiktsplanens aktualitet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar 5 kap. 7 § andra stycket regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:52 punkt 2 i denna del och avslår motion

    2019/20:3472 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 1.
    • Reservation 1 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S880012
    M61009
    SD59003
    C28003
    V24003
    KD01804
    L17002
    MP14002
    -2000
    Totalt29318038
    Ledamöternas röster
  2. Redovisning av grunddragen för mark- och vattenanvändningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar 3 kap. 3 § första stycket regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:52 punkt 2 i denna del och avslår motion

    2019/20:3472 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 2.
    • Reservation 2 (KD)
  3. Lagförslaget i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i miljöbalken,
    2. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
    i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan.Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:52 punkterna 1 och 2 i denna del.