Folkhälsofrågor

Fru talman! Hälsofrämjande och preventionsarbete är något av det viktigaste ett samhälle kan fokusera på. Tyvärr handlar debatten alltför ofta om sjukvården i stället för om hur vi gör så att färre individer får ohälsa och sjukdom.

Alla sjukdomar går givetvis inte att förebygga, men vi i politiken kan göra mycket mer inom området. Moderaterna är det parti som lagt fram den första hälsofrämjande- och preventionsmotionen i Sveriges riksdag, något som jag är väldigt stolt över och som jag kommer att återkomma till i mitt anförande.

Men först: Socialutskottet har glädjande nog enats om att föreslå två tillkännagivanden till regeringen. För det första vill vi se över om smittskyddslagen fyller sin funktion när det gäller informationsplikten för hivpositiva. För det andra vill vi att regeringen ska ta fram förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa.

Fru talman! Vi moderater tycker att det är dags att ta fram och genomföra en nationell hälsofrämjande strategi. Sverige måste arbeta mer sammanhållet, samordnat och systematiskt med åtgärder som är hälsofrämjande, preventiva och långsiktiga.

Utifrån nuvarande styrning och organisation av hälso- och sjukvården finns det utmaningar, då prevention oftast är lågt prioriterat i vården. Sverige behöver därför ta fram en nationell hälsofrämjande strategi som kan ge tydliga riktlinjer och handlingsplaner för att kunna stärka och effektivisera det förebyggande hälsoarbetet i landet.

Vi menar att det bör skapas former och regelverk som möjliggör nya forum och arenor för proaktivt hälsofrämjande insatser. Det kan till exempel vara att man kan göra hälsokontroller på apoteket. Här vill jag, fru talman, passa på att yrka bifall till vår reservation l.

Hälsosamma levnadsvanor som att röra på sig dagligen, sunda matvanor, en hälsosam vikt och att inte röka är bra för din hälsa. Vet ni hur stor del av all cancer som kan förebyggas? Det är faktiskt minst en tredjedel av all cancer som enligt Cancerfonden kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen beräknar att i alla fall 20 procent av all sjukdom i Sverige kan förhindras om vi som helhet förbättrar våra levnadsvanor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Personer drabbas givetvis tyvärr ändå av hjärtinfarkter, trots att de ätit hälsosamt och motionerat dagligen. Någon garanti finns givetvis inte. Men att tidigt ge råd och stöd om fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor, redan på mödravårdscentralen och barnavårdscentralen, har betydelse då många av våra beteenden grundläggs de första åren.

Vårdutbildningarna bör innehålla mer prevention och sjukdomsförebyggande. Det behövs fler professioner inom vården med hälsofrämjande kunskaper såsom fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister och hälsocoacher.

Vår roll i politiken är att underlätta för invånarna att göra hälsosamma val, inte att komma med pekpinnar och förbud. Det är tillgången till stöd, kunskap, inspiration och samarbete som vi ska fokusera på. En uttalad målsättning för politiken ska vara att bygga ett aktivt, hälsosamt Sverige som är långsiktigt hållbart för alla invånare.

Fru talman! Moderaterna vill reformera fysisk aktivitet på recept, som är en metod att motivera fler människor att genomföra en fysisk hälsofrämjande aktivitet. Det kan handla om att se över tillgången till recept så att de finns i hela landet, oberoende av var man bor, samt att se över förmågan att följa receptet, då den kan variera på grund av patientens betalningsförmåga. Det skulle även kunna innebära att träffa en personlig tränare för upplägg och stöd. Ett annat förslag är att se över om skattereduktion för fysisk träning och friskvård likt RUT-avdraget skulle kunna vara en fungerande metod.

Fru talman! Det finns många goda exempel på hälsosamma projekt i landet. Men det är just det: De är i projektform, och när pengarna är slut är även projektet slut. Vi måste bli bättre på att från början få med implementeringen in i ordinarie verksamhet om det visar sig att projektet föll väl ut.

Jag berättade i förra årets folkhälsodebatt om min hemkommun Kungsbacka i Hallands län, där vi sedan tio år har ett samarbete mellan regionen, det vill säga sjukvården, kommunen, det vill säga skola och fritid, föreningslivet och näringslivet. Metoden når barn med övervikt eller fetma i kombination med psykisk eller fysiska ohälsa, något som ofta lett till skolfrånvaro. Detta är en fungerande samverkansmodell där den fysiska, psykiska och sociala hälsan inkluderas och som glädjande nog spridit sig till flera kommuner i Halland och andra delar av landet.

Fru talman! Varför lyfter jag återigen fram detta exempel? Jo, här debatterar vi folkhälsofrågor utifrån socialutskottets ansvarsområde, och jag vill påstå att för att få förändring på samhällsnivå måste debatten även inkludera andra utskottsområden där ideella föreningar - som gör ett så fantastiskt jobb -, civilsamhället och näringslivet blir naturliga samarbetspartner. Man kan verka för hälsosamma städer, involvera byggföretag som gärna är med och satsar på hållbarhet och hälsa, se friluftslivet som en hälsofrämjande resurs, satsa på säkra cykelvägar så att det finns möjlighet till vardagsrörelse och bjuda in idrottsföreningarna till skola och fritidshem - ja, möjligheterna är oändliga. Men det krävs att vi på riktigt arbetar över de organisatoriska stuprören på nationell, regional och kommunal nivå.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag återigen berätta hur stolt jag känner mig över att mitt parti Moderaterna lägger riksdagens första preventionsmotion. Jag vill tacka alla de organisationer som hjälpt oss att ytterligare förbättra denna motion, vilket, mina vänner, innebär att inför nästa motionsperiod har vi moderater en ännu vassare motion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

(Applåder)

Fru talman! Nu har vi gått in i ett nytt decennium, och det är tid att blicka framåt. Samtidigt som vi blickar framåt måste vi se värdet i att lära av det som har varit och låta det vara en kompass för den framtida politiska inriktningen, för vi har mycket att göra.

De senaste tio åren har omkring 15 000 människor dött av psykisk ohälsa. Självmord, som är den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa, ska inte betraktas som ett val. Det är ett psykologiskt olycksfall - ett olycksfall som kan förhindras med rätt åtgärder.

Det har gått tolv år sedan riksdagen antog en nollvision för suicid. Och under dessa tolv år har vi inte kunnat få till någon förändring vad gäller de höga suicidtalen i Sverige. Det tycker jag verkligen är anmärkningsvärt.

Om vi jämför nollvisionen för självmord med den i stället väldigt framgångsrika nollvisionen för dödsfall i trafiken, kan följande slutsats dras: Mångmiljardbelopp som satsas långsiktigt på konkreta åtgärder, riktad forskning, uppföljning och utvärdering ger resultat.

När det gäller suicid har vi inte ens konkreta och seriösa mål för hur vi ska arbeta för en minskning av antalet självmord. Det finns fortfarande inga planer på att tillsätta en nationell samordnare för ett samlat nationellt arbete med suicidprevention, och när tjänstemän fattar beslut om att lägga ned en välfungerande stödfunktion som jourtelefonen Hjälplinjen står vår regering handlingsförlamad. Det säger ganska mycket om den verkliga viljan att få till en förändring.

Man kan fråga sig varför det går att arbeta långsiktigt, strategiskt och välstrukturerat när det gäller dödsfall i trafiken men inte när det handlar om självmord, trots att sex gånger fler människor dör av självmord än i trafiken.

Fru talman! Det är inte någon annans ansvar, utan ansvaret är vårt. Det är tid att avsluta tidigare decenniers misslyckanden och se till att vi nu verkar för en förändring. Allra först måste vi sluta att göra det vi alltid har gjort och våga pröva något nytt. Vi måste inse vikten av att arbeta med frågor som rör psykisk hälsa på ett helt annat sätt.

Psykisk hälsa och psykisk ohälsa begränsas i dag, i stora drag, till hälso- och sjukvårdspolitiken och folkhälsopolitiken. För att kunna stärka den psykiska hälsan i samhället och samtidigt möta den ökade psykiska ohälsan krävs en genomgripande förståelse för att psykisk hälsa är ett område som berör flera politiska områden och en rad olika samhällsnivåer.

Därför är det också hög tid att samla psykisk hälsa till ett politikområde som är styrande när det gäller insatser inom andra politikområden, det vill säga en samlad utgångspunkt för den politiska styrningen och samtliga insatser på området.

Vi behöver arbeta med frågan utifrån ett helhetsperspektiv. Psykisk hälsa måste hanteras med långsiktiga och genomtänkta åtgärder där den nationella styrningen är ändamålsinriktad och tydlig. Det är dags att sluta upp med kvartalspolitiken en gång för alla och inse att vi måste ha en seriös plan som är långsiktig och löper över flera år. Om vi lyckas med det kan vi också få glädjen att analysera ett helt annat resultat när vi går in i nästa decennium.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Fru talman! Suicid förekommer i alla grupper. Det är som vi vet utbrett hos unga. Samtidigt är suicid vanligare hos äldre, framför allt äldre män, och gruppen kvinnor utgör i stället den största andelen självmordsförsök.

Det finns också en grupp som är särskilt drabbad, och det är hbtq-personer. Hos hbtq-personer är psykiska besvär mer förekommande än hos befolkningen i övrigt, och därför vill Sverigedemokraterna också se mer specifika insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa.

Vi behöver bredda det befintliga arbetet och ta till mer specifika åtgärder än just utbildningsinsatser, för det vi gör i dag är alldeles för enkelspårigt och långt ifrån tillräckligt.

Först och främst behöver vi arbeta preventivt för att minimera risken för att psykisk ohälsa utvecklas hos gruppen. Vi behöver också verka för en mer kunskapsbaserad och jämlik vård i hela landet. Därför har Sverigedemokraterna lagt förslag om nationella riktlinjer med fokus på förebyggande insatser där vi också belyser vikten av psykologiskt stöd som en primär behandlingsmetod vid exempelvis könsdysfori.

En annan viktig faktor är forskningens avgörande roll för en hållbar kunskapsutveckling. Vi måste säkerställa utvecklingen av evidensbaserade metoder inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Därför är det också högaktuellt att vi tillsätter ett nationellt forskningsprogram för psykisk hälsa där det finns utrymme för forskning relaterad till hbtq-personers psykiska hälsa och förekomsten av suicid i allmänhet.

Med mer kunskap och rätt insatser kommer vi att kunna förhindra att fyra personer i Sverige tar sitt liv varje dag. Vi kan förhindra att någon förlorar sin bästa vän, sin syster eller kanske sin älskade pappa. Vi kan förhindra dessa fruktansvärda tragedier. Vi kan bättre, och ansvaret är vårt att ta.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nr 8.

(Applåder)

Fru talman! De påverkbara skillnaderna i hälsa ska vara borta inom en generation. Det är det övergripande målet för Sveriges folkhälsopolitik. Om det målet ska nås krävs mer insatser än de vi gör i dag.

Vi står oss ganska bra vad gäller folkhälsa internationellt sett, men vi har alldeles för stora hälsoklyftor inom samhället som vi måste göra mer för att sluta.

Tre faktorer som har stor betydelse är utbildningsnivå, socioekonomisk bakgrund och ålder.

Den första utmaningen vi ser handlar om utbildningsnivån. Just utbildningsnivå har en stor betydelse för hälsotalen. Skillnaden i hälsa mellan dem som har en eftergymnasial utbildning och dem som inte har det är väldigt stor. När en koppling är så stark och tydlig borde samhället göra mer. Att gå ut grundskolan utan fullständiga betyg är en stark bidragande faktor till senare problem med hälsan. Här borde regeringen ha gjort krafttag för att se till att ungdomar faktiskt slutar skolan med fullständiga betyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Den andra utmaningen vi kan se är klyftorna mellan dem som är födda i ett annat land och dem som är födda i Sverige. Framför allt handlar det om arbete. Risken är mycket större för den som är född i ett annat land att drabbas av långvarig arbetslöshet och långvarigt bidragsberoende, vilket i sig också är en riskfaktor för ohälsa. Att vi satsar på insatser som gör det lättare och billigare för företag att anställa är därför också starkt kopplat till folkhälsoarbetet och en viktig insats som staten skulle behöva göra.

Den tredje utmaningen vi står inför handlar om psykisk ohälsa. Speciellt i gruppen äldre ser vi att vi har svårt att fånga upp detta problem. Äldres psykiska ohälsa måste belysas och uppmärksammas i primärvården på ett bättre sätt än i dag. Centerpartiet har därför lagt fram ett förslag, som debatterades i denna kammare i förra veckan, om att vi vill införa ett äldrehälsovårdsprogram som bland annat ska fånga upp just ofrivillig ensamhet och psykisk ohälsa bland äldre.

De förslag som vi debatterar här i kammaren i dag spänner över många livsområden och sektorer - allt från psykisk ohälsa till förebyggande arbete och vaccinationer. Kanske kan såväl bredden som mängden av förslag och insatser ge intrycket att det är svårt eller nästan omöjligt att åstadkomma mer jämlika villkor och möjligheter. Men i själva verket tror jag att det snarare förhåller sig tvärtom. Just bredden i de livsvillkor som bidrar till hälsoklyftorna innebär att det finns såväl enklare som mer komplexa förändringar inom alla sektorer och att alla aktörer kan bidra med något.

Frågan är hur vi kan styra folkhälsoarbetet så att det faktiskt ger effekt där det behövs som mest.

Folkhälsa handlar om preventiva, breda insatser som riktas mot större grupper i samhället. Det handlar även om att pinpointa problem och arbeta intensivt mot enskilda individer eller mindre grupper.

Sverige har en lång tradition av att arbeta preventivt med exempelvis barnhälsovårdsprogram, mödrahälsovårdsprogram och allmänna vaccinationsprogram. Dessa program bygger på frivillighet, hög kunskap och tillit mellan profession och individ. De är goda exempel på ett effektivt och bra system som vi ska värna och utveckla eftersom det har positiva effekter på just folkhälsan.

Tittar vi exempelvis på de allmänna vaccinationsprogram som erbjuds till alla barn och föräldrar ser vi att 97 procent av dagens alla tvååringar är vaccinerade. Det är en hög siffra som vi ska vara stolta över. Denna höga andel tyder på att vi har ett välfungerande system som bygger på just viljan att faktiskt vaccinera. Det tyder också på att föräldrarna känner sig trygga med den kunskap de får och känner tillit till vården. Detta är värden som är otroligt viktiga för att vi även i fortsättningen ska ha en hög procentsiffra vad gäller vaccinationer.

Centerpartiet vill att vaccinationer även i fortsättningen ska bygga på frivillighet, hög kunskap och tillit snarare än tvång, pekpinnar och straff.

En annan bred insats som riktar sig mot stora grupper handlar om fysisk aktivitet och rörelse. Att fysisk aktivitet har stor positiv inverkan på vår hälsa har nog ingen kunnat missa. Men trots det rör vi oss allt mindre. Speciellt oroväckande är utvecklingen hos våra barn och unga, där vi kan se att stillasittande och övervikt ökar.

Individen själv har naturligtvis ett stort ansvar för sin fysiska aktivitet och sin hälsa i stort. Men samhället kan göra mycket för att främja en god hälsa och stimulera till mer aktivitet och rörelse i vardagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Folkhälsoarbetet måste därför genomsyra hela samhällsbygget - allt från hur vi planerar våra bostadsområden, gång- och cykelvägar, det offentliga gemensamma rummet inne i byar och städer till hur vi utformar vår arbetsdag och schemalägger rörelse och pulshöjande aktivitet i skolan för våra barn. Alla dessa insatser har bäring på folkhälsan.

Det är inte bara bland barn som dessa insatser är viktiga. Rörelse och fysisk aktivitet är också speciellt viktigt inom gruppen äldre. Därför yrkar jag bifall till reservation nr 14 som handlar om fysisk aktivitet på recept.

Även om jag känner glädje över att vi i dag kan fatta beslut om två tillkännagivanden som Centerpartiet stöder och som har stor betydelse för folkhälsopolitiken ser Centerpartiet mycket allvarligt på det faktum att klyftorna kopplade till utbildning och socioekonomisk bakgrund ökar i samhället. Här får vi inte släppa fokus, utan i stället behöver vi växla upp arbetet för att kunna sluta hälsoklyftorna inom en generation.

Fru talman! Vi lever i ett samhälle där hälsoklyftorna tyvärr ökar. Det handlar också om ökad ojämlikhet. Detta kan nog inte lösas med bara folkhälsa, för det handlar om strukturer, fördelning och så vidare.

Hela mitt anförande kommer att handla om arbetet mot självmord eftersom det ingår i det förebyggande folkhälsoarbetet.

Självmord är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem. Varje år tar 1 500 personer sitt liv. Det är ett självmord var sjätte timme, eller fyra människoliv om dagen. Ytterligare 15 000 personer per år försöker att ta sitt liv och 150 000 har allvarliga självmordstankar. Många är alltså berörda, personerna själva och deras familjer, vänner och så vidare.

Kan man förebygga självmord? Ja, det är klart att man kan. Men då måste vi göra mer. Precis som en tidigare talare sa kan vi jämföra med ett annat område med nollvision, nämligen trafiken. Här har man fått ned antalet dödsfall, kanske genom att man har varit fokuserad, gjort förbättringar, hela tiden mätt och varit väldigt på. Vi ser inte motsvarande satsning när det gäller självmord trots att det dör sex gånger fler i självmord än i trafiken. Alltså borde det göras mycket mer på detta område.

Fru talman! Män är kraftigt överrepresenterade när det gäller självmord. Det är känt sedan länge. Detsamma gäller gruppen hbtq-personer. Här måste vi gräva och göra analyser och på allvar titta på både genus och hbtq-perspektiv för att komma vidare.

Fru talman! Det behöver också utarbetas tydliga riktlinjer för hur ett regionalt arbete mot självmord kan stärkas för riskgrupperna, för här ligger ansvaret. Regering och riksdag har försökt att förebygga självmord, och 2008 antogs en nollvision. Att ingen ska behöva ta sitt liv är själva the mission.

Men bara en nollvision kommer aldrig att räcka. I trafikpolitiken framträder ett tydligt mönster där nollvisionen kompletteras med en mängd konkreta och mätbara åtgärder. Exempelvis analyserar Trafikverket kontinuerligt allvarliga olyckor i trafiken, vilket är jättebra. Detta borde också göras för självmord. Det är nödvändigt att följa upp nollvisionen regionalt och nationellt och utvärdera nollvisionen, annars kommer inget att hända.

Fru talman! Självmord kan förebyggas på en rad sätt, exempelvis genom att vi ser till att vården är beredd, kompetent och offensiv och genom att analysera de självmord som sker. Även personer som har varit i kontakt med vården begår självmord. Det är inget litet antal som går därifrån utan att ha fått hjälp. Här måste vi lyfta på locket och se vad det är som händer i vården, eller snarare vad som inte händer i vården. Detta kan man fundera på. Många har stora behov av att läggas in, men det bortser man från. Detta är ytterst en fråga för regionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Fru talman! Inspektionen för vård och omsorg ska regelbundet sammanställa och analysera inrapporterade självmordshändelser och sedan föra tillbaka resultaten till vård- och omsorgsgivarna. Men i dag finns det ingen tillförlitlig analys av vad som har skett, utan det är i stället ett stort frågetecken. Att all tillgänglig kunskap om självmord i anslutning till vården måste sammanställas säger sig självt.

Fru talman! Vänsterpartiet vill att en lämplig myndighet ska ges i uppdrag att utreda hur det förebyggande arbetet mot självmord kan stärkas regionalt och bli mer effektivt.

Det är viktigt att göra en hälsoanalys av självmord och misstänkta självmord. Det är viktigt för anhöriga och forskning och för hur vi ska arbeta vidare. Det är också viktigt att förbättra kunskapen om varje enskilt självmord för att ytterligare förstärka vården. Detta är en självklarhet.

Fru talman! Vänsterpartiet vill att en lämplig myndighet får i uppdrag att analysera hur varje enskilt självmord kan utredas och leda till ett förbättrat förebyggande arbete.

Vi behöver få ut mer information om hur självmord kan förebyggas. Vi behöver också prata mer om självmord. Det är fortfarande ett ganska tabubelagt ämne.

Fru talman! Vi vill att en lämplig myndighet får i uppdrag att ta fram ett nationellt informationspaket om psykisk ohälsa och självmord speciellt riktat till hälso- och sjukvård, socialtjänst, skola, föräldrar och andra anhöriga.

Vi behöver ha mer kunskap, och vi behöver definitivt arbeta med denna fråga på ett mer effektivt sätt. Vi kan göra mer.

Jag yrkar bifall till reservation 6, som berör hela detta område.

(forts. § 17)

Fru talman! Att förebygga ohälsa och sjukdom är den bästa investeringen för såväl landets invånare som samhället i stort. Kunskap om betydelsen av bra kost, motion och en sund livsstil finns i dag hos de allra flesta i Sverige. Folkhälsan utvecklas positivt, och medellivslängden ökar.

Samtidigt ökar stress, psykisk ohälsa, rökning, alkoholriskbruk, stillasittande, övervikt och andra hälsoproblem hos vissa grupper. Kristdemokraternas folkhälsopolitik syftar till att stödja den enskilde i att göra hälsosamma val. Det ska vara enkelt att göra rätt.

Vi kristdemokrater står bakom alla våra reservationer i betänkandet, men jag yrkar bifall endast till reservation nr 3.

Folkhälsomyndigheten är samordningsansvarig för folkhälsoarbetet på statlig nivå och ska bidra till samverkan när det gäller insatser för en god och jämlik hälsa samt stödja stat, regioner och kommuner i genomförandet och uppföljningen av folkhälsoarbetet. För att säkerställa ett framgångsrikt och långsiktigt förebyggande folkhälsoarbete krävs en tydlig nationell strategi med riktlinjer och en handlingsplan med konkreta delmål som bygger på evidens. Detta är något som saknas i dag, och enligt vår mening bör regeringen säkerställa att det skapas omgående.

Det finns fortfarande stora hälsovinster att göra genom mer förebyggande arbete. Beräkningar visar att minst en tredjedel av hjärt- och kärlsjukdomarna och vart tredje fall av de tolv största cancersjukdomarna skulle kunna förebyggas med förändrade levnadsvanor.

Fru talman! Det behövs en nationell strategi för astma och allergi. Allergi och överkänslighet är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige. Över 3 miljoner personer i landet lider av någon form av allergi eller överkänslighet. Förekomsten ökar stadigt, och det är i dag en av våra stora folksjukdomar i Sverige.

Genom ökad kunskap och satsning på förebyggande insatser går det att minska allergierna och därmed patienternas och samhällets kostnader. För att lyckas i större skala krävs att kunskapen när det gäller allergi sprids i samhället så att det förebyggande arbetet blir en integrerad del i fler verksamheter - i primärvården, i skolan, i barnomsorgen, i miljöarbetet, i arbetslivet, i byggsektorn etcetera. Nu behövs en särskild nationell strategi för att genom riktade insatser stoppa ökningen av allergier och överkänslighet. Barns behov på detta område skulle särskilt behöva uppmärksammas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Fru talman! Det behövs ett förstärkt arbete med självmordsprevention. Som många har tagit upp här i dag är det varje år ca 1 500 personer som tar sitt liv i Sverige. Självmord är fortfarande omgärdat av okunskap, stigma och skam. Genom att få bättre kunskap om hur stort problemet är och vad vi kan bidra med kan vi förebygga tragedierna.

Det förebyggande arbetet mot självskadebeteende, självmordsförsök och självmord måste stärkas. Det är därför viktigt att kunskap och evidensbaserade metoder utvecklas för att identifiera riskgrupper och på det sättet kunna rikta särskilda förebyggande insatser till personer i dessa riskgrupper. Regeringen måste stärka sitt arbete i denna del.

För att säkra ett effektivt förebyggande arbete är det avgörande att följa upp att det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention anpassas och implementeras på regional såväl som kommunal nivå. Dessa handlingsplaner kan även omfatta arbetet med första linjens sjukvård i kommuner och regioner.

Det behövs en anmälningsplikt för hälso- och sjukvården och socialtjänsten vid självmord. Fram till den 1 september 2017 var det obligatoriskt att anmäla till IVO för utomstående utredning enligt lex Maria om någon begått självmord inom fyra veckor efter den senaste kontakten med vården. Men Socialstyrelsen ändrade sina föreskrifter, och då slopades anmälningsplikten eftersom det inte fanns lagstöd för den.

För att på bästa sätt arbeta preventivt för att minska antalet självmord är det avgörande med nationell statistik som belyser situationen. Vi kristdemokrater anser därför att vi behöver införa anmälningsplikt för hälso och sjukvården samt socialtjänsten vid varje självmord.

Fru talman! Det gläder mig och oss kristdemokrater att socialutskottet föreslår två tillkännagivanden till regeringen som vi i princip är överens om. Det handlar om vikten av att arbeta för preventivt riktade insatser till hbtq-personer och höja kunskapen om gruppens villkor och levnadsvillkor för att minska deras ohälsa och den skillnad som finns i förhållande till andra personer.

Vi ser också med glädje på tillkännagivandet när det gäller informationsplikten för hivpositiva. Effektiv behandling innebär att hivinfektion i dag inte är en dödlig sjukdom utan en kronisk infektion. Det är alltid den behandlande läkaren som gör den medicinska bedömningen och anpassar förhållningsreglerna. Utskottet anser därför att regeringen bör ta initiativ till en översyn av smittskyddslagen med en analys om den fyller sitt ändamål vad gäller informationsplikten för hivpositiva.

Fru talman! Genom ökad kunskap och evidensbaserade metoder kan vi förbättra folkhälsan. Och viktigast av allt: Vi kan rädda liv!

(Applåder)

Fru talman! Detta är ett motionsbetänkande. För två år sedan tog vi här i riksdagen beslut om målen för folkhälsopolitiken och om hur målarbetet skulle genomföras inom en rad sektorer i samhället, där hälso- och sjukvården och socialtjänsten bara är en del. Det är alltså ett brett program som vi har ställt oss bakom. När vi nu behandlar ett utskottsbetänkande blir det mer av nedslag i olika frågor som vi särskilt vill lyfta fram. Det innebär att det minst sagt blir lite spretigt.

Ett exempel är det som här har förts fram om självmord. Det är oerhört viktigt att få en nollvision där, men vi har lite olika tankar om hur det ska genomföras på ett sätt som är bättre än tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Vi liberaler har reservation nr 11, som handlar om vaccinationsprogram för personer över 65 år. Vi har ju ett vaccinationsprogram för barn, men trots att det finns god evidens för vikten av att vaccinera årsrika personer mot till exempel influensa, pneumokocker, difteri, bältros och så vidare har vi inget program där. Därför vill vi lyfta fram detta. Det är ju en generation som är särskilt utsatt för negativa konsekvenser av dessa sjukdomar.

Det känns lite som om ålderismen har slagit till här. Vaccinationsprogram för barn är förstås en självklarhet, men i Liberalerna tycker vi att det skulle vara samma självklarhet med ett vaccinationsprogram för dem som är på den sista delen av livsresan och är särskilt utsatta för negativa konsekvenser av de här sjukdomarna.

Sedan finns det två tillkännagivanden som är särskilt glädjande för mig, som har hållit på med hbtq-frågor hur länge som helst. Det finns lagstiftning på plats nästan helt och hållet. Vi har i dag diskuterat värdmoderskap, som är en aktuell fråga också för hbtq-personer, och de lagstiftningsförbättringar för barn och mödrar som vi behöver. Detta är en lagstiftningsfråga där vi måste kavla upp ärmarna och komma vidare.

Det vi i övrigt har att bekämpa är fördomarna. Det handlar om fördomar som finns kvar och som ligger bakom att så många hbtq-personer lider av psykisk ohälsa. Jag är väldigt glad över tillkännagivandet om att lämpligast möjliga myndighet ska ta krafttag för att hjälpa. Då handlar det inte bara om att sätta in hjälp till dem som är drabbade, utan i botten ligger att bekämpa den homofobi som finns i vårt samhälle - det är bara att skrapa lite på ytan, så ser vi den.

Sedan handlar det om informationsplikten för dem som har smittats av hiv och som är så välbehandlade i dag att de inte smittar. Jag började med den frågan 2011. År 2014 ställde sig mitt liberala parti bakom detta, och nu skriver vi 2020. Politik tar tid. Men jag är oerhört glad över att informationsplikten nu kan bli historia.

Vi har anledning att vara glada här, men det gäller särskilt alla dem som har varit smittade av hiv. De har gått igenom en resa med rädsla hos omgivningen och egen rädsla för vad som ska ske med deras liv framöver. För dem blir det nu en lättnad att själva få bestämma om de ska berätta att de har genomgått den här sjukdomen och att de behandlas och inte är smittförande. Kvar finns ju att de lever med en livslång behandling. Vi andra som inte behöver sådan har inte riktigt grepp om vad det innebär, utom naturligtvis människor med diabetes och andra sjukdomar.

Jag vet att det är många som hade tänkt fira i kväll. Tyvärr har vi passerat voteringstiden, och nästa vecka är det riksdagsfritt, så firandet får skjutas upp i två veckor. Men har man väntat sedan början av 2000-talet eller sedan 2011 går det nog att vänta i två veckor till.

Jag yrkar bifall till reservation 11.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till socialutskottets förslag.

Folkhälsa för mig som socialdemokrat handlar om hela livet. Det handlar om hur vi bor, om vi har tillgång till utbildning och arbete, om vi upplever trygghet och har en social tillhörighet och om vi får vara friska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

I dag lever tyvärr många människor i ett utanförskap där det kan skilja upp till tio levnadsår beroende på var man är född och i vilken stadsdel man lever. Många barn får inte den start i livet som de förtjänar.

Framför allt behöver vi se ett samhälle där riksdag, kommuner och regioner tillsammans tar ett större ansvar för att god folkhälsa ska vara tillgänglig för alla medborgare. Folkhälsomyndigheten har därför fått regeringens uppdrag att regelbundet redovisa resultatet när det gäller folkhälsa för alla medborgare. Skarpa, mätbara mål tas nu fram under våren 2020.

Regeringen är tydlig med att vi på ett bättre sätt måste kunna utvärdera samhällets insatser inom folkhälsan. Endast så kan vi se om arbetet gör nytta, och endast så kan vi jobba mot målet att utrota ojämlikheten under en generation.

Resan till ett gott liv börjar redan i moderns mage, och för att ge en bra start behöver samhället lägga resurser på att stödja ett gott föräldraskap och erbjuda goda uppväxtvillkor. Förutom en generös föräldraförsäkring behöver samhället erbjuda väl utbyggda familjecentraler, öppna förskolor och en tillgänglig förskola med lagom stora barngrupper.

Vi vet enligt forskningen att barnets tillgång till språklig, social och kognitiv utveckling i barndomen påverkar barnets framtida hälsa, förmåga att ta in kunskaper och i en förlängning möjligheten till en anställning och egen försörjning.

Fru talman! Även fysisk aktivitet och goda matvanor är något som formas tidigt. Tyvärr ser vi även här en ojämn utveckling. Barn i våra utsatta områden utvecklar i högre grad fetma än barn i andra stadsdelar.

Samhället måste här ta ett större ansvar och bör via förskolor och skolor erbjuda mer sockerfria alternativ och öka den fysiska aktiviteten. Visst är det bra med fler idrottstimmar i skolan - det står jag och Socialdemokraterna helt bakom. Men det är ännu bättre med organiserad lek på rasten, så att även de som inte gillar idrott tycker om att delta och aktivera sig.

När vi bygger nya bostadsområden eller rustar upp äldre stadsdelar behöver det skapas fler lekplatser och andra ytor för spontanlek. Vi behöver se till att skapa fler grönytor och fler gång- och cykelvägar, så att den spontana aktiviteten på fritiden och på väg till jobbet eller skolan verkligen blir av.

När det gäller att stimulera till lustfylld fysisk aktivitet händer det faktiskt mycket positivt i Sverige i dag. Vi behöver därför bli bättre på att lyfta fram goda exempel, som Generation Pep med Carolina Klüft i spetsen. De arbetar aktivt för att just öka den fysiska rörligheten i förskola, skola och föreningsliv på ett positivt sätt.

Jag tänkte att vi kanske skulle göra en liten övning här - nej.

Fru talman! Vi vet att det är fler människor som begår självmord än som dör i trafiken. Framför allt är det medelålders män som väljer den lösningen. I ett humanitärt samhälle måste vi bli bättre på att upptäcka och förebygga självmord. Vi måste bry oss om och våga fråga när vi ser att människor runt oss mår psykiskt dåligt. Det är ett sätt att bry sig och en medborgerlig plikt, tycker jag.

I januariavtalet har Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna kommit överens om att bekämpa psykisk ohälsa. I det ingår bland annat att stärka suicidpreventionen genom ökade resurser till kunskapsspridning och stöd till organisationer som arbetar förebyggande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Förra året ökades stödet för detta ändamål, så nu fördelas ca 20 miljoner årligen till detta viktiga arbete. Regeringen har också gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att lämna förslag på hur en särskild funktion för psykisk hälsa och suicidprevention skulle kunna inrättas till år 2021, som flera har varit inne på. Den skulle ha ett samordnat ansvar.

Det är också av stor vikt att äldre med psykisk ohälsa får den hjälp de behöver. Här har SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, satt igång ett arbete med att stödja dem som arbetar inom socialtjänsten så att de kan fånga upp psykisk ohälsa bland äldre personer.

Vi vet att förekomsten av psykisk ohälsa är större bland hbtq-personer än bland befolkningen i allmänhet. Vi lever tyvärr i ett samhälle där diskriminering och osynliggörande är vardag för hbtq-personer. Därför känns det bra att socialutskottet går fram med ett tillkännagivande till regeringen om att det behövs ytterligare insatser för att minska skillnader i ohälsa mellan hbtq-personer och övriga.

Slutligen, fru talman! I ett land som Sverige ska det vara tryggt att växa upp. Det ska inte spela en avgörande roll för din hälsa vilken stadsdel eller del av landet du är född i. Samhället måste ta en större kompensatorisk roll för att jämna ut klasskillnader. Här kan tillgång till stöd i föräldrarollen, genom till exempel familjecentraler, ge barn bättre förutsättningar i uppväxten.

Skolan och föreningslivet har en viktig del i att fostra och ge utbildning men också i att ge barn och ungdomar möjlighet att fysiskt aktivera sig och få tillgång till god och nyttig kost.

Medborgare i Sverige som mår psykiskt dåligt ska känna att de har ett gott stöd i närsamhället, genom medmänniskor och genom kommun och sjukvård. En grundförutsättning för det goda måendet handlar som sagt om att känna sig delaktig, vara betydelsefull och vara efterfrågad.

Det är av stor vikt att riksdagen arbetar mot en bättre och jämlikare folkhälsa - på tvären, som många har varit inne på, och inte bara i socialutskottet. Jag måste ändå nämna, Ulrika, att vi har startat ett friskvårdsnätverk i socialutskottet. Det har vi gjort tvärs över. En socialdemokrat och en moderat har bildat ett friskvårdsnätverk - det är Ulrika Jörgensen och undertecknad. Vi kommer så gott vi kan att försöka ha dessa frågor i fokus.

(Applåder)

Fru talman! Väldigt mycket har hänt i Sverige sedan den första personen diagnostiserades med aids 1982. Från att ha varit en dödsdom för bara decennier sedan är den nu att betrakta som en kronisk och behandlingsbar sjukdom. Tack vare de medicinska framsteg som gjorts och den behandling som finns är livslängden lika lång för hivpositiva som för befolkningen i stort. Hivepidemin i Sverige blev inte så omfattande som många trodde för 30-40 år sedan. Med en välinställd behandling är virusnivåerna omätbara och smittorisken obefintlig.

Trots detta lever en rest av en gammal fördomsfull syn på hiv kvar - informationsplikten. Om det inte föreligger någon smittorisk borde det heller inte finnas någon anledning att behöva informera sin sexuella partner om sin hivinfektion. De allra flesta som smittas av hiv i Sverige smittas dessutom av personer som är omedvetna om sin status. Man kan då nästan säga att det vore rimligare att i stället ha en informationsplikt för otestade människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Precis som Unaids anmärkt borde Sverige ta bort informationsplikten, inte minst eftersom detta är en grupp som lever under stort stigma. Det är min och Moderaternas förhoppning att just den översyn av smittskyddslagen som riksdagen nu kräver ska leda till att vi kan lossa ytterligare en börda från en grupp som lever under väldigt stort stigma.

Detta är ett väldigt brett betänkande om folkhälsa i stort. Jag skulle vilja passa på att lyfta fram ytterligare ett område, förutom informationsplikten, som är väldigt viktigt. Det gäller det andra tillkännagivande som vi behandlar i den här debatten, nämligen det om hbtq-personers psykiska hälsa.

Vi vet att hbtq-personer har en sämre psykisk hälsa än heterosexuella. Självmordstankar är mer vanligt förekommande. Fler lider av beroende, ångest och depression jämfört med befolkningen i stort. Därför är det oerhört viktigt att regeringen nu ser till att vi får ett ordentligt förebyggande arbete, så att hbtq-personer stärks i sin psykiska hälsa.

Vi är glada och nöjda över att utskottet kunde komma överens om detta tillkännagivande, men vi moderater hade gärna gått lite längre. Givet att stödet och det förebyggande arbetet när det gäller psykisk ohälsa för hbtq-personer skiljer sig så mycket runt om i Sverige vore det nog bra med lite mer statlig styrning. Ett tydligt exempel på detta är att bara hälften av regionerna i dag har insatser specifikt för hbtq-personers psykiska hälsa.

Det finns helt enkelt mer att göra på detta område, men jag är glad över att vi tar ett steg här i dag.

(Applåder)

Fru talman! Vi står inför den långsamt växande döden. Ett globalt hälsohot sänker sig som en mörk skugga över vår värld. Det är ett hot som redan är här och som dödar fler personer än om två stora flygplan skulle krascha varje vecka och alla i planen skulle dö.

Men det sker inte som en krasch - oväntat och explosivt. Det sker inte som med sars eller coronaviruset - hela världen är i dag rustad med det vackra multilaterala systemet för att sätta igång all krishantering. Nej, det smyger sig på. Men, fru talman, det är 33 000 personer årligen som dör bara i Europa till följd av antibiotikaresistens. Visst svindlar den siffran! Detta går nästan inte att förstå.

Man kan vidga det hela: Det är 700 000 personer per år som dör runt om i världen. Den medicin som gjort att vi har kunnat känna oss trygga när vi har fått en lunginflammation eller en urinvägsinfektion är inte längre heltäckande. Problemet är att krisen redan har gått väldigt långt. Nya former av antibiotika är svåra att forska fram. Nu står vi inför det faktum att vi måste göra allt för att rädda den antibiotika som vi har. Vi måste minska användningen - vi måste göra det globalt. Vi måste också vara rädda om oss själva genom att vaccinera oss.

Folkhälsofrågor

Där, mina vänner, är vi duktiga i Sverige - såväl när det gäller att motarbeta antibiotikaresistensen som att ha en hög vaccinationsgrad. 97 procent av alla barn som är två år vaccineras i Sverige genom barnvaccinationsprogrammet. Det är en hög siffra. Vi är duktiga på det.

Men vi har också ett stort problem. Det sker mycket desinformation på det här området. WHO har sagt att ett av de tio största hälsohoten 2019 var desinformation kring vacciner. Här måste vi arbeta målmedvetet.

Fru talman! Sverige är bra på att vara restriktivt i antibiotikaanvändningen. Men vi måste också arbeta globalt, och det gör vi. I går tog regeringen beslut om en ny strategi för antibiotikaanvändningen, och den är riktigt bra. Här går vi framåt i vårt arbete.

Fru talman! Många minns skräcken som spred sig på 80-talet. HTLV3 damp ned mitt i det glada 80-talet - rädslan, stigmat, ovissheten. Man visste inte om man kunde torka tårar utan handskar. Visst är det fantastiskt att man i dag kan leva ett helt normalt liv om man haft oturen att drabbas av det här viruset! Man är inte längre smittsam.

Fru talman! Det är så bra att ett enigt utskott har kommit fram till att vi ska gå vidare och se över smittskyddslagen. Man ska inte behöva informera sin partner, eller den man är tillsammans med, om att man har det här viruset eftersom man helt enkelt inte smittar längre.

Minst lika viktigt är att utskottet har gått fram med ett initiativ om att man ska satsa mycket mer på hbtq-personers psykiska hälsa. Det behövs mer resurser där, och det är ett väldigt viktigt arbete som vi har framför oss.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 4 mars.)

Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor