Sök

Riksdagen sa ja till ändringar i placeringsreglerna för Första-Fjärde AP-fonderna som innebär att fonderna får liknande förutsättningar som andra jämförbara placerare. Ändringarna innebär bland annat att fonderna får utökade möjligheter att investera i illikvida tillgångar, det vill säga tillgångar som kan vara svåra att snabbt omvandla till kontanter. Finansutskottet välkomnar regeringens förslag som enligt utskottet kan öka fondernas möjligheter att nå det övergripande målet om en hög långsiktig avkastning på pensionskapitalet.

Ändringarna börjar gälla den 1 maj 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2020-03-03

Datum

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-10

Debatt

2020-03-11

Beslut

2020-03-11

Riksdagen sa nej till cirka 70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019 om gymnasiefrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området, att nuvarande regler är tillräckliga eller att åtgärder redan har genomförts.

Motionerna handlar exempelvis om ämnesbetyg, introduktionsprogram och studie- och yrkesvägledning.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

17, 80 minuter

Justering

2020-02-20

Datum

2020-02-24

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

De regler som gäller på spelmarknaden har förändrats och det skapar en ny situation för bland annat hästnäringen. Spelmarknadsutredningen har fått i uppdrag att bland annat analysera hästnäringens förutsättningar efter omregleringen och ska lämna sina förslag senast den 31 oktober 2020. Riksdagen anser att utredningen bör lämna sina förslag snarast, men senast under hösten 2020 och riktar därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade cirka 70 motioner om spelfrågor från allmänna motionstiderna 2018 och 2019. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

17

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

24, 91 minuter

Justering

2020-02-20

Datum

2020-02-24

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Riksdagen riktade fem tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om frågor som rör unga lagöverträdare:

• Det bör införas en möjlighet att förordna ett målsägandebiträde vid brott som begåtts av barn under 15 år.

Riksdagen anser att brottsoffer bör få samma stöd oavsett gärningspersonens ålder.

• Det bör inrättas särskilda ungdomsdomstolar.

Riksdagen anser att det är viktigt att reaktionen på ett brott som begås av en ung person är tydlig och snabb. För att säkerställa detta bör man enligt utskottet överväga att införa särskilda ungdomsdomstolar som ska döma i LVU-mål och i mål där barn och unga under 18 år är åtalade för brott.

• Straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år bör avskaffas vid återfall i brott.

Enligt riksdagen bör det inte tas någon särskild hänsyn till gärningspersonens ungdom om det rör sig om återfall i brott. I dessa fall blir en straffreduktion kontraproduktiv och riskerar att skicka en signal om att den unges kriminella livsstil inte tas på tillräckligt allvar.

• En särskild enhet inom Kriminalvården bör ta över ansvaret för unga som begår grova brott.

Hos Kriminalvården kan grovt kriminella unga i högre grad bemötas med de rehabiliteringsåtgärder som används för kriminella generellt. Syftet, enligt riksdagen, är inte främst att straffa, utan att använda åtgärder som har bättre förutsättningar att lyckas än traditionell socialtjänst.

• Regeringen bör snarast återkomma med ett lagförslag om nya ungdomspåföljder.

Riksdagen menar att nya former av påföljder för unga, till exempel elektronisk övervakning, skapar möjlighet att leva ett skötsamt liv samtidigt som frihetsberövande kan undvikas.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 50 motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner på området.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Justering

2020-02-18

Datum

2020-02-20

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Skrivelsen behandlar bland annat resultatet av den uppföljning och granskning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet (Siun) genomförde under 2018. Ingen av granskningarna ledde till någon synpunkt.

Regeringens slutsats är att signalspaning är ett viktigt verktyg inom försvarsunderrättelseverksamhet och en nödvändig del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism. Regeringens uppfattning är att systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet har fungerat på det sätt som avsetts i lagen.

Riksdagen delar regeringens uppfattning och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motionerna på området.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2020-02-20

Datum

2020-02-20

Bordläggning

2020-03-04

Debatt

2020-03-05

Beslut

2020-03-05

En ny lag, totalförsvarsdatalagen, införs för att kunna hantera personuppgifter inom totalförsvaret i Totalförsvarets rekryteringsmyndighets verksamhet. Syftet med lagen är att ge Totalförsvarets rekryteringsmyndighet möjlighet att behandla personuppgifter om totalförsvarspliktiga och annan personal inom totalförsvaret på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot kränkningar av deras personliga integritet vid sådan behandling. Lagen införs bland annat för att möta kraven i dataskyddsförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2020-02-20

Datum

2020-02-20

Bordläggning

2020-03-04

Debatt

2020-03-05

Beslut

2020-03-05

Trängselskatt ska tas ut för resor genom Marieholmstunneln i Göteborg. Skatten ska börja tas ut i samband med att tunneln öppnar för trafik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med förändringen är att förbättra framkomligheten och miljön i Göteborg, men även att bidra till finansieringen av investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg.

Eftersom det inte är möjligt att säga när tunneln öppnar för trafik så börjar lagändringarna gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2020-02-13

Datum

2020-02-18

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Riksrevisionen har granskat om skillnader i läkares bedömning av patienters behov av sjukskrivning kan vara en bidragande orsak till att kvinnor sjukskrivs mer än män. Granskningen visar att för personer med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa är kvinnor sjukskrivna cirka 30 procent mer än män, även om de har samma arbetsförmåga.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen håller med regeringen om att osäkerheten i bedömningen av arbetsförmåga bör minska. Riksdagen noterar också att regeringen arbetar med att komma åt kvinnors högre sjukfrånvaro. Däremot anser riksdagen, i likhet med Riksrevisionen, att regeringen bör genomföra olika ytterligare åtgärder för att minska de osakliga könsskillnaderna vid sjukfrånvaro. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade samtidigt en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp utfärdade läkarintyg för män och kvinnor och att tillsätta en utredning för att minska omotiverade könsskillnader vid sjukfrånvaro.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 72 minuter

Justering

2020-02-13

Datum

2020-02-18

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 inom området associationsrätt. Förslagen handlar bland annat om stiftelselagen, krav på sammansättningen av bolagsstyrelser, mångfaldspolicy för företag, lagstiftning om franchising, bolagsmålvakter och modernisering av bokföringslagen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2020-01-28

Datum

2020-02-18

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Den nuvarande narkotikapolitiken bör utvärderas. En fortsatt restriktiv narkotikapolitik måste kombineras med en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för att minimera de skador narkotikan orsakar, det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det. I samma tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att ta initiativ till en nollvision när det gäller narkotikarelaterade dödsfall.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

15

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

12, 60 minuter

Justering

2020-02-13

Datum

2020-02-14

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-03-04

Riksrevisionen har granskat mörkertalet, det vill säga antalet potentiellt berättigade som inte ansöker, inom bostadstillägget och kommit fram till att närmare en fjärdedel med sjuk- och aktivitetsersättning och cirka en tredjedel av ålderspensionärerna riskerar att inte ta emot förmånen trots att de kan vara berättigade.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens rapport. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att mörkertalet inom bostadstillägget är högt och att det
i sin tur förstärker den ekonomiska utsattheten bland försäkrade med sjuk- och aktivitetsersättning och ålderspensionärer.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda förutsättningarna för utökad automatisering inom handläggningen av bostadstillägg, bland annat genom att utvidga den så kallade direktåtkomsten till Skatteverkets beskattningsdatabas till att även gälla bostadstillägg hos Försäkringskassan. Regeringens bedömning är emellertid att en direktåtkomst knappast skulle påverka mörkertalet och att det kan leda till ett något större intrång i den personliga integriteten.

Riksdagen anser att det är beklagligt att det hittills inte varit möjligt att komma åt problemet med mörkertalet, men anser att regeringen har tagit steg i rätt riktning för att reducera omfattningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet och sa samtidigt nej till motioner som väckts med anledning av rapporten.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2020-02-13

Datum

2020-02-14

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2018, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om kunskap och information om barns rättigheter, förebyggande arbete mot tvångsgifte och barnäktenskap, mötesplatser för hbtq-ungdomar, barn och unga på nätet, villkoren för barn- och ungdomsorganisationer samt barns och ungas rätt till kultur.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2020-02-13

Datum

2020-02-14

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-03-04

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av myndigheter, stiftelser och statliga bolag inom kulturområdet under perioden 2010-2018. Riksrevisionen gör bedömningen att styrningen har blivit tydligare och att den är långsiktig. Däremot menar revisionen att styrningen inte är tillräckligt anpassad till de olika verksamhetsformer som institutionerna har och rekommenderar regeringen att se över hur styrningen av stiftelserna och de statliga bolagen inom kulturområdet går till.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. Riksdagen delar regeringens bedömning att styrningen inom kulturområdet är komplex sett till de olika verksamhets- och finansieringsformer som finns och att det därför är viktigt att regelbundet följa upp styrningsfrågor inom området. Riksdagen anser dock, liksom regeringen, att styrningen är tillräckligt anpassad till de olika verksamhetsformerna.

Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2020-02-13

Datum

2020-02-14

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-03-04

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att Riksrevisionen ska få en ny ledningsstruktur. Det innebär att myndigheten inte längre ska ledas av tre riksrevisorer, utan av en enda riksrevisor som har ansvar för verksamheten inför riksdagen. Riksdagen ska enligt förslaget också utse en ställföreträdande riksrevisor, som får titeln riksrevisionsdirektör och som ska ha hand om den dagliga administrativa ledningen av myndigheten.

Samma formella krav ska gälla på riksrevisionsdirektören som på riksrevisorn. Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören ska vidare ha liknande förutsättningar vad gäller till exempel villkoren för uppdraget.

Riksrevisionens nya ledningsstruktur börjar gälla den 1 april 2020. Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2020-02-11

Datum

2020-02-14

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

Den tekniska utvecklingen har gjort att det har blivit svårare att ta del av sådan information som behövs för att kunna utreda brott. Till exempel är information ofta krypterad och går därför inte att komma åt med de metoder som står till buds idag. Därför föreslår regeringen att hemlig dataavläsning ska vara tillåten när det finns misstankar om allvarliga brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna innebär att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter får ta sig in i datorer och andra typer av teknisk utrustning som används för kommunikation, till exempel mobiltelefoner. Hemlig dataavläsning ska få användas i vissa förundersökningar, i underrättelsesyfte och vid särskild utlänningskontroll. Hemlig dataavläsning ska bara få användas vid särskilt grov brottslighet.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2020. Lagen är tidsbegränsad och ska gälla i fem år. Därefter ska lagen utvärderas.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 62 minuter

Justering

2020-02-13

Datum

2020-02-14

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning och Sidas arbetssätt har förenklat för samverkan mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till regeringen och till Sida, bland annat att regeringen bör ta fram målformuleringar som är gemensamma för de två områdena och att Sida bör utveckla arbetsformer som underlättar samverkan.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen noterar att en hel del arbete har genomförts hos regeringen och Sida sedan Riksrevisionens granskning 2017. Riksdagen utgår också från att regeringen tar hänsyn till revisionens synpunkter i det fortsatta arbetet.

Riksdagen lade därmed ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2020-02-13

Datum

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-14

Debatt

2020-02-18

Beslut

2020-02-19

Riksdagen har behandlat förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om folkhälsofrågor. I samband med detta riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör se till att det görs en översyn av smittskyddslagen, med en analys av om den fyller sitt syfte när det gäller informationsplikten för hivpositiva. Detta eftersom risken för överföring av hiv vid samlag är mycket låg för personer som får bra behandling för sin hiv.
• Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att föreslå förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa. Undersökningar visar att den psykiska ohälsan är högre hos hbtq-personer än hos befolkningen i allmänhet.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

17

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

9, 55 minuter

Justering

2020-02-13

Datum

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-03-04

Överföring av elektricitet är att betrakta som ett naturligt monopol. Därför behövs regler som gör att elkonsumenterna får skäliga nätavgifter, samtidigt som det ska vara möjligt för nätföretagen att finansiera nödvändiga investeringar. För att elnätsföretagen inte ska ta ut för höga avgifter bestäms ramar för deras intäkter. Intäktsramen tas fram genom att ett elnätsföretag föreslår ett tak för hur stora intäkter företaget högst får ha under en tillsynsperiod på fyra år. Det är sedan Energimarknadsinspektionen som beslutar om storleken på intäktsramen.

Regeringen föreslår en förändring av de regler som gäller för intäktsramarna. Förändringen innebär att ett elnätsföretag inte ska kunna tillgodoräkna sig flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om underskott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter att tillsynsperioden 2016-2019 är avslutad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att senast i september 2020 återkomma till riksdagen med ett förslag om hur nätföretagen ska kunna ta ut outnyttjade underskott.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 18 minuter

Justering

2020-02-13

Datum

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om skogspolitik. Förslagen handlar bland annat om mål för skogspolitiken, myndighetshandläggning och skogsvårdsregler, skogsgödsling, arealmål för skyddad skog, virkesproduktion och klimatfrågor samt åtgärder mot angrepp av granbarkborre.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

34, 115 minuter

Justering

2020-02-11

Datum

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-14

Debatt

2020-02-18

Beslut

2020-02-19

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om jakt- och viltvård. Förslagen handlar bland annat om det allmänna uppdraget som Svenska Jägareförbundet innehar, viltförvaltningsdelegationernas ansvar och beslutanderätt, åtgärder för minskad vildsvinsstam, jaktregler, viltolyckor på grund av vildsvin och gemensam svensk-norsk viltförvaltning.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

10

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

33, 105 minuter

Justering

2020-02-11

Datum

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-14

Debatt

2020-02-18

Beslut

2020-02-19