Sök

Fråga 2021/22:1710 Ökad trygghet för polisen av Marléne Lund Kopparklint (M) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Trots att polisen har vuxit från 20 000 poliser till 22 000 stycken är polisbristen fortfarande stor. Omkring var fjärde polis har befunnit sig i kritiska situationer utan att ha fått

Inlämnad

2022-06-10

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2021/22:1709 Illegala vapen från Ukraina och Balkan av Marléne Lund Kopparklint (M) till Finansminister Mikael Damberg (S) När det gäller dödliga skjutningar bland gängkriminella används illegala vapen som smugglats in från Balkan. Nu har polisen gått ut och sagt att de är oroliga för en ännu större tillgång på

Inlämnad

2022-06-10

Besvarare

Finansminister Mikael Damberg (S)

Fråga 2021/22:1708 Uppföljning av tillkännagivande i betänkande 2019/20:JuU33 om vapenfrågor av Marléne Lund Kopparklint (M) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) I justitieutskottet betänkande 2019/20:JuU33 riktade utskottet följande tillkännagivanden till regeringen: en översyn av vapenlagstiftningen,

Inlämnad

2022-06-10

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2021/22:1707 Tillkännagivande från 2020/21 om uppdelning av vapenlagstiftningen av Marléne Lund Kopparklint (M) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Vapenlagstiftningen ska vara modern och motsvara jaktens och sportskyttets behov. I Sverige har vi i dag en restriktiv vapenlagstiftning som ställer

Inlämnad

2022-06-10

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2021/22:1706 Uppföljning av tillkännagivande om vapenfrågor av Marléne Lund Kopparklint (M) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) I justitieutskottets betänkande 2018/19:JuU29 riktade utskottet ett antal tillkännagivanden till regeringen om bland annat en översyn av vapenlagstiftningen, avskaffande

Inlämnad

2022-06-10

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2021/22:1705 Respekt för riksdagens tillkännagivanden av Marléne Lund Kopparklint (M) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Under två mandatperioder har det i Sveriges riksdag debatterats kring vapenfrågor, och det har beslutats om ett flertal tillkännagivanden. Flertalet av dessa tillkännagivanden

Inlämnad

2022-06-10

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2021/22:1704 Tidsbegränsade licenser för landets jägare och sportskyttar av Marléne Lund Kopparklint (M) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Riksdagen har vid upprepade tillfällen riktat tillkännagivanden till regeringen om att slopa de så kallade femårslicenser som i dag finns kopplade till

Inlämnad

2022-06-10

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2021/22:1703 Förslag på hur tidsbegränsade licenser ska avskaffas av Marléne Lund Kopparklint (M) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) I riksdagens tillkännagivande står det klart och tydligt att riksdagen vill ha förslag på hur regeringen ska avskaffa tidsbegränsade licenser. Man kan se det

Inlämnad

2022-06-10

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Föredragningslista 2021/22:129 Måndagen den 13 juni 2022 Kl. 10.00 Arbetsplenum Meddelande om statsministerns frågestund 1 Torsdagen den 16 juni kl. 14.00 Anmälan om fördröjt svar på interpellation 2 2021/22:538 av Lars Beckman M Arbetslösas aktivitet Anmälan om faktapromemorior Ansvarigt utskott 3 2021/22:FPM98

Riksdagen sa ja till lagändringar för att åtgärda problem med fordonsmålvakter och den brottslighet som hänger samman med dessa.

Fordonsmålvakt kallas en person som registreras som ägare till ett fordon i stället för den verklige ägaren. Upplägget används ofta för att den verklige ägaren ska slippa betala skatter och avgifter, eftersom det är fordonsmålvakten som är betalningsskyldig. Fordonsmålvakterna har ofta stora skulder, vilket innebär svårigheter för myndigheter att få in skatter och avgifter från dem.

Lagändringarna innebär att fordon ska kunna flyttas i fler fall, att man inte ska kunna komma undan ett flyttningsbeslut genom att anmäla ägarbyte samt att man för att återfå ett fordon som flyttats på grund av skulder måste betala samtliga fordonsskulder och att flyttade fordon ska kunna säljas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 16 minuter

Justering

2022-06-07

Datum

2022-06-13

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-22

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om vården i de särskilda ungdomshem som Statens institutionsstyrelse, Sis, ansvarar för. I skrivelsen redogör regeringen för genomförda, pågående och beslutade insatser när det gäller en trygg och säker vård, placeringsformer för flickor och tvångsåtgärden avskiljning, det vill säga att hålla den unge skild från övriga ungdomar. Skrivelsen gjordes efter tillkännagivanden där riksdagen uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att förbättra situationen på hemmen inom dessa områden.

I samband med behandlingen av skrivelsen beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen som handlar om

• placerade barns och ungas tillgång till psykiatrisk och somatisk vård samt tandvård
• samverkan med kommunerna i samband med att kommunen avser att avsluta en placering
• en ny enhet inom Kriminalvården som tar över ansvaret från Sis och socialtjänsten för unga som begår grova brott
• att regeringen senast den 1 februari 2023 ska återkomma till riksdagen med en skrivelse och redogöra för arbetet med att minska användningen av avskiljningar.

Riksdagen beslutade också att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 76 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-13

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-21

Regeringen har föreslagit ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat ändras vad som räknas som ett grundläggande behov enligt LSS. Nytt grundläggande behov blir det stöd som en person behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.

Dessutom ska insatser för att aktivera och motivera en person att klara av något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra, räknas som en del av hjälpen med just det grundläggande behovet.

Ett grundläggande behov som tas bort ur LSS är annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Det kommer istället att regleras genom andra bestämmelser.

Ytterligare ändring i LSS är att det införs ett schablonavdrag för föräldraansvar, så kallat föräldraavdrag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen beslutade även att rikta tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att

• det bör gå att göra undantag från bestämmelsen om schablonavdrag
• det bör införas en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS
• lagstiftningen bör följas upp och utvärderas bland annat för att säkerställa kvalitet och motverka fusk.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

19, 72 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-13

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bosättningstid i ett tidigare hemland inte längre ska kunna tillgodoräknas som försäkringstid för garantipension eller garantipension till omställningspension. Inte heller den försäkringstid som legat till grund för sjukersättning i form av garantiersättning ska kunna räknas som försäkringstid för garantipension. Syftet med förslaget är att regelverket ska bli mer enhetligt.

Reglerna börjar gälla den 2 december 2022 men tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2023. Det är endast personer som beviljas förmånerna efter att ändringarna har börjat gälla som påverkas av dem.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 34 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-13

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra reglerna för sjukersättning. Syftet är att förbättra tryggheten för äldre personer som har en långvarigt nedsatt arbetsförmåga och som omfattas av den allmänna sjukförsäkringen.

Arbetsförmågan hos äldre som har erfarenhet av arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden ska bedömas i förhållande till dessa arbeten. Med arbeten som den försäkrade har erfarenhet av menas arbeten som han eller hon har haft under en tidsperiod på 15 år före prövningen av rätten till sjukersättning.

Om det finns ett annat lämpligt arbete tillgängligt för den försäkrade ska arbetsförmågan bedömas mot det.

Förslaget gäller den som har som mest fem år kvar tills de uppnår den ålder då de inte längre kan få sjukersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-13

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att kommuner ska ta ställning för eller emot vindkraftsanläggningar i ett tidigare skede och utifrån ett annat underlag än vad som sker i dag.

Regeringen har lämnat förslag om att tidigarelägga det kommunala ställningstagandet till vindkraft, det så kallade kommunala vetot. Enligt förslaget ska en kommun på begäran av en projektör ta ställning till om den medger eller motsätter sig att ett visst mark- eller vattenområde tas i anspråk för den aktuella vindkraftsanläggningen. En begäran om ställningstagande ska innehålla en karta som utvisar aktuellt mark- eller vattenområde samt uppgifter om det högsta antalet vindkraftverk och deras högsta höjd.

Riksdagen menar att det underlag som kommunerna enligt förslaget ska ta ställning till är alltför begränsat. Riksdagen anser också att villkoren för hur lokal kompensation för vindkraftsetableringar ska utformas måste klargöras först, om acceptansen för vindkraft ska öka. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-13

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Fredagen den 10 juni 2022 Kl. 09.00 Utrikespolitisk debatt Arbetsplenum Interpellationssvar Nr 4 Utrikespolitisk debatt Debattregler Utrikesministern inleder debatten med att presentera regeringens utrikespolitiska deklaration, anförandet får ta längst 20 minuter. Därefter följer anföranden från övriga partier

1  Avsägelser Talmannen meddelade att Jörgen Hellman S avsagt sig uppdraget som ledamot av riksdagen. Kammaren biföll denna avsägelse. Talmannen meddelade att Erik Ezelius S avsagt sig uppdraget som suppleant i skatteutskottet. Kammaren biföll denna avsägelse. 2  Anmälan om kompletteringsval Talmannen meddelade att Socialdemokraternas

EU-nämnden Reviderad kallelse och föredragningslista samt utskick 3 2021/22:44 Möte: Sammanträde med EU-nämnden Datum: 2022-06-10 kl. 08:30 Plats: Skandiasalen N3 Obs Entré från Mynttorget 1 Föredragningslista Rättsliga och inrikes frågor Statssekreterare Sebastian de Toro Information och samråd inför möte i rådet

Fråga 2021/22:1702 Friluftslivets förändrade förutsättningar vid uppförandet av vindkraftsparker av Cassandra Sundin (SD) till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) Uppförandet av vindkraftsparker påverkar många delar av samhället, till stor del negativt. Det innebär en negativ utveckling för bland annat förvaltandet

Inlämnad

2022-06-09

Besvarare

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

Fråga 2021/22:1701 Brist på detaljplaner och planprocessens effektivitet av Lars Beckman (M) till Statsrådet Johan Danielsson (S) Trots en hög takt på bostadsbyggandet är antalet kommuner som har underskott på bostadsmarknaden fortsatt stort. 204 av landets 290 kommuner rapporterar om underskott på bostadsmarknaden

Inlämnad

2022-06-09

Besvarare

Statsrådet Johan Danielsson (S)