Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn
Betänkande 2021/22:SoU34
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 21 juni 2022
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Föräldraavdrag och nya grundläggande behov enligt LSS (SoU34)
Regeringen har föreslagit ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Riksdagen sa ja till förslaget.
Bland annat ändras vad som räknas som ett grundläggande behov enligt LSS. Nytt grundläggande behov blir det stöd som en person behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.
Dessutom ska insatser för att aktivera och motivera en person att klara av något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra, räknas som en del av hjälpen med just det grundläggande behovet.
Ett grundläggande behov som tas bort ur LSS är annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Det kommer istället att regleras genom andra bestämmelser.
Ytterligare ändring i LSS är att det införs ett schablonavdrag för föräldraansvar, så kallat föräldraavdrag.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.
Riksdagen beslutade även att rikta tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att
- det bör gå att göra undantag från bestämmelsen om schablonavdrag
- det bör införas en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS
- lagstiftningen bör följas upp och utvärderas bland annat för att säkerställa kvalitet och motverka fusk.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Utskottet föreslår tre tillkännagivanden till regeringen om schablonen för föräldraavdrag, barnets bästa och en utvärdering av lagstiftningen. Avslag på övriga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Stärkt rätt till personlig assistans - grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barnProposition 2021/22:214
Motioner från ledamöterna
- Motion 2021/22:4637 av Bengt Eliasson m.fl. (L) med anledning av prop. 2021/22:214 Stärkt rätt till personlig assistans - grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn
- Motion 2021/22:4638 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) med anledning av prop. 2021/22:214 Stärkt rätt till personlig assistans - grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn
- Motion 2021/22:4640 av Margareta Fransson (MP) med anledning av prop. 2021/22:214 Stärkt rätt till personlig assistans - grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn
- Motion 2021/22:4641 av Pia Steensland m.fl. (KD) med anledning av prop. 2021/22:214 Stärkt rätt till personlig assistans - grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn
- Motion 2021/22:4642 av Sofia Nilsson m.fl. (C) med anledning av prop. 2021/22:214 Stärkt rätt till personlig assistans - grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn
- Motion 2021/22:4646 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) med anledning av prop. 2021/22:214 Stärkt rätt till personlig assistans - grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn
Beredning, Genomförd
Justering: 2022-06-09
Trycklov: 2022-06-13
Betänkande 2021/22:SoU34
Alla beredningar i utskottet
Föräldraavdrag och nya grundläggande behov enligt LSS (SoU34)
Regeringen har föreslagit ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Socialutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till förslaget.
Bland annat ändras vad som räknas som ett grundläggande behov enligt LSS. Nytt grundläggande behov blir det stöd som en person behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.
Dessutom ska insatser för att aktivera och motivera en person att klara av något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra, räknas som en del av hjälpen med just det grundläggande behovet.
Ett grundläggande behov som tas bort ur LSS är annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Det kommer istället att regleras genom andra bestämmelser.
Ytterligare ändring i LSS är att det införs ett schablonavdrag för föräldraansvar, så kallat föräldraavdrag.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.
Socialutskottet föreslår också att riksdagen ska rikta tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att
- det bör gå att göra undantag från bestämmelsen om schablonavdrag
- det bör införas en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS
- lagstiftningen bör följas upp och utvärderas bland annat för att säkerställa kvalitet och motverka fusk.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2022-06-16
Dokument från debatten
- Torsdag den 16 juni 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:132
- Protokoll 2021/22:132 Torsdagen den 16 juniProtokoll 2021/22:132 Stärkt rätt till personlig assistans - grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn
- Torsdag den 16 juni 2022 (preliminär)Talarlista 2021/22:20220616
Protokoll från debatten
Anf. 57 Mikael Dahlqvist (S)
Herr talman! I dag ska vi debattera betänkandet Stärkt rätt till personlig assistans - grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn. Men innan jag kommenterar förslagen vill jag redogöra för regeringens prioriteringar under denna mandatperiod.
Stärkt rätt till person-lig assistans - grund-läggande behov för personer som har en psykisk funktionsned-sättning och ökad rättssäkerhet för barn
Jag vill betona att LSS och assistansersättning är viktiga insatser för att personer med funktionsnedsättning ska få möjlighet till jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället.
Den här regeringen har haft en tydlig ambition redan från början: Möjligheterna till ett gott liv, jobb och en meningsfull fritid ska förbättras för alla med olika former av funktionsnedsättning. Den personliga assistansen och assistansersättningen ska präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet, och alla som har rätt till stöd ska få det.
Därför har regeringen vidtagit ett stort antal åtgärder för att stärka lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och den personliga assistansen. Många av dessa åtgärder initierade regeringen i samarbete med partierna i januariöverenskommelsen, och det fanns ett brett stöd för detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans - grund-läggande behov för personer som har en psykisk funktionsned-sättning och ökad rättssäkerhet för barn
Herr talman! Som exempel kan nämnas att andning har införts som ett grundläggande behov och att samtliga hjälpmoment som avser andning och måltider i form av sondmatning numera ger rätt till personlig assistans.
Regeringen har tillsatt en utredning för att se över ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Den pågår nu.
Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att ta fram ett kunskapsstöd gällande assistansersättningen i syfte att bidra till en handläggning där integritetsintrånget för den enskilde blir så litet som möjligt utan att kvaliteten i utredning och beslut försämras.
Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett nationellt kompetenscentrum för intellektuell funktionsnedsättning och autism.
Men den absolut största enskilda åtgärden i nuvarande betänkande har varit att stärka rätten till personlig assistans.
Herr talman! Antalet mottagare av assistansersättning har minskat sedan 2015. Förändringar i rättspraxis och tillämpning har inneburit att personer med stora behov inte längre har fått det stöd och den hjälp som de har rätt till. Förändringarna i rättspraxis har också lett till oro bland många personer med personlig assistans och deras anhöriga och vänner.
Så ska det inte vara. Den personliga assistansen ska vara förutsägbar och stabil, och den som har rätt till stöd ska få det.
Därför tillsatte regeringen i januari 2020 Fredrik Malmberg som utredare av den personliga assistansen. Utredningen fick i uppdrag att lämna förslag på hur rätten till personlig assistans kunde stärkas för personer med behov av hjälp med tillsyn, hur föräldraansvaret vid bedömningen av barns rätt till personlig assistans kunde smalnas av och göras mer rättssäkert och hur rätten till personlig assistans för stöd vid egenvårdsinsatser kunde förbättras.
Det sistnämnda behandlas på måndag i ett särskilt betänkande.
Detta är den första delen av två propositioner som har sin grund i en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Herr talman! Det förslag som nu finns på riksdagens bord är den största reformen inom personlig assistans sedan LSS infördes.
Kravet på "ingående kunskaper om den funktionshindrade" upphävs, vilket gör att personer som har stora behov av tillsyn eller av aktiverings- och motiveringsåtgärder men som i dag inte har rätt till personlig assistans kommer att kunna få det. Rätten till personlig assistans för personer med psykisk funktionsnedsättning stärks därmed avsevärt.
Kravet på ingående kunskaper har tolkats alltmer restriktivt. Typiskt sett tolkas ingående kunskaper i dag som att den enskilde behöver ha mycket omfattande svårigheter att kommunicera med andra.
Personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism som har stora behov av tillsyn bör få lättare att få stöd.
Det föreslås vidare att det för den enskilde som behöver stöd på grund av en psykisk funktionsnedsättning behövs mer specificerade bestämmelser som bättre fångar vad insatsen handlar om. Därför införs stöden förebyggande stöd och kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser. Detta är insatser som en enskild behöver för att han eller hon själv ska klara att tillgodose något av de grundläggande behoven, som personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra, och som ska beaktas som en del av hjälpen med det grundläggande behovet i fråga. Dessa förändringar innebär att rätten till personlig assistans förtydligas och utvidgas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans - grund-läggande behov för personer som har en psykisk funktionsned-sättning och ökad rättssäkerhet för barn
Herr talman! Förslaget om ett nytt föräldraavdrag innebär att beräkningen av föräldraansvaret vid bedömningen av personlig assistans smalnas av och blir mer rättssäker. Detta beräknas leda till att fler barn får rätt till personlig assistans och att barn som redan i dag har personlig assistans sannolikt får fler timmar.
Det föreslås att detta beräknas som ett schablonavdrag, som ska ersätta dagens individuella prövning. Schablonen ska vara så enkel och så rättssäker som möjligt, och två huvudparametrar är grundläggande behov och personliga behov. Schablonavdragets storlek finns inte med i den här propositionen, utan regeringen avser att komma med en förordning som följer utredningens förslag.
Vi tycker att förslaget om en schablon är bra. Även om det innebär ett avsteg från principen om individuell bedömning anser regeringen att det är motiverat för att skapa ett mer förutsägbart och rättvist system.
Herr talman! Förslagen beräknas leda till att cirka 1 800 nya mottagare får rätt till assistans. Fler kommer också att få det i kommunal regi. Förslagen förväntas också leda till ökad rättssäkerhet och förutsägbarhet i bedömningen av rätten till personlig assistans. Rätten till personlig assistans utvidgas, fler får rätt till assistans och alla som i dag har rätt till personlig assistans kommer att ha det även med de nya reglerna.
Reformerna beräknas fullt utbyggda kosta cirka 3 ½ miljard. Men framför allt kommer förslagen att leda till att fler människor får individuella stöd och lösningar som bidrar till självständighet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Slutligen, herr talman, yrkar jag för tids vinnande bifall endast till vår reservation nummer 5 under punkten Föräldraavdrag.
(Applåder)
Anf. 58 Ann-Britt Åsebol (M)
Herr talman! Moderaternas utgångspunkt när vi utformar vår politik är människan. När det handlar om LSS-lagstiftning och personlig assistans innebär det att lagar och regelverk ska utformas så att de människor som behöver samhällets stöd allra mest ska få det.
Låt mig säga det uppenbara; det tål att upprepas. LSS och den personliga assistansen har betytt och betyder mycket för många. Det är ofta en förutsättning för att kunna leva som alla andra och vara delaktig i samhället. Den personliga assistansen gör det också möjligt för alla barn att växa upp i sin familj. Personlig assistans betyder, när den fungerar bra, trygghet och frihet.
För mig som moderat sitter det i ryggmärgen att ha som utgångspunkt att alla har en vilja och en förmåga att utöva självbestämmande, åtminstone i den specifika situationen och under förutsättning att man är omgiven av människor som har den kunskap och erfarenhet som krävs för att förstå och respektera ens vilja.
Herr talman! I dag debatterar vi propositionen Stärkt rätt till personlig assistans - grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn. Moderaterna har följdmotionerat med anledning av propositionen och har ett antal konkreta förslag. Jag väljer att här lyfta två av dem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans - grund-läggande behov för personer som har en psykisk funktionsned-sättning och ökad rättssäkerhet för barn
Innan jag lyfter dessa två förslag vill jag framhålla en del i propositionen som Moderaterna tycker är bra och klok. Det är den del där det föreslås att kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som en enskild med en psykisk funktionsnedsättning behöver för att han eller hon själv ska klara att tillgodose något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra ska beaktas som en del av hjälpen med det grundläggande behovet i fråga. Detta ökar egenmakten för den enskilde, som också i vissa fall kan motiveras att få rutiner gällande vissa grundläggande behov.
Tillbaka till det förslag jag vill lyfta som gäller tydliggörandet av barns bästa.
Herr talman! Barns rättigheter ska utvecklas och stärkas. Om detta råder det ingen konflikt i Sverige. Det är när det gäller vägen dit som olika partier har olika lösningar och prioriteringar. Alla barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att forma sitt eget liv efter sina förutsättningar och förhoppningar. Alla barn ska ha möjlighet att göra sin egen livsresa och inte med automatik ärva sina föräldrars.
Barnperspektivet innebär att ansvarig beslutsfattare inför ett beslut eller en åtgärd ska överväga om barn berörs och i så fall på vilket sätt. Att anamma barnperspektivet handlar om attityder, kunskap och arbetssätt. Det speglar synen på barn som fullvärdiga medborgare som ska bemötas med respekt i alla sammanhang.
Vi moderater har med anledning av det nyss sagda föreslagit att regeringen ges i uppdrag att i en bred översyn av LSS-lagstiftningen tydliggöra barnets bästa. Vi är glada över att samtliga partier utom Socialdemokraterna står bakom detta förslag.
Herr talman! Det andra förslag som vi moderater driver och som jag vill lyfta gäller utvärdering av lagstiftningen. Vi anser att alla individer ska ha rätt till en individuell, rättssäker prövning av sin förfrågan om rätt till personlig assistans och bibehållen assistansersättning, oavsett om man väljer att bo kvar eller flyttar till en annan kommun.
Vi föreslår att det ska tas fram förslag om vilka villkor som behöver vara uppfyllda för rätt till personlig assistans gällande stöd vid egenvårdsinsatser och om föräldraansvaret vid bedömning av barns rätt till personlig assistans. Utredningen om stärkt assistans ger en god utgångspunkt samtidigt som dessa förslag ska vägas mot helheten i lagstiftningen. Undantag och särlösningar ska i möjligaste mån undvikas.
Vi anser att assistansreformen är en central frihetsreform, som fortsatt ska stärka och ge stöd till dem som verkligen behöver samhällets stöd allra mest. Vi anser också att det är angeläget att varje individ får en rättssäker bedömning. Det finns ett behov av att följa upp och utvärdera den nu aktuella lagstiftningen i syfte att säkerställa kvalitet och kontinuitet samt motverka fusk. Regeringen bör återkomma med en plan för en sådan utvärdering.
Herr talman! Jag yrkar bifall till Moderaternas reservation nummer 12.
När jag nu står här i talarstolen har jag upptäckt att det förmodligen är sista gången jag gör det som riksdagsledamot eftersom jag kommer att lämna riksdagen efter denna mandatperiod. Jag vill med detta sagt tacka talmanskollegiet, alla som ser till att det fungerar i kammaren och naturligtvis alla kollegor som jag har fått möjlighet att arbeta med under de år jag har suttit i Sveriges riksdag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans - grund-läggande behov för personer som har en psykisk funktionsned-sättning och ökad rättssäkerhet för barn
(Applåder)
Anf. 59 Mikael Dahlqvist (S)
Herr talman! Man får via ledamoten Åsebol höra här att Moderaterna lyfter fram barnens bästa och att de saknar den aspekten i propositionen. Det är ju väldigt bra att Moderaterna tänker på den frågan särskilt mycket. Men den här regeringen initierade ju att barnkonventionen blev svensk lagstiftning, och i hela det arbete som har gjorts med den här utredningen har man beaktat barnkonventionen. Utredarna har haft det som mål och riktlinje, oavsett vilka förslag till beslut och vilka konsekvenser det handlar om.
Herr talman! Redan i dag står det i 6 a § LSS att barns bästa ska tillgodoses när man fattar beslut när det gäller de tio insatserna i LSS. Min fråga till Ann-Britt Åsebol blir då: På vilket sätt anser ledamoten att barns bästa ska beaktas, förutom det som redan finns i de två lagar som styrker detta krav?
Anf. 60 Ann-Britt Åsebol (M)
Herr talman! Vi har ju diskuterat de här frågorna tidigare. Jag tycker att det är viktiga frågor som Mikael Dahlqvist tar upp. Barns rättigheter ska stärkas. Här har både ledamoten Dahlqvist och jag goda erfarenheter från arbete med de här frågorna i många år. Vi har sett många exempel och också tillsammans varit ute på ett antal studiebesök som har handlat om att se till att barns rättigheter verkligen tas till vara.
Detta är en hjärtefråga för mig. Vi ska sätta barnen i centrum. Barnen ska få denna rätt, och lagstiftningen måste vara så robust i dessa fall att man inte ska behöva tvivla på det. Speciellt vi som också har varit kommunpolitiker vet ju hur lagarna tolkas på olika sätt. Det hör till vår roll som lagstiftare att se till att vi har en robust lagstiftning som inte kan feltolkas av våra kollegor eller av tjänstemän ute i kommunerna.
Anf. 61 Mikael Dahlqvist (S)
Herr talman! Tack så mycket för svaret, Ann-Britt Åsebol! Jag vet att ledamoten brinner för de här frågorna. Vi har diskuterat funktionshinderspolitiken många gånger och kanske inte alltid varit överens.
Men jag vill ändå ha ett tydligare svar av Ann-Britt Åsebol på min fråga: Hur avser Moderaterna att stärka barnens bästa genom sin reservation? Sverige har ju infört barnkonventionen som svensk lag som det andra landet i världen, och det uttalas även tydligt i rättighetslagstiftningen i LSS att barnets bästa ska sättas i främsta rummet.
Min fråga kvarstår. Jag är lite nyfiken på hur er reservation ska bakas in i den här reformen.
Anf. 62 Ann-Britt Åsebol (M)
Herr talman! Det viktigaste i detta är ju barnens bästa, oavsett hur lagstiftningen ser ut. Jag vet att vi har diskuterat detta förut, när vi införde barnkonventionen som lag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans - grund-läggande behov för personer som har en psykisk funktionsned-sättning och ökad rättssäkerhet för barn
Ibland har vi motstridiga uppfattningar om hur lagarna ska tolkas, och här måste vi se till att det finns ett ordentligt tolkningsföreträde till förmån för barnens bästa. Vi får inte utforma lagstiftningen på ett sådant sätt att den kan tolkas olika. Det måste vara en robust lagstiftning för barnen, så att deras rätt kommer fram.
Anf. 63 Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Herr talman! Jag vill börja med att säga att detta är bra och nödvändiga förslag. Jag hade önskat mer, men eftersom det i alla fall är ett steg i rätt riktning ställer vi oss i huvudsak bakom regeringens förslag. Samtidigt vill jag vara tydlig med att det återstår en hel del problem att lösa vad gäller både det statliga huvudmannaskapet och de grundläggande behoven.
De lagändringar som vi debatterar i dag föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Regeringens bedömning är dock att det kommer att ta fem år innan reformen har fått full effekt.
Vi anser att situationen är mer akut än så och menar därför att regeringen bör vidta åtgärder för att se till att reformen kan få ett snabbare genomslag. Detta är så pass angeläget att jag hoppas att regeringen också inser allvaret och redan nu tar fram en plan för hur dessa förslag kan få snabbare genomslag.
Det handlar om ett nytt grundläggande behov: förebyggande stöd för att förhindra att någon med psykisk funktionsnedsättning fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom. Det handlar också om kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser för att man ska klara av att själv tillgodose något av de grundläggande behoven hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra.
I stället försvinner det nuvarande sjätte grundläggande behovet "annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade". Det är bra att det tas bort, för det har varit otydligt och svårbedömt. Det har också lett till att många människor med uppenbara assistansbehov har drabbats.
Samtidigt som jag tycker att det är bra att det tas bort är det också viktigt att framhålla att ett borttagande av kravet på ingående kunskaper inte får leda till urholkning av yrket personlig assistent eller till försämrad kontinuitet. Det får absolut inte heller leda till att insatsen blir hemtjänst i stället för personlig assistans.
Som jag nämnde tidigare finns det mer att göra vad gäller de grundläggande behoven. Vi menar att alla grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet och inte delas upp i sådana som är integritetsnära och sådana som inte är det. Vi har därför återigen motionerat om att samtliga grundläggande behov ska anses vara av integritetsnära karaktär.
Det är klart att man kan ställa sig frågan varför vi gör detta när det så sent som i mars fattades beslut här i kammaren om ett tillkännagivande om ett tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen, som skulle få i uppdrag att utarbeta ett förslag som gör att samtliga hjälpmoment för grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans. I den bästa av världar skulle det inte behövas några ytterligare påtryckningar, men eftersom regeringen vägrar att följa tillkännagivandet och inte kommer att ge utredningen detta uppdrag valde vi att nu lägga fram förslaget igen, men denna gång utan att det är kopplat till utredningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans - grund-läggande behov för personer som har en psykisk funktionsned-sättning och ökad rättssäkerhet för barn
Herr talman! Jag måste också prata lite om förslaget om föräldraavdrag.
Det är väldigt bra att det äntligen händer något på det området. Åtskilliga gånger har jag stått i den här talarstolen och pratat om att föräldraansvaret inte får bli för stort, att det har varit på tok för stort och att det har varit helt orimligt. Jag har också pratat om vilka konsekvenser det har fått för familjer såväl som för samhället i stort när det gäller sjukskrivna föräldrar som inte mäktar med att jobba utöver det stora ansvar de tar hemma. Därför är jag glad över att det nu finns ett förslag som ligger på bordet. Ja, vi har synpunkter på det, men det är ett enormt stort kliv framåt.
Det vi har framför oss nu är ett förslag där föräldraavdrag ska göras utifrån en schablon. Det ökar rättssäkerheten och förutsägbarheten. Där är jag helt enig med regeringen. Sedan är såklart varje förälders funktionsnedsatta barn unikt och kräver olika mycket stöd och hjälp. Ur det perspektivet är det kanske inte ett rättvist system.
Det system som nu föreslås innebär att föräldraavdragets storlek varierar beroende på barnets ålder. Det ska bestå av två delar: en för grundläggande behov och en annan för andra personliga behov.
För att reglerna inte ska bli alltför stelbenta eller fyrkantiga har vi valt att ställa oss bakom förslaget att det vid särskilda eller synnerliga skäl ska finnas en möjlighet att frångå schablonen, vilket också blir ett tillkännagivande från utskottet.
När det gäller föräldraavdrag för grundläggande behov anser vi att tolv år är en alldeles för hög ålder. Därför vill vi se en ålderssänkning.
Det stöd som ett barn över nio år behöver är inte av den karaktären att det borde omfattas av grundläggande hjälpbehov. Vi anser därför att det inte ska göras något föräldraavdrag för grundläggande behov från och med den månad då barnet fyller nio år.
När det gäller den andra delen, avdrag för andra personliga behov, menar vi att regeringens förslag om att föräldraavdrag ska göras för barn mellan 12 och 18 år skulle innebära en mer restriktiv reglering än nuvarande praxis. Därför menar vi att föräldraavdrag inte ska göras alls för barn mellan 12 och 18 år.
Herr talman! De förslag vi pratar om i dag kommer tveklöst att innebära att fler personer kommer att omfattas av insatsen personlig assistans och att fler kommer att ansöka om detta. Det i sin tur kan såklart också leda till ett ökat antal ansökningar om tillstånd att faktiskt bedriva personlig assistans. Vi menar att det bör tillsättas en avdelning på Ivo som enbart sysslar med frågor som är kopplade till LSS. Inspektionen bör ha i uppdrag att hantera all tillsyn, säkerställa att den enskildes rättigheter tillvaratas och arbeta för att stoppa kriminaliteten bland assistansutövarna. Vi anser att regeringen bör verka för att en så kallad LSS-inspektion inrättas inom Ivo. Därför yrkar jag bifall till vår reservation 14 om att inrätta en särskild LSSinspektion.
Sist men inte minst vill jag lyfta ett annat tillkännagivande som föreslås i dag. Jag är av den bestämda uppfattningen att lagar och beslut av denna omfattning alltid ska utvärderas. Det är viktigt att säkerställa att syftet och målen med våra fattade beslut uppfylls, så att vi landar rätt, helt enkelt. Vi menar att det saknas en plan för uppföljning och utvärdering för att säkerställa att besluten inte leder till försämrade möjligheter att få assistans. Men det handlar också om att säkerställa kvalitet och kontinuitet samt motverka fusk. Detta tycker en majoritet i utskottet, men S, V, L och MP håller inte med. De reserverar sig mot ett sådant beslut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans - grund-läggande behov för personer som har en psykisk funktionsned-sättning och ökad rättssäkerhet för barn
Herr talman! Det är anmärkningsvärt att man som regering lägger fram ett förslag och sedan reserverar sig mot att det ska utvärderas, följas upp och kvalitetssäkras. Man förutsätter att det ska ske per automatik.
Anf. 64 Mikael Dahlqvist (S)
Herr talman! När jag lyssnar på de högerkonservativa partierna, särskilt Sverigedemokraterna, får jag ofta höra argumentet att regeringen gör för lite och gör det för långsamt. I dagens debatt får jag höra att reformerna är välkomna men att de borde ha skett fortare och att de borde omfatta fler.
Men när jag granskar de högerkonservativas budgetförslag ser jag inte en krona mer avsatt för denna reform. Regeringen gjorde redan i höstbudgeten en kalkyl och en budget både för i år och för kommande år för kostnadsökningen. Därför vill jag fråga ledamoten Carina Ståhl Herrstedt: Lurar inte du dem som lyssnar på den här debatten, inklusive funktionshindersrörelsen, när du så uppenbart säger en sak men gör något helt annat?
Anf. 65 Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Herr talman! Tack, ledamoten Dahlqvist, för frågan! Jag vet inte riktigt vad ledamoten syftar på när han säger att jag skulle säga en sak och göra en annan. Sverigedemokraterna är faktiskt det parti som historiskt sett har satsat mest på LSS-frågorna, på den personliga assistansen och på att höja schablonersättningen. Det finns inget som jag pratar om här som vi inte har backat upp i budget. Vi har drivit detta under många, många år. Det är inte ärligt att påstå något annat.
När det gäller den reform som finns nu är det klart att det är regeringen som måste lägga fram en budget för att kunna finansiera sina förslag. Detta är era förslag. Det är inte våra.
Jag kan inte se att det är fel att ha högre ambitioner än vad regeringen har och att tycka att detta är ett bra förslag. Det är så pass bra att vi borde genomföra det snabbare. Jag kan inte se något konstigt i det.
Däremot vill jag säkerställa att man faktiskt utvärderar det och ser till att det verkligen landar rätt, men det vill inte ledamoten Dahlqvist.
Anf. 66 Mikael Dahlqvist (S)
Herr talman! Tack så mycket, Carina Ståhl Herrstedt, för svaret! Vi har haft en pandemi. Det pågår krig i Ukraina. Vi har en inflation som skenar. Vi vet att statens finanser framöver kommer att vara hårt ansträngda. I dessa tider måste vi våga prioritera.
Jag tycker ändå att ledamoten Herrstedt har ett ansvar när man i sin argumentation alltid vill göra mer och göra det snabbare. Om vi skulle införa Sverigedemokraternas reformförslag skulle vi få en rejäl kostnadsökning. Då tycker jag att det vore lämpligt, om man anser sig vara ett statsbärande parti, att man avsätter lite pengar i höstbudgeten för reformen. Annars vilseleder man väljarna. Vad ska ni prioritera bort?
Jag ifrågasätter inte att ni kommer att genomföra era förslag, men min fråga till ledamoten Herrstedt blir: Vad ska ni ta bort i er gemensamma höstbudget, som ni hade med de övriga högerkonservativa partierna?
Anf. 67 Carina Ståhl Herrstedt (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans - grund-läggande behov för personer som har en psykisk funktionsned-sättning och ökad rättssäkerhet för barn
Herr talman! Jag tackar återigen Dahlqvist. Jo, men det är precis det ledamoten gör. Ledamoten står i talarstolen och påstår att jag säger en sak och gör en annan. Så är inte fallet. Jag har alltid stått upp för den här gruppen. Jag har alltid stått upp för de här frågorna, och jag kommer att fortsätta att göra det.
Självklart är inte jag den som förhandlar någon budget. Att jag har högre ambitioner än ledamoten Dahlqvist är kanske inte jättekonstigt. Jag vill mycket mer med detta. Jag har absolut inga problem med att lägga fram och försöka förhandla fram en budget där man vill gå längre än i den budget som finns här.
Men ni lägger fram ett förslag. Ni finansierar det. Jag tycker att det är bra. Jag vill att det ska gå fortare. Jag förstår inte varför man har en invändning mot att jag vill att det ska finnas en plan så att man verkar för att detta ska kunna få genomslag snabbare. Jag kan inte se att det är oansvarigt. Jag kan bara se att det är det bästa och det mest humana man kan göra.
Sedan noterar jag att ledamoten Dahlqvist inte vill svara på frågan, men den är naturligtvis retorisk. Jag tycker att det är märkligt att man inte kan ställa sig bakom ett förslag om att utvärdera detta och se till att det blir bra, att det landar rätt, att det inte förekommer fusk och att det inte leder till minskade förutsättningar. Att utskottet inte är enigt om att man ska utvärdera detta tycker jag är jättemärkligt.
Anf. 68 Sofia Nilsson (C)
Herr talman! Det lagförslag som i dag ligger på bordet och som vi nu debatterar är ett av resultaten från januariavtalet. När vi gick in i januariavtalet gjorde vi det med intentionen att fokusera på sakpolitik och att ha fokus på förändringar som behöver göras för att förbättra vardagen i hela landet.
Ett viktigt område, där både vi och Liberalerna såg och fortfarande ser ett enormt stort behov av förändring och förbättring, är LSS- och assistansområdet. Vi förhandlade därför in en punkt i januariavtalet som man skulle kunna beskriva som en trestegsraket.
Herr talman! Första fokus och det mest akuta var att återställa så att andning och sondmatning återigen skulle bedömas som grundläggande behov i sin helhet.
Den andra delen var att utreda huvudmannaskapet. Centerpartiet vill se ett statligt huvudmannaskap för assistansen för att komma ifrån orimligheten i att assistansbehovet bedöms olika beroende på i vilken kommun man bor. Att samla assistansen under ett statligt huvudmannaskap ser vi som en nyckel för att skapa jämlikhet i hela landet och ge människor större frihet att bosätta sig och flytta vart de vill utan att de behöver tänka på att de riskerar att förlora sin assistans om de har kommunal assistans.
Herr talman! Den tredje delen var att tillsätta en utredning som skulle titta på hur vi kan stärka rätten till assistans. Den utredningen utmynnade i två lagrådsremisser, varav den ena är den som vi debatterar i dag. Den andra ska debatteras i nästa vecka.
När LSS-lagstiftningen skapades under 90-talet var det med intentionen att det skulle vara en rättighetslagstiftning och en frihetsreform. Men sedan 2016 har vi tyvärr sett det motsatta. Regeringen gav då ett nytt regleringsbrev till Försäkringskassan som innebar att kostnaderna för assistansen skulle kapas. Helt plötsligt handlade det inte längre om frihet och rättigheter, utan det handlade mer om pengar och jakt på tid. Detta fick förödande konsekvenser för många med assistans. Precis därför ville vi ha in punkten i januariavtalet om att faktiskt sätta fokus på LSS och assistans.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans - grund-läggande behov för personer som har en psykisk funktionsned-sättning och ökad rättssäkerhet för barn
Herr talman! Att behöva kämpa för sin rätt och att överbevisa och motbevisa och hela tiden strida för sin rätt till frihet på det sätt som assistansberättigade själva eller deras föräldrar och familjer gör i dag är inte värdigt.
Ja, det finns fusk, och ja, det måste vi med stor kraft och beslutsamhet komma till rätta med. De personer, organisationer eller företag som utnyttjar vårt välfärdssystem på ett otillbörligt sätt ska lagföras och straffas. Kryphål ska täppas till, och de som fuskar ska hittas. Men grunden i systemet kan inte och får inte vara uppbyggt så att det utgår från att alla fuskar.
Herr talman! Centerpartiets bestämda uppfattning är att vi måste komma tillbaka till grundtanken med LSS-lagstiftningen. Det är och ska alltid vara en frihetsreform och en rättighetslagstiftning som ska stärkas och utvecklas, inte avvecklas och brytas ned.
Därför är jag glad över det förslag som regeringen nu har lagt på bordet. Lagändringen väntas innebära att cirka 2 000 fler personer beviljas assistans av Försäkringskassan samtidigt som fler också kan få assistans beviljad av kommunerna. I dagsläget har vi ju inte bara en huvudman. Lagändringen ökar även möjligheterna till personlig assistans främst för barn och personer med psykisk funktionsnedsättning. Ökningen i åldrarna 0-11 år väntas bli 400 fler barn.
Den första av de tre viktigaste förändringarna som föreslås handlar om ett nytt schablonavdrag för föräldraansvar.
I dag finns inga regler, allmänna råd eller oberoende kunskapsstöd som beskriver vad som ingår i ett normalt föräldraansvar för barn som har funktionsnedsättning. De stora oklarheterna leder till rättsosäkerhet vid bedömning av barns rätt till personlig assistans.
Förändringen vad gäller schablonavdrag för föräldraansvar syftar till att underlätta familjernas vardagsliv och föräldrars möjlighet till arbete. Det innebär också att fler barn med mycket stora stödbehov kan bo kvar och växa upp hemma.
Herr talman! I den bästa av världar anser jag att ett schabloniserat föräldraavdrag inte ska behöva finnas. Assistansbehov, precis som alla andra LSS-insatser, ska alltid bedömas individuellt, och med en schablon frångår man faktiskt det. Men i dagsläget har vi inte en perfekt värld, utan vi behöver en ram för att bedömningarna ska bli mer rättvisa och så att alla vet vad som gäller.
Centerpartiet vill tillföra en flexibilitet i det här systemet, och därför ställer vi oss bakom det tillkännagivande som utskottet föreslår och som innebär att schablonen vid särskilda eller synnerliga skäl ska kunna frångås. Det kan handla om situationer som är så pass påfrestande för föräldern att man helt enkelt inte orkar med.
Herr talman! Den andra förändringen handlar om en breddning av de grundläggande behoven. Det första är ett förebyggande stöd. Om en person behöver stöd på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga och se till att han eller hon inte skadar sig själv, någon annan eller någon egendom ska han eller hon kunna få det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans - grund-läggande behov för personer som har en psykisk funktionsned-sättning och ökad rättssäkerhet för barn
För att ytterligare förbättra detta förslag vill Centerpartiet poängtera vikten av att stödet måste ses ur fler perspektiv. Stödet handlar om att förebygga självskadebeteendet och att undvika att sådana situationer uppstår. Paradoxen i detta är att många som riskerar att skada sig själva eller andra nekas personlig assistans vid omprövningen, just för att de med hjälp av sin personliga assistent inte skadar sig själva eller andra längre.
Därför vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation 3, som handlar om precis detta.
Den tredje och sista förbättringen gällande de grundläggande behoven handlar om kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser. Det här är ett förslag som handlar om att du även ska kunna få stöd för de motiverande insatserna. Om en person exempelvis kan duscha men behöver den där motiverande knuffen för att faktiskt bli färdig att göra det ska även detta assistansbehov räknas in i de grundläggande behoven.
Det här är viktiga förändringar som vi nu ser fram emot ska bli verklighet, förändringar som faktiskt kan göra skillnad på riktigt.
Anf. 69 Christina Höj Larsen (V)
Herr talman! LSS och insatsen personlig assistans är en rättighetslagstiftning som ger många människor möjlighet att leva ett självständigt liv och att delta i samhället fullt ut på sina egna villkor. Införandet av personlig assistans var och är en väldigt viktig jämlikhets- och frihetsreform som har förbättrat livskvaliteten påtagligt för många människor i Sverige.
Under de senaste tio åren har dock praxis och tillämpningen av lagstiftningen förändrats, och i kombination med politiska viljeriktningar om att dämpa kostnaderna har det fått väldigt kraftigt genomslag. Följden har blivit att tusentals människor har förlorat hela eller delar av sin assistans med väldigt svåra konsekvenser för den enskilde som följd. Frihets- och jämlikhetsreformen har helt enkelt urholkats.
Vänsterpartiet anser att alla ska ha rätt att leva ett liv på lika villkor med utgångspunkt i våra individuella behov. LSS bör därför återupprättas som en rättighetslagstiftning som styrs av behov och garanterar grundläggande rättigheter. Sverige måste dessutom klara av att leva upp till sina åtaganden enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
LSS behöver stärkas med målsättningen att återupprätta lagens grundintentioner och utifrån det utveckla och modernisera lagstiftningen. Staten bör ha ett ensamt huvudmannaskap för den personliga assistansen, vilket även skulle reflektera FN-konventionen som stipulerar att staten ska ansvara för att rättigheterna garanteras och genomförs lika över landet.
Utgångspunkten för att berättigas till personlig assistans måste vara människors behov, inte dess karaktär och hur integritetsnära det är eller andra typer av subjektiva bedömningar. Vi är därför i dag glada för den proposition som vi debatterar. Den tar flera viktiga och bra, helt nödvändiga steg i rätt riktning.
Men inget är så gott, herr talman, att det inte går att förbättra lite ytterligare. Vänsterpartiet står därför bakom två av de tillkännagivanden som finns i betänkandet. Det ena handlar om att det ska finnas undantag från att följa schablonen för föräldraavdrag - en väldigt viktig fråga - och dessutom att barnets bästa ska beaktas i frågan om personlig assistans enligt LSS.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans - grund-läggande behov för personer som har en psykisk funktionsned-sättning och ökad rättssäkerhet för barn
Förutom detta har Vänsterpartiet en reservation tillsammans med Kristdemokraterna som jag vill prata lite ytterligare om och även passa på att yrka bifall till. Det är reservation 2.
Regeringen menar att det föreslagna grundläggande behovet förutsätter ett aktivt stöd till den enskilde och att det finns ett behov av frekventa ingripanden för att minska risken för att farliga situationer uppstår eller för att hantera sådana situationer. Men, herr talman, det kan ju också vara så att antalet frekventa ingripanden kan ha minskat just tack vare den här personliga assistansen. Om man inte ser till detta finns det en risk att en person som har minskat ett utagerande tack vare assistansen förlorar sin assistans vid en omprövning. För att förtydliga att sådana hänsyn måste tas bör den föreslagna bestämmelsen innefatta att även förebyggande insatser för att minska risken för att farliga situationer ska uppstå ska vara assistansgrundande.
Herr talman! Det bör inte heller ställas något krav på att den person som ger personlig assistans ständigt ska behöva vara i den enskildes omedelbara närhet. Det är helt rimligt och naturligt att det är den personliga assistentens kvalificerade bedömning av hur långt avstånd som bör hållas till den assistansberättigade som ska vara avgörande i det här fallet. Det handlar både om personlig integritet och om respekt för den personliga assistentens kompetens.
Herr talman! Vi kommer på måndag att fortsätta debatten om ytterligare förslag på assistansområdet och då fokusera på egenvård. Jag ser fram emot att fördjupa diskussionen lite mer kring Vänsterpartiets syn på assistans då.
(forts. § 14)
Anf. 120 Pia Steensland (KD)
Fru talman! Jag såg verkligen fram emot att läsa den proposition som vi debatterar här i dag när regeringen presenterade den i våras, då den berör områden inom assistansen där vi kristdemokrater under lång tid har betonat behovet av förbättringar. Det handlar om att stärka rätten till personlig assistans för personer med psykisk funktionsnedsättning och om att smalna av föräldraansvaret för barn med omfattande funktionsnedsättning.
Men, fru talman, precis som så många gånger förut när det gäller förslag kopplade till den personliga assistansen blev jag besviken över att den socialdemokratiskt ledda regeringen inte har lyckats få till detaljerna för att förslagen ska bli riktigt bra för den enskilda människan.
Ledamoten Mikael Dahlqvist hade hög svansföring i sitt anförande tidigare i dag, men när det gäller exempelvis andning och sondmatning var det vi kristdemokrater tillsammans med en stark opinion från funktionsrättsrörelsen som förmådde regeringen att dra tillbaka förslag som riskerade att försämra rätten till assistans för dem som har andra behov än andning och sondmatning.
När det gäller huvudmannaskapet gav regeringen direktiv till utredningen att ta fram alternativa förslag till ett statligt ansvar, trots att det förslag som vi kristdemokrater tog fram tillsammans med Moderaterna och Vänsterpartiet för att utredningen skulle fokusera på hur detaljerna kring ett statligt huvudmannaskap skulle utformas för att det skulle bli riktigt bra fick stöd i riksdagen.
Djävulen sitter verkligen i detaljerna. Jag vill nu ge några exempel på brister i det förslag från regeringen som vi debatterar här i dag.
Fru talman! När det gäller det schabloniserade föräldraavdraget var det inte helt självklart för oss kristdemokrater att stödja förslaget, då vår grundinställning är att assistansbehovet bör bedömas utifrån en individuell prövning. Men eftersom tillämpningen kommer att förenklas och förutsägbarheten kommer att öka genom en schablon, jämfört med dagens bedömning av det som kallas normalt föräldraansvar, kan vi acceptera förslaget. Men det finns vissa brister som vi menar behöver rättas till.
Fru talman! Det finns familjer där det finns barn med funktionsnedsättning där vardagen kan vara så pass påfrestande att föräldrar inte mäktar med att ta ansvar i den omfattning som är schabloniserad för barnets ålder. Här bör det finnas möjlighet att göra undantag om det finns synnerliga skäl för att möjliggöra att man inte ska beakta föräldraavdraget.
Ett annat exempel handlar om ungdomar som går på ett riksgymnasium. Enligt regeringens förslag skulle föräldrarna till dessa ungdomar ha ansvar för dem en timme per dygn. Det säger sig självt att detta ställer till stora problem för de ungdomar som har behov av assistans dygnet runt och som befinner sig på annan ort än föräldrarna. Jag är därför glad över att en majoritet i socialutskottet har ställt sig bakom Kristdemokraternas förslag om att det i undantagsfall kan finnas behov av en ventil för att tillämpningen av schablonavdraget inte ska slå fel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans - grund-läggande behov för personer som har en psykisk funktionsned-sättning och ökad rättssäkerhet för barn
Socialdemokraterna har inte ställt sig bakom förslaget, men jag förutsätter ändå att regeringen skyndsamt ser till att föräldraavdraget inte kommer att sätta upp hinder för exempelvis ungdomar med omfattande funktionsnedsättning som vill utbilda sig.
Vi kristdemokrater har också föreslagit att avräkningen av schablonen för föräldraavdrag ska göras efter att det totala antalet assistansberättigade timmar har blivit fastställt, det vill säga när man har tittat på det totala antalet timmar för grundläggande behov och övriga behov. Syftet är att minska risken att dessa barn ramlar ur den statliga assistansersättningen.
Fru talman! Jag vill därför yrka bifall till vår reservation 6.
Förslaget om det grundläggande behovet, som definieras som stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom, är i grunden ett bra förslag. Men för att assistans ska beviljas utifrån detta behov föreslår regeringen att det ska ställas krav på att det finns ett behov av frekventa ingripanden för att minska risken för att farliga situationer uppstår eller för att hantera sådana situationer.
Detta kan först låta bra, men en stor andel av de personer som har behov av personlig assistans utifrån dessa behov kan tack vare assistansen minska antalet och frekvensen av dessa faktiska episoder.
Om det, som regeringen föreslår, enbart läggs fokus på att det ska finnas behov av faktiska frekventa ingripanden för att man ska få rätt till assistans finns det risk för att en person som tack vare assistansen har ett minskat utåtagerande förlorar sin assistans vid övergången till det nya grundläggande behovet men också vid kommande omprövningar. Det skulle vara förödande för den enskilde om så skulle ske. Tyvärr var det bara Vänsterpartiet som gav stöd till Kristdemokraternas förslag, som skulle kunna förhindra detta.
Fru talman! Vi kristdemokrater ställer oss också bakom de tillkännagivanden som socialutskottet föreslår om att barnets bästa ska beaktas i frågan om personlig assistans och om en utvärdering av lagstiftningen för att säkerställa att varje person får en rättssäker bedömning, för att säkerställa kvalitet och kontinuitet och för att motverka fusk.
Jag noterade att Socialdemokraterna reserverade sig även mot dessa förslag. Jag önskar, fru talman, att ledamoten Mikael Dahlqvist tar replik på mig, så att vi kan prata lite mer om barnets bästa och vad detta innebär när det gäller rätten till personlig assistans.
Fru talman! I dag finns det föräldrar som beskriver att de har sina barn på lånad tid. Ändå får de kämpa mot myndigheter för att få det stöd som borde vara en självklar rätt utifrån grundintentionen med LSS. Om de skrivningar som i dag finns i LSS om barnets bästa hade varit tillräckligt skarpa hade dessa föräldrar fått det stöd som de behöver för att klara vardagen och kanske också för att orka vara föräldrar till syskon.
Det är anmärkningsvärt att Socialdemokraterna reserverar sig mot att förbättra dessa delar, särskilt som det, som jag beskrev i mitt tidigare anförande, finns brister även i det förslag som vi debatterar i dag kring föräldraansvaret.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans - grund-läggande behov för personer som har en psykisk funktionsned-sättning och ökad rättssäkerhet för barn
Avslutningsvis, fru talman, är jag glad över att socialutskottet betonar att det krävs mer än de förslag som vi debatterar här i dag för att stärka rätten till assistans på ett övergripande plan. Socialutskottet påminner därför i en skarp skrivning om vikten av att regeringen skyndsamt verkställer det tillkännagivande som riksdagen riktade tidigare i år efter förslag från oss kristdemokrater. Jag pratar naturligtvis om att den pågående huvudmannaskapsutredningen ska få ett tilläggsdirektiv om att utarbeta förslag som gör att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans.
Jag är bekymrad över att regeringen upprepade gånger har sagt att den inte kommer att verkställa riksdagens vilja. Det handlar om förslag där man i praktiken vill tillse att människor med omfattande funktionsnedsättning exempelvis ska få rätt till assistans under ett helt toalettbesök. Det är det enskilt viktigaste förslaget för att rätta till den strikta rättspraxis som har utvecklats efter den dåvarande S-MP-regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan 2016.
Fru talman! Socialdemokraterna går emot riksdagens och därmed folkets vilja när det gäller rätten till assistans för de grundläggande behoven. Gång på gång låter de bli att säkerställa att detaljerna blir bra i de förslag som de faktiskt presenterar. Det är ett tydligt och viktigt besked till väljarna inför valet i september.
För att även människor med funktionsnedsättning ska kunna leva ett liv i frihet som alla andra krävs en ny regering. Det krävs en borgerlig regering med ett starkt kristdemokratiskt inslag, som är en garant för att människovärdet sätts främst.
(forts. § 17)
Anf. 121 Mikael Dahlqvist (S)
Fru talman! Ledamoten Steenslands kritik mot regeringen och Socialdemokraterna är föga förvånande. Under hela mandatperioden har vi hört att det görs för lite och för långsamt, att det borde ske fortare och omfatta betydligt fler. Men samtidigt, när jag tittar på budgetförslaget från de högerkonservativa, kandidaterna till regeringsställningen, ser jag inte att några pengar är avsatta för kostnadsökningen som deras ambitiösa förslag innebär.
Fru talman! Min fråga till ledamoten Steensland blir följande: Tycker inte ledamoten att man lurar dem som lyssnar på debatten, inklusive hela funkisrörelsen? Det är uppenbart att man säger en sak men gör någonting helt annat.
Anf. 122 Pia Steensland (KD)
Fru talman! Tack för frågan, Mikael Dahlqvist!
Vi kristdemokrater budgeterar för de delar som vi ansvarar för. Men för vissa delar krävs det utredning för att saker och ting ska komma på plats, och det tar tid innan det kommer in i budgeten.
Fru talman! Om det är något som är vilseledande i jämförelse med det som har skett här på förmiddagen är det alltså Mikael Dahlqvist och regeringen som inte riktigt lever upp till det som utlovas.
I förslaget som vi debatterar i dag finns intentionen att stärka rätten till assistans för personer med psykisk funktionsnedsättning och för familjer med barn med omfattande funktionsnedsättning, så att de ska få ett starkare stöd. I mitt anförande har jag framfört flera brister i de förslagen. Med regeringens förslag till beslut riskerar människor med en psykisk funktionsnedsättning som tack vare assistansen har färre utåtagerande beteenden att förlora sin rätt till assistans, eftersom de inte behöver frekventa ingripanden. Man har nämligen en så pass god miljö runt omkring sig och kan tack vare assistansen dämpa risken för utåtagerande beteende.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans - grund-läggande behov för personer som har en psykisk funktionsned-sättning och ökad rättssäkerhet för barn
Fru talman! Det är anmärkningsvärt. Vi påtalar på det här sättet uppenbara brister som innebär en risk för att förslagen inte kommer att leda till det som ledamoten säger sig vilja. Då tycker jag att man kan lyssna på Kristdemokraternas förslag, instämma i dem och se till att regeringen genomför det vi föreslår.
Anf. 123 Mikael Dahlqvist (S)
Fru talman! Tack för ditt svar, ledamoten Steensland!
När det gäller budgeterade medel är det lite ohederligt av ledamoten att anföra att ledamoten inte kan budgetera för vad kostnaden blir. I höstbudgeten, som gick igenom och som bland annat ledamotens parti står bakom, hade ni ju budgeterat för ett antal satsningar. Men jag kunde inte se någon särskild satsning på LSS-reformer.
Fru talman! Jag vet att Kristdemokraterna har en hög ambition. Men det är skillnad på att stå här i talarstolen och lova saker och att i verkligheten budgetera medel. Jag personligen har också väldigt höga ambitioner när det gäller LSS. Jag vet att Pia Steensland också har ett stort engagemang. Men det är skillnad på att visa det i praktiken.
Fru talman! Den här regeringen har tillfört pengar till den första historiska reformen av LSS sedan 1994. Den kommer att kosta 3 ½ miljard.
Apropå ledamoten Steenslands fråga om utåtagerande beteende ställer jag mig lite frågande till farhågorna. Jag vet flera barn och ungdomar som har utåtagerande beteende och som har fått bland annat personlig assistans och som det sedan fungerar bra för. Jag har inte sett ett enda fall där man helt plötsligt har dragit in deras hjälp. Man tittar oerhört mycket på barnens behov men också på barnens förutsättningar och diagnos.
Anf. 124 Pia Steensland (KD)
Fru talman! Jag tackar Mikael Dahlqvist för frågan.
Det tillskott som regeringen lade fram i sin budget har vi accepterat. Det är bra. I vår egen budget har vi reserverat pengar för att stärka rätten till assistans, men det blir ett stegvis införande eftersom det kräver tid för att få förslagen på plats.
Fru talman! Problemet är att det i regeringens förslag står uttalat att det ska krävas aktiva frekventa insatser för att förhindra utåtagerande beteende. Och det är det som utgör vår oro. Om man har kommit till en bättre plats i sin situation riskerar man att förlora assistansen. Det måste vi motverka.
Nu kan ledamoten Dahlqvist inte ta replik och svara på min fråga, men jag tycker att det är anmärkningsvärt med det föräldraavdrag som kommer att göras i schablonen. Det går inte att göra undantag. Och då får det bli en retorisk fråga. Tycker ledamoten att det är rimligt att ungdomar som går på ett riksgymnasium på en annan plats än där föräldrarna bor, ungdomar som behöver assistans dygnet runt, ska vara utan assistans en timma per dygn eftersom det enligt liggande förslag är föräldrarna som då är ansvariga? Jag tycker inte att det är rimligt, fru talman.
Vi skulle väl tillsammans kunna samtala om de brister som faktiskt finns för att få en riktigt bra reform på plats. Det är tydligt, fru talman, att det krävs en ny regering som på allvar sätter människor med funktionsnedsättning och deras frihet främst.
Anf. 125 Bengt Eliasson (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans - grund-läggande behov för personer som har en psykisk funktionsned-sättning och ökad rättssäkerhet för barn
Fru talman! Inledningsvis vill jag med inte så lite glädje yrka bifall till förslaget i betänkandet i sin helhet, inklusive förslagen till tillkännagivanden gällande sakinnehållet. Men jag yrkar likväl bifall till reservation 13 under punkt 11. Jag återkommer till varför alldeles strax.
Fru talman! Det är inte varje dag, och få förunnat, att utifrån en oppositionsroll få arbeta med ett lagförslag från allra första lilla grodd till färdig limpa. Det här är en sådan dag för mig. Vi har gått från de inledande förhandlingarna till det som skulle bli punkt 64 i januariavtalet den där något röriga hösten för snart fyra år sedan via diskussioner och avvägningar i direktivskrivande, som sannerligen var en knölig väg, en orolig väntan under utredningstiden och så småningom tuffa diskussioner i och efter remissrundan till väntan under propositionsframtagning.
Men, fru talman, i dag står vi här, och jag kan vid ett av mina sista besök i Sveriges finaste och viktigaste talarstol yrka bifall till en mycket bra och viktig förändring i LSS. Ja, det finns otillräckligheter, det finns skavanker och detaljer som hade kunnat vara bättre, men helheten får i dag gå före. Det här är ett steg framåt.
För all del, fru talman, det handlar nu om den första delen. Den andra delen antas på måndag. Då kommer nästa del av det som egentligen är samma lagförändring. Lite obegripligt, men i alla fall.
Fru talman! Liberalerna har under lång tid lyft upp vikten av att assistansen ska stärkas så snabbt som möjligt. Vi var de som införde reformen en gång för länge sedan: 1993. Frihetsreformen LSS har fortsatt att vara en av de centrala punkterna i så många människors liv. Och vi har fortsatt att vara drivande i dessa frågor genom åren.
Då som nu och för alltid står Liberalerna upp för alla individers rätt att leva ett värdigt liv - oavsett vem man är. De senaste åren har vi sett hur allt snävare rättspraxis tillåtits urholka det grundläggande syfte som LSS har, nämligen att säkerställa att alla individer, oavsett behov, har rätt till det stöd de behöver för att kunna leva sina liv. Rätten till LSS. Rätten att leva som Svensson, som man kan uttyda de tre bokstäverna. Leva som Svensson - varken mer, varken mindre. Men den rätten ska vara odiskutabel.
Vi är så vana vid att omständigheter som kön, klasstillhörighet, sexuell läggning eller härkomst aldrig ska tillåtas stå i vägen eller tvinga in individen i ofrihet. Och detsamma gäller givetvis människor med olika former av funktionshinder. Jag tror att de flesta kan uttala orden, men det är inte så vi agerar i vårt Sverige i dag.
Fru talman! Liberalerna är som sagt glada och stolta att vi i dag tar detta steg mot en återupprättad assistans. Men jag är väldigt kritisk på en punkt i propositionen, och det tas upp i vår reservation. Jag är kritisk till att reformen ska genomföras under en så lång tid som fem år. Det är den längsta tiden utredaren kunde tänka sig. Konsekvenserna blir att det dröjer ända fram till år 2028 innan assistansen stärks fullt ut i de delarna för alla personer den riktas till. Det är orimligt att skjuta denna viktiga reform så långt på framtiden. Därför vill Liberalerna se att assistansen stärks enligt den av utredaren föreslagna kortast möjliga tidsplanen, det vill säga tre år i stället för fem år. Värt att notera är att regeringens femårsplan innebär att reformen skulle spridas ut över två riksdagsval; det första i höst och valet 2026, vilket ökar risken ordentligt för att reformen urholkas längs vägen. Det kommer att sättas upp andra hinder, eller så läggs reformen i malpåse.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt rätt till person-lig assistans - grund-läggande behov för personer som har en psykisk funktionsned-sättning och ökad rättssäkerhet för barn
Genom att arbeta efter en mer ambitiös tidsplan minskar vi risken för att reformen skjuts på framtiden och säkrar att assistansen stärks i tid för de människor som omfattas. Detta måste riksdagen enligt min mening tillkännage för regeringen. Nu lär det inte bli så, men jag hoppas att regeringen ändock tar till sig detta och höjer genomförandetempot ordentligt så att reformen faktiskt kommer till stånd.
Fru talman! Är assistansen för barn och unga nu räddad? Nej, det är den inte fullt ut. Till en viss del kanske, men mycket återstår. Framför allt måste en av de största myndigheterna, Försäkringskassan, ändra attityd från att vara en misstänkliggörande myndighet till en lotsande, hjälpande och stödjande myndighet. Den utvecklingen ser vi tyvärr inte ett uns av i dag.
Oron över att Försäkringskassan och kommuner ska fortsätta att dra familjer till domstol även med den nya lagen är stor bland föreningar och organisationer. LSS är en rättighetslag. Det är en rättighetslag som har urholkats på grund av brist på politisk vilja, myndigheters och kommuners strategi att ta funktionsnedsatta till domstol och så vidare. Ja, det har varit många medel på vägen.
Men som sagt, fru talman, är vi i dag glada. Liberalerna är mycket glada och positiva till att vi äntligen är här. Det är mycket välkommet med ett stort kliv framåt, som tillsammans med förändringarna gällande andning och sondmatning ger ytterligare steg mot ett återupprättande av den personliga assistansen och syftar till att lösa några av de problem som finns och har funnits under lång tid. Fortfarande återstår många problem att lösa, framför allt avseende hur behovsbedömningar görs, ett samlat statligt huvudmannaskap och hur tillämpningen av rätt till personlig assistans har förändrats och en rad punkter som kollegorna har radat upp i anföranden före mig.
Fru talman! I dag ger jag ett helhjärtat bifall till propositionen, med ett högre tempo i genomförandet. Så blir vi ännu mer nöjda.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 21 juni.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2021/22:20220621SoU34
Webb-tv: Beslut
Protokoll med beslut
- Protokoll 2021/22:135 Tisdagen den 21 juniProtokoll 2021/22:135 Stärkt rätt till personlig assistans - grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
1. socialförsäkringsbalken,
2. lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:214 punkterna 1 och 2.Definitionen av grundläggande behov
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:4640 av Margareta Fransson (MP) yrkandena 1 och 2,
2021/22:4641 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkandena 1-3 och
2021/22:4642 av Sofia Nilsson m.fl. (C).- Reservation 1 (SD)
- Reservation 2 (V, KD)
- Reservation 3 (C)
- Reservation 4 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (V, KD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 89 0 0 11 M 62 0 0 8 SD 0 0 53 8 C 0 0 26 5 V 0 23 0 4 KD 0 18 0 4 L 18 0 0 2 MP 0 0 12 4 - 0 1 0 1 Totalt 169 42 91 47 Integritetsnära behov
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2021/22:4638 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 2.Möjlighet att frångå schablonen i vissa fall
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en möjlighet att frångå schablonen i vissa fall och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4641 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 4.- Reservation 5 (S, M)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (S, M) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 89 0 11 M 0 62 0 8 SD 53 0 0 8 C 27 0 0 4 V 23 0 0 4 KD 18 0 0 4 L 18 0 0 2 MP 12 0 0 4 - 1 0 0 1 Totalt 152 151 0 46 Föräldraavdrag fr.o.m. att barnet fyllt 12 år och metod för att avräkna
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:4638 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 3 och
2021/22:4641 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkandena 5 och 6.- Reservation 6 (SD, KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (SD, KD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 89 0 0 11 M 62 0 0 8 SD 0 53 0 8 C 27 0 0 4 V 23 0 0 4 KD 0 18 0 4 L 18 0 0 2 MP 12 0 0 4 - 1 0 0 1 Totalt 232 71 0 46 Komplettering av schablonen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2021/22:4640 av Margareta Fransson (MP) yrkandena 6 och 7.- Reservation 7 (KD)
- Reservation 8 (MP)
Mer om föräldraavdrag med hänsyn till barnets ålder
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2021/22:4638 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5.- Reservation 9 (SD)
Barnets bästa
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om barnets bästa och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:4640 av Margareta Fransson (MP) yrkande 8 och
2021/22:4646 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 1.- Reservation 10 (S)
Utvärdering av lagstiftningen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en utvärdering av lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2021/22:4638 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 7 och
2021/22:4646 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkandena 2 och 3.- Reservation 11 (S, V, L, MP)
Ekonomiska konsekvenser
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2021/22:4646 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 4.- Reservation 12 (M)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (M) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 89 0 0 11 M 0 62 0 8 SD 53 0 0 8 C 27 0 0 4 V 23 0 0 4 KD 18 0 0 4 L 18 0 0 2 MP 11 1 0 4 - 1 0 0 1 Totalt 240 63 0 46 Åtgärder för snabbare genomslag
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:4637 av Bengt Eliasson m.fl. (L) och
2021/22:4638 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 1.- Reservation 13 (SD, L)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (SD, L) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 89 0 0 11 M 62 0 0 8 SD 0 53 0 8 C 27 0 0 4 V 22 0 0 5 KD 18 0 0 4 L 0 18 0 2 MP 12 0 0 4 - 1 0 0 1 Totalt 231 71 0 47 Särskild LSS-inspektion
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2021/22:4638 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 6.- Reservation 14 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 14 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 89 0 0 11 M 62 0 0 8 SD 0 53 0 8 C 27 0 0 4 V 23 0 0 4 KD 18 0 0 4 L 18 0 0 2 MP 12 0 0 4 - 1 0 0 1 Totalt 250 53 0 46 Jämställdhetsanalys och arbetsvillkor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2021/22:4640 av Margareta Fransson (MP) yrkandena 3-5.- Reservation 15 (MP)