Brist på detaljplaner och planprocessens effektivitet

Skriftlig fråga 2021/22:1701 av Lars Beckman (M)

till Statsrådet Johan Danielsson (S)

Trots en hög takt på bostadsbyggandet är antalet kommuner som har underskott på bostadsmarknaden fortsatt stort. 204 av landets 290 kommuner rapporterar om underskott på bostadsmarknaden i årets bostadsmarknadsenkät. Nära hälften av kommunerna anger brist på detaljplan på attraktiv mark som hinder för bostadsbyggandet. Under förra året antogs 1 239 detaljplaner. Antalet antagna detaljplaner fortsätter att minska och är nu på den lägsta nivån sedan år 2005.

Den 1 augusti 2021 trädde en lagändring i kraft som syftar till att möjliggöra snabbare planprocesser genom ökad förutsebarhet och att planintressenten ska kunna påbörja arbetet att ta fram planeringsunderlag innan kommunen har möjlighet att påbörja planläggningen.

Kommunen ska redovisa vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas vid en detaljplaneläggning om en fastighetsägare, byggherre eller någon annan som tar initiativ till en planläggning (planintressent) har begärt det. Planintressenten får möjlighet att begära att länsstyrelsen yttrar sig över vilket planeringsunderlag som kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna ta ställning till hur den planläggning som planbeskedet avser förhåller sig till de intressen som länsstyrelsen har tillsyn över. För att planintressenten ska få möjlighet att begära ett yttrande från länsstyrelsen krävs att kommunen medger det i planbeskedet.

Lagändringen har nu varit i kraft i snart ett år, och det som är intressant att veta för många är hur frekvent planintressenter har begärt att kommunen redovisar vilket planeringsunderlag som krävs och hur frekvent länsstyrelsen har yttrat sig över vilket planeringsunderlag som behövs.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Johan Danielsson:

Hur sker uppföljningen från ansvarigt statsråd om huruvida planprocessen har underlättats genom lagändringen den 1 augusti förra året?