Sök

… Även härom ha numera meddelats generella bestämmelser, som återfinnas i 17 lagen om införande av nya rättegångsbalken. I samband med tillkomsten av dessa stadganden infördes emellertid i 17 lagen om straff för olovlig varuinförsel särskilda regler, enligt vilka i vissa fall ett enklare förfarande må användas. I propositionen har departementschefen förordat, att enahanda lättnader borde medgivas i de mål, varom nu är fråga. …

… Det syntes herr Skärm därför, som för vinnande af Riksdagens syftemål det ej vore nödigt göra det föreslagna tillägget till 12 kap. 3 rättegångsbalken, utan att detta syfte enklare vunnes genom en lagförklaring af innehåll, att utsökningslagen in. fl. af honom angifna lagbestämmelser icke må utgöra hinder för att tillämpa stadgandena i 12 kap. 3 rättegångsbalken äfven på skuldfordringsmål, där

… Därjämte föreslogos vissa af förslaget i öfrigt föranledda redaktionella ändringar i 32 och 34 i nämnda kapitel. Sedan detta förslag till lag om ändrad lydelse af 11 kap. 20, 32, 34 och 38 rättegångsbalken underkastats lagrådets granskning, har 3 Lagutskottets utlåtande Nr 41. med anledningaf i lagrådet framställda anmärkningar, de i 20 föreslagna bestämmelserna rörande sättet för delgifning af stämning utom riket, med vissa af nämnda anmärkningar föranledda jämkningar och tillägg, intagits i 9 af nämnda kapitel, hvarigenom de föreslagna ändringarna i 32 och 34 blifvit obehöfliga, men en red aktion söndring i stället betingats i 24 af 11 kap. rättegångsbalken. …

… Maj t den 30 juni 1913 lagar i nu berörda båda ämuen. 21. af den 24 maj, i anledning af Kungl. Maj ts proposition med förslag till lag om gemensamhetsfiske, lag om ändrad lydelse af 11 kap. 13 rättegångsbalken och lag om ändrad lydelse af 10, 13 och 14 i lagen den 27 juni 1896 om rätt till fiske. 132.Sedan lagrådet blifvit hördt öfver det af Riksdagen för dess del antagna förslag till lag om gemensamhetsfiske, har Kungl. …

… Med hänsyn till vissa i nya rättegångsbalken upptagna regler om skyldigheten att sörja för bevisningen i målet syntes bestämmelserna dock icke helt betydelselösa, varför beredningen ansett övervägande skäl tala för att de bibehölles. Då förhöret vore att anse som bevisupptagning utom rätta, syntes med hänsyn till nya rättegångsbalkens domförhetsregler bestämmelserna att förhör kunde begäras hos domaren på landet kunna utgå. …

… Utlåtande i anledning av Kungl. Majda proposition med förslug till lag om ändrad lydelse av 16 kap. 10 och 30 kap. 11 rättegångsbalken, m. m. 6Genom en den 24 oktober 1941 dagtecknad, lill lagutskott hänvisad proposition, nr 315, vilkén behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Majit under åberopande av propositionen bifogade, i statsrådet och lagrådet förda protokoll föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade förslag till i Lag örn ändrad lydelse av 16 kap. 10 och 30 kap. 11 rättegångsbalken. …

… Förslag till Lag om ändrad lydelse af 10 kap. 32 rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 10 kap. 32 rättegångsbalken skall erhålla följande ändrade lydelse Aftal, hvarigenom någon utfäst sig att svara vid annan än rätt domstol, vare utan verkan. Om aftal angående viss domstols behörighet i handelsmål eller mål, som skall bedömas enligt sjölagen, galle hvad särskildt är stadgadt. …

JUSTITIEOMBUDSMANNENS ÄMBETSBERÄTTELSE afgifven vid lagtima riksmötet år 1907 samt Tryckfrihetskommitterades berättelse. STOCKHOLM IVAR HAJGGSTRÖMS BOKTRYCKERI A. B.1907. INNEHÅLL. J ustitieombudsmannens ämbetsberättelse. Sid. Inledning.1 Redogörelse för åtal, anställda mot: 1 kyrkoherden S. G. Hulteman, för det han

… Hvad sålunda förordnadt är skall till efterrättelse gälla från och med början af år 1873. i 5. Förordning angående ändring af 1 kap. 1 och 10 Rättegångsbalken.Motsvarande Lag-Utskottets förslag i 9:de punkten1 Kap. Rättegångsbalken skall undergå den förändring, dels att i stället för 1 införas tre med följande nummer och lydelse 1 Underrätt å landet är Häradsrätt. Der dömer häradshöfding med tolf

… Ank. till Riksd. kansli den 4 februari 1890, kl. 11 f. m. Lagutskottets utlåtande i anledning af väckta motioner om upphäfvande af 8 kap. 2 5 mom. rättegångsbalken m. m. Till lagutskottet hafva af vederbörande kammare hänvisats dels eu inom Första Kammaren af herr Claeson afgifven motion, n o 24, dels ock en inom Andra Kammaren af herr 0. Ählström afgifven motion, n o 88, i livilka motioner föreslås upphäfvande af 8 kap. 2 5 mom. rättegångsbalken. …

… Ej må-vara vittne. Åberopas testamentsvittne tid bevis i rättegång, gäde vad i rättegångsbalken är stadgat om sådant bevis. 7 KAP. 1 Testamente skall vid domstol bevakas inom sex månader från det testamentstagaren fått kännedom örn testators död och det tid hans förmån gjorda förordnandet. 1 Senaste lydelse av 2 kap. 4 se SFS 1933:319. …

… D. antager för sin del lag om ändrad 25 9 41 155 120 III 29,46 IV 37,83 lydelse af 11 kap. 9, 24 och 38 rättegångsbalken ang. delgifning åt 9 58 IV 36,9 7 V 47,9 5 stämning, då den som skall stämmas vistas utom riketMotion ang. sådan ändring af 10 kap. F. K. 9 47 III 32,64 IV 39,82 21 rättegångsbalken, att de olägen-heter, som äro förbundna med gällande bestämmelser ang. en brottslings

… I domarereglerna är såsom en allmängiltig regel uttalat, att ingen må vara domare i egen sakDenna grundsats har visserligen icke kommit till direkt uttryck i de i 13 kap. gällande rättegångsbalk upptagna jävsreglema, men orsaken härtill kan knappast vara annan än att principen ansetts så självklar, att det varit onödigt att därutinnan meddela särskilda bestämmelser. I 4 kap. 13 nya rättegångsbalken

… För att en sådan indragning skall kunna genomföras utan alltför stor tidsutdräkt torde det, såsom riksdagen antytt vid nya rättegångsbalkens antagande, vara oundgängligt att vissa ändringar vidtagas i 1932 års lag örn stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende. Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen förutsättes i nya rättegångsbalken, att i rådhusrätt skola finnas minst tre lagfarna ledamöter. …

… I sammanhang med ofvanberörda proposition, som till lagutskottet hänvisats, har utskottet till behandling förehaft tvenne inom Andra Kammaren väckta, till lagutskottet öfverlemnade motioner, den ena, n o 85, af herr Kronlund om ändrad lydelse af 17 kap. 3 rättegångsbalken, den andra, n o 39, af herr Styrlander om ändring i lagen angående ersättning af allmänna medel till vittnen i brottmål. I förstnämnda motion föreslås, det Riksdagen för sin del ville besluta, att 17 kap. 3 rättegångsbalken finge följande

… I fråga om adelns rätt till särskildt forum har eu tydlig brist på öfverensstämmelse mellan den allmänna rättsuppfattningen och den positiva lagstiftningen kunnat fortvara in i våra dagar. Ett bifall till lagkommitténs förslag till ny rättegångsbalk skulle hafva fört med sig, att ofvan intagna bestämmelser i 8 kap. 2 rättegångsbalken af 1734 års lag för 4 Lagutskottets utlåtande Nr 4. svunnit.

… Maj t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till Lag om ändrad lydelse av 1 kap. 1 och 2 rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 1 kap. 1 och 2 rättegångsbalken skola erhålla följande ändrade lydelse 1 Underrätt å landet är häradsrätt. Där dömer häradshövding med tolv män, som därtill valda äro. De tolv kallas häradsnämnd. …

… Det senare kan vara befogat exempelvis om sammanträde av detta slag hålles på annan ort än tingsstället och i första hand tillgodoser intresset av snabbare rättskipning för den orten och dess omnejd. 1918 års lag kommer att upphävas vid nya rättegångsbalkens ikraftträdande och i huvudsak ersättas av bestämmelser i rättegångsbalken. Även därefter erfordras emellertid lagbestämmelse angående kostnaden

… I enlighet med utskottets hemställan erhöll lagrummet i den av riksdagen antagna och sedermera utfärdade rättegångsbalken i hithörande del allenast den lydelsen, att åklagare skall tala å brott, som hör under allmänt åtal. Av vad sålunda förekommit vid nya rättegångsbalkens tillkomst torde framgå, att det icke varit lagstiftarnas mening att endast den omständigheten att brott förövats av en otillräknelig

… Enligt 17 samma lag kallar expropriationsdomstolens ordförande till tjänstgöring i domstolen den eller de expropriationstekniker, som han med hänsyn till erforderlig sakkunskap och övriga förhållanden finner lämpligast. 1 sin egenskap av ledamöter av domstolen äro expropriationsteknikerna underkastade rättegångsbalkens bestämmelser om domarjäv. Enligt 4 kap. 13 rättegångsbalken är domare jävig