Sök

Interpellation 2021/22:492 Konkurrenskraften för den svenska sjöfarten av Hans Rothenberg (M) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Svensk sjöfartsnäring behöver få till rimligare förutsättningar för svenskflaggade fartyg. Den inflaggning som skett de senaste åren har vänt till en minskning och är nu på runt

Inlämnad

2022-05-12

Besvarare

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Interpellation 2021/22:491 Arbetsförmedlingens ökade närvaro i utsatta områden av Ludvig Aspling (SD) till Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S) I april offentliggjorde arbetsmarknadsminister Eva Nordmark ytterligare en satsning om drygt en halv miljard kronor för att minska arbetslösheten i så

Inlämnad

2022-05-10

Besvarare

Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Interpellation 2021/22:490 Initiativ för att ge det nordiska samarbetet en pånyttfödelse av Johan Hultberg (M) till Statsrådet Anna Hallberg (S) I juni 2019 enades de nordiska samarbetsministrarna om visionen att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region. Sedan dess har arbetet med det nordiska samarbetet

Inlämnad

2022-05-11

Besvarare

Statsrådet Anna Hallberg (S)

Interpellation 2021/22:489 Vision e-hälsa 2025 av Johan Hultberg (M) till Socialminister Lena Hallengren (S) Den nuvarande socialdemokratiska regeringen saknar handlingskraft. Mål och visioner följs inte av tillräckliga åtgärder och reformer. Det är ett genomgående problem som syns inom alltifrån kriminalpolitiken till

Inlämnad

2022-05-11

Besvarare

Socialminister Lena Hallengren (S)

Fråga 2021/22:1574 Åtgärder för att säkerställa Sveriges flygförmåga av Alexandra Anstrell (M) till Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Officerstidningen rapporterar om hur ett antal stridspiloter vid stridsflygdivisioner i Sverige under vintern har ansökt om tjänstledighet för studier. Enligt uppgifterna beror det

Inlämnad

2022-05-12

Besvarare

Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fråga 2021/22:1573 Förbättrad uppföljning av hjärtsjuka barn av Clara Aranda (SD) till Socialminister Lena Hallengren (S) I dag lever omkring 32 000 barn och ungdomar, samt 50 000 vuxna, med ett medfött hjärtfel. Överlevnaden för barn med medfödd hjärtsjukdom har sedan 1980-talet ökat från cirka 85 procent till dagens

Inlämnad

2022-05-12

Besvarare

Socialminister Lena Hallengren (S)

Fråga 2021/22:1572 Bristande förkunskaper hos nya studenter av Robert Stenkvist (SD) till Utbildningsminister Anna Ekström (S) I det så kallade Pisa för vuxna, PIAAC, som mäter grundläggande färdigheter hos unga vuxna, presterade Sverige hyfsat bra vid det senaste provet 2013. Nästa undersökning 2024 befaras bli betydligt

Inlämnad

2022-05-11

Besvarare

Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fråga 2021/22:1571 Skatteverkets handläggningstider för bouppteckningar av David Josefsson (M) till Finansminister Mikael Damberg (S) Skatteverket anger nu i maj 2022 på sin hemsida att väntetiden för att påbörja handläggningen av en bouppteckning är cirka nio till elva veckor. Skatteverkets produktionsmått i årsredovisningen

Inlämnad

2022-05-12

Besvarare

Finansminister Mikael Damberg (S)

Fråga 2021/22:1570 Digitala vigselbevis av Ola Johansson (C) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Vid giftermål används Skatteverkets blanketter vid hindersprövning, och för vigselförrättaren finns det ett vigselintyg som ska användas av vigselförrättaren för att delge brudparet och Skatteverket att

Inlämnad

2022-05-11

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2021/22:1569 Återbetalningskrav för redan utförd assistans av Carina Ståhl Herrstedt (SD) till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S) Hösten 2017 varnade Försäkringskassan för att tillämpningen av ett nytt domslut angående väntetid och beredskap skulle kunna leda till att flera tusen personer skulle riskera att förlora

Inlämnad

2022-05-11

Besvarare

Socialminister Lena Hallengren (S)

Regeringskansliet Faktapromemoria 2021/22:FPM89 Förordning om geografiska beteckningar för hantverks- och industriprodukter 2021/22:FPM89 Justitiedepartementet 2022-05-12 Dokumentbeteckning COM2022 174 Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on geographical indication protection for

Föredragningslista 2021/22:112 Torsdagen den 12 maj 2022 Kl. 12.00 Arbetsplenum 14.00 Frågestund 15.20 Votering Justering av protokoll 1 Justering av protokoll från sammanträdet torsdagen den 21 april Avsägelse 2 Sven-Olof Sällström SD som suppleant i försvarsutskottet Anmälan om kompletteringsval 3 Sven-Olof

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa EU-direktivet om en europeisk kodex, gemensamma EU-regler, för elektronisk kommunikation. Förslaget innehåller nya regler om bland annat konsumentskydd för användare, tillgången till elektroniska tjänster, säkerhetsregler och konkurrensregler. De gemensamma reglerna ska vara till gagn för både konsumenter och företag.

Lagändringarna ska börja gälla den 3 juni 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att genomföra EU:s så kallade mobilitetspaket. Mobilitetspaketet syftar till att skapa bättre arbetsvillkor för yrkesförare inom unionen, att få till en mer rättvis konkurrens mellan transportföretagen och att öka säkerheten på vägarna. De nya reglerna stärker kontrollen av transportföretagen. Lagändringarna gör det också svårare att utnyttja utländska yrkesförare.

Förutom att säga ja till regeringens förslag godkände riksdagen trafikutskottets förslag till ändring i lagen om uthyrning av arbetstagare. Riksdagen sa nej till motionsförslagen om yrkestrafik och taxi.

Lagändringarna börjar gälla den 15 juni 2022.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

14

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

27, 100 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om bland annat e-hälsa och bristande eller svårtillgänglig information inom nätbaserad vård.

Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att

• ta fram en nationell plattform för mer lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård
• utreda frågan om en långsiktig patientreform
• utreda behovet av ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar.

Syftet med uppmaningarna är bland annat att förenkla och underlätta för patienter att på nätet kunna hitta information om bland annat väntetider, behandlingar, uppföljning och jämförelse samt medicinering.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till att arbete redan pågår inom området.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

18

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

15, 62 minuter

Justering

2022-05-10

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

EU-kommissionen har lämnat förslag till nya EU-regler om tillbörlig aktsamhet för vissa företag i fråga om hållbarhet. Syftet med reglerna är bland annat att förbättra metoderna för företagsstyrning så att förfaranden för att hantera och begränsa risker och konsekvenser för mänskliga rättigheter och miljö införlivas i företagens strategier. Även de risker och konsekvenser som härrör från företagens värdekedjor, till exempel från underleverantörer, ska inkluderas.

Riksdagen är positiv till kommissionens förslag i det stora hela, men anser att vissa delar som rör bolagsstyrning strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. De delar i förslaget som enligt riksdagen strider mot subsidiaritetsprincipen är bestämmelserna om att företagen ska ta vissa hänsyn när de fastställer rörliga ersättningar, aktsamhetsplikt för medlemmar av företagets ledning samt införande och övervakning av åtgärder för tillbörlig aktsamhet.

Riksdagen skickar sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att vidta olika åtgärder i fråga om Sveriges energiförsörjning och rysk energi.

Riksdagen betonar att det är viktigt att regeringen fortsatt tydligt och med kraft driver linjen i EU att det europeiska beroendet av rysk energi snarast praktiskt möjligt ska upphöra. Det gäller inte minst fossil energi. Regeringen bör också driva frågan om att EU ska ta fram ett regelverk för ursprungsmärkning av fossil energi, som i första hand gäller geografiskt ursprung.

Åtgärder behöver även vidtas så att Sverige upphör med import av rysk energi när det är möjligt, inte minst fossila bränslen som naturgas och olja. Regeringen bör granska vilken import som förekommer i dag. Därefter bör olika juridiskt och praktiskt möjliga alternativ övervägas, både vad gäller skyndsamma och mer långsiktiga åtgärder för att trygga Sveriges energiförsörjning.

Riksdagens beslut om tillkännagivande till regeringen grundar sig i ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget är väckt i utskottet. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

EU-kommissionen har i ett meddelande presenterat gemensamma åtgärder för en säkrare och mer hållbar energiförsörjning som kan minska effekterna av höga energipriser och importberoendet av fossila bränslen. Kommissionen redogör för hur EU ska fasa ut sin import av energi från Ryssland.

Näringsutskottet har granskat meddelandet och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare skynda på arbetet med att så snart som möjligt fasa ut EU:s beroende av fossila bränslen från Ryssland. För att uppnå detta betonar utskottet i sitt utlåtande att energiomställningen måste påskyndas och bidragen från alla typer av inhemska fossilfria energikällor måste bli större. Utskottet lyfter även fram biobränslen från skogs- och jordbruket för exempelvis uppvärmning och transporter som ett alternativ till fossila bränslen. Vidare kan utfasningen påskyndas genom snabbare utbyggnad av vindkraft, värmepumpar och solkraft. Dessutom framhåller utskottet att det är viktigt med snabbare tillståndsgivning för att skynda på projekten för förnybar energi.

Med hänvisning till utskottets ställningstagande lade riksdagen utlåtandet till handlingarna.

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Producenter av gas, kyla och värme ska kunna få så kallade ursprungsgarantier utfärdade, för att kunna visa vilken källa var energin kommer ifrån. I dag är det bara producenter av el som kan ges ursprungsgarantier. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget är en följd av omarbetningar i EU:s direktiv om att främja användningen av energi från förnybara energikällor.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Straffet för gravfridsbrott har inte ändrats på nästan 30 år och maximistraffet är i dag fängelse i två år.

För att visa på brottets allvar föreslår regeringen att bestämmelsen om brott mot gravfrid ska kompletteras med en särskild straffskala för grovt gravfridsbrott. Förslaget innebär att straffet för grovt brott ska vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Vid bedömningen av om det är ett grovt brott ska det tas särskild hänsyn till om gärningsmannen har tillfogat ett lik en svår skada, om gärningen har lett till stor förstörelse eller på annat sätt har varit särskilt hänsynslös eller farlig.

Regeringen föreslår också att försök till gravfridsbrott och försök, förberedelse och stämpling till grovt gravfridsbrott ska vara straffbart.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen beslutade samtidigt att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att

• straffskalan för grovt brott bör vara fängelse i lägst två och högst åtta år
• grund för att anse ett brott som grovt bör gälla när hantering av en avliden kropp försvårar en brottsutredning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 51 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19