Konkurrenskraften för den svenska sjöfarten
Interpellation 2021/22:492 av Hans Rothenberg (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-05-12
- Överlämnad
- 2022-05-12
- Anmäld
- 2022-05-13
- Sista svarsdatum
- 2022-06-02
- Svarsdatum
- 2022-06-22
- Besvarad
- 2022-06-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svensk sjöfartsnäring behöver få till rimligare förutsättningar för svenskflaggade fartyg. Den inflaggning som skett de senaste åren har vänt till en minskning och är nu på runt hundra fartyg, vilket är otillräckligt i en situation som inte präglas av fred. Det innebär att Sverige saknar möjlighet att säkra distribution av drivmedel och inte heller kan sända trupper eller möta behovet av förnödenheter till det militära och civila samhället. Läget kring en begränsad svenskflaggad handelsflotta är ytterst otillfredsställande.
Sjöfartsbranschen har genom samarbete parterna emellan i Blå tillväxt presenterat en handfull punkter vilka skulle kunna bidra till att vända den nedåtgående trenden och öka inflaggningen. Det handlar om att utveckla den befintliga tonnageskatten, ersätta stämpelskatten med en fast avgift som ligger på en internationellt konkurrenskraftig nivå och återställa nettomodellen. Dessa åtgärder skulle som start kunna innebära skillnaden mellan stabila och instabila förutsättningar för den svenska sjöfarten. Betydelsen av att en större andel av den svenska handelsflottan ges möjligheter att föra svensk flagg är högst påtaglig, men i dag finns de näringspolitiska förutsättningarna helt enkelt inte på plats. Den svenska flaggans konkurrenskraft står sig dessvärre inte ens mot länder i Sveriges omedelbara närhet.
Utan en tillräckligt omfattande svenskflaggad handelsflotta står sig det svenska totalförsvaret tämligen slätt, vilket även Försvarsberedningen anger i sin rapport. Utan handelsflottan kan varken materiel, förnödenheter eller bränsle transporteras till, från eller inom Sverige i tillräcklig omfattning vid en förändrad hotbild. En stats förmåga att i kristid använda fartygsresurserna är beroende av fartygens flagg.
Fartygsinvesteringar innebär i sig stora kapitalinvesteringar, och att till detta utrusta fartyg med miljöteknik som går utöver minimikraven innebär att dessa investeringar ökar. För investering av denna typ krävs att lån tas upp i lämpliga kreditinstitut, vilka i sin tur kräver en säkerhet. Intäkterna från den samlade svenska stämpelskatten uppgick enligt uppgifter från Transportstyrelsen i genomsnitt till beskedliga 4,1 miljoner kronor per år under perioden 2014–2018 beroende på att få fartyg flaggade in till Sverige. Ett flertal länder har avvecklat stämpelskatten i syfte att öka inflaggningen, då man i dessa länder noterat att stämpelskatten motverkar att fartyg kommer in under deras tonnageskattesystem och därmed minskar de samlade skatteintäkterna från sjöfartsnäringen. Att ersätta stämpelskatten med en fast avgift på en internationellt konkurrenskraftig nivå skulle vara en förbättring jämfört med nuvarande ordning.
År 2001 infördes den så kallade nettomodellen för sjöfartsstödet. Nettomodellen togs fram som en del i ett system anpassat enligt principerna för svensk arbetsmarknad. Den 1 januari 2020 genomfördes en ändring av modellen då regeringen bestämde sig för att frångå nettomodellen som princip. Ändringen innebar att rederier får tillbaka 99 procent av inbetalda skatter och arbetsgivaravgifter, i stället för tidigare 100 procent. Uppenbara negativa effekter är att villkoren i Sverige försämras och att det blir mindre attraktivt att flagga fartyg i Sverige samt att kostnaderna för att anställa svensk sjöpersonal ökar. Ändringarna påverkar således förutsättningarna för investeringar, förutsättningarna för att bedriva sjöfart i Sverige och möjligheten att anställa svensk personal. Därför bör nettomodellen återinföras och gälla under en fastställd och långsiktig period då sjöfartsnäringen behöver ett förutsägbart och stabilt system för de investeringsbeslut som rederierna gör.
När tonnageskattesystemet infördes i Sverige år 2017 var Sverige ett av de sista länderna i Europa att införa ett sådant system. Antalet svenskflaggade fartyg hade i avsaknad av en tonnageskatt minskat drastiskt, från över 200 fartyg till 83, vilket påverkat kompetensförsörjningen inom hela den maritima sektorn. Införandet av tonnageskattesystemet innebar att den pågående utflaggningen bromsades upp och antalet fartyg initialt ökade något. Därefter har antalet fartyg pendlat kring hundra.
För att bredda rekryteringsbasen för tonnageskattesystemet och öka Sveriges skatteintäkter från näringen och därmed göra det möjligt för fler rederier att betala skatt genom att ansluta sig till tonnageskattesystemet bör detta harmoniseras så att grunden för bedömningen om sjöinkomst, sjöfartsstöd och tonnagebeskattning får samma bedömningsgrunder, och det är angeläget att systemen hänger ihop. Detta kan ske genom att man ser till att det blir möjligt för fartyg som är utsatta för internationell konkurrens och bedriver trafik på Sverige att ingå i systemet, att fler typer av sjöfart omfattas av systemet samt att den oförutsägbarhet som finns vad avser beskattning av både rederier och dess anställda minskar. En samlad översyn som säkerställer långsiktig stabila och konkurrenskraftiga villkor bör därför genomföras i syfte att förbättra villkoren för sjöfarten och ge denna för Sverige strategiskt viktiga näring kraft att också bidra till en förstärkning av det svenska totalförsvaret.
Med hänvisning av ovanstående är min fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Vilka av de förslag som sjöfartsnäringens Blå tillväxt presenterat kommer regeringen att tillmötesgå?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:492
Webb-tv: Konkurrenskraften för den svenska sjöfarten
Dokument från debatten
- Onsdag den 22 juni 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:136
- Protokoll 2021/22:136 Onsdagen den 22 juniProtokoll 2021/22:136 Svar på interpellation 2021/22:492 om konkurrenskraften för den svenska sjöfarten
Protokoll från debatten
Anf. 74 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! har frågat mig vilka av de förslag som sjöfartsnäringens Blå tillväxt presenterat som regeringen kommer att tillmötesgå.
Det frivilliga tonnagebeskattningssystemet infördes bland annat med syftet att öka andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan. Vid införandet var regeringen tydlig med att avsikten var att följa upp och utvärdera effekterna av lagstiftningen.
Utöver tonnagebeskattningssystemet har omfattande satsningar gjorts för att stärka konkurrenskraften för den svenska sjöfarten. Den så kallade ekobonusen är förlängd och breddad, resurserna till Sjöfartsverket har ökat markant och regeringens nationella sjöfartssamordnare jobbar vidare med att främja svensk sjöfart. Dessutom kunde regeringen nyligen besluta om en nationell plan med historiska satsningar på sjöfarten. I jämförelse med när Moderaterna styrde Sverige femdubblar vi nu investeringarna i sjöfartens infrastruktur.
Jag kommer även fortsatt att noga följa den svenska handelsflottans utveckling.
Anf. 75 Hans Rothenberg (M)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation.
Efter 16 år har jag hunnit ägna mig åt ganska många olika politiska frågor, men den som kanske har legat mig allra närmast är sjöfarten. Det beror bland annat på allmänt intresse; kommer man från Göteborg är det ingen nackdel att vara intresserad av sjöfart. Min storebror var dessutom sjökapten, vilket också är en anledning till att jag någonstans känner extra starkt för detta.
När jag nu skulle stå här och för sista gången ha en interpellationsdebatt med en minister tänkte jag: Vad ska den handla om? Och det var klart att det måste bli sjöfart. Jag tänkte också: Vilken minister ska jag ta min sista debatt med? Det blev Tomas Eneroth. Vi har arbetat ihop i näringsutskottet och haft härliga debatter och en väldigt bra tid när vi har gjort saker tillsammans.
Jag har följt sjöfarten under många år. Jag var med under den tid då Catharina Elmsäter-Svärd var infrastrukturminister och lade fram en handlingsplan för sjöfarten och den maritima strategin - och när vi till slut lyckades baxa igenom en skatt, nämligen tonnageskatten.
Som moderat sitter det i ryggmärgen att vi inte ska införa skatter utan avskaffa dem, och jag hade faktiskt lite problem med att övertyga mina partifränder om att tonnageskatten skulle införas. Efter att ha haft samarbeten med branschens organisationer och parter lyckades vi dock hitta en modell där det faktiskt gick att övertyga till och med Moderaterna om att införa en tonnageskatt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det har varit bra, men det räcker inte. Det som då kallades Blå skatt och som nu har blivit till samarbetsorganisationen Blå tillväxt är en start på någonting som kan bli så mycket bättre. Svensk sjöfartsnäring behöver nämligen få till rimligare förutsättningar för svenskflaggade fartyg - det tror jag att vi alla är överens om - men det gäller också att hitta metoderna för att det ska bli verklighet.
Sjöfartsbranschen har genom sitt samarbete parterna emellan inom Blå tillväxt presenterat en handfull punkter genom vilka man skulle kunna bidra till en vändning av den nedåtgående trenden och öka inflaggningen. Detta har varit ett problem under flera decennier, och det har varit det oavsett vilken regering som har suttit. Det gäller att göra saker och ting och att göra dem på rätt sätt.
När tonnageskattesystemet infördes i Sverige 2017 var Sverige ett av de sista länderna i Europa att införa ett sådant system. Antalet svenskflaggade fartyg hade i avsaknad av en tonnageskatt minskat från över 200 ned till 83. Detta påverkar också kompetensförsörjningen inom hela den maritima sektorn.
Det är bra att det görs en översyn, men det behöver tas ordentliga grepp här. Det måste göras en samlad översyn som säkerställer långsiktigt stabila och konkurrenskraftiga villkor. Det är viktigt för Sverige, och denna strategiskt viktiga näring kan även bidra till en förstärkning av det svenska totalförsvaret. Det kommer jag att återkomma till i mitt andra inlägg.
Jag har hört ministerns svar att det minsann har gjorts grejer, men det finns mer att göra. Vilka ytterligare punkter som Blå tillväxt efterfrågar vill Tomas Eneroth åstadkomma under sin tid som infrastrukturminister?
Anf. 76 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! För den som följer den här debatten via nätet eller på plats kan jag kvittera Hans Rothenbergs starka engagemang för sjöfarten, vilket jag verkligen har uppskattat, liksom det goda samarbete vi har haft.
När Sverige är som bäst kan politiker från olika politiska partier säga: Det här måste vi ändå kunna hitta gemensamma lösningar för - det vore bra för Sverige att skapa långsiktigt goda förutsättningar för sjöfarten och stärka den. Det behövs både av klimatskäl, eftersom vi behöver se till att använda sjöfarten i större utsträckning för att minska transportsektorns utsläpp, och för att avlasta väg- och järnvägsnätet.
Som jag säger i svaret är det också väldigt stora satsningar vi nu gör när vi femdubblar satsningarna på sjöfarten. Det är allt från nya isbrytare som vi finansierar till farledsfördjupningar i Göteborg och i Luleå - och naturligtvis en mängd andra satsningar för att stärka både den sjöfart som går internationellt och den sjöfart som vi vill ska växa nationellt. Det gäller inte minst kustnära sjöfart och inlandssjöfarten, där många satsningar i den nationella planen för sjöfarten nu är avgörande.
Sedan är det sant att det är fler saker som behöver göras. Om vi tittar på de aktuella förslag som Blå tillväxt har lyft fram ser vi att stämpelskatten är ett tydligt önskemål. Det handlar om 4-7 miljoner kronor årligen som man skulle kunna avlasta med genom att ta bort stämpelskatten, och jag utesluter inte den typen av reformer.
Jag vet också att enprocentaren i sjöfartsstödet är ungefär 20 miljoner kronor. Jag vill ändå sätta det i relation till sjöfartsstödet, som vi nu med klimatkompensationen ökar med 300 miljoner kronor årligen 2023 och 2024 - eller för den delen 75 miljoner kronor i ökat stöd under pandemin. Vi har alltså gjort betydande tillskott som överstiger de resurser som finns för till exempel stämpelskatt och den så kallade enprocentaren.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det väl är sagt vill jag ändå säga att jag inte utesluter att även den justeringen behöver göras framöver. Jag har i dialogen med Blå tillväxt och sjöfarten förstått att det har en viktig signalverkan att kunna göra detta. På samma sätt ser jag det som naturligt att vi nu, när vi har ett antal år med tonnagebeskattningssystemet med oss, går vidare och tittar på en utvärdering och på om vi kan styra tonnagebeskattningen på ett bättre och effektivare sätt.
Sjöfarten står ju inför stora utmaningar - inte minst blev det tydligt efter Rysslands invasion av Ukraina när man insåg att ungefär 15 procent av de anställda inom sjöfarten internationellt var ryssar eller ukrainare. Omedelbart blev signalen, redovisade rederierna, att ukrainare ville hem till sitt land och försvara sitt land. Väldigt många ryssar ville gärna stanna kvar ombord.
Det är ändå så att vi har betydande störningar, och vi kommer att behöva rekrytera fler människor till att jobba inom sjöfarten.
Från svensk sida har vi jobbat systematiskt för att öka attraktiviteten. Som Hans Rothenberg lyfte fram gäller det att stärka de ekonomiska förutsättningarna för redarna, sjöfarten och näringen. Det gäller också att förbättra arbetsmiljön och att säkerställa att arbetsmiljön för de män och kvinnor som vill arbeta inom sjöfarten är god. Här tror jag att det finns mer att göra.
Jag vill stärka framtidstron genom att tydligt lägga närmare 14 miljarder i nationell plan på insatser för att stärka sjöfarten. Det här ska vara en framtidsnäring. Jag kommer att återkomma till vad som görs inom EU, för jag tror att vi gemensamt kan arbeta med att göra än mer för att stärka svensk sjöfart.
Anf. 77 Hans Rothenberg (M)
Fru talman! Farledsavgifter är en av de frågor som branschen poängterar måste hanteras. Stämpelskatten, som ministern nämnde, är en annan.
Det är inte alla som känner till 183-dagarsregeln. Den handlar om att en sjöman som är borta mer än ett halvår får en annan beskattning och drabbas av detta. Hur detta är uppbyggt är ett alltför komplicerat snårverk för att vi ska debattera det här inför en publik som inte är insatt, men det här är någonting som berör enskilda besättningsmän, framför allt dem som står på bryggan. Det är någonting som bara måste hanteras.
Jag har tidigare haft debatter med den dåvarande finansministern Magdalena Andersson. Jag gick då ordentligt på pumpen; jag fick ingen som helst respons. Nu tror jag dock att Tomas Eneroth är så varm i kläderna som minister att han under sommaren kommer att ta det snacket med sin statsminister och säga: "Det du sa som finansminister var väl din uppvärmning; nu kan du väl ta den här frågan och göra någonting bra." Jag tror till och med att Socialdemokraterna skulle få några fler röster i valet om de gjorde det.
Jag ska gå över till en annan fråga, nämligen vad som är viktigt med svenskkontrollerat och svenskflaggat. En svenskkontrollerad flotta är viktig för att vi ska ha en svensk maritim näring med stark export i form av maritim tillverkningsindustri men också för att vi ska kunna göra vår röst hörd med trovärdighet internationellt. I dag finns det 300-350 svenskkontrollerade fartyg som seglar, men vi har under 100 svenskflaggade fartyg. Det är inte bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Varför är detta inte bra? Det är inte viktigt för transportköparen i fredstid, men det kan vara helt avgörande när det är, som man säger, ofred. Sverige kan behöva kalla in sina flaggade fartyg och använda dem till för landet skyddande ändamål. Därför är det viktigt att få upp antalet svenskflaggade fartyg. Det är av nationellt intresse - inte bara för sjöfartsnäringen. När vi nu ser över hotbilden mot Sverige och Sveriges grannländer är det otroligt viktigt att ha kontroll över infrastrukturen även på vatten.
Det är också viktigt med besättningen. Det kan vara oviktigt i fred men avgörande vid konflikttillfällen. Vi kan ju ha svensk flagg på fartyget men, precis som Tomas Eneroth sa, i allt väsentligt kanske en rysk besättning.
Det här börjar lukta lite protektionism, men det är viktiga frågor. För att säkra försörjningen även i kris och i krig måste man höja blicken. Vi måste se till att vi har ett utbildningssystem som gör att vi kan utbilda tillräckligt många unga flickor och pojkar för yrken ombord och på land. För att vi ska kunna utbilda många måste vi också ha tillgång till en svenskflaggad flotta där de kan göra sin praktik och genomgå sin utbildning. Ju färre svenskflaggade fartyg, desto mindre möjlighet att utbilda svensk besättning.
Detta tror jag är en av de absolut viktigaste frågorna att ta med. Det är därför jag nu tar upp Blå tillväxts program och vill att det här i Sveriges riksdag ska stadfästas att detta är viktigt för Sverige.
Anf. 78 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Jag delar Hans Rothenbergs uppfattning. Jag tror att det är otroligt viktigt att vi, som regeringen nu gör, stärker den svenska sjöfarten ekonomiskt, strategiskt och systematiskt. Det är ett sådant arbete som regeringen har gjort under de här åren med nationell plan och godstransportstrategin.
Det är också viktigt att vi ökar den egna kapaciteten. Vi behöver en ökad inflaggning. Vi har under de här åren lyckats öka den något, men vi måste upp väsentligt mer.
Det är helt rätt - jag tycker att pandemin tydliggjorde att vi är i ett annat läge. Det var otroliga problem med besättningsbyten och stora utmaningar för sjöfarten. Tack vare gott samarbete mellan rederier och mellan länder lyckades vi ändå säkra en väl fungerande försörjningsstruktur och se till att sjöfarten kunde klara utmaningarna.
Nu, i en annan säkerhetspolitisk miljö, ser vi dock andra utmaningar. Det är faktiskt inte protektionism, utan det handlar om att säkerställa att ett land kan klara ofärdstider. Skulle man se det ideologiskt skulle man kunna säga att detta kommer efter en våg med globalisering, avreglering och nyliberala marknadsmodeller på 90-talet och 2000-talet. Jag tror att alla inser att ett land ändå behöver säkerställa att det finns ett antal grundläggande strukturer. Precis som på andra avreglerade marknader där vi nu tar ett fastare grepp kommer vi att behöva göra det för att säkerställa att vi har kapacitet inom ramen för totalförsvaret eller inom ramen för vad Sverige ska klara av framöver.
Jag vill passa på att säga att det är viktigt att inte bara se detta ur ett svenskt perspektiv. Hans Rothenberg har ju jobbat mycket med europeiska frågor, fru talman, och vet att det pågår ett arbete med att gemensamt inom EU stärka sjöfarten med gröna korridorer och med Fuel EU Maritime för att se till att sjöfarten ställer om sina bränslen och minskar klimatpåverkan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi i Sverige kom ju nyligen tillbaka och blev invalda i styrelsen för IMO, vilket gör att vi nu i världsorganisationen International Maritime Organization kan ha direkt inflytande över de internationella regler som finns.
Det är helt rätt. Vi har gjort väldigt mycket under de här åren. Jag vågar påstå att det sällan har pratats så mycket sjöfart som under den här tiden. Detta har också märkts i form av tydliga ekonomiska prioriteringar från regeringens sida och en nationell samordnare för sjöfart. Jag tror att detta verkligen har ökat kunskapen om sjöfartens potential hos väldigt många transportköpare, hos åkerier, hos företag och inte minst hos kommuner och regioner, som har investerat mer i hamnar för att se vad de kan göra för att stärka sjöfarten.
Vi måste också på europeisk och internationell nivå slåss för sjysta villkor till sjöss, bättre klimatomställning och gemensamma regler som skapar trygghet och förutsägbarhet.
Vi tittar naturligtvis på de förslag som Blå tillväxt har lyft fram. Jag utesluter varken tonnagebeskattning, stämpelskatt eller, för den delen, enprocentaren. Jag vill dock vara tydlig med att vi i den pandemi som kom mitt i detta valde att göra andra prioriteringar och att kraftigt stärka sjöfartsstödet, förbättra förutsättningarna för omställning till sjöfarten och skjuta till resurser till inte minst Sjöfartsverket i flera omgångar för att farledsavgifterna inte skulle behöva höjas kraftigt. Det hade drabbat svensk sjöfart.
Jag tror att vi är överens både om att det behöver göras mer framöver och om att det behöver växeldras gällande vad som är näringens och branschens intresse och engagemang för att göra det attraktivt att jobba inom sjöfarten och vad som är politikens ansvar för resurser och långsiktiga spelregler.
Låt oss fortsätta att arbeta tillsammans för det. Jag gläds åt att det även i trafikutskottet nu råder en bredare samsyn när det gäller sjöfarten.
Anf. 79 Hans Rothenberg (M)
Fru talman! Det här är ju ett område som många är beroende av men som få egentligen bryr sig om. Alla människor ser dagligen bilar och lastbilar. Många ser tåg och flygplan. Men det är få som ser fartyg.
En tes är att 90 procent av allt gods som går till och från landet går på vatten. Ingen vet egentligen var den där siffran kommer ifrån, men det kan vi hoppa över - det är väldigt bra att säga så, för då förstår man hur viktig sjöfarten är.
Men sjöfarten måste få förutsättningar att fungera som näring. Det kan den göra med nyliberala ideologiska förtecken. Den kan göra det även med andra politiska förtecken. Men det gäller att komma ihåg att det här är en näring som är strategiskt viktig för Sverige och världen och för all godsförsörjning, inte minst livsmedelsförsörjning.
Jag hoppas att Tomas Eneroth kommer att använda resterande tid av sin karriär som infrastrukturminister till att jobba vidare med att fullfölja önskemål från Blå tillväxt. Om det blir en fortsättning på det efter valet får vi se. Vi är flera som utanför det här huset och utanför Rosenbad kommer att ligga på för att så ska bli fallet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Är det så att Tomas Eneroth efter valet kommer tillbaka som riksdagsledamot skulle jag vilja lämna över den roll som jag har haft under många år, nämligen som sammankallande i riksdagens maritima nätverk, som har haft som syfte att skapa kunskap kring de maritima näringarna och sjöfarten. Jag hoppas att Tomas Eneroth tar över den rollen. Det vill jag ge dig. Jag tror att du kan gå i land med den uppgiften. Men man kan inte gå i land om man inte först har gått ombord.
Anf. 80 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Jag tackar Hans Rothenberg för det generösa erbjudandet. Vore det inte en ödets ironi om en riksdagsledamot från Smålands mitt, där vi inte har något hav - ja, möjligtvis "Helgahavet", det vill säga Helgasjön; annars har vi inte mycket sjöfart - skulle ha hand om de maritima frågorna? Jag ser det som en hedersbetygelse och uppskattar verkligen erbjudandet. Jag siktar dock naturligtvis på att vi ska få fortsätta regera.
Jag gläds åt att Hans Rothenberg och flera andra i riksdagen under den här tiden har lyckats lyfta sjöfarten tillsammans med regeringen och mig. Nu pratar ju transportköpare sjöfart i en utsträckning vi inte varit med om tidigare, liksom kommun- och regionpolitiker. När vi drog ihop företrädare för landets hamnar till departementet för ett antal år sedan var det första gången det gjorts av en regering. Nu har vi haft flera sådana hamnmöten, för det är viktigt att de förstår sin roll i den svenska sjöfarten.
Detta är sannolikt Hans Rothenbergs sista debatt i riksdagen. Jag vill passa på att tacka så mycket - å regeringens vägnar, höll jag på att säga - för gott samarbete under den här tiden och för goda insatser, inte minst för sjöfarten! Vi ses väl där ute - på bryggan, på kajen eller på barrikaden. Vi får välja vilket. Tack för en bra debatt!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.