Sök

Riksdagen har behandlat förslag från regeringen som gäller ändringar i bland annat tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Regeringen har föreslagit att det ska bli möjligt att förbjuda söktjänster som innehåller personuppgifter om att privatpersoner har begått brott, förekommer i fällande domar eller har varit föremål för tvångsmedel. Riksdagen sa nej till det befintliga förslaget. I stället uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att låta utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för dessa söktjänster igen.

Riksdagen sa ja till att det ska bli möjligt att i vanlig lag införa förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter om de finns tillgängliga på ett sätt som innebär stora risker för att privatpersoners personliga integritet skadas. Det kan till exempel gälla uppgifter om etniskt ursprung eller politiska åsikter.

Regeringen har även föreslagit ändringar i TF och YGL som gäller grundlagsskyddet för publicering på internet. Bland annat föreslås att om en utgivare av en databas som fått en underrättelse från Justitiekanslern om att material i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort materialet kan han eller hon inte hållas ansvarig för material som har funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det kan till exempel gälla en dagstidnings webbplats. Flera av regeringens övriga förslag handlar om språk, struktur och samordning och syftar till att göra grundlagarna mer lättillgängliga och lättare att använda.

Riksdagen sa ja till dessa förslag från regeringen som vilande. De ändrade reglerna ska börja gälla den 1 januari 2019. Eftersom det handlar om ändringar i grundlagar fattar riksdagen beslut två gånger med val emellan.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

12, 71 minuter

Justering

2018-05-22

Datum

2018-05-25

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Motion till riksdagen 2017/18:4139 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2017/18:205 Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en svensk cybersäkerhetsmyndighet och tillkännager detta

Inlämnad

2018-04-25

Förslag

4

Datum

2018-04-25

Utskottsberedning

2017/18:FöU14

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Samhället behöver bli bättre på att arbeta proaktivt, exempelvis på internet och i sociala medier, med att tidigt upptäcka och agera mot våldsbejakande propaganda och rekrytering till vänsterextrema, högerextrema och islamistiska terroristorganisationer. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att arbeta med frågan.

Enligt riksdagen bör regeringen ta initiativ till nationell samordning och en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar, i syfte att bland annat identifiera kommunikationsmetoder.

Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade drygt 60 förslag i motioner om fri- och rättigheter. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

19

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

16, 57 minuter

Justering

2018-04-24

Datum

2018-04-25

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-03

Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla, det är en tvingande EU-lag som reglerar hur personuppgifter får behandlas inom EU. I samband med det upphör Personuppgiftslagen (PUL) att gälla och istället införs det en ny lag som kompletterar dataskyddsförordningen.

I den nya lagen, dataskyddslagen, förtydligas det bland annat under vilka förutsättningar vissa personuppgifter får behandlas. Dataskyddslagen tillåter att andra lagar som rör behandling av personuppgifter ändras och uppdateras i samband med införandet av dataskyddsförordningen.

Dataskyddslagen och dataskyddsförordningen får inte tillämpas om de går emot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 47 minuter

Justering

2018-04-12

Datum

2018-04-13

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om författningsfrågor, som bland annat rör statsskicket, medborgarinitiativ, Sveriges EU-medlemskap, en minskning av antalet riksdagsledamöter, en författningsdomstol och domstolarnas oberoende.

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att tillsätta en utredning som ska se över behovet av att stärka domstolarnas och domarnas oberoende på lång sikt. I Sverige fungerar domstolsväsendet bra i dag, enligt riksdagen. Men det kan ändå finnas anledning att överväga om domstolarnas och domarnas oberoende bör stärkas ytterligare. Regeringens utredning bör särskilt ta upp följande frågor:

• Grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder.
• En möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning.
• Domstolsverkets organisation, styrning och roll.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

87

Förslagspunkter

29

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

12, 54 minuter

Justering

2018-04-12

Datum

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Riksdagen anser att ett utökat straffansvar för tjänstefel i den offentliga förvaltningen skulle förbättra medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga verksamheten. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över lagstiftningen om tjänstefel, med inriktningen att fler handlingar än i dag ska kunna bestraffas.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att en introduktionsutbildning för statsanställda ska införas. Riksdagen lyfte fram hur viktigt det är att statsanställda har goda kunskaper om den statliga värdegrunden och de grundläggande regler som gäller i statsförvaltningen, som till exempel regler om offentlighet och sekretess.

Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

74

Förslagspunkter

20

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

12, 48 minuter

Justering

2018-04-10

Datum

2018-04-11

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Motion till riksdagen 2017/18:4073 av Sofia Damm m.fl. (KD) med anledning av skr. 2017/18:146 Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att departementens handlingsplaner för genomförande av de nya globala hållbarhetsmålen

Inlämnad

2018-04-04

Förslag

3

Datum

2018-04-04

Utskottsberedning

2017/18:UU21

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4023 av Tuve Skånberg m.fl. (KD) med anledning av prop. 2017/18:154 Journalistik i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla dagstidningar som innefattas av legaldefinitionen dagstidning”ska omfattas av de nya presstödsreglerna

Inlämnad

2018-03-28

Förslag

1

Datum

2018-03-28

Utskottsberedning

2017/18:KU43

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om olika valfrågor. Motionerna handlar om tidsbegränsning av riksdagsledamöternas uppdrag, rösträttsålder, valkretsar, personval, åtgärder för ökat valdeltagande, rösträtt och valbarhet, skilda valdagar och objektiva jämförelser mellan partier.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

8

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 17 minuter

Justering

2018-02-01

Datum

2018-02-02

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om massmediefrågor. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om regional nyhetsbevakning, skydd för journalister och medieredaktioner, pressetik och genmälesrätt, mediekoncentration och granskningsnämnden för radio och tv.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2018-02-01

Datum

2018-02-02

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Riksdagen sa nej till 16 motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om trossamfund och begravningsfrågor. Anledningen är bland annat att det inte finns skäl för att ändra begravningslagen, begravningsavgiften eller relationen mellan Svenska kyrkan och staten. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, begravningsverksamheten och begravningsavgiften.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 16 minuter

Justering

2018-02-01

Datum

2018-02-02

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Insynen i partiernas finansiering ska öka. Kravet på öppen redovisning av intäkter utökas till att gälla även partiers verksamhet på regional och lokal nivå samt för sidoorganisationer till partier. Varje ideell förening eller sidoorganisation inom ett parti samt varje ledamot och ersättare ska redovisa sin egen verksamhet. De begränsningar till politisk verksamhet och personvalskampanjer som har funnits tas bort. Skyldigheten att offentligt redovisa intäkter ska gälla också för partier som deltar i landstings- och kommunalval.

Partier på central nivå med mandat i riksdagen eller Europaparlamentet ska alltid lämna en intäktsredovisning. Detsamma gäller deras sidoorganisationer på central nivå. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna är mindre än ett halvt prisbasbelopp, det vill säga under 22 750 kronor för 2018. Det införs också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag som är högre än 0,05 prisbasbelopp, vilket motsvarar 2 275 kronor för 2018.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 april 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen tycker också att lottköpare ska få tydlig information ifall ett lotteri finansierar partipolitisk verksamhet. Riksdagen uppmanar därför regeringen i ett tillkännagivande att tydliggöra detta.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2018-02-01

Datum

2018-02-02

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Riksdagsordningens bestämmelser om tystnadsplikt i riksdagens utskott, EU-nämnden och kammaren ändras. Alla ledamöter och suppleanter i ett utskott eller EU-nämnden ska omfattas av tystnadsplikt, inte bara de som var med vid ett sammanträde då utskottet eller nämnden beslutade om tystnadsplikt. Samma ändring görs när det gäller kammaren.

Tanken är att anpassa bestämmelserna till hur riksdagens arbete fungerar. De ändrade reglerna innebär en återgång till vad som har gällt tidigare för riksdagens ledamöter. Tjänstemän ska inte omfattas av riksdagsordningens bestämmelser om tystnadsplikt eftersom de redan har tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen.

De ändrade reglerna om tystnadsplikt börjar gälla den 1 juli 2018. Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att konstitutionsutskottet på eget initiativ har lagt fram förslaget.

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2018-01-30

Datum

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Den judiska befolkningen har genom historien utsatts för fördomar, fientlighet och förföljelse. Antisemitiska föreställningar är också ett samhällshot i dag, i Sverige. Därför uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att fortsätta arbetet mot antisemitism. Riksdagen vill att regeringen

• fortsätter arbeta för att sprida kunskap om antisemitism och förföljelsen av judar genom historien och att detta arbete bedrivs så att kunskapen når alla delar av den svenska befolkningen
• följer upp säkerhetsläget och utvärderar de insatser som har gjorts för att förbättra säkerheten vid judiska synagogor och andra institutioner samt judiska evenemang och mötesplatser
• lägger upp arbetet mot antisemitism och för judisk säkerhet i dialog med judiska organisationer och företrädare.

Riksdagens ställningstagande gjordes när den behandlade motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2018-01-25

Datum

2018-01-26

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Justitieombudsmännen, JO, granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar. JO har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2016 - 30 juni 2017.

Under perioden registrerades 8748 nya ärenden. Det är en ökning med knappt 9 procent jämfört med året innan. Framför allt är det klagomålsärenden som har ökat. Den större delen av ökningen gäller socialförsäkrings- och utlänningsärenden. För att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå har JO begärt ytterligare resurser för 2018.

Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2018-01-25

Datum

2018-01-25

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

I dag regleras tolkars tystnadsplikt olika beroende på om de är auktoriserade eller inte, och om de anlitas privat eller av en myndighet. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att se över regelverket.

En konsekvens av de gällande reglerna är att tolkar som inte är auktoriserade i vissa situationer inte omfattas av tystnadsplikten, trots att de utför samma jobb som en auktoriserad tolk. Samtidigt innebär en eventuell utvidgning av tystnadsplikten komplicerade frågeställningar att ta hänsyn till, exempelvis när det gäller privatpersoner som tolkar åt familjemedlemmar.

Tillkännagivandet lämnades i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 inom området offentlighet, sekretess och integritet. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

16

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2018-01-18

Datum

2018-01-23

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Reglerna för omval ändras. Tanken är att omval ska kunna hållas snabbare och att samma förutsättningar så långt möjligt ska gälla vid ett omval som vid det ordinarie valet. Omval ska hållas så fort som möjligt och senast inom tre månader efter det att Valprövningsnämnden har beslutat om omval. Inga nya partier ska kunna anmälas till det. Bara de partibeteckningar ska användas som användes i det val som omvalet gäller. Anmälan av ett partis kandidater till ett val ska som utgångspunkt gälla även för omvalet, men ändringar ska kunna göras om det behövs.

Tidsfristerna för att skicka ut röstkort kortas. Överklaganden av ett beslut om att fastställa valresultatet ska lämnas in direkt till Valprövningsnämnden. Rätten för alla att yttra sig över överklaganden i val tas bort.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen har även behandlat motioner från den allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till förslagen i motionerna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 37 minuter

Justering

2017-12-19

Datum

2017-12-21

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Beslut

2018-01-17

Motion till riksdagen 2017/18:3947 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, KD) med anledning av prop. 2017/18:55 Ökad insyn i partiers finansiering ett utbyggt regelverk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att enskilda medlemmars samtycke ska krävas för att organisationer som företräder

Inlämnad

2017-12-13

Förslag

2

Datum

2017-12-13

Utskottsberedning

2017/18:KU19

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

Regeringen har föreslagit att en institution för mänskliga rättigheter bör inrättas i Sverige och att riksdagen bör vara huvudman för en sådan institution.

Riksdagen anser att det finns skäl som talar mot att en svensk institution för mänskliga rättigheter ska placeras hos riksdagen och att andra alternativ inte är tillräckligt utredda. I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen därför regeringen att utreda frågan om en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige igen, med utgångspunkten att den inte ska placeras under riksdagen.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om en strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 32 minuter

Justering

2017-11-30

Datum

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-05

Debatt

2017-12-06

Beslut

2017-12-07

14,5 miljarder kronor ut statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Mest pengar får Regeringskansliet, drygt 7,7 miljarder kronor. Knappt 3 miljarder kronor går till länsstyrelserna och riksdagens ledamöter och partier får 900 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 65 minuter

Justering

2017-11-23

Datum

2017-11-24

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-29