Sök

Punktskatterna inom koldioxid- och energibeskattningen samt fordonsbeskattningen ändras. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till att målen för andel förnybar energi och effektivare energianvändning uppnås. Ändringarna innebär bland annat följande: Återbetalningen av koldioxidskatten för dieselolja för jord- och skogsbruksmaskiner sänks. Koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i industrianläggningar inom utsläppshandelssystemet slopas. Skatten på hushållsavfall som förbränns slopas. Energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen ska baseras på bränslets energiinnehåll. Energiskatten på dieselolja höjs i två steg med totalt 40 öre till 2013. Uttaget av fordonsskatt förändras från 2011. Personbilar med bättre miljöegenskaper, så kallade miljöbilar, befrias från fordonsskatt. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2010 och omfattar bilar som tas i bruk första gången från och med den 1 juli 2009. Tunga elhybridbussar får en lägre fordonsskatt. Ändringarna inom koldioxid- och energibeskattningen föreslås träda i kraft successivt vid fyra olika tidpunkter – den 1 januari 2010, den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 samt den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

39, 123 minuter

Justering

2009-11-24

Datum

2009-12-02

Debatt

2009-12-09

Beslut

2009-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag inom socialförsäkringsområdet för 2010. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (cirka 101, 7 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 41, 5 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 69,9 miljarder kronor). Vidare innebär budgetbeslutet följande: För personer som fått uppskov med att betala kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad läggs en schablonintäkt till inkomstslaget kapital. Från den 1 januari 2010 ska inte Försäkringskassan ta hänsyn till denna intäkt vid beräkning av bostadsbidrag eller återbetalningsskyldighet av underhållsstöd. Detsamma gäller vid beräkningar av bostadstillägg till pensionärer. Bostadstillägget för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och personer under 65 år som får efterlevandepension höjs den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

144

Förslagspunkter

47

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

67, 324 minuter

Beredning

2009-11-03

Justering

2009-11-26

Datum

2009-12-02

Debatt

2009-12-09

Beslut

2009-12-10

Under nästa år ska drygt 19 miljarder kronor gå till areella näringar, landsbygd och livsmedel, enligt budgetramen för 2010. Riksdagen har beslutat hur pengarna ska fördelas inom området. På landsbygdsområdet är verksamheten inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram 2007-2013 central. Sammanlagt ska 1,2 miljarder kronor gå till de myndigheter som bedriver verksamhet inom utgiftsområdet, bland annat Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Till forskning och utbildning fördelas 2 miljarder kronor. EU:s regleringar och stödsystem påverkar i stor utsträckning verksamheten inom området. Av utgifterna finansieras 63 procent genom europeiska fonder. Dessa finansieras i sin tur av medlemsländerna genom EU-budgeten.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

16

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

15, 78 minuter

Beredning

2009-11-12

Justering

2009-11-26

Datum

2009-12-02

Debatt

2009-12-10

Beslut

2009-12-14

Under nästa år ska drygt 5,2 miljarder kronor gå till allmän miljö- och naturvård, enligt budgetramen för 2010. Regeringen vill lägga drygt 1,7 miljarder på biologiskt mångfald, den enskilt största posten i miljöbudgeten. Pengarna ska bland annat gå till skydd, skötsel och restaurering av värdefulla naturmiljöer. Särskilt prioriterat är också klimat och hav. Här handlar det bland om insatser för att skydda havsmiljön i Östersjön och Västerhavet, cirka 370 miljoner ska gå till det ändamålet. Till miljöforskning ska cirka 633 miljoner avsättas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

22

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

24, 131 minuter

Beredning

2009-11-12

Justering

2009-11-26

Datum

2009-12-02

Debatt

2009-12-10

Beslut

2009-12-14

Under nästa år ska drygt 53,5 miljarder kronor gå till utbildning och universitetsforskning, enligt budgetramen för 2010. Regeringen vill lägga 11,4 miljarder kronor på barn, ungdoms- och vuxenutbildning. Universitet och högskolor får 36,6 miljarder och 5,4 miljarder går till forskning. Regeringen föreslår också en rad särskilda insatser. Till exempel: 10 000 nya platser på komvux och 3 000 platser inom yrkeshögskolan. 10 000 nya platser på universitet och högskolor under 2010 och 2011. Det så kallade lärarlyftet, som ska erbjuda lärare fortbildning under hela yrkeslivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

68, 238 minuter

Justering

2009-11-26

Datum

2009-12-01

Debatt

2009-12-10

Beslut

2009-12-10

Punkskattereglerna för alkohol- och tobaksvaror samt energiprodukter anpassas efter EU:s nya punktskattedirektiv. Medlemsländerna ska skapa ett gemensamt datorsystem för dokumenthantering som ska underlätta myndigheternas kontroller av varor som företag flyttar mellan medlemsländerna. Syftet är att motverka skattebedrägerier. Reglerna om transportkontroll av punktskattepliktiga varor ska också EU-anpassas så att de kan tillämpas på det nya systemet. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas från och med den 1 april samma år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-24

Datum

2009-12-01

Debatt

2009-12-09

Beslut

2009-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletteringar i sjukförsäkringen. Förslaget innebär följande: Utöver de 914 dagar som i dag kan betalas ut i form av sjukpenning och förlängd sjukpenning ska ytterligare sjukpenningdagar kunna betalas ut i vissa fall. Det gäller bland annat när den sjukförsäkrade får sjukhusvård eller annan omfattande vård. En person vars sjuk- eller aktivitetsersättning upphört ska kunna återfå sin tidigare sjukpenninggrundande inkomst. Sjukpenning ska då kunna betalas ut tidigast efter tre kalendermånader från det att sjuk- eller aktivitetsersättningen upphörde. Försäkringskassans bedömning av nedsättningen av arbetsförmågan hos en person som går ett arbetsmarknadspolitiskt program ska gälla förmågan att delta i det aktuella programmet. Om en person har lämnat ett arbetsmarknadspolitiskt program på grund av sjukdom ska Försäkringskassan vid bedömningen av arbetsförmågan, utöver vad som redan gäller, även ta hänsyn till förmågan att delta i programmet. Detta under förutsättning att personen har en formell möjlighet att påbörja programmet igen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2009-11-26

Datum

2009-12-01

Debatt

2009-12-09

Beslut

2009-12-09

Riksdagen har beslutat att alla nyanställa rektorer måste gå en särskild utbildning. Det gäller även rektorer på fristående skolor. Kommunerna – eller enskilda huvudmän – ska se till att rektorer som anställs efter den 15 mars 2010 går rektorsutbildningen. Den ska påbörjas så snart som möjligt och vara genomförd inom fyra år. Ändringarna i skollagen ska träda i kraft den 15 mars 2010.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2009-11-26

Datum

2009-11-27

Debatt

2009-12-10

Beslut

2009-12-14

Under nästa år ska drygt 40 miljarder kronor satsas på kommunikationer, enligt budgetramen för 2010. Pengarna ska fördelas på två huvudområden: Transportpolitik, drygt 39,6 miljarder. IT, elektronisk kommunikation och post, 449 miljoner. Regeringen har dessutom föreslagit hur anslagen ska fördelas inom respektive område. Till exempel hur mycket pengar som ska gå till väghållning, 21 miljarder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

8

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

31, 132 minuter

Beredning

2009-11-03

Justering

2009-11-24

Datum

2009-11-26

Debatt

2009-12-03

Beslut

2009-12-09

Under nästa år ska drygt 3,4 miljarder kronor satsas på regional tillväxt. Det föreslår regeringen i budgeten för 2010. Pengarna ska gå till olika regionala tillväxtåtgärder, transportbidrag och till EU-finansierade regionalpolitiska satsningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

41, 134 minuter

Justering

2009-11-24

Datum

2009-11-26

Debatt

2009-12-03

Beslut

2009-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till integration och jämställdhet för 2010 på utgiftsområde 13, som även inkluderar åtgärder mot diskriminering. Större delen av utgiftsområdets 4,9 miljarder kronor går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Beslutet innebär bland annat nya anslag för etableringsersättning och andra insatser till vissa nyanlända invandrare. Arbetet med att förebygga diskriminering av olika slag ska fortsätta. En utförlig redovisning av den särskilda jämställdhetpolitiska satsningen mellan 2007-2010 ska lämnas till riksdagen våren 2010 i en särskild regeringsskrivelse.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Justering

2009-11-19

Datum

2009-11-26

Debatt

2009-12-03

Beslut

2009-12-09

Regeringen ska kunna ställa en väpnad styrka till förfogande för Natos fredsfrämjande insats i Kosovo, Kfor. Styrkan ska uppgå till högst 540 personer till och med den 31 december 2010, och därefter till 360 personer till och med den 31 december 2011. Detta under förutsättning att FN:s säkerhetsråd har gett sitt mandat. Antalet väpnade svenska soldater i Kfor beräknas uppgå till högst omkring 250 fram till oktober 2010. I personalramen på 540 personer ingår resurser för oförutsedda behov av förstärkningar och evakueringar. Sverige har deltagit i Kfor sedan 1999. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 10 minuter

Justering

2009-11-19

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-09

Beslut

2009-12-09

Pensionärer som har fyllt 65 år får sänkt skatt 2010. För en pensionär med full garantipension innebär beslutet en skattesänkning med mellan cirka 1 000 och 1 200 kronor per år beroende på kommunalskattenivå. Skattesänkningen är utformad så att de allra flesta av de sämst ställda pensionärerna, det vill säga garantipensionärer och andra med låga pensionsinkomster, får en ökad inkomst efter skatt. För pensionärer med höga pensionsinkomster minskar dock inkomsten efter skatt under 2010 till följd av pensionsnedskrivningen. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 79 minuter

Justering

2009-11-24

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-02

Jobbskatteavdraget höjs den 1 januari 2010. Höjningen gäller för personer som inte fyllt 65 år och som tjänar över 38 600 kronor per år. Den motsvarar en skattesänkning med upp till 3 020 kronor per år för den som har genomsnittlig kommunal inkomstskattesats. För den som tjänar 22 000 kronor i månaden och betalar genomsnittlig kommunal inkomstskatt blir skattesänkningen 2 712 kronor per år. Avdraget ska göra det mer lönsamt att arbeta för den som i dag står utanför arbetsmarknaden. Genom sänkta marginalskatter ska det också motivera den som redan har ett arbete att jobba mer. Beslutet innebär att statens skatteinkomster minskar med 10 miljarder kronor.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

36, 105 minuter

Justering

2009-11-24

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-02

Handelsbolag och andelar ägda av handelsbolag ska infogas i det nuvarande systemet för skattefria utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Utvidgningen av skattefriheten för näringsbetingade andelar innebär samtidigt en motsvarande utvidgning av förbudet mot avdrag för kapitalförluster. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010. Vidare beslutade riksdagen om övergångsbestämmelser med innebörden att kapitalförluster på andelar i handelsbolag som uppkommer under perioden från den 18 juni 2009 till den 31 december 2009 bara får dras av mot vinster på motsvarande andelar inom samma koncern.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2009-11-17

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-02

Riksdagen beslutade att den kommunala fastighetsavgiften utvidgas till att även gälla fastigheter med småhus vars värde understiger 50 000 kronor samt arrendetomter där bostadshuset och marken inte är i samma ägares hand. Därmed avskaffas fastighetsskatten för ovanstående fastigheter. Samtidigt sänks takbeloppet för uppskov med beskattningen av kapitalvinst vid försäljning av ett småhus eller en bostadsrätt från 1,6 miljoner kronor till 1,45 miljoner kronor.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

26, 52 minuter

Justering

2009-11-24

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-02

Svenska lagar anpassas till nya EU-direktiv på mervärdesskatteområdet. Syftet är att minska den administrativa bördan, modernisera momssystemet och bekämpa skattefusk. Ändringarna innebär bland annat nya regler när det gäller omsättningsland för tjänster, det vill säga var tjänsterna ska beskattas när köparen och säljaren hör hemma i olika länder. Det blir två nya huvudregler: tjänster som säljs mellan företag ska beskattas i köparens land och tjänster som säljs mellan företag och konsument ska beskattas i företagets (säljarens) land. För att öka kontrollen av handeln inom EU införs krav på att även den som säljer tjänster till näringsidkare i ett annat EU-land ska ta upp försäljningen i en periodisk sammanställning. Nya regler för återbetalning av moms innebär bland annat att svenska företag ska kunna ansöka om återbetalning av moms från övriga medlemsstater genom ett elektroniskt förfarande. De nya reglerna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer. Avsikten är att det ska ske den 1 januari 2010 och i ett fåtal fall den 1 januari 2011, den 1 januari 2012 respektive den 1 januari 2013, det vill säga vid de tidpunkter som anges i EU-direktiven.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-24

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-02

Riksdagen beslutade att Premiesparfonden läggs ner och ersätts med ett förvalsalternativ där pensionsspararnas medel placeras i fonder enligt en fördelning som bestäms utifrån pensionsspararens ålder. Det ska också bli möjligt att själv aktivt välja detta förvalsalternativ. De fonder som ingår i förvalsalternativet ska även kunna väljas öppet på PPM:s fondtorg. De sparare som vill ha statlig förvaltning ska också kunna välja andra riskprofiler än de som erbjuds i förvalsalternativet. Det handlar om färdiga portföljssammansättningar för olika risknivåer som sätts samman av Sjunde AP-fonden. Pensionsmyndigheten ska få ta ut en avgift vid fondbyte. De nya reglerna gäller från maj 2010.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Justering

2009-11-24

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-03

Regeringen har lämnat en redogörelse för utvecklingen av utnämningspolitiken när det gäller chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Regeringen redovisar myndighetschefers anställningsvillkor och de ändringar i anställningsprocessen som genomförts. I skrivelsen aviseras även en översyn av anställningsvillkoren för myndighetscheferna och frågor som hänger ihop med dessa villkor. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

17, 64 minuter

Justering

2009-11-24

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-16

Beslut

2009-12-16

Riksdagsledamöternas pensionssystem ändras den 1 januari 2010. Bakgrunden är bland annat att yngre ledamöter missgynnas i dagens system. I det nya systemet är all uppdragstid lika mycket värd när det gäller pensionen, oberoende av ledamotens ålder. Beslutet innebär i korthet följande: Pensionsförmånerna beräknas på samma sätt oavsett ledamotens ålder. Även reglerna för omräkning av förmåner blir desamma oavsett ledamotens ålder. Möjligheten att tjäna in en hel ålderspension på 12 år försvinner. Ålderspensionen tjänas in utan nedre och övre åldersgräns. Tiden som det är möjligt att tjäna in pensionen begränsas dock till högst 30 år. Ledamöternas pensionsförmåner ska, åtminstone tills vidare, vara förmånsbestämda, men reglerna görs mer lika ett avgiftsbestämt system genom att pensionsnivån bestäms av de sammanlagda inkomsterna under uppdragstiden. Pensionsbeloppet följsamhetsindexeras på samma sätt som i det allmänna pensionssystemet. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag med vissa språkliga och redaktionella ändringar.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Beredning

2009-11-03

Justering

2009-11-24

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-03

Beslut

2009-12-09