Sök

EU-institutioner brukar vanligen ingå ett så kallat värdlandsavtal med regeringen i det land där institutionen finns. Den svenska regeringen och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar, som finns i Solna utanför Stockholm, har enats om ett sådant avtal. I avtalet regleras frågor om immunitet, privilegier och förmåner för centrumet och dess personal. Enligt avtalet får polisen till exempel inte söka igenom centrumets lokaler eller beslagta egendom. Personalen har immunitet och kan inte åtalas i Sverige för sådant de har gjort i tjänsten. Centrumet behöver inte heller betala skatt i Sverige.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2010-12-16

Datum

2010-12-20

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20

Det ska bli enklare för radio- och tv-företag att återanvända det upphovsrättsskyddade material som finns i företagens arkiv. Riksdagen har därför beslutat att det ska bli möjligt för radio- och tv-bolagen att träffa avtal med organisationer som företräder svenska rättighetshavare om återanvändning av egenproducerat material. Avtalen ska även gälla rättighetshavare som står utanför den avtalsslutande organisationen. Samtidigt skyddas upphovsmännen genom en möjlighet att anmäla individuella förbud mot användning. Den nya avtalslicensbestämmelsen som ska gälla för alla typer av verk, även film, kommer ha ett vidare tillämpningsområde än de bestämmelser som redan finns i upphovsrättslagen. Lagen om medling i vissa upphovsrättstvister ska också anpassas för den nya avtalslicensbestämmelsen. Förändringarna ger radio- och tv-företagen nya möjligheter att sända repriser och göra material tillgängligt för användare på Internet. Men programmet måste ingå i radio- eller tv-företagets produktioner. Programmet måste också ursprungligen ha sänts före den 1 juli 2005. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-20

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om EU:s utvecklingspolitik till stöd för en socialt integrerande tillväxt och hållbar utveckling. Syftet är att inleda en debatt om hur EU bäst kan hjälpa utvecklingsländerna att snabbare genomföra millennieutvecklingsmålen och hur EU kan bidra till att det skapas nya möjligheter som kan minska fattigdomen. Utskottet anser att det nuvarande europeiska samförståndet om utveckling ger en bra grundstruktur för EU:s utvecklingspolitik men att det ändå finns skäl att kontinuerligt se över politiken. Detta för att identifiera vilka områden som kan behöva reformeras eller kompletteras för att anpassa den till dagens och framtidens förutsättningar. Utskottet har i sin granskning särskilt fokuserat på: behovet av att göra utvecklingspolitiken effektivare och mer resultatfokuserad, vikten av socialt integrerande och hållbar tillväxt, tre tematiska, tvärgående frågor inom ramen för EU:s utvecklingspolitik: demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt jämställdhet och kvinnors utveckling, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-12-02

Justering

2010-12-16

Datum

2010-12-17

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20

Riksrevisionen har granskat Sidas stöd till att stärka statsförvaltningen i mottagarländerna och regeringens styrning av stödet. Stödet kallas också för kapacitetsutveckling. Riksrevisionen menar att det i dag inte är möjligt att avgöra om Sida har ett relevant stöd till kapacitetsutveckling. Riksrevisionen lämnar därför flera rekommendationer till Sida som kan effektivisera verksamheten och utveckla stödet. Riksrevisionen anser även att regeringen behöver ge Sida mer vägledning i genomförandet av kapacitetsutvecklingsinsatser. Riksrevisionen granskning berör den så kallade Parisdeklarationen, som är internationell handlingsplan för ett mer effektivt bistånd med tydligare resultatredovisning. Utrikesutskottetet pekar på den konflikt som kan finnas mellan Parisdeklarationens mål om obundet bistånd och att Sverige använder svenska statliga myndigheter i biståndsarbetet. Det är viktigt att regeringen och Sida förhåller sig till denna diskussion. Otydlighet kan innebära att Parisdeklarationens principer om bland anant samarbetsländernas ägarskap och ansvar för biståndet inte efterlevs. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-11-09

Justering

2010-12-16

Datum

2010-12-17

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-26

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om EU:s budgetstöd till tredjeland i framtiden. När det gäller politisk styrning och politisk dialog i det land som tar emot budgetstöd anser utskottet att ett antal förutsättningar bör anges för att budgetstöd ska beviljas. Ett land som bryter mot de grundläggande principerna bör inte beviljas budgetstöd. Om ett land har fått budgetstöd och situationen i landet försämras bör EU reagera mot detta på ett tydligt och förutsägbart sätt. Budgetstöd bör vara kopplat till att partnerlandet fortsätter att genomföra reformer. Det är angeläget med en effektiv och inkluderande politikområdesdialog i samband med budgetstöd (i Sverige används termen policydialog). Det är viktigt med en fri press, informerade medborgare och ett väl fungerande parlament som deltar i genomförandet av landets politik för utveckling och fattigdomsminskning. Utskottet understryker betydelsen av effektiva kontroll- och granskningsorgan. Utskottet anser att EU bör främja ökade möjligheter att utkräva ansvar på nationell nivå. Det är viktigt att komma överens om vilka instrument och indikatorer som ska användas för att mäta till exempel öppenhet och kvalitet i offentliga budgetar och finansiella system. Många gånger är det angeläget att utveckla kapaciteten för och förstärka gransknings- och kontrollfunktioner om nationella parlament och revisionsorgan ska kunna hävda sina roller. Stöd till kapacitetsutveckling ska vara behovs- och efterfrågestyrt och utformas på ett sätt som stärker lokalt ägarskap. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

10, 39 minuter

Beredning

2010-11-18

Justering

2010-12-16

Datum

2010-12-17

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20

Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens beslut om statsbudgeten för 2011.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-21

Datum

2010-12-17

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

När Försäkringskassan, Skatteverket och Åklagarmyndigheten omorganiserades var syftet att göra handläggningen av ärenden mer rättssäker och likformig. Riksrevisionens granskning tyder på att myndigheternas rättstillämpning inte har blivit mer enhetlig efter sammanslagningarna. Riksrevisionens styrelse tycker det är viktigt att få klarhet i om det här stämmer, och konstitutionsutskottet håller med. Riksdagen ber regeringen att återkomma till riksdagen med en redovisning som visar i vilken utsträckning sammanslagningarna av Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan har lett till att rättstillämpningen blivit mer enhetlig.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-11-30

Justering

2010-12-16

Datum

2010-12-16

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Riskdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om 40,1 miljarder kronor till utgiftsområdet Kommunikationer. Utgiftsområdet omfattar vägar, järnvägar, IT och post. Mest pengar, 39,8 miljarder kronor, går till det transportpolitiska området, och 361 miljoner kronor går till politiken för informationssamhället. Riksdagen sa även ja till förslaget om ny organisation för vissa av de statliga aktiebolagen och tjänsteexporterande bolagen på infrastrukturområdet. Beslutet innebär bland annat att tjänsteexporten inom väg och luftfart samordnas i ett bolag direkt under Regeringskansliet. De nuvarande avgiftsvillkoren för passagerartåg på Öresundsbron ska fortsätta gälla. Regeringen hade föreslagit att riksdagens ställningstaganden från år 2000 om avgifterna för tågtrafiken på Öresundbron inte skulle gälla längre. Det skulle ha inneburit att Trafikverket får möjlighet att bestämma avgifterna inom den ram som järnvägslagen från 2004 tillåter. Men en gemensam reservation från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vann omröstningen i kammaren.

Behandlade dokument

134

Förslagspunkter

12

Reservationer

7 

Beredning

2010-11-16

Justering

2010-12-07

Datum

2010-12-14

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 60,1 miljarder kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2011. Mest pengar inom utgiftsområdet går till läkemedelsförmåner (23,2 miljarder kronor), kostnader för statlig assistansersättning (cirka 20,2 miljarder kronor), tandvårdsförmåner (cirka 6,7 miljarder kronor) och stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken (cirka 1,9 miljarder kronor). Riksdagen ber också regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att komplettera de nationella riktlinjerna för vård av demenssjuka med riktlinjer för bemanning i demensvården.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

28

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

38, 139 minuter

Justering

2010-12-14

Datum

2010-12-14

Debatt

2010-12-17

Beslut

2010-12-20

Justitieombudsmännen (JO), eller Riksdagens ombudsmän som de officiellt kallas, väljs av riksdagen för att kontrollera att myndigheter och deras tjänstemän följer lagar och förordningar. Alla som tycker att de blivit felbehandlade av en myndighet kan vända sig till JO. Ombudsmännen har ett personligt förtroendeuppdrag och skilda ansvarsområden. Det stora antalet inkommande anmälningar har resulterat i långa handläggningstider. Ombudsmännen har också fått mindre tid över till sina andra arbetsuppgifter, som inspektioner hos myndigheter och undersökningar på eget initiativ. För att allmänhetens bild av JO inte ska skadas är det viktigt att förstärka JO:s beslutsförmåga. Riksdagen har därför beslutat att handläggare hos JO i begränsad omfattning ska få rätt att avgöra klagoärenden, förutsatt att ärendena delegerats från en ombudsman. Möjligheten till delegering kommer vara tydligt avgränsad. Ändringarna börjar gälla den 1 mars 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Beredning

2010-11-23

Justering

2010-12-07

Datum

2010-12-14

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 88 miljarder kronor till allmänna bidrag till kommuner för 2011. Det största anslaget är på 85 miljarder kronor och går till kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting. De andra två anslagen är bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 74 minuter

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-14

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 13 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2011. I den summan ingår även Riksrevisionens styrelses förslag till anslag för Riksrevisionen. Riksdagen godkände också att Sverige är med och höjer kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och Nordiska investeringsbanken (NIB). Riksdagen godkände dessutom: Investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret för Kammarkollegiet och Statens tjänstepensionsverk. Att Sjunde AP-fonden och Riksrevisionen ska få ta upp lån i Riksgäldskontoret. Att Akademiska Hus AB ska kunna utforma sin organisation utan att ta hänsyn till tidigare riktlinjer om lokala bolag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

12

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-14

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om cirka 3,5 miljarder till regional tillväxt. Mest pengar inom utgiftsområdet går till den Europeiska regionala utvecklingsfonden för perioden 2007-2013 (cirka 1,55 miljarder) och regionala tillväxtåtgärder (cirka 1,52 miljarder).

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Justering

2010-12-07

Datum

2010-12-13

Debatt

2010-12-20

Beslut

2010-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om cirka 5,5 miljarder kronor till utgiftsområdet Näringsliv. Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att bryta utanförskapet. Mest pengar går till Verket för innovationssystem och den forskning och utveckling som verket finansierar, drygt 1,9 miljarder.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

47, 170 minuter

Justering

2010-12-07

Datum

2010-12-13

Debatt

2010-12-20

Beslut

2010-12-20

Justitieombudsmännen (JO) har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. JO registrerade 7 444 nya ärenden under verksamhetsåret 2009/2010 , vilket är fler än någonsin tidigare. Konstitutionsutskottet har granskat rapporten och noterar att det inom områden som kriminalvård och socialförsäkring saknas tillsynsorgan på lägre nivå. Det här gör att många ärenden som kunde behandlas bättre i ett annat sammanhang hamnar hos JO. JO, som är avsett att vara ett tillsynsorgan på högsta nivå, kan på grund av det här inte sköta sin uppgift på det sätt som är meningen. JO har tagit upp problemet under flera år, och utskottet håller med om att det är mycket olyckligt att tillsynsorgan saknas. Riksdagen avslutar ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 18 minuter

Beredning

2010-11-23

Justering

2010-12-07

Datum

2010-12-13

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 26 miljarder kronor till statsskuldsräntor för 2011. Det största anslaget är på 25,8 miljarder kronor och går till räntor på statsskulden.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 5 minuter

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-13

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

Betyg kommer att införas från årskurs 6. Beslutet innebär i huvudsak att: Elever i grundskolan och sameskolan får betyg vid varje terminsslut från sjätte klass i alla ämnen utom språkval. Det samma gäller grundsärskolan, när betyg sätts. I specialskolan sätts betyg från höstterminen i årskurs 7. I ämnet språkval ska betyg sättas från höstterminen i årskurs 7 i grundskolan och från höstterminen årskurs 8 i specialskolan. Rektorn får bestämma om det ska sättas ett sammanfattande betyg för samhällsorienterande och naturorienterande ämnen (SO och NO) i årskurs 6 i grundskolan och sameskolan och i årskurs 7 i specialskolan. Riksdagen har sedan tidigare beslutat om den nya sexgradiga betygsskalan. Betygsstegen har beteckningarna A, B, C, D, E och F. A-E står för godkända resultat medan F innebär ett icke godkänt resultat. Om elever har så hög frånvaro i ett ämne att deras insats inte kan bedömas ska detta markeras med ett streck. Betyget F ska inte användas i särskolan. Nationella kunskapskrav ska finnas för betygsstegen A, C och E. Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Men riksdagen vill att det utarbetas en tydlig handledning om hur skolorna ska använda betygsstegen B och D. Utformningen av kunskapskraven bör också utvärderas av regeringen två år efter att den nya betygsskalan trätt i kraft. Regeringen ska sedan återkomma till riksdagen med en redovisning av utvärderingen. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2011 och kan användas för första gången på utbildningar som startar höstterminen 2012.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 331 minuter

Justering

2010-11-30

Datum

2010-12-10

Debatt

2010-12-20

Beslut

2010-12-21

Riksdagen sa till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 30,6 miljarder kronor till Sveriges EU-avgift för 2011.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 11 minuter

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-10

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

Civilutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok Politiska alternativ för främjande av en europeisk avtalsrätt för konsumenter och företag. EU:s inre marknad grundar sig i dag på ett stort antal avtal som regleras av olika länders lagar. Det här är besvärligt för både företag och konsumenter som gör affärer över landsgränserna. En expertgrupp undersöker just nu om det går att ta fram en europeisk avtalsrättsakt. Syftet är att det ska finnas gemensamma principer, gemensam terminologi och modellregler som EU:s lagstiftande organ kan använda sig av. I grönboken presenterar kommissionen olika alternativ för hur man ska gå vidare med arbetet. Civilutskottet är positivt till att kommissionen har inlett ett samråd kring dessa frågor. Regeringen har påpekat att arbetet bör resultera i ett enkelt och användbart avtalsrättsligt dokument som beaktar både avtalsfriheten och konsumentskyddet. Utskottet håller med regeringen. Utskottet anser att dokumentet ska vara ett hjälpmedel för EU:s lagstiftande organ men att det inte ska vara bindande för medlemsländerna. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och till EU-kommissionen för kännedom.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-10

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20

Enskilda personer får ett starkare integritetsskydd gentemot försäkringsbolag. Försäkringsbolagen ska inte slentrianmässigt kunna begär samtycke till att hämta in hälsouppgifter. De nya reglerna ska också säkra att de som lämnar samtycke gör det frivilligt och samtycken bygger på tillräcklig information. Reglerna får särskild betydelse för barnförsäkringar. Försäkringsbolag kan ibland behöva känsliga uppgifter om enskilda personers hälsa. Det kan gälla både nyteckning av personförsäkringar och skaderegleringar. Men personen måste först lämna sitt samtycke till att uppgifterna hämtas in från till exempel patientjournaler. De nya reglerna innebär att: Försäkringsbolag får begära samtycke först när bolaget har gått igenom försäkringsansökan och bedömt att det är nödvändigt att hämta in hälsouppgifter. Bolaget får alltså inte begära samtycke redan i samband med en ansökan. Om försäkringsbolaget påstår att hälsouppgifterna är nödvändiga ska det kunna prövas i domstol. När försäkringsbolaget reglerar en skada och när någon ansluts sig till en kollektiv försäkring ska bolaget få begära samtycke först när det finns ett behov i det enskilda fallet. Samtycket bara ska gälla under prövningen av en ansökan eller under regleringen av en viss skada. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-10

Debatt

2010-12-20

Beslut

2010-12-20