Ett förstärkt integritetsskydd i försäkringssammanhang

Herr talman! Sedan lång tid tillbaka har det varit fritt fram för försäkringsbolagen att kräva generella fullmakter av folk som vill teckna privata personförsäkringar, allt för att försäkringsbranschen ska kunna dammsuga journaler i jakt på hälsodata, mystiska symtom och genetisk information om nedärvda risker för att drabbas av bröstcancer, Alzheimers sjukdom eller andra allvarliga sjukdomar. Försäkringstagaren har inget annat val än att skriva under fullmakten. I samma ögonblick skriver han eller hon också bort sin rätt att själv disponera över sin patientjournal, detta oavsett om bolaget beviljar eller inte beviljar personen en försäkring. Men integritetskränkningen slutar inte där, utan fullmakten gäller även efter det att försäkringstagaren har avlidit. Den ger bolaget en obegränsad möjlighet att samla in journaluppgifter och lagra överskottsinformation. Detta är känsliga uppgifter som bolagen behöver för att hålla premiekostnaden på en acceptabel nivå eller som helt enkelt kan vara "bra att ha". Man kan verkligen undra varför de upprörda reaktionerna har uteblivit. Men så här uselt har skyddet varit under alla år för försäkringstagarnas integritet. Herr talman! Det känns väldigt bra att i dag kunna konstatera att samtliga riksdagspartier ställer sig bakom civilutskottets betänkande CU4. Reformen går ut på att försäkringsbolagen inte längre slentrianmässigt ska kunna begära samtycke i form av generella fullmakter för att sedan fullt lagligt, som det är i dag, plöja patientjournalerna på längden och tvären. I grunden finns det en seglivad konflikt mellan å ena sidan försäkringsbranschens behov av korrekta uppgifter om försäkringstagarnas hälsotillstånd, och - det får man inte glömma - försäkringstagarkollektivets intresse av att slippa betala onödigt dyra försäkringar. Förklaringen till att bolagen inte längre motsätter sig en begränsning av fullmakter är att regeringen genom dessa lagändringar som ligger till grund för vårt betänkande tillgodoser branschens informationsbehov med kompensatoriska åtgärder. Samtycke ska fortfarande kunna inhämtas. Det är inget absolut förbud. Men det ska bara kunna ske i fall där det särskilt behövs, till exempel vid skaderegleringar. En annan integritetsförstärkning som nu görs är att när samtycke krävs kommer detta samtycke att ha en tidsbegränsad giltighet. Samtidigt blir bolagen skyldiga att informera om vad det innebär att lämna ett samtycke. Det kan tyckas självklart, men ingen som har gett sitt samtycke ska i efterhand behöva känna sig avlurad känslig information. Möjligheten till domstolsprövning är också en klar förbättring. Bolagens påstående om att hälsouppgifter är nödvändiga ska nu kunna överklagas av den som ansöker om en försäkring men får nobben. Sist men inte minst: Vi alliansvänner i civilutskottet gör i likhet med övriga ledamöter samma bedömning som regeringen när det gäller reformens betydelse för barnförsäkringar. Integritetsförstärkningarna som sjösätts den 1 juli nästa år kommer helt klart att minska risken för att felaktiga eller ofullständiga uppgifter förs in i barns journaler, inte öka, som vissa remissinstanser har invänt. För varför skulle föräldrar och skolsköterskor vilja försämra försäkringskollektivets villkor när deras egna barn ingår där? Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag. (Applåder)