Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

EU:s budgetstöd till tredjeland i framtiden

Utlåtande 2010/11:UU4

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 januari 2011

Utskottens utlåtanden

Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.

Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande. 

PDF
EU:s budgetstöd till tredjeland i framtiden(pdf, 64 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Utlåtande 2010/11:4 EU:s budgetstöd till tredjeland i framtiden

Beslut

EU-dokument om budgetstöd till tredjeland i framtiden (UU4)

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om EU:s budgetstöd till tredjeland i framtiden. När det gäller politisk styrning och politisk dialog i det land som tar emot budgetstöd anser utskottet att ett antal förutsättningar bör anges för att budgetstöd ska beviljas. Ett land som bryter mot de grundläggande principerna bör inte beviljas budgetstöd. Om ett land har fått budgetstöd och situationen i landet försämras bör EU reagera mot detta på ett tydligt och förutsägbart sätt. Budgetstöd bör vara kopplat till att partnerlandet fortsätter att genomföra reformer. Det är angeläget med en effektiv och inkluderande politikområdesdialog i samband med budgetstöd (i Sverige används termen policydialog). Det är viktigt med en fri press, informerade medborgare och ett väl fungerande parlament som deltar i genomförandet av landets politik för utveckling och fattigdomsminskning. Utskottet understryker betydelsen av effektiva kontroll- och granskningsorgan. Utskottet anser att EU bör främja ökade möjligheter att utkräva ansvar på nationell nivå. Det är viktigt att komma överens om vilka instrument och indikatorer som ska användas för att mäta till exempel öppenhet och kvalitet i offentliga budgetar och finansiella system. Många gånger är det angeläget att utveckla kapaciteten för och förstärka gransknings- och kontrollfunktioner om nationella parlament och revisionsorgan ska kunna hävda sina roller. Stöd till kapacitetsutveckling ska vara behovs- och efterfrågestyrt och utformas på ett sätt som stärker lokalt ägarskap. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.
Utskottets förslag till beslut
Utlåtandet läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Information kommer

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2010-12-09
Justering: 2010-12-16
Trycklov till Gotab och webb: 2010-12-17
Trycklov: 2010-12-17
Utlåtande 2010/11:UU4

Alla beredningar i utskottet

2010-11-18, 2010-11-25, 2010-12-02, 2010-12-09

EU-dokument om budgetstöd till tredjeland i framtiden (UU4)

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om EU:s budgetstöd till tredjeland i framtiden. När det gäller politisk styrning och politisk dialog i det land som tar emot budgetstöd anser utskottet att ett antal förutsättningar bör anges för att budgetstöd ska beviljas. Ett land som bryter mot de grundläggande principerna bör inte beviljas budgetstöd. Om ett land har fått budgetstöd och situationen i landet försämras bör EU reagera mot detta på ett tydligt och förutsägbart sätt. Budgetstöd bör vara kopplat till att partnerlandet fortsätter att genomföra reformer.

Det är angeläget med en effektiv och inkluderande politikområdesdialog i samband med budgetstöd (i Sverige används termen policydialog). Det är viktigt med en fri press, informerade medborgare och ett väl fungerande parlament som deltar i genomförandet av landets politik för utveckling och fattigdomsminskning. Utskottet understryker betydelsen av effektiva kontroll- och granskningsorgan.

Utskottet anser att EU bör främja ökade möjligheter att utkräva ansvar på nationell nivå. Det är viktigt att komma överens om vilka instrument och indikatorer som ska användas för att mäta till exempel öppenhet och kvalitet i offentliga budgetar och finansiella system. Många gånger är det angeläget att utveckla kapaciteten för och förstärka gransknings- och kontrollfunktioner om nationella parlament och revisionsorgan ska kunna hävda sina roller. Stöd till kapacitetsutveckling ska vara behovs- och efterfrågestyrt och utformas på ett sätt som stärker lokalt ägarskap.

Utskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet. Därefter skickas utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2011-01-20
Stillbild från Debatt om förslag 2010/11:UU4, EU:s budgetstöd till tredjeland i framtiden

Debatt om förslag 2010/11:UU4

Webb-tv: EU:s budgetstöd till tredjeland i framtiden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Christian Holm (M)
Anf. 64 Christian Holm (M)
Herr talman! Utlåtande UU4 handlar om EU:s budgetstöd till tredjeland i framtiden. Från utskottets sida anser vi att det är positivt att EU tar upp den här frågan och identifierar den genom grönböcker. Vi anser också att de grundläggande delarna i EU:s uppfattning om politisk styrning och politisk dialog bör ligga till grund för bedömningarna gällande budgetstöd. Länder som bryter mot de grundläggande principerna bör inte beviljas budgetstöd, enligt utskottets uppfattning. Om ett land som har budgetstöd börjar bryta mot detta bör EU agera. Det här är ett utlåtande som det råder stor enighet om. Som sagt är det positivt att det tas upp. Sverige har generellt sett en relativt restriktiv syn på budgetstöd, men det är framför allt viktigt att vi värnar de grundläggande principer som finns. Med dessa ord vill jag bara yrka bifall till utskottets förslag, som är att lägga ärendet till handlingarna.
Bodil Ceballos (Mp)
Anf. 65 Bodil Ceballos (Mp)
Herr talman! Det är inte alltid så att jag instämmer i vad Moderaterna säger här i kammaren, men i dag kan jag göra det. Vi är väldigt överens i de här frågorna. Vi har kanske lite olika uppfattningar om hur man sedan går vidare, men just i det här läget är vi överens. Det som jag tänkte ta upp är lite grann det som Christian Holm var inne på, och det är att man måste ta bort budgetstödet när länder inte uppfyller de krav som vi ställer. Det viktiga är att de medel som vi förmedlar, via oss och via EU, går till utveckling för människorna i dessa länder. Det ska inte vara utveckling bara för de ledande och deras plånböcker. Det är också viktigt att se till att parlamenten i dessa länder är delaktiga i hur medlen fördelas, för så är inte alltid fallet. Vi ger budgetstöd, och ibland är det regeringarna som har väldigt mycket att säga till om. Parlamentariker vittnar om att de inte vet hur pengarna används. Jag tycker att det är viktigt att vi också har den aspekten med att parlamenten ska vara delaktiga. När vi talar om budgetstöd och om utveckling över huvud taget har god samhällsstyrning varit en viktig del i det under många år. I grönboken återkommer också detta med den goda samhällsstyrningen. Jag skulle vilja ta upp ett sätt att arbeta som kanske inte är det vanligaste men som är mycket bra i andra länder, och det är genom kommunala partnerskap. Jag har haft förmånen att följa det kommunala partnerskap som Gävle kommun har med Buffalo City i Sydafrika och har på nära håll sett hur vi har kunnat jobba just med den goda samhällsstyrningen som ledord i vårt arbete. Vi har kunnat visa hur tjänstemän och politiker kan arbeta tillsammans i ett ömsesidigt förtroende, hur man kan ha styrdokument, följa upp etcetera. Det har varit mycket fruktbart både för människor i Buffalo City, de styrande där, för oss i Gävle, som har lärt oss mycket, och för vår organisation. Det är också ett sätt att minska risken för korruption att ha ett så nära samarbete och hela tiden se vad pengarna används till. Det vill jag lyfta fram som ett gott exempel och som något som jag hoppas att vi i EU-sammanhang kan jobba med lite oftare än vi gör i dag. Jag vet att också Holland och Tyskland har kommunala partnerskap. Vi har haft det här i Sverige och hoppas att vi kommer att fortsätta med det. Sedan har vi en annan fråga. Det handlar om avräkningarna, som Vänsterpartiet och Miljöpartiet har lämnat ett särskilt yttrande om. Jag ska inte orda så mycket om det, eftersom det går att läsa i betänkandet. Vi har under längre tid klagat på att vi gör stora avräkningar från den svenska biståndsramen till olika ändamål, bland annat för klimatåtgärder. Vi menar att det är något som länderna har åtagit sig att lägga utanför biståndsramen. Den frågan tycker vi att Sverige ska driva på alla nivåer.
Christer Winbäck (Fp)
Anf. 66 Christer Winbäck (Fp)
Herr talman! Jag får börja som Bodil Ceballos och säga: Det är inte alltid jag instämmer i vad Miljöpartiet säger, men den här gången håller jag med Bodil i ganska mycket. Vi behandlar nu EU:s grönbok om budgetstöd till tredjeland. Grönbok innebär en viljeinriktning, där våra åsikter nu har stor möjlighet att lyssnas in. Det är mycket viktigare att försöka göra inspel nu än senare. Jag har några saker som jag känner att jag särskilt vill understryka. När vi ger budgetstöd ska vi också ha möjlighet att ställa motkrav. Ett samlat grepp inom EU gör att motkraven blir samordnade och stringenta och att enskilda EU-länder kanske inte går vid sidan om med andra krav, så att vi spelar ut varandra kring detta med stöd och krav. Några krav som känns angelägna är naturligtvis grundläggande demokratiska värden, som måste finnas, och respekt för mänskliga rättigheter eller också att landet på ett seriöst sätt strävar mot de målen. Sanktioner såsom indraget stöd bör inte uteslutas om landet går åt fel håll. Men än viktigare är att effektivitet måste vara ett viktigt honnörsord. Svaga institutioner och korruption gör att det misshushållas med bistånd. Vi måste sträva efter transparens och tydlighet i mätningar och resultat. Resultatuppföljning är en av de viktigare sakerna, för att känna att vi får god användning av de pengar som vi satsar gemensamt. Vi konstaterar också i betänkandet att det i många länder finns brist på öppenhet. Men rapporten Open Budget Survey nyligen visar också att flera länder har gjort framsteg, en del faktiskt kraftiga sådana. Vi ska försöka se till att flera når den standarden. Generellt är bistånd och stöd på olika sätt viktigt. Jag känner det angeläget att vi gemensamt strävar efter att ha högt bistånd, att andra länder inom EU också når upp till svensk standard och gärna också att vi sätter ribban ännu högre. Vi har nu möjlighet att göra goda inspel beträffande grönboken och känna att vi driver frågorna på ett bra sätt. Vi har höga ambitioner i Sverige och ska se till att vi får ännu bättre och högre ambitioner. Några saker som också är viktiga när vi jobbar med budgetstödet: Inte minst jämställdhet måste nämnas som en viktig fråga. Vi får inte heller missa att driva på för minoriteter av olika slag. För hbt-personer finns det mycket kvar att göra. Det är bra att man nu i grönboksformat frågar oss vad vi tycker. Jag tycker att vi ska sträva efter ett gott och bra budgetstöd och även bistånd genom att se till att vi får det så effektivt som möjligt genom god uppföljning och tydliga mål.
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 67 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Det är en gemensam debatt kring två utlåtanden. Jag tycker att det finns skäl att starta i EU:s utvecklingspolitik, för det är ju den frågan och den grönboken som bär den fortsatta diskussionen, när vi pratar om budgetstöd. Jag vill till att börja med, herr talman, bara göra konstaterandet att vi från utskottets sida har gjort en preliminär subsidiaritetsprövning av de båda grönböckerna och då har kunnat konstatera att utvecklingsbiståndet i och med Lissabonfördraget har fått plats bland EU:s centrala målsättningar. Vi finner därför inte att det finns skäl att avge något särskilt subsidiaritetsyttrande här och nu men kommer naturligtvis att följa den frågan även fortsatt. Jag tycker också att det finns skäl att understryka att en rättvis och hållbar global utveckling kan uppnås bara om vi får många krafter som strävar åt samma håll. Det har genomsyrat utvecklingsbiståndet efter Parisdeklarationen, där vi försöker att få flera att jobba gemensamt. Naturligtvis är EU som en global, stor aktör central i den delen. Här finns det, som vi konstaterar, skäl för både EU, kommissionen och oss att försäkra oss om att det finns en samstämmighet inom EU:s arbete när det gäller olika politikområden som faktiskt avgör om vi lyckas nå målen inom EU:s utvecklingspolitik. Jag trodde att det skulle bli en stor diskussion om biståndsnivåer, eftersom det var en del av det särskilda yttrandet. Men jag konstaterar att EU har markerat sin roll när det gäller åtagandet att uppnå 0,7 procent av bni. Man har ännu inte lyckats, herr talman. Det är viktigt - det understryker vi också - att man lever upp till sina åtaganden i den delen för att kunna fullfölja och skapa styrka i EU:s samlade utvecklingspolitik. Samstämmigheten som jag berörde är naturligtvis central, inte bara när det gäller biståndsdelen. Det vi lyfter fram - som jag i det särskilda yttrandet noterar att Vänstern och Miljöpartiet synes ha problem med - är de andra drivkrafterna för utveckling: handel, tillväxt, jobb och möjligheter för människor till förändring. Det är här den centrala förutsättningen finns för att vi ska kunna få en hållbar ekonomisk försörjning för människor i hela världen, möjligheter till utveckling. Jag beklagar naturligtvis, herr talman, att det finns de som uppfattar att tillväxt kan vara ett hot mot fattigdomsbekämpning. Det är ju snarare tvärtom. Tillväxt är en viktig förutsättning för fattigdomsbekämpning. Där ligger naturligtvis det demokratiperspektiv som vi också betonar centralt. Om det finns en demokratisk utveckling i de länder som vi verkar med kommer också människor att åstadkomma de förändringar som krävs. Det märks inte minst nu när vi ser vad som händer i Tunisien, där människor vill ha en röst med, inte vill ha repressiva regimer. Det ger bilden av möjligheter till utveckling, möjligheter inte bara ekonomiskt utan också demokratiskt, får vi hoppas. Med detta kan jag från min och Centerpartiets sida konstatera att vi, precis som tidigare talare har sagt, är helt eniga i båda fallen. Självklart yrkar även jag bifall till förslagen i dessa utlåtanden.
Hans Linde (V)
Anf. 68 Hans Linde (V)
Herr talman! Vi har att debattera två olika utlåtanden som berör EU:s biståndspolitik. Vi från Vänsterpartiets sida har ingen reservation. Däremot har vi ett särskilt yttrande tillsammans med Miljöpartiet där vi beskriver delar av vår kritik mot EU:s biståndspolitik men också de olika synsätt som finns hos våra partier och de borgerliga partierna när det gäller synen på bistånd och utvecklingens drivkrafter. Jag kan rekommendera dem som är intresserade av Vänsterpartiets och Miljöpartiets kritik att läsa det särskilda yttrandet. Det är något som Kerstin Lundgren uppenbarligen inte har lyckats med, eftersom - jag måste ändå få det noterat i protokollet - det inte var många rätt när Kerstin Lundgren tidigare i dag, i den här talarstolen, skulle försöka beskriva vad vi har skrivit i vårt särskilda yttrande. Men det här utlåtandet är faktiskt viktigt, för EU:s biståndspolitik är en viktig fråga. EU är i dag världens största biståndsgivare. 1,25 miljarder kronor från den svenska biståndsbudgeten kommer i år att gå via EU. Men det här är kanske framför allt en viktig fråga därför att vi ser att EU i dag brottas med många problem och stora utmaningar när det gäller biståndspolitiken. Trots det är EU:s biståndspolitik knappast något som diskuteras i denna kammare. Vår biståndsminister eller, rättare sagt, den borgerliga minoritetens biståndsminister Gunilla Carlsson, som för bara en liten stund sedan valde att lämna kammaren, pratar gärna om biståndskvalitet och resultatredovisning. Hon använder gärna tid till att kritisera frivilligorganisationer och Sida. Men när det kommer till EU:s bistånd och de stora och uppenbara brister som finns i EU:s biståndspolitik blir det betydligt mer tyst. Under min tid i riksdagen har jag haft möjligheten och förmånen att besöka flera av de utvecklingsländer i vilka Sverige har eller har haft ett omfattande utvecklingsarbete. Ofta har jag mött en skarp kritik mot just EU:s biståndspolitik. Och i ett globalt perspektiv och i jämförelse med många andra givare framstår EU på biståndsområdet alltför ofta som en trögrörlig koloss utan förmåga att reformera sig och utan förmåga att se människors verklighet. Men det kanske största problemet är att man saknar den politiska viljan att jobba med de kontroversiella och de svåra frågorna inom biståndet. Vi har sett alltför ofta inom EU:s biståndspolitik hur enskilda konservativa medlemsländer har blockerat viktiga och avgörande satsningar när det kommer till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det har inneburit att man har kunnat blockera satsningar som skulle ha kunnat bidra till att hbt-personer fick sina mänskliga rättigheter respekterade. Det har inneburit att länder som Malta, Polen och Irland har kunnat blockera satsningar på att ungdomar i utvecklingsländer ska få tillgång till sexualupplysning. Det har handlat om att man har blockerat satsningar som skulle kunna bidra till att fler kvinnor skulle kunna genomgå en graviditet utan att behöva dö. Men, herr talman, som så ofta när det kommer till bistånd är inte det stora problemet vad som sker ute i fält, även om EU:s biståndspolitik är just kantad av många problem och utmaningar. Det största problemet med EU:s biståndspolitik är trots allt det som beslutas på finansdepartementen i Europa. Vänsterpartiet ser med stor oro att en lång rad av EU:s medlemsstater inte lever upp till sina åtaganden och sina löften när det kommer till internationellt bistånd. Inom unionen upprättade man ett delmål om att de 15 så kallade gamla medlemsstaterna skulle avsätta 0,56 procent av sin bni till internationellt bistånd till 2010 och att de 12 så kallade nya medlemsstaterna samma år skulle avsätta 0,17 procent av sina budgetar till bistånd. Inget av dessa mål har uppnåtts, kan vi konstatera när vi nu ser 2011 i kalendern. Nätverket Concord, som samlar 1 600 frivilligorganisationer som arbetar med just utvecklingsfrågor och bistånd, visade dessutom i sin rapport Lighten the load att flera medlemsstater, bland annat Italien, Grekland och Portugal, fortfarande i hög utsträckning använder sig av bundet bistånd i strid med internationella åtaganden och löften. Därutöver ser vi att en lång rad av EU:s medlemsstater använder sig av mycket stora avräkningar från sina biståndsbudgetar. Man tar med andra ord pengar från biståndsbudgeten för att använda dessa resurser till helt andra saker än bistånd. Ofta stannar pengar i det egna landet. Låt mig ge några exempel! Vi kan titta på budgetåret 2008. Då kan vi konstatera att man i Österrike valde att avräkna 52 procent av biståndsbudgeten. Samma år i Slovakien stannade 33 procent av biståndet i det egna landet. I Tyskland var det 26 procent etcetera. Det här bundna biståndet och de omfattande avräkningarna innebär enorma kvalitetsproblem som vi anser måste uppmärksammas när vi diskuterar EU:s biståndspolitik. Det innebär att mångmiljardbelopp som skulle kunna användas till att bekämpa fattigdom i stället stannar kvar i unionen. Tyvärr kan vi konstatera att på det här området är Sverige långt ifrån ett föregångsland. Tvärtom kan vi faktiskt se, om vi tittar i EU-kretsen, att en rad medlemsstater, bland annat Luxemburg och Irland, har valt att ha en betydligt mer restriktiv syn på avräkningar än den borgerliga regeringen här i Sverige. Jag är fullt medveten om att den borgerliga minoriteten här i kammaren sällan uppskattar att man pratar om just urholkning av biståndet och om avräkningar. Men vi ska komma ihåg att det inte är kaffepengar vi pratar om i det här sammanhanget när vi pratar om hela unionen. Man ska komma ihåg att 2008 tog EU-länderna 1 miljard euro från biståndet för att finansiera flyktingmottagande inom unionen. Man tog 2 miljarder euro från biståndsbudgeten för att finansiera utländska studenter vid europeiska universitet. Och man tog 5 miljarder euro för att skriva av skulder. I sammanhanget ska man komma ihåg att en säker förlossning i Afghanistan - det är det land på jorden där det i dag är absolut farligast att bli gravid - kostar 35 kronor. När vi pratar om avräkningar ska vi komma ihåg att det här är belopp som skulle kunna användas till att bekämpa fattigdomen. Det handlar om att se till att fler flickor och barn får utbildning runt om på jorden, att fler ungdomar får tillgång till sexualupplysning och att fler av världens fattiga får hjälp och stöd att lyfta sig upp ur fattigdomen. Herr talman! Det var en kort sammanfattning av det särskilda yttrande som vi från Vänsterpartiet har lämnat in tillsammans med Miljöpartiet. Men jag vill också få fört till protokollet att jag observerar att det mest biståndsfientliga partiet i denna kammare, Sverigedemokraterna, ett parti som dessutom beskriver sig som EU-kritiker, valde att inte dyka upp på det utskottsmöte där vi slutbehandlade de här frågorna. Man har valt att inte inkomma med några särskilda yttranden eller reservationer, och man har valt att inte ens en gång anmäla sig till den här debatten. Med ett sådant agerande är det svårt att ta Sverigedemokraternas kritik mot både EU och biståndet på något som helst allvar. (Applåder)
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 69 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Jo, jag har faktiskt läst det gemensamma särskilda yttrandet, som Vänsterpartiet och Miljöpartiet har skrivit. Där vänder de sig mot flera delar av de skrivningar som finns i betänkandet om ekonomisk tillväxt och säger att de mer utgår från de borgerliga partiernas ideologiska föreställningar än från fakta och erfarenhet av utvecklingsarbete. Herr talman! Jag ser att vi talar om samstämmighet. Jag ser att vi talar om hållbar utveckling. Jag ser att vi har granskat utifrån de övergripande teman som vi arbetar med i vårt bistånd. Det handlar om både PGU och fattigdomsbekämpning. Det är diskussioner om klimat, miljö, demokrati och kvinnors möjligheter. Ändå väljer Miljöpartiet och Vänsterpartiet att landa i någon form av försök till pamflettskrivning omkring ekonomisk tillväxt. För mig, herr talman, är det svårt att se att ett samhälle - det må vara Sverige, Afghanistan, Sudan, Tunisien, Gaza eller varhelst vi är - där ekonomin inte fungerar och tillväxten går bakåt är ett samhälle som förmår bekämpa fattigdom. Jag har inte sett några sådana fakta. Jag har inte sett några tydliga exempel på att det är i ett sådant samhälle som de mänskliga rättigheterna vinner framsteg eller fattigdomen bekämpas. Därför kunde jag inte, herr talman, låta bli att uppmärksamma just den här delen. Jag hör kritiken, men jag ser inte vilka insatser som skulle vara alternativ till ekonomisk framgång.
Hans Linde (V)
Anf. 70 Hans Linde (V)
Herr talman! Säger Kerstin Lundgren att hon har läst vårt särskilda yttrande får jag lita på det, men hon har uppenbarligen inte riktigt förstått vad Vänsterpartiet och Miljöpartiet menar. Därför är jag glad för det här replikskiftet, för då kan jag ytterligare utveckla hur vi i Vänsterpartiet och Miljöpartiet ser på frågorna om tillväxt kontra fattigdomsbekämpning. Det ger mig möjlighet att utveckla det både för Kerstin Lundgren och för andra som också, mot förmodan, i grunden har missförstått vad vi har skrivit. Vad vi i Vänsterpartiet och Miljöpartiet har vänt oss mot är den syn som tyvärr finns i dag hos Centerpartiet och övriga borgerliga partier, där man säger att tillväxt per automatik skulle skapa utveckling och leda till fattigdomsbekämpning. Så ser det inte ut. Titta runt om i världen, Kerstin Lundgren! Vi ser exempel på en lång rad länder med oerhört höga nivåer av tillväxt under en lång tid där det inte leder till utveckling eller fattigdomsbekämpning. Ska vi vara helt ärliga är vårt eget land ett lysande exempel på detta; vi ser nu ganska höga tillväxttal, men vi ser också fortfarande att klyftorna växer. När det gäller utvecklingsländer skulle jag vilja framhålla Angola - ett av de länder på jordklotet som har haft den absolut högsta ekonomiska tillväxten under en lång rad år, men där vi samtidigt ser att fattigdomen inte minskar, där vi ser att barnadödligheten inte minskar och där vi ser att läs- och skrivkunnigheten i landet inte ökar, detta eftersom eliten i Angola väljer att inte omfördela detta på ett rättvist sätt. Fördelarna och inkomsterna från tillväxten stannar i stället hos ett litet fåtal. Därför understryker vi från Vänsterpartiets och Miljöpartiets sida att om tillväxt ska leda till fattigdomsbekämpning krävs att man kombinerar en politik för tillväxt med satsningar på välfärden och breda samhällsinvesteringar men kanske framför allt med en politik för omfördelning så att tillväxtens resurser och de resurser som skapas vid ekonomisk tillväxt kommer alla till del. Här skiljer vi oss åt. De borgerliga minoritetspartierna i dag ser inte behovet av att kombinera tillväxt med ekonomisk omfördelning, för uttrycket "ekonomisk omfördelning" lyser med sin frånvaro när de borgerliga partierna pratar om tillväxt.
Kerstin Lundgren (C)
Anf. 71 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Jag hörde "tillväxt kontra fattigdomsbekämpning". Det är det motsatsförhållandet jag vänder mig emot. Fattigdomsbekämpning kräver nämligen ekonomisk utveckling och tillväxt - men inte bara. Jag tror måhända att Hans Linde inte har läst betänkandet, för i betänkandet berör vi helheten. Vi pratar om hållbar tillväxt. Vi pratar om demokrati. Vi pratar om självbestämmande och möjligheter för människor. Vi pratar till och med om det som Bodil Ceballos pratade om tidigare, lokala myndigheter. För mig är detta inte ensidigt. Det är en insikt om att människor måste få välja och fatta sina egna beslut. Detta handlar demokrati om, och det är en viktig del i det vi försöker bygga. När jag läser betänkandets särskilda yttrande ser jag att man från Vänsterpartiet och Miljöpartiet vänder sig emot tillväxtskrivningarna - om man nu har läst dem rätt eller inte må andra bedöma - men efter att ha sagt att tillväxt inte verkar minska fattigdom avslutar man med att insatser för att bekämpa fattigdom i sig skapar tillväxt. Man funderar, herr talman, på vilka insatser Vänsterpartiet och Miljöpartiet menar som inte lyfts fram i betänkandet. Vi talar ju om demokrati där människor får möjlighet att själva värdera hur de vill fördela, hur de vill hantera välfärden och vad de vill satsa på. Det är det som är avgörande, och det är den typen av utveckling vi vill se i alla länder: starka parlament och starka granskningsfunktioner. Det är precis det vi talar om i betänkandet som förmodligen inte lästs av Hans Linde.
Hans Linde (V)
Anf. 72 Hans Linde (V)
Herr talman! Man kan konstatera att svensk biståndspolitik ska utgå från två perspektiv: fattigdomsbekämpning och de fattiga människornas rättigheter. Dessa två perspektiv är i alla fall utgångspunkten för mig som vänsterpartist när jag tittar på utvecklingsfrågor. Hur kan vi bekämpa fattigdomen? Hur kan vi bidra till att stärka fattiga människors mänskliga rättigheter? Det är det som är utgångspunkten. Men Kerstin Lundgrens utgångspunkt verkar vara att vi ska skapa ekonomisk tillväxt och sedan hitta argument för att det i sin tur ska legitimeras. Vi lyfter fram att om vi ska lyckas med detta behöver ekonomin växa i många länder, men det måste också kombineras med annat. Tillväxt i sig leder aldrig till att vi minskar fattigdomen eller ökar respekten för mänskliga rättigheter. Det ser vi först när tillväxten kombineras med en lång rad andra åtgärder. Jag skulle säga att en av de viktigaste åtgärderna är att stödja starka fackliga organisationer och kollektivavtal som ser till att intäkterna och vinsterna i företagen i det privata näringslivet omfördelas och kommer fler till del, att de som arbetar på ett företag får ta del av vinsterna. Detta är inte bara en synpunkt från mig på vänsterkanten i Sveriges riksdag. Jag har även stöd av och kan luta mig mot en omfattande rapport från Världsbanken och IMF som har pekat på behoven av just kollektivavtal. Det här är ett område där vi skiljer oss åt. Medan vi i Vänsterpartiet under en lång tid har lyft fram vikten av facklig organisering och kollektivavtal som ett sätt att se till att tillväxten kommer fler till del ser vi att den borgerliga regeringen successivt, steg för steg, har dragit ned biståndet till just de organisationer som jobbar runt om i världen med att stärka fackliga rättigheter. Vi ska komma ihåg och föra till protokollet att en av de frivilligorganisationer som har drabbats av allra störst neddragning under den borgerliga regeringen är LO-TCO Biståndsnämnd, den organisation som arbetar just med att stärka fackföreningar i syd - en nyckelfaktor om vi vill se till att tillväxten också leder till fattigdomsbekämpning.
Désirée Pethrus (Kd)
Anf. 73 Désirée Pethrus (Kd)
Herr talman! Vi debatterar två utlåtanden som handlar om EU:s utvecklingspolitik respektive EU:s budgetstöd till tredje land. Utgångspunkten är grönböckerna; vi kan kalla dem diskussionsunderlagen för ovana som lyssnar och inte vet vad grönböcker är. Det är ett alltså diskussionsunderlag som skickas ut från kommissionen för att få en debatt i Europaparlamentet men också i alla medlemsländer. Det står också att alla medborgare och organisationer kan skicka in ett svar till kommissionen på hur man ser på dessa frågor, och det är viktigt att uppmana alla att göra det. EU-kommissionen säger att vi måste hitta bättre sätt att komma till en fattigdomsbekämpning, att genomföra millenniemålen och se till att EU har ett effektivt bistånd. Syftet är att nu tänka framåt: Hur vill vi att biståndet ska se ut i framtiden? Vi måste ju erkänna att många länder under decennier har fått stora biståndsanslag utan att resa sig ur fattigdom. Därför måste vi fundera på vad vi kan göra annorlunda för att få en verklig utveckling. Kommissionen vill att vi inte bara ska tala i termer av biståndsnivåer utan också om hur biståndet beviljas och hur det används. Att hålla fast vid 1-procentsmålet är något som vi kristdemokrater tycker är av stor vikt, men visst, vi måste fundera på hur vi använder biståndspengarna effektivt. Bistånd är inte lösningen på ett lands problem, men det ska bidra till att åtgärda orsakerna till fattigdom. Om man läser grönboken för utvecklingspolitik, vilket jag hoppas att Vänstern och Miljöpartiet har gjort, talas det där om att skapa "en tillväxt till stöd för mänsklig utveckling". Det sägs att ekonomisk tillväxt ska komma alla till del, minska ojämlikheter, ge arbete med anständiga villkor och förbättra jämställdheten. Det handlar även om hälso- och sjukvården, utbildningssektorn, klimatåtgärder med mera. Ekonomisk tillväxt är avgörande för utveckling, ökat välstånd och fattigdomsminskning. Tillväxten ska också bidra till social sammanhållning och till att främja mänskliga rättigheter och fred. Jag tycker att det är ganska tydligt att detta är jätteviktiga värderingar som slås fast i grönboken. Man kan alltså säga att i tillväxtdiskussionen sätts inte bara fokus på ekonomisk utveckling, utan den sätts i ett större socialt sammanhang med olika mänskliga rättigheter. Därför tycker jag att Vänsterpartiet och Miljöpartiet slår in öppna dörrar med sitt särskilda yttrande. För att företag ska våga investera i ett land, skriver man också, krävs att det finns en förutsägbarhet, ett öppet regelsystem och ett icke-diskriminerande företagsklimat. Kommissionen föreslår därför att man samlar intressenter från näringsliv och det civila samhällets organisationer för att samverka kring mätbara resultat. Detta är mycket viktigt. Handelsfrågorna är också ett område som gynnar utveckling på längre sikt. Därför är det viktigt, som man skriver, att fortsätta sänka tullar och handelsstörande subventioner på framför allt jordbruksområdet. Jag tycker att det är bra att EU här har öppnat upp för en debatt om utvecklingspolitiken. EU är trots allt världens största biståndsgivare. Vi har alltså ett stort ansvar att se till att medborgarnas pengar används på ett ansvarsfullt och effektivt sätt. Vi vill därför från Sverige lägga till att för kommissionen betona vikten av att utvecklingspolitiken också tar krafttag mot korruption. Vi måste också betona arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter mer. Det är jätteviktigt att lyfta fram det. Vi nämner miljön, precis som vi har det som ett av våra biståndstemaområden, miljö och klimat samt jämställdhet och kvinnors utveckling, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. EU-parlamentet, kommissionen och Europeiska rådet gjorde 2005 en överenskommelse som kallas Europeiskt samförstånd om utveckling . Där har man redan slagit fast att unionens mål för utvecklingssamarbetet är fattigdomsutrotning i samband med hållbar utveckling, bland annat i syfte att uppnå millenniemålen. Där betonas också att EU:s partnerskap och dialog med tredjeländer ska främja gemensamma värderingar. Det är de värderingar som återfinns i Lissabonfördraget: principer om demokrati, rättsstaten, mänskliga rättigheter, respekten för människors värde, jämlikhet, solidaritet samt respekten för principerna i FN:s stadga och i folkrätten. Som kristdemokrat anser jag att de här principerna är helt grundläggande för ett lands förmåga att utvecklas. En fråga som också är uppe i EU-kommissionen genom en av grönböckerna är det som slogs fast i Parisdeklarationen 2005 om budgetstöd. Det innebär en överföring av finansiella resurser direkt till partnerlandets statskassa. Det förutsätter naturligtvis ett stort mått av ömsesidigt förtroende mellan partnerlandet och givaren. Budgetstöd ses inte heller sällan som ett slags erkännande av partnerlandets politik i stort. Kommissionens avsikt är enligt den här grönboken att budgetstödet ska användas så selektivt som möjligt och på ett sätt som är effektivt och ger resultat. Det kan vara sådant som tydliga åtaganden, att stärka mänskliga rättigheter, demokrati, att det finns en nationell plan för utveckling och fattigdomsminskning med en demokratisk förankring. Planen ska vara relevant, trovärdig och genomförbar. Jag tycker att det är viktigt att vi här stöder de värderingar som man lyfter upp i grönboken. Man ska heller inte få del av budgetstöd om man inte kan svara upp med bland annat frågan om mänskliga rättigheter. Med det, herr talman, skulle jag vilja yrka bifall till förslagen i våra utskottsutlåtanden UU4 och UU9.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2011-01-20
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. EU:s budgetstöd till tredjeland i framtiden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.