Sök

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om tillståndsprocesser och miljöprövning, vindkraftsetablering, äganderättsfrågor, offentlig upphandling, miljöbrott och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar.

Riksdagen hänvisar framförallt till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

26

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

37, 121 minuter

Justering

2025-02-20

Datum

2025-02-25

Bordläggning

2025-03-12

Debatt

2025-03-13

Beslut

2025-03-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens granskningsrapport om förvaltningen av skyddad natur.

Sveriges yta består till 15 procent av skyddad natur där landets naturreservat och nationalparker ingår. Riksdagen har beslutat att de skyddade områdena ska förvaltas med hög ambitionsnivå. Riksrevisionen pekar på ett flertal brister i förvaltningen och lämnar i sin rapport rekommendationer till regeringen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna.

Riksdagen instämmer i Riksrevisionens bedömningar om att statens insatser brister och välkomnar de åtgärder som regeringen föreslagit för att förbättra förvaltningen. Förvaltningen av skyddad natur ska, enligt riksdagen, vara effektiv och ändamålsenlig samtidigt som den bidrar till att uppfylla Sveriges nationella mål och internationella åtaganden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

44, 114 minuter

Justering

2025-02-20

Datum

2025-02-24

Bordläggning

2025-03-12

Debatt

2025-03-13

Beslut

2025-03-19

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om idrott och friluftsliv i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om anläggningsfrågor, elitidrott, parasport och nordiskt friluftslivssamarbete.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

13

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

20, 96 minuter

Justering

2025-02-20

Datum

2025-02-24

Bordläggning

2025-02-26

Debatt

2025-02-27

Beslut

2025-03-12

Riksdagen säger nej till cirka 40 förslag om arbetskraftsinvandring. Förslagen finns i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024.

Motionerna handlar bland annat om arbetsmarknadsprövning, villkor för arbetstillstånd och åtgärder för att förhindra utnyttjande av utländska arbetstagare. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

51, 156 minuter

Justering

2025-02-18

Datum

2025-02-21

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny straffrättslig preskriptionslagstiftning. Bland annat ska preskriptionstiderna för allvarliga brott förlängas och alla brott som kan ge livstids fängelse undantas från preskription.

De nya reglerna innebär även att preskriptionstiden vid grov fridskränkning och hedersförtryck mot ett barn ska räknas från den dag då målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år samt att utdömda fängelsestraff inte preskriberas.

Lagändringarna börjar gälla från den 1 april 2025. Merparten av lagändringarna gäller även för brott som har begåtts men som vid den tidpunkten inte har preskriberats.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

6, 36 minuter

Justering

2025-02-20

Datum

2025-02-21

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att hemlig dataavläsning mot allvarliga brott ska vara fortsatt tillåtet. Förslaget innebär att vissa regler förtydligas och i vissa fall utvidgas möjligheten att använda hemlig dataavläsning.

Förslaget innebär bland annat:

• Lagen ska gälla utan tidsbegränsning.
• Hemlig dataavläsning ska få användas i fler fall i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott.
• Reglerna för vilka typer av uppgifter som får hämtas in ska förtydligas.
• Reglerna för utformningen av ett tillstånd till hemlig dataavläsning ska förtydligas.
• Överskottsinformation som har kommit fram vid hemlig dataavläsning ska få användas för andra ändamål.
• Rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas. Bland annat genom förbättrade möjligheter till insyn och tillsyn.

Nuvarande lagstiftning slutar gälla den 31 mars 2025. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2025.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera motioner, varav ett förslag i en motion som inkom under den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

6, 35 minuter

Justering

2025-02-20

Datum

2025-02-21

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som innebär att kommuner, regioner, skolor och ett antal statliga myndigheter utan hinder av sekretess ska lämna ut vissa uppgifter till Polismyndigheten och övriga brottsbekämpande myndigheter. Denna skyldighet innebär att uppgifter ska lämnas på begäran men även att uppgifter ska lämnas på eget initiativ.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag som innebär att socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska få större möjligheter att lämna uppgifter som är av betydelse för brottsbekämpningen.

De föreslagna reglerna ger de brottsbekämpande myndigheterna förbättrade möjligheter att ta del av information som finns hos andra aktörer om exempelvis begångna brott, misstänkta brottsupplägg och individer med koppling till kriminalitet. Detta ger dem bättre förutsättningar att förebygga och bekämpa brott samt att förhindra att barn och unga involveras i kriminalitet.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2025.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

24, 85 minuter

Justering

2025-02-20

Datum

2025-02-21

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-26

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om bildandet av de statliga infrastrukturföretagen Svevia och Infranord.

Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer till regeringen, bland annat att de systematiskt ska följa upp och utvärdera Svevias och Infranords åtgärder för att uppnå sina ekonomiska mål.

Regeringen menar i sin skrivelse att de genom befintliga ägardialoger kan följa bolagens måluppfyllelse, och att ägaren kan begära en åtgärdsplan om målen inte nås. Regeringen skriver också att de inte kommer att göra några andra insatser med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och att rapporten därmed anses vara slutbehandlad.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 73 minuter

Justering

2025-02-18

Datum

2025-02-20

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-27

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag som rör järnvägs- och kollektivtrafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, banavgifter, biljettsystem för järnvägs- och kollektivtrafik, färdtjänst och Arlandabanan.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

20

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

50, 165 minuter

Justering

2025-02-18

Datum

2025-02-20

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-26

Riksdagen sa nej till tio förslag om socialavgifter i motioner från allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om nedsättning av socialavgifter och undantag från avgiftsskyldighet för friluftsorganisationer.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

13, 37 minuter

Justering

2025-02-18

Datum

2025-02-20

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-27

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag som rör pensioner i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om jämställda pensioner, pensionsrätt för barnår, kulturskapares pensioner och höjt bostadstillägg.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2025-02-18

Datum

2025-02-20

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-27

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar inom det statliga personskadeskyddet. Statligt personskadeskydd är en socialförsäkring som gäller försäkrade som under viss tid står till en myndighets förfogande eller hålls i förvar av en myndighet. Det kan till exempel gälla värnpliktiga eller personer som vårdas med tvång eller som sitter i fängelse.

I dag gör Försäkringskassan eller, vid dödsfall, Pensionsmyndigheten alltid en skadeprövning vid varje anmäld skada inom det statliga personskadeskyddet oavsett om det finns ett anspråk på ersättning eller inte. Enligt de nya reglerna ska en skadeprövning bara göras om det behövs för att bestämma ersättning enligt socialförsäkringsbalken.

Vid så kallade ideella skador – exempelvis fysiskt eller psykiskt lidande – samt vissa ekonomiska skador kan den försäkrade få kompletterande ersättning som beslutas av behörig myndighet. Därför ska den behöriga myndigheten alltid kunna begära att Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten gör en skadeprövning. Samma sak gäller om en försäkrad skadar sig under sin utbildningstid inom totalförsvaret. I det fallet är det den utbildningsansvariga myndigheten som ska kunna begära skadeprövning inför beslut om exempelvis rehabiliteringsstöd.

Syftet med förändringen är att minska antalet onödiga skadeprövningar och därmed minska statens utgifter för dem.

Lagändringen börjar gälla den 1 april 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-02-18

Datum

2025-02-20

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-27

Sekretessbestämmelserna för Statens haverikommission ska ändras och göras mer enhetliga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

När haverikommissionen undersöker en olycka gäller sekretess för de uppgifter som inhämtas. I dag skiljer sig sekretessreglerna åt beroende på vilken typ av olycka som undersöks – exempelvis om det är en flygolycka eller sjöolycka.

Enligt regeringens förslag ska bestämmelserna framöver vara desamma för alla olyckstyper. I bestämmelserna görs skillnad på om uppgifterna gäller haverikommissionens verksamhet eller om de gäller enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Starkare sekretess ska gälla för uppgifter om enskilda förhållanden. Sekretesstiden blir 50 år för uppgifter om enskilda och 40 år för uppgifter om haverikommissionens verksamhet.

Lagändringen börjar gälla den 1 april 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-02-20

Datum

2025-02-20

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-26

Riksdagen säger nej till cirka 40 motionsförslag som rör frågor om val. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om valsedelsystemet, åtgärder för ökat valdeltagande, sänkt rösträttsålder och personröster.

Riksdagen hänvisar dels till tidigare ställningstaganden i riksdagen, dels att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

15

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 40 minuter

Justering

2025-02-20

Datum

2025-02-20

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-26

Vid internationella skiljeförfaranden har Justitiekanslern, JK, i uppdrag att bevaka svenska statens rätt i förhandlingarna. Det kan till exempel handla om anspråk som framställs mot Sverige med grund i investeringsskyddsavtal. Riksdagen säger ja till ett regeringsförslag som innebär att sekretess ska gälla i Justitiekanslerns verksamhet om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i skiljeförfaranden försämras om uppgiften röjs.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-02-18

Datum

2025-02-20

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-26

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens granskningsrapport om statens tillsyn för att motverka penningtvätt.

Riksrevisionen har granskat den tillsyn som myndigheterna gör och kommit fram till att tillsynen behöver bli bättre. Statens arbete med att förhindra penningtvätt är, enligt rapporten, inte tillräckligt effektivt.

I skrivelsen till riksdagen redogör regeringen för vilka åtgärder som gjorts för att motverka penningtvätt. Regeringen har lämnat ett flertal propositioner och utredningsdirektiv för att stärka arbetet mot penningtvätt.

På riksdagens bord ligger till exempel en proposition som handlar om åtgärder mot missbruk av alternativa betalningssystem. Propositionen innehåller förslag om åtgärder för att komma åt riskerna att alternativa betalningssystem används för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Utifrån de åtgärder som regeringen utfört så ser riksdagen inga skäl till att föreslå några ytterligare insatser. Riksdagen avslår motionerna och lägger skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2025-02-20

Datum

2025-02-20

Bordläggning

2025-02-26

Debatt

2025-02-27

Beslut

2025-02-27

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av myndigheternas arbete med att fastställa identiteter hos personer som kommer till Sverige.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att insatserna för att fastställa identiteter inte är tillräckligt effektiva och att regeringen bör göra mer. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till regeringen som bland annat gäller bättre samverkan mellan myndigheterna.

I sin skrivelse uppger regeringen att det är angeläget att identitetsförvaltningen stärks och instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser och pekar på arbete som pågår och olika åtgärder som planeras, bland annat för att förbättra samarbetet mellan myndigheterna.

Även riksdagen anser att det är angeläget att identitetsförvaltningen stärks och att det är viktigt att förbättra möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter och välkomnar regeringens arbete på detta område. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 31 minuter

Justering

2025-02-18

Datum

2025-02-19

Bordläggning

2025-02-26

Debatt

2025-02-27

Beslut

2025-02-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till extra ändringsbudget 2025 om att skänka försvarsmateriel till Ukraina under en begränsad tid.

Regeringen bemyndigas därmed att skänka försvarsmateriel och materiel inom energiområdet till Ukraina. Förslaget innebär också ökade anslag och bemyndiganden för att anskaffa utrustning och iordningställa materiel att skänka till Ukraina samt för att kunna ersätta delar av den materiel som föreslås skänkas till Ukraina.

Försvarsmaterielen som ska skänkas är i form av bland annat infanteriutrustning, fordon, pansarvärnsvapen, ammunition och stridsbåtar med vapen.

För statens budget innebär förslaget att anvisade medel sammantaget minskar med 6,2 miljarder kronor 2025. De minskade utgifterna beräknas förstärka statens finansiella sparande med 6,2 miljarder kronor och minska statens lånebehov med motsvarande belopp. De föreslagna förändringarna av beställningsbemyndigandena medför ökade utgifter och anslagen beräknas behöva öka med totalt 6,2 miljarder kronor 2026–2028.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2025-02-18

Datum

2025-02-18

Bordläggning

2025-02-18

Debatt

2025-02-19

Beslut

2025-02-19

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om kulturarv i motioner från allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om kulturmiljövård, krisberedskap och museifrågor.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och genomförda insatser.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

15

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

7, 53 minuter

Justering

2025-02-11

Datum

2025-02-17

Bordläggning

2025-02-19

Debatt

2025-02-20

Beslut

2025-02-26

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om public service, film och dataspel. Motionerna handlar bland annat om public services uppdrag och förutsättningar, framtidens filmpolitik och konsumentskyddet vid lotteri-och kasinoliknande inslag i dataspel som riktar sig till barn och ungdomar. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Exempelvis avser regeringen att under våren 2025 lämna en proposition till riksdagen med förslag om public service-verksamheten.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

15, 76 minuter

Justering

2025-02-11

Datum

2025-02-17

Bordläggning

2025-02-19

Debatt

2025-02-20

Beslut

2025-02-26