Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta straff för knivbrott.

Förslagen innebär

• att maxstraffet för avsiktliga knivbrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år
• införande av en särskild straffskala för så kallade oaktsamma knivbrott som ska kunna ge böter eller fängelse i högst sex månader
• att straffskalan för grovt knivbrott ändras så att maxstraffet blir fängelse i högst två år istället för fängelse i högst ett år
• att fler knivbrott ska kunna räknas som grova eftersom fler omständigheter ska kunna tas med i bedömningen.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

5, 29 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar i tre lagar som rör bevisupptagning vid utländsk domstol.

Ändringarna gäller justeringar av lagtexterna för att förtydliga lagarna. Bland annat att där orden "mål eller ärenden" byts ut mot "mål och ärenden" och att EG ersätts med EU.

Lagarna som berörs är:

• lag om ändring i lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol,
• lag om ändring i lagen (1946:817) om bevisupptagning vid utländsk domstol
• lag om ändring i lagen (2003:493) om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.

Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya och tydligare regler gällande sekretess för ljuddämpare till skjutvapen.

Enligt ett tidigare riksdagsbeslut kommer ljuddämpare inte längre att jämställas med skjutvapen från den 1 juli 2022. Det innebär också att uppgifter om ljuddämpare inte längre kommer att omfattas av de nuvarande sekretessreglerna.

Regeringen har därför föreslagit en lagändring som innebär att uppgifter om ljuddämpare även i fortsättningen ska kunna omfattas av sekretess. Riksdagen håller med om att denna möjlighet bör finnas kvar även om ljuddämpare inte längre jämställs med skjutvapen.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som innebär att rätten att flytta och återköpa individuella fond- och depåförsäkringar utökas. Rätten till flytt och återköp ska gälla oavsett när avtalet om fond- och depåförsäkring har ingåtts. Lagändringarna berör framför allt de som har sparande i privata pensionsförsäkringar och individuella tjänstepensionsförsäkringar.

Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas. Regeringen bör även utreda möjligheten att ta bort kravet på firmatecknares underskrift när tjänstepension flyttas från en tidigare arbetsgivare.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter.

En central motpart är en finansiell aktör som agerar mellanhand mellan köpare och säljare i en ekonomisk transaktion. En förordning är en bindande regel som alla EU-länder ska följa.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• det ska införas en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen
• Riksgäldskontoret ska utses till resolutionsmyndighet
• regeringen ska utöva vissa av det behöriga ministeriets funktioner enligt EU-förordningen
• det ska införas möjlighet till två temporära statliga stöd till centrala motparter
• de nya stöden, liksom de stöd som följer direkt av EU-förordningen, ska finansieras av stabilitetsfonden
• det ska införas bestämmelser om ingripande mot personer som ingår i ledningen för en central motpart, när den centrala motparten har åsidosatt vissa skyldigheter enligt EU-förordningen.

Beslutet innebär förändringar i lagen om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut, lagen om värdepappersmarknaden, samt offentlighets- och sekretesslagen.

Lagändringarna ska börja gälla från den 12 augusti 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mindre lagändringar för att genomföra internationella bestämmelser om radiologiska skador och skador vid sjötransporter.

Lagändringarna är av lagteknisk karaktär med anledning av att 2010 års HNS-konvention inte har börjat gälla än. HSN-konventionen är en internationell konvention om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Eftersom Internationella vaccininstitutet avser att etablera ett Europakontor i Stockholm har ett värdlandsavtal mellan Sveriges regering och institutet upprättats. I avtalet regleras ställning, immunitet och privilegier för Internationella vaccininstitutets Europakontor, kontorets personal och deras familjemedlemmar. Regeringen därför att Internationella vaccininstitutet läggs till i bilagan till lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, vilket innebär att värdlandsavtalets bestämmelser blir gällande i Sverige.

Riksdagen beslutade att godkänna värdlandsavtalet och antog därmed regeringens förslag till ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Lagändringen föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-10

Datum

2022-05-11

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Regeringen har föreslagit att en möjlig organdonator under vissa förutsättningar ska kunna ges en så kallad organbevarande behandling före döden. Det innebär intensivvårdsinsatser och andra åtgärder för att bevara organens funktion eller förbättra förutsättningarna för transplantation.

Samtidigt har regeringen föreslagit förändringar som handlar om närståendes roll i donationsprocessen. Bland annat innebär det att det så kallade närståendevetot tas bort. Det vill säga att närstående inte längre har möjlighet att förbjuda donation i de fall den möjliga donatorns inställning till donation är okänd.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen sa ja till förslagen och riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Det nordiska njurbytesprogrammet - där frivilliga donatorer matchas med patienter som behöver ny njure - bör stärkas och utökas. På så sätt skulle fler personer i Sverige kunna bli transplanterade med njurar från levande donatorer.
• Anhöriga till avlidna organdonatorer över hela landet bör få ett systematiskt och jämlikt bemötande med bland annat möjlighet till uppföljningssamtal.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 39 minuter

Justering

2022-05-10

Datum

2022-05-11

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

Regeringen har föreslagit ändrade krav på de jord- eller skogsbruksföretag som tar emot statligt stöd i form av återbetalning av bränsleskatt och skatt på el. Ändringarna innebär att stödmottagaren ska lämna, och därmed offentliggöra, uppgifter om så kallad primär jordbruksproduktion - det vill säga uppgifter om vilka råvaror som framställs av företaget. Förslaget har lagts fram till följd av ändrade EU-regler.

Regeringen föreslår också att uppgifterna ska lämnas av de jord- eller skogsbruksföretag som tar emot stöd om minst 15 000 euro per kalenderår.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till förslagen.

Riksdagen anser dock att beloppsgränsen för att lämna uppgifter bör höjas till 60 000 euro för att minska den administrativa bördan för företag. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2022-05-10

Datum

2022-05-11

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen beslutade att rikta sex uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att

• en utredning om dödligt våld i nära relationer bör sättas till,

• en utredning bör sättas till om brott som begås mot äldre ska straffas hårdare och om ökad information kan förebygga och minimera dessa brott,

• öka användningen av kontaktförbud för brottsmisstänkta och deras närstående,

• en nationell plan för barnahusens verksamhet bör tas fram för att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn,

• de som arbetar med brottsutredningar där barn är brottsoffer ska ha särskilda specialistkunskaper och att handläggningen inte tar omotiverat lång tid,

• Socialstyrelsen bör föra statistik om orsakerna som ligger till grund för anmälningar till socialtjänsten eller till att barn omhändertas samt att det av kriminalstatistiken framgår när brott mot barn sker inom familjen eller med hedersmotiv.

Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

49

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

10, 59 minuter

Justering

2022-05-05

Datum

2022-05-10

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen riktar fem uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i folkhälsofrågor:

• Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över hur hivförebyggande läkemedel och hivtestning kan utökas i regionerna, samt göra insatser för att öka kunskapen om hiv bland allmänheten.
• Regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram ett underlag till ett nationellt vaccinationsprogram för äldre.
• Regeringen bör se över hur det förebyggande arbetet mot barnfetma kan stärkas och utvecklas i hela landet.
• Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att samordna det förebyggande arbetet inom allergiområdet samt att arbeta för att vården av allergiska personer ska bli mer jämlik.
• Regeringen bör se över hur staten kan ta över det långsiktiga ansvaret för pollenmätningar i Sverige.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 210 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

19

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2022-05-05

Datum

2022-05-09

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ge Försäkringskassan och andra myndigheter större befogenheter att dela information med varandra för att öka och effektivisera samarbetet och skapa förutsättningar för att utreda bidragsfusk.

Riksdagen sa också nej till cirka 270 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 som rör trygghetssystem för företagare och studenter, rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning med mera. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

112

Förslagspunkter

27

Reservationer

78 

Anföranden och repliker

17, 77 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-05-09

Bordläggning

2022-05-11

Debatt

2022-05-12

Beslut

2022-05-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilanpassade bilar så att nybilspriset sätts ned med ett fast schabloniserat belopp som utgår från bilens miljöteknik. Nedsättningen är 350 000 kronor för elbilar och vätgasbilar, 140 000 kronor för laddhybrider och 100 000 kronor för gasbilar. Nedsättningen får inte överstiga 50 procent av bilens nybilspris. Nedsättningen kommer inte att gälla elhybrider och etanoldrivna bilar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-05

Datum

2022-05-06

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en skattereduktion för avgiften till a-kassan. Förslaget innebär att den som är medlem i en svensk a-kassa får göra en avräkning mot den beräknade skatten med 25 procent av den inbetalade a-kasseavgiften.

Syftet är att underlätta och uppmuntra till att fler ansluter sig till arbetslöshetsförsäkringen eftersom det är viktigt att enskilda omfattas av ett försäkringsskydd vid arbetslöshet som i sin tur upprätthåller konsumtionsförmågan och köpkraften. Enligt förslaget bidrar en hög anslutningsgrad, förutom till ekonomisk stabilitet under lågkonjunkturer, även till att upprätthålla legitimiteten och försäkringsmässigheten i arbetslöshetsförsäkringen.

De nya reglerna börjar gälla från och med 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2022-05-05

Datum

2022-05-06

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som förbättrar villkoren för kommersiell radio. Förslagen handlar bland annat om att annonsreglerna blir mer flexibla för att på så sätt ge bolagen bättre förutsättningar att driva sin verksamhet. I dag överlappar tillståndsperioderna för analog och digital kommersiell radio varandra. Förslagen innebär också att tillståndsperioderna synkroniseras. Dessutom kommer möjligheten att återkalla sändningstillstånd för den radio- eller tv-kanal som bryter mot annonsreglerna i radio- och tv-lagen att försvinna. Konstitutionsutskottet delar regeringens uppfattning att det räcker med att radio- eller tv-kanalen får betala en särskild avgift.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

 

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2022-05-04

Datum

2022-05-06

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Efter förslag från konstitutionsutskottet, KU, sa riksdagen nej till förslag i motioner om riksdagens arbetsformer. Förslagen rör frågor om bland annat riksmötets öppnande, EU-flaggan i plenisalen, riksdagens utskott, placeringen i plenisalen, riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, utskottens och riksdagsledamöternas resor, motionsrätten, val av talmän och utskottspresidier, lagstiftningsarbete i riksdagen, antalet vice ordförande i utskotten och Riksdagsförvaltningens verksamhet.

I samband med sin behandling av motionsförslagen behandlade KU också en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av utskottsinitiativ inom riksdagen. Antalet utskottsinitiativ som föreslagits och beslutats inom något av riksdagens utskott har ökat. Detta gäller framför allt under de två senaste riksmötena, 2019/20 och 2020/21, då ökningen har varit stor. Det konstaterar en arbetsgrupp inom konstitutionsutskottet, som på utskottets uppdrag genomfört uppföljningen och utvärderingen om utskottsinitiativ. Fler utskottsinitiativ beslutas dessutom av oeniga utskott, där beslutet om att lägga fram förslaget till riksdagen alltså inte är enhälligt. Arbetsgruppen anför bland annat att det är tydligt att bestämmelserna om utskottsinitiativ till viss del har kommit att tillämpas på ett sätt som inte var avsett. KU ställer sig bakom gruppens iakttagelser och slutsatser.

Ett utskottsinitiativ är ett förslag som enligt riksdagsordningen får väckas i ett utskott. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter. Om ett utskott beslutar om ett utskottsinitiativ behandlas det på vanligt sätt genom ett betänkande från utskottet som debatteras och beslutas i kammaren.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

22

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2022-05-04

Datum

2022-05-06

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

För att stärka skyddet för Sveriges säkerhet föreslår riksdagsstyrelsen lagändringar när det gäller säkerhetsskyddet i riksdagen och dess myndigheter. De handlar bland annat om följande:

• Riksdagens myndigheter ska vid behov granska om reglerna för säkerhetsskyddet i den egna verksamheten följs.

• En säkerhetsskyddschef ska finnas i Riksdagsförvaltningen, Riksbanken, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

• Myndigheterna blir skyldiga att skyndsamt anmäla säkerhetshotande händelser och verksamhet till Säkerhetspolisen.

• Myndigheterna ska ingå avtal om säkerhetsskydd i fler situationer än i dag.

• Myndigheterna ska göra en särskild bedömning av säkerhetsskyddet och pröva om det är lämpligt att lägga ut kontrakt som kräver avtal om säkerhetsskydd.

• Tystnadsplikt för partikanslianställda införs om de har fått del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter när de deltar i riksdagens eller Riksdagsförvaltningens säkerhetskänsliga verksamhet.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-04

Datum

2022-05-06

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2021. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

Generellt konstaterar KU att Riksrevisionen har gjort ett bra arbete, trots de begränsningar som coronapandemin orsakat. Utskottet lyfter dock en förhoppning om att Riksrevisionen under verksamhetsåret 2022 ska kunna utnyttja sina anslag fullt ut.

Vidare konstaterar KU att personalomsättningen vid Riksrevisionen har ökat, vilket enligt myndigheten till stor del kan förklaras av effekterna av coronapandemin. Utskottet är positiva till Riksrevisionens fortsatta arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare.

Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-04

Datum

2022-05-06

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Regeringen föreslår vissa ändringar av övergångsbestämmelserna för medicintekniska produkter och en ändring av lagteknisk karaktär i de svenska reglerna med kompletterande bestämmelser till EU:s regler om medicintekniska produkter. Avsikten är att anpassa de svenska reglerna till EU:s regelverk inom området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringen av övergångsbestämmelserna börjar gälla den 26 maj 2022 och ändringen av lagteknisk karaktär börjar gälla den dagen regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-05

Datum

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen vill se förändringar i det svenska artskyddet och uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att vidta flera åtgärder:

• Fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet bör regleras var för sig så att de strikta bestämmelserna för hotade arter i art- och habitatdirektivet inte tillämpas på alla vilda fåglar.
• Regeringen bör förtydliga att nationella fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk.
• Det ska förtydligas att en markägare ska kunna få ersättning vid ett förbud att bruka marken med hänvisning till artskyddet.
• Regeringen bör tydligt reglera att det är staten som ansvarar för att utreda om det finns skyddade arter i ett område, inte skogsägaren.

Tillkännagivandet lades fram som ett utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet, det vill säga att förslaget väcktes i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen som bygger på motioner från den allmänna motionstiden 2021. Två av dem handlar om förvaltning av vargstammen:

• Det bör finnas regionala förvaltningsplaner för varg, eftersom vargstammen varierar över landet. Riksdagen anser också att referensvärdet för vargstammen - det vill säga hur många vargar som krävs för att vargstammen ska anses ha gynnsam bevarandestatus - bör vara, mellan 170 och 270 vargar. Dock bör det hållas i det nedre spannet om 170 individer, bland annat med tanke på att vargpopulationen förtätats.
• Regeringen bör undersöka ett samarbete med Norge om förvaltningen av den skandinaviska vargstammen eftersom populationen rör sig i båda länderna.

Det tredje tillkännagivandet handlar om att anlägga och restaurera ålgräsängar för att gynna den biologiska mångfalden i havsvikar och kustnära havsområden.

Behandlade dokument

104

Förslagspunkter

20

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

24, 112 minuter

Justering

2022-05-05

Datum

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-11

Debatt

2022-05-12

Beslut

2022-05-18