Sök

När Försäkringskassan, Skatteverket och Åklagarmyndigheten omorganiserades var syftet att göra handläggningen av ärenden mer rättssäker och likformig. Riksrevisionens granskning tyder på att myndigheternas rättstillämpning inte har blivit mer enhetlig efter sammanslagningarna. Riksrevisionens styrelse tycker det är viktigt att få klarhet i om det här stämmer, och konstitutionsutskottet håller med. Riksdagen ber regeringen att återkomma till riksdagen med en redovisning som visar i vilken utsträckning sammanslagningarna av Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan har lett till att rättstillämpningen blivit mer enhetlig.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-11-30

Justering

2010-12-16

Datum

2010-12-16

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Riskdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om 40,1 miljarder kronor till utgiftsområdet Kommunikationer. Utgiftsområdet omfattar vägar, järnvägar, IT och post. Mest pengar, 39,8 miljarder kronor, går till det transportpolitiska området, och 361 miljoner kronor går till politiken för informationssamhället. Riksdagen sa även ja till förslaget om ny organisation för vissa av de statliga aktiebolagen och tjänsteexporterande bolagen på infrastrukturområdet. Beslutet innebär bland annat att tjänsteexporten inom väg och luftfart samordnas i ett bolag direkt under Regeringskansliet. De nuvarande avgiftsvillkoren för passagerartåg på Öresundsbron ska fortsätta gälla. Regeringen hade föreslagit att riksdagens ställningstaganden från år 2000 om avgifterna för tågtrafiken på Öresundbron inte skulle gälla längre. Det skulle ha inneburit att Trafikverket får möjlighet att bestämma avgifterna inom den ram som järnvägslagen från 2004 tillåter. Men en gemensam reservation från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vann omröstningen i kammaren.

Behandlade dokument

134

Förslagspunkter

12

Reservationer

7 

Beredning

2010-11-16

Justering

2010-12-07

Datum

2010-12-14

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 60,1 miljarder kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2011. Mest pengar inom utgiftsområdet går till läkemedelsförmåner (23,2 miljarder kronor), kostnader för statlig assistansersättning (cirka 20,2 miljarder kronor), tandvårdsförmåner (cirka 6,7 miljarder kronor) och stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken (cirka 1,9 miljarder kronor). Riksdagen ber också regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att komplettera de nationella riktlinjerna för vård av demenssjuka med riktlinjer för bemanning i demensvården.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

28

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

38, 139 minuter

Justering

2010-12-14

Datum

2010-12-14

Debatt

2010-12-17

Beslut

2010-12-20

Justitieombudsmännen (JO), eller Riksdagens ombudsmän som de officiellt kallas, väljs av riksdagen för att kontrollera att myndigheter och deras tjänstemän följer lagar och förordningar. Alla som tycker att de blivit felbehandlade av en myndighet kan vända sig till JO. Ombudsmännen har ett personligt förtroendeuppdrag och skilda ansvarsområden. Det stora antalet inkommande anmälningar har resulterat i långa handläggningstider. Ombudsmännen har också fått mindre tid över till sina andra arbetsuppgifter, som inspektioner hos myndigheter och undersökningar på eget initiativ. För att allmänhetens bild av JO inte ska skadas är det viktigt att förstärka JO:s beslutsförmåga. Riksdagen har därför beslutat att handläggare hos JO i begränsad omfattning ska få rätt att avgöra klagoärenden, förutsatt att ärendena delegerats från en ombudsman. Möjligheten till delegering kommer vara tydligt avgränsad. Ändringarna börjar gälla den 1 mars 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Beredning

2010-11-23

Justering

2010-12-07

Datum

2010-12-14

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 88 miljarder kronor till allmänna bidrag till kommuner för 2011. Det största anslaget är på 85 miljarder kronor och går till kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting. De andra två anslagen är bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 74 minuter

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-14

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 13 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2011. I den summan ingår även Riksrevisionens styrelses förslag till anslag för Riksrevisionen. Riksdagen godkände också att Sverige är med och höjer kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och Nordiska investeringsbanken (NIB). Riksdagen godkände dessutom: Investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret för Kammarkollegiet och Statens tjänstepensionsverk. Att Sjunde AP-fonden och Riksrevisionen ska få ta upp lån i Riksgäldskontoret. Att Akademiska Hus AB ska kunna utforma sin organisation utan att ta hänsyn till tidigare riktlinjer om lokala bolag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

12

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-14

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om cirka 3,5 miljarder till regional tillväxt. Mest pengar inom utgiftsområdet går till den Europeiska regionala utvecklingsfonden för perioden 2007-2013 (cirka 1,55 miljarder) och regionala tillväxtåtgärder (cirka 1,52 miljarder).

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Justering

2010-12-07

Datum

2010-12-13

Debatt

2010-12-20

Beslut

2010-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om cirka 5,5 miljarder kronor till utgiftsområdet Näringsliv. Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att bryta utanförskapet. Mest pengar går till Verket för innovationssystem och den forskning och utveckling som verket finansierar, drygt 1,9 miljarder.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

47, 170 minuter

Justering

2010-12-07

Datum

2010-12-13

Debatt

2010-12-20

Beslut

2010-12-20

Justitieombudsmännen (JO) har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. JO registrerade 7 444 nya ärenden under verksamhetsåret 2009/2010 , vilket är fler än någonsin tidigare. Konstitutionsutskottet har granskat rapporten och noterar att det inom områden som kriminalvård och socialförsäkring saknas tillsynsorgan på lägre nivå. Det här gör att många ärenden som kunde behandlas bättre i ett annat sammanhang hamnar hos JO. JO, som är avsett att vara ett tillsynsorgan på högsta nivå, kan på grund av det här inte sköta sin uppgift på det sätt som är meningen. JO har tagit upp problemet under flera år, och utskottet håller med om att det är mycket olyckligt att tillsynsorgan saknas. Riksdagen avslutar ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 18 minuter

Beredning

2010-11-23

Justering

2010-12-07

Datum

2010-12-13

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 26 miljarder kronor till statsskuldsräntor för 2011. Det största anslaget är på 25,8 miljarder kronor och går till räntor på statsskulden.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 5 minuter

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-13

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

Betyg kommer att införas från årskurs 6. Beslutet innebär i huvudsak att: Elever i grundskolan och sameskolan får betyg vid varje terminsslut från sjätte klass i alla ämnen utom språkval. Det samma gäller grundsärskolan, när betyg sätts. I specialskolan sätts betyg från höstterminen i årskurs 7. I ämnet språkval ska betyg sättas från höstterminen i årskurs 7 i grundskolan och från höstterminen årskurs 8 i specialskolan. Rektorn får bestämma om det ska sättas ett sammanfattande betyg för samhällsorienterande och naturorienterande ämnen (SO och NO) i årskurs 6 i grundskolan och sameskolan och i årskurs 7 i specialskolan. Riksdagen har sedan tidigare beslutat om den nya sexgradiga betygsskalan. Betygsstegen har beteckningarna A, B, C, D, E och F. A-E står för godkända resultat medan F innebär ett icke godkänt resultat. Om elever har så hög frånvaro i ett ämne att deras insats inte kan bedömas ska detta markeras med ett streck. Betyget F ska inte användas i särskolan. Nationella kunskapskrav ska finnas för betygsstegen A, C och E. Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Men riksdagen vill att det utarbetas en tydlig handledning om hur skolorna ska använda betygsstegen B och D. Utformningen av kunskapskraven bör också utvärderas av regeringen två år efter att den nya betygsskalan trätt i kraft. Regeringen ska sedan återkomma till riksdagen med en redovisning av utvärderingen. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2011 och kan användas för första gången på utbildningar som startar höstterminen 2012.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 331 minuter

Justering

2010-11-30

Datum

2010-12-10

Debatt

2010-12-20

Beslut

2010-12-21

Riksdagen sa till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 30,6 miljarder kronor till Sveriges EU-avgift för 2011.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 11 minuter

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-10

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

Civilutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok Politiska alternativ för främjande av en europeisk avtalsrätt för konsumenter och företag. EU:s inre marknad grundar sig i dag på ett stort antal avtal som regleras av olika länders lagar. Det här är besvärligt för både företag och konsumenter som gör affärer över landsgränserna. En expertgrupp undersöker just nu om det går att ta fram en europeisk avtalsrättsakt. Syftet är att det ska finnas gemensamma principer, gemensam terminologi och modellregler som EU:s lagstiftande organ kan använda sig av. I grönboken presenterar kommissionen olika alternativ för hur man ska gå vidare med arbetet. Civilutskottet är positivt till att kommissionen har inlett ett samråd kring dessa frågor. Regeringen har påpekat att arbetet bör resultera i ett enkelt och användbart avtalsrättsligt dokument som beaktar både avtalsfriheten och konsumentskyddet. Utskottet håller med regeringen. Utskottet anser att dokumentet ska vara ett hjälpmedel för EU:s lagstiftande organ men att det inte ska vara bindande för medlemsländerna. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och till EU-kommissionen för kännedom.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-10

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20

Enskilda personer får ett starkare integritetsskydd gentemot försäkringsbolag. Försäkringsbolagen ska inte slentrianmässigt kunna begär samtycke till att hämta in hälsouppgifter. De nya reglerna ska också säkra att de som lämnar samtycke gör det frivilligt och samtycken bygger på tillräcklig information. Reglerna får särskild betydelse för barnförsäkringar. Försäkringsbolag kan ibland behöva känsliga uppgifter om enskilda personers hälsa. Det kan gälla både nyteckning av personförsäkringar och skaderegleringar. Men personen måste först lämna sitt samtycke till att uppgifterna hämtas in från till exempel patientjournaler. De nya reglerna innebär att: Försäkringsbolag får begära samtycke först när bolaget har gått igenom försäkringsansökan och bedömt att det är nödvändigt att hämta in hälsouppgifter. Bolaget får alltså inte begära samtycke redan i samband med en ansökan. Om försäkringsbolaget påstår att hälsouppgifterna är nödvändiga ska det kunna prövas i domstol. När försäkringsbolaget reglerar en skada och när någon ansluts sig till en kollektiv försäkring ska bolaget få begära samtycke först när det finns ett behov i det enskilda fallet. Samtycket bara ska gälla under prövningen av en ansökan eller under regleringen av en viss skada. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-10

Debatt

2010-12-20

Beslut

2010-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om cirka 1,3 miljarder kronor till samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik. Mest pengar inom utgiftsområdet går till Lantmäteriet (cirka 489 miljoner kronor) och räntebidrag (drygt 190 miljoner kronor).

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

15

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

45, 176 minuter

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-10

Debatt

2010-12-20

Beslut

2010-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om knappt 23,5 miljarder kronor till studiestöd. Det är 634 miljoner mindre än förra året. Mest pengar inom utgiftsområdet går till studiemedel (drygt 14 miljarder) och studiemedelsräntor (drygt 5,1 miljarder). Riksdagen sa också ja till ändringar i studiestödslagen. Ändringarna innebär bland annat att studiemedlet för studerande som läser heltid höjs med 498 kronor per studiemånad från den 1 juli 2011. Dessutom ska arbetslösa ungdomar i åldrarna 20-24 år som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning tillfälligt kunna få den högre bidragsnivån inom studiemedlet. Studiemedlet omfattar i dag två bidragsnivåer, en generell och en högre nivå. Den högre bidragsnivån har tidigare enbart kunnat ges till studerande över 25 år för studier på grundskole- och gymnasienivå. Men från den 1 januari 2011 kan den högre bidragsnivån ges till 20-24 åringarna för studier som påbörjas under 2011. Bidraget kan mottas högst tre år tills ett slutbetyg på antingen grundskole- eller gymnasienivå ges. Ambitionen är att rekrytera personer med kort tidigare utbildning till studier och därmed stärka deras ställning i arbets- och samhällsliv.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

23, 68 minuter

Justering

2010-12-07

Datum

2010-12-09

Debatt

2010-12-20

Beslut

2010-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag inom socialförsäkringsområdet för 2011. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (cirka 94 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 40 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 73 miljarder kronor). Vidare innebär budgetbeslutet: att sjukpenning ska kunna lämnas till en arbetslös under de första 14 dagarna i en sjukperiod, om det skulle framstå som oskäligt att den försäkrade ska anmäla sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och vara beredd att ta ett arbete som svarar mot den sjukpenninggrundande inkomsten. att föräldrar från och med den 1 januari 2011 får rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning under tio dagar när deras barn under 18 år har avlidit. att regeringen får i uppdrag att ta fram en möjlighet till kortare karenstid för egenföretagare. att regeringen också får i uppdrag att göra en översyn av regelverket och tillämpningen av olika socialförsäkringsförmåner som kan komma ifråga vid graviditet.

Behandlade dokument

134

Förslagspunkter

39

Reservationer

47 

Beredning

2010-11-18

Justering

2010-12-02

Datum

2010-12-09

Debatt

2010-12-16

Beslut

2010-12-20

Riksdagsledamöter har en inkomstgaranti. Inkomstgarantin ger ledamöter som lämnat sitt riksdagsuppdrag rätt till en inkomst tills de etablerat sig på arbetsmarknaden eller skaffat sig andra inkomstkällor. Riksdagsstyrelsens vill ha en utvidgad jämkning av inkomstgarantin. En jämkning ska bland annat kunna ske när de som mottar inkomstgarantin redovisar inkomst från aktiv näringsverksamhet och den pensionsgrundande inkomsten minskat genom avsättning till periodiseringsfond, upphovsmannakonto och expansionsfond. Jämkning ska även kunna ske om den pensionsgrundande inkomsten minskat genom pensionssparavdrag eller som en konsekvens av underskott i en annan verksamhetsgren. Dessutom ska jämkning kunna ske om garantitagaren redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet och det ingår arbetsinkomster i den. I samtliga fall ska det krävas att jämkningen är skälig. Om avsättningar som minskat den pensionsgrundande inkomsten återförs till beskattning, påverkas den pensionsgrundande inkomsten. Då ska frågan om inkomstgaranti kunna prövas på nytt. Förslaget innebär att det införs en uppgiftsskyldighet för garantitagare till Riksdagens arvodesnämnd. Skatteverket ska också lämna uppgifter till nämnden. De nya reglerna om jämkning och uppgiftsskyldighet ska även gälla de garantitagare som tidigare varit Sveriges ledamöter i Europaparlamentet. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-09

Debatt

2010-12-15

Beslut

2010-12-15

Riksdagen beslutade i början av december 2010 om vissa ändringar i marknadsföringslagen (se 2010/11:CU5 ). Beslutet blev ofullständigt. Riksdagen ändrade därför nu sitt tidigare beslut.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-09

Datum

2010-12-09

Debatt

2010-12-15

Beslut

2010-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 69,6 miljarder kronor i anslag till arbetsmarknad och arbetsliv för 2011. De största anslagen är arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, arbetsmarknadspolitiska program och insatser och kostnader för Arbetsförmedlingen. Riksdagen gjorde ett uttalande till regeringen om uppföljning av Arbetsförmedlingens verksamhet. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen använder utvecklade och tillförlitliga arbetsmetoder. Riksdagen utgår från att regeringen kommer att använda sig av effektutvärdering när det är möjligt och befogat.

Behandlade dokument

82

Förslagspunkter

28

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

80, 295 minuter

Justering

2010-12-07

Datum

2010-12-09

Debatt

2010-12-17

Beslut

2010-12-20