Sök

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om ett EU-program för social förändring och social innovation. En del i förslaget handlar om mikrofinansiering och socialt entreprenörskap. Riksdagen menar att det kan finnas anledning att ha en övergripande strategi för utveckling av socialt företagande inom EU. Riksdagen är däremot tveksam till om det finns ett europeiskt mervärde i att främja mikrokreditgivning och stöd till socialt företagande. Varje EU-land bör självt kunna nå dessa mål. Riksdagen anser därför att denna del av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen) och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 12 minuter

Justering

2011-11-22

Datum

2011-11-23

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

EU-kommissionen vill förlänga EU:s globaliseringsfond till 2014-2020. Fonden ska hjälpa uppsagda arbetstagare som drabbats av globaliseringen. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen) och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU. Globaliseringsfonden startade 2007 för att hjälpa arbetstagare som blivit uppsagda på grund av strukturella förändringar i världshandeln. Arbetstagarna ska få stöd för att underlätta deras snabba återinträde på arbetsmarknaden. Senare har det bestämts att fonden även ska kunna ge stöd till arbetstagare som sagts upp på grund av en allvarlig störning i den lokala, regionala eller nationella ekonomin till följd av en oförutsedd kris. Kommissionen vill nu också utvidga fondens målgrupp, bland annat till att inkludera jordbrukare som påverkas av EU:s handelsavtal. Riksdagen menar att varje EU-land självt kan uppnå målet med fonden. Länderna har huvudansvaret och de främsta instrumenten för sysselsättningspolitiken och socialpolitiken. EU:s roll bör enbart vara stödjande och kompletterande. Det är, enligt riksdagen, en viktig princip att varje land inom ramen för EU-rätten har möjlighet att värna och utveckla sina respektive modeller för arbetsmarknaden.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2011-11-22

Datum

2011-11-23

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår det att riksdagen anser att ett förslag från EU-kommissionen om utdelning av livsmedel till de sämst ställda i EU strider mot subsidiaritetsprincipen, den så kallade närhetsprincipen. Riksdagen gjorde ett sådant ställningstagande redan i november 2010 (se 2010/11:MJU7). Riksdagen anser fortfarande att den rättsliga grund som EU-kommissionen anger för förslaget är felaktig, trots att kommissionen nu föreslår en dubbel rättslig grund. Bakgrunden är att EU-kommissionen föreslår ett nytt system för utdelning av livsmedel till de sämst ställda i EU. Livsmedlen ska i första hand tas från EU:s interventionslager, men livsmedel ska även kunna köpas upp på marknaden, bland annat för att förbättra näringsbalansen i den mat som delas ut. Kommissionen presenterar förslaget som en jordbrukspolitisk åtgärd, men riksdagen anser att förslaget snarare tillhör det socialpolitiska området. Eftersom socialpolitiken främst hör till medlemsstaternas eget ansvar strider förslaget mot subsidiaritetsprincipen, anser riksdagen. Subsidiaritetsprincipen innebär att besluten ska fattas så nära EU-medborgarna som möjligt.

Förslagspunkter

1

Beredning

2011-10-25

Justering

2011-11-17

Datum

2011-11-22

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat EU-kommissionens dokument om EU:s globala fiskeripolitik. Kommissionen strävar efter att uppnå ett hållbart utnyttjande av fiskbestånden på global nivå till 2015 och att bidra till en mer ansvarsfull förvaltning av det internationella fisket. Utskottet stödjer detta men anser att det vore en bra början om EU föregår med gott exempel i dessa sammanhang. För att vara trovärdig måste EU:s egen fiskeripolitik förbättras, både internt och externt. Utskottet är positivt till många av de reformer som EU-kommissionen redogör för i sitt dokument. Det framför dock viss kritik när det gäller EU:s partnerskapsavtal med tredjeländer på fiskeriområdet. Utskottet anser att det inte blir trovärdigt när kommissionen talar om att fiske bedrivs på överskottsresurser utan att veta hur stora bestånden är eller vilka andra länder som fiskar i samma vatten. Det framhåller också att det måste finnas offentliga utvärderingar att tillgå för att ta reda på om de villkor som EU ställer för samarbete med tredjeländer uppfylls. Vidare vill utskottet att fisketillträdesrättigheterna ska bekostas av fiskefartygens ägare och inte EU. Det är viktigt att EU bidrar med ekonomiskt stöd och kunskaper för att hjälpa de länder som man har ingått avtal med men EU måste också ställa vissa krav som motprestation. Riksdagen beslutade att avsluta ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2011-09-22

Justering

2011-11-17

Datum

2011-11-22

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

Det finns en princip om icke-diskriminering för hästtävlingar i EU. Reglerna för hästtävlingar får inte göra någon skillnad mellan hästar som är registrerade i eller härstammar från det EU-land där tävlingen hålls och hästar som är registrerade i eller härstammar från andra EU-länder. Men det finns möjlighet till undantag, till exempel för historiska eller traditionella evenemang. Regeringen vill nu få rätt att bestämma vilken myndighet som ska har rätt att tala om för arrangörer av hästtävlingar att de är skyldiga att lämna information till tillsynsmyndigheten om de tävlingar som undantas från principen om icke-diskriminering. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-11-22

Datum

2011-11-22

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

Akademiker med utländsk utbildning som vill etablera sig på den svenska arbetsmarknaden möts av ett komplext system som involverar ett antal myndigheter. Systemet skulle kunna bli mer ändamålsenligt och effektivt, visar en granskning som Riksrevisionen har gjort. Bland annat behövs tidigare och tydligare information om de insatser som finns för akademiker med utländsk utbildning. Av olika orsaker tar det också lång tid att få sin utländska utbildning bedömd i Sverige. Regeringen har för avsikt att vidta en rad åtgärder med anledning av granskningens resultat:

• I samband med budgetpropositionen för 2013 har regeringen för avsikt att presentera en samlad strategi för integrationspolitiken. I samband med detta kommer regeringen att överväga behovet av nya eller förändrade insatser för akademiker med utländsk bakgrund.
• Systemet för integration av utländska akademiker med hälso- och sjukvårdsyrken ska bli tydligare och mer samordnat. Socialstyrelsen ska få i uppdrag att tillsammans med berörda universitet och högskolor samt Högskoleverket vidareutveckla och precisera hur man ska bedöma legitimation för hälso- och sjukvårdspersonal som är utbildad utanför EU- och EES-länderna samt Schweiz.
• Regeringen ska se över frågan om de myndigheter som bedömer utländska högskoleutbildningar bör ställa krav på uppehålls- och arbetstillstånd.
• Regeringen överväger hur samordning av målgruppsanpassad undervisning i svenska bäst kan stärkas och vilken roll länsstyrelserna ska ha i detta sammanhang.
• Regeringen har för avsikt att fortsätta den långsiktiga satsningen på kompletterande högskoleutbildningar för vissa yrkesgrupper.

Riksdagen konstaterar att det finns flera tillfällen för regeringen att återkomma och redovisa vilka åtgärder man har vidtagit och vilka slutliga ställningstaganden man har gjort. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-11-17

Datum

2011-11-21

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

Utrikesutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen och dess utrikes- och säkerhetspolitika representant. Meddelandet handlar om en ny inriktning för den europeiska grannskapspolitiken. Syftet med grannskapspolitiken är att utveckla relationerna till de östliga och sydliga grannländerna utanför EU genom olika stöd och samarbeten. EU-kommissionen föreslår nu ökad inriktning på demokrati och mänskliga rättigheter och ett utökat stöd. Förslaget innebär bland annat att tillföra ytterligare 1,24 miljarder euro till grannskapspolitiken till och med 2013. Utrikesutskottet välkomnar förslaget till förändringar för den europeiska grannskapspolitiken. Att bidra till demokratisk utveckling och ekonomisk integration i närområdet är en av EU:s mest centrala utrikespolitiska uppgifter anser utrikesutskottet. Samtidigt måste EU lära av de misstag som begåtts i den hittillsvarande grannskapspolitiken när den nya politiken utformas. Det måste finnas ett tydligt samband mellan ord och överenskommelser och konkret handling. EU och partnerländerna måste enas kring tydliga kriterier för att få stöd och dessa måste följas upp bättre. EU:s agerande måste vara tydligt, förutsägbart och vara förknippat med villkor anser utrikesutskottet. Den nya grannskapspolitiken bör finansieras genom en kostnadseffektiv och återhållsam budgetpolitik. Nya utgifter under 2012 ska finansieras genom omprioriteringar inom befintlig budget. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 125 minuter

Beredning

2011-09-20

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-17

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-24

Riksdagen godkände regeringens skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens ägande i företag och för verksamheten i de statliga företagen. Skrivelsen innehåller också regeringens syn på statligt ägande. Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal motionsförslag om bland annat försäljning av statliga företag, ägarstyrning, jämställdhet, löner för ledande befattningshavare och bolagen SAS, Sveaskog och Vattenfall.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

35, 111 minuter

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-17

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

Konsumenternas ställning på elmarknaden ska stärkas. I propositionen Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem presenterar regeringen förslag och bedömningar om inriktningen på det fortsatta arbetet. Regeringen ska bland annat fortsätta sitt arbete med att införa timmätning av elförbrukning. Timmätning gör att konsumenterna lättare kan se hur mycket el de förbrukar vid en viss tidpunkt. På sikt väntas det också bli lättare för konsumenterna att anpassa sin elförbrukning till priserna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om timmätning. Riksdagen redovisar också uppfattningen att så kallade anvisningsavtal inte ska få förekomma i sin nuvarande form. Anvisningsavtal betyder att kunden inte aktivt har valt elleverantör, utan automatiskt anvisats till ett bolag. Dessa kunder betalar i dag ett högre pris för sin el, vilket regeringen inte anser är motiverat. Riksdagen anser också att vanliga elkonsumenter bör ha möjlighet att teckna elavtal som liknar de avtal som finns inom industrin. Sådana avtal skulle innebära lägre pris under större delen av året, i utbyte mot ett mycket högre pris under den tid då belastningen på elnätet är som störst. Riksdagens ställningstagande i frågorna om anvisningsavtal och om elavtal liknande de som finns i industrin framförs i form av ett så kallat tillkännagivande till regeringen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

25, 77 minuter

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-17

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

EU-kommissionen har föreslagit en skatt på finansiella transaktioner. Skatten ska tas ut på handel med aktier, obligationer och andra finansiella instrument mellan banker och andra finansinstitut. Den ska inte omfatta transaktioner som rör hushållen eller små och medelstora företag. Förslaget syftar till att skapa en harmonisering av medlemsländernas skatter på finansiella transaktioner för att få en väl fungerande inre marknad. Avsikten är också att skapa en ny inkomstkälla med målet att gradvis ersätta nationella bidrag till EU:s budget. Därigenom minskas trycket på EU-ländernas budgetar. Riksdagen anser att förslaget går för långt i subsidiaritetshänseende när skatten på transaktioner ska användas till att öka EU:s intäkter inom ramen för EU:s egna medel. Riksdagen framhåller att grundprincipen om skattesuveränitet för medlemsländerna måste värnas och kommer att skicka ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-16

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

Regeringen har redovisat AP-fondernas verksamhet till och med 2010. AP-fonderna fungerar som buffertar som ska utjämna svängningarna mellan pensionsavgifterna och de utbetalda pensionerna. Fonderna fortsatte under 2010 att återhämta de stora förluster som gjordes under finanskrisen 2008-2009. För första gången sedan 2007 var buffertfondernas samlade bidrag till finansieringen av pensionssystemet positivt. Detta eftersom avkastningen sedan 2001 var större under 2010 än uppräkningen av inkomstindex under samma period. Finansutskottet konstaterar att fondernas avkastning varierat kraftigt sedan fondernas nya placeringsregler infördes för snart tio år sedan. Marknaderna har under perioden varit extremt turbulenta och fonderna har inte gett den kontinuerliga och stabila avkastning man tänkte sig när man skapade systemet. Utskottet välkomnar därför den utredning om AP-fondernas regelverk som regeringen tillsatte hösten 2011. Utredningen har till huvuduppgift att utvärdera Första-Fjärde AP-fondernas uppdrag och placeringsregler mot bakgrund av fondernas förvaltning de senaste tio åren och ändrade marknadsförutsättningar. Utredningen ska även utvärdera Sjätte AP-fondens verksamhet. Utskottet välkomnar också att utredningen ska undersöka fondernas effektivitet och närmare analysera kostnadsutvecklingen i fonderna. Utskottet har följt AP-fondernas kostnader sedan början av 2000-talet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 23 minuter

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-16

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

Sverige ska kunna ha en gemensam marknad för elcertifikat med andra länder. Det är en effekt av den nya lagen om elcertifikat. Systemet med elcertifikat går ut på att producenter av förnybar el får elcertifikat av staten för den el de producerar. Elproducenterna kan sedan sälja certifikaten till bland annat elleverantörer, som är skyldiga att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning. Syftet med systemet är att öka elproduktion från förnybara energikällor på ett kostnadseffektivt sätt, genom att skapa konkurrens mellan olika förnybara energikällor. Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad. Överenskommelsen gäller från den 1 januari 2012, förutsatt att Norge då har antagit EU:s förnybartdirektiv. Den nya lagen om elcertifikat innebär också att kraven skärps för att el som produceras med vattenkraft ska kunna tilldelas elcertifikat. Den nya lagen gäller från den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

18, 55 minuter

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-15

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

Gotlands kommun ska få möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse i stället för kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 5 minuter

Beredning

2011-11-08

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-15

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-23

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

122, 401 minuter

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-15

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-23

Konsumentombudsmannen får träda in som ombud för en konsument vid domstol eller hos Kronofogdemyndigheten i en tvist med en näringsidkare. En förutsättning är att tvisten är av betydelse för rättstillämpningen eller att den är av ett allmänt konsumentintresse. I princip svarar staten för såväl konsumentens egna rättegångskostnader som - för den händelse konsumenten förlorar tvisten - motpartens rättegångskostnader. Reglerna finns i en tidsbegränsad lag, försökslagen. Regeringen har föreslagit att reglerna ska bli permanenta och skrivas in i en ny lag som ska börja gälla den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-11-10

Datum

2011-11-15

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-23

Det införs ett nytt stöd i form av ett särskilt tandvårdsbidrag. Patienter med sjukdomar eller funktionsnedsättningar som medför risk för försämrad tandhälsa ska kunna få bidraget. De ska få använda bidraget för att betala förebyggande tandvård som ger rätt till ersättning och tandvård som de abonnerar på. En annan ändring innebär att landstingen enligt lagen blir skyldiga att se till att tandvård kan erbjudas personer som har stora behov av tandvård på grund av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Tandvården ska utföras till hälso- och sjukvårdsavgift. Vårdgivarna ska inte längre enligt lagen vara skyldiga att lämna uppgifter om aktuella priser för de ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som de utför till Försäkringskassans prisjämförelsetjänst. Denna lagändring börjar gälla den 1 januari 2012. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

9, 33 minuter

Justering

2011-11-10

Datum

2011-11-14

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om ett EU-system för att spåra finansiering av terrorism. Meddelandet innehåller både en historisk bakgrund till idén om ett sådant system och ett resonemang kring olika alternativa system på EU-nivå. Meddelandet är utformat som ett diskussionsunderlag där kommissionen väger för- och nackdelar med olika alternativ. Justitieutskottet välkomnar kommissionens initiativ till en diskussion om huruvida ett EU-system bör införas och hur det i så fall kan utformas. Utskottet delar regeringens uppfattning att det amerikanska programmet har varit ett effektivt och viktigt instrument i kampen mot terrorism. Samtidigt är det angeläget att verka för en väl avvägd balans mellan behovet av ett sådant system för att kunna bekämpa terrorism på ett effektivt sätt och respekten för de grundläggande rättigheterna, särskilt den personliga integriteten. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2011-11-10

Datum

2011-11-14

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-24

Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens utvärdering av ett EU-direktiv som handlar om lagring av uppgifter i samband med elektroniska kommunikationstjänster. Direktivet syftar till att harmoniera medlemsländers bestämmelser för att kunna bekämpa allvarliga brott. EU-kommissionens utvärdering visar att tillämpningen av direktivet i olika länder har varit ojämnt och vill därför föreslå en översyn av de nuvarande reglerna för lagring av uppgifter och ta fram olika alternativ. Kommissionen kommer också att undersöka allmänhetens uppfattning om lagring av uppgifter och hur den påverkar människors beteenden och vanor. Justitieutskottet välkomnar en utvärdering av direktivet och anser att det är viktigt att varje möjlighet att stärka skyddet för den personliga integriteten tas till vara. Justitieutskottet har också några generella synpunkter på direktivets utformning.

• Lagringstiden för uppgifter bör i inom ramen för ett gemensamt spann kunna beslutas på nationell nivå. Justitieutskottet anser därför inte att en fullständig harmonisering av lagringstiden är önskvärd.text

• Det ska vara tydligt för vilka ändamål som uppgifter får lagras och användas.

• Minimiregler för uppgiftsskydd och datasäkerhet ska vara högt ställda och inte hindra att enskilda medlemsstater har högre ställda krav i sina nationella regelverk.

Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 71 minuter

Justering

2011-11-10

Datum

2011-11-14

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar av statsbudgeten för hösten 2011. Beslutet innebär att anslagen ökar med cirka 11,9 miljarder kronor. Merparten av ökningen beror på att anslaget Räntor på statsskulden ökas med 10,5 miljarder kronor. Riksdagen välkomnar att beslut om ökningen tas i samband med ändringsbudgeten men anser att regeringen borde ha beskrivit tydligare vad överskridandet beror på. Avslutningsvis konstaterar riksdagen att det finns marginaler till överskottsmålet för 2011 när förslagen på ändringsbudgeten är inräknade.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

10

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-14

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-24

Sverige ska utöka kapitalinsatsen i Internationella valutafonden, IMF, med cirka 20,7 miljarder kronor till högst 45,2 miljarder kronor, inklusive tidigare gjorda åtaganden. Höjningen är ett resultat av en allmän översyn av IMF:s resurser som totalt sett innebär en fördubbling av medlemsländernas insatskapital i IMF. Riksdagen konstaterar att det är nödvändigt att IMF har de resurser som krävs för att kunna hantera de störningar och kriser som uppkommer i den globala ekonomin och det internationella betalningssystemet. Riksdagen godkände också ett antal stadgeändringar som innebär att samtliga representanter i IMF:s exekutivstyrelse ska tillsättas genom val. Ändringen innebär bland annat att likabehandlingen av medlemsländerna i IMF ökar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-11

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-24