Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om skatt på finansiella transaktioner
Utlåtande 2011/12:SkU12
Var är utlåtandet nu?
Utlåtandet är färdigbehandlat
- Avgörande
- 2011-11-30
- Debatt
- 2011-11-30
- Beslut fattades
- 2011-11-30
Hela utlåtandet
Beslut i korthet
EU-förslag om skatt på finansiella transaktioner strider mot närhetsprincipen (SkU12)
EU-kommissionen har föreslagit en skatt på finansiella transaktioner. Skatten ska tas ut på handel med aktier, obligationer och andra finansiella instrument mellan banker och andra finansinstitut. Den ska inte omfatta transaktioner som rör hushållen eller små och medelstora företag. Förslaget syftar till att skapa en harmonisering av medlemsländernas skatter på finansiella transaktioner för att få en väl fungerande inre marknad. Avsikten är också att skapa en ny inkomstkälla med målet att gradvis ersätta nationella bidrag till EU:s budget. Därigenom minskas trycket på EU-ländernas budgetar.
Riksdagen anser att förslaget går för långt i subsidiaritetshänseende när skatten på transaktioner ska användas till att öka EU:s intäkter inom ramen för EU:s egna medel. Riksdagen framhåller att grundprincipen om skattesuveränitet för medlemsländerna måste värnas och kommer att skicka ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
- Utskottets förslag till beslut
- Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Utlåtandet bereddes senast i utskott 8 november 2011, justerades 15 november 2011 och fick trycklov 16 november 2011.Reservationer: 2
Alla beredningar i utskottet
2011-11-08
EU-förslag om skatt på finansiella transaktioner strider mot närhetsprincipen (SkU12)
EU-kommissionen har föreslagit en skatt på finansiella transaktioner. Skatten ska tas ut på handel med aktier, obligationer och andra finansiella instrument mellan banker och andra finansinstitut. Den ska inte omfatta transaktioner som rör hushållen eller små och medelstora företag. Förslaget syftar till att skapa en harmonisering av medlemsländernas skatter på finansiella transaktioner för att få en väl fungerande inre marknad. Avsikten är också att skapa en ny inkomstkälla med målet att gradvis ersätta nationella bidrag till EU:s budget. Därigenom minskas trycket på EU-ländernas budgetar.
Skatteutskottet anser att förslaget går för långt i subsidiaritetshänseende när skatten på transaktioner ska användas till att öka EU:s intäkter inom ramen för EU:s egna medel. Utskottet framhåller att grundprincipen om skattesuveränitet för medlemsländerna måste värnas och föreslår att riksdagen skickar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
Pressmeddelande
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2011/12:SkU12
Webb-tv: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om skatt på finansiella transaktioner
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 18 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Alltsedan den väldigt allvarliga finanskrisen briserade under 2008 har den internationella debatten om hur den finansiella sektorn bör regleras och beskattas diskuterats med förnyad kraft. På bordet ligger frågor om bankernas kapitaltäckning, om tillsynen av finansmarknaden, om stabilitetsavgifter till stabilitetsfonder och om behovet av en bättre beskattning, som är dagens debattämne.
Det finns flera skäl att diskutera just skattefrågorna och den finansiella sektorn.
För det första är finanssektorn underbeskattad i förhållande till andra delar av ekonomin.
För det andra är det en sektor som genom sitt sätt att fungera - eller möjligen inte fungera - har bidragit till stora välfärdsförluster, arbetslöshet och stora underskott i de stater som tvingats rycka ut till dess försvar. När bankdirektörer och finansfolk har löpt amok är det löntagare, barn och pensionärer som fått betala.
För det tredje finns det skäl att fundera över hur en beskattning kan utformas så att den i sig kan bidra till att marknaden fungerar på ett bättre sätt.
De här skälen gör att frågan om beskattning av finansiella transaktioner, som EU-kommissionen nu har föreslagit, är intressant. Det är spännande och bra att de driver den diskussionen och processen framåt, tycker jag. Lägg märke till att det vi i dag ska diskutera är en subsidiaritetsprövning. Det innebär inte att riksdagen tar ställning till förslaget i detalj utan att vi ska se huruvida det håller sig inom det kompetensområde som EU:s institutioner har att hålla sig inom.
Även om vi socialdemokrater anser att idén om en finansiell transaktionsskatt är intressant och att förslaget därför bör mötas med en form av välvilligt intresse finns det inslag som vi inte kan acceptera. Att införa en skatt med det huvudsakliga syftet att dra in egna medel till EU:s budget vid sidan av medlemsstaterna anser vi inte vara acceptabelt.
Vi har inga invändningar mot att en eventuell framtida skatt på finansiella transaktioner i stor utsträckning måste styras av gemensamma och övernationella regelverk. Det säger sig självt att nationella skillnader i den här typen av beskattning gör att den förlorar i effektivitet. Möjligheterna att utnyttja skillnader i systemet skulle i sig göra det möjligt för aktörer att tjäna pengar genom skatteplanering eller att helt undvika skatt genom att lägga om sin verksamhet till andra länder. Ska en sådan här skatt bli framgångsrik måste många och helst alla betydelsefulla finansiella centrum vara med. Ska den fungera i EU måste i princip alla stater ställa upp.
Det är dock en diskussion som ligger närmare en sakbehandling än en subsidiaritetsprövning. I den prövningen menar vi att de delar av EU-kommissionens förslag som gör skatten på finansiella transaktioner till en EU-skatt måste arbetas om. Där har kommissionen gått utöver den kompetens som medlemsstaterna tilldelat den.
Vi vill att ett motiverat yttrande, som det heter, från Sveriges riksdag ska innehålla ett tydligt besked om att vi inte accepterar att EU flyttar fram sina positioner på skatteområdet genom att skapa egna medel till unionen vid sidan av medlemsstaterna. Men vi anser också att ett motiverat yttrande bör ge stöd till idén om en bättre beskattning av den finansiella sektorn.
Därför, fru talman, yrkar jag bifall till Socialdemokraternas reservation i utlåtandet. Riksdagen bör rösta ja till ett sunt, klokt och balanserat motiverat yttrande, med ett nej till EU-skatt men med en positiv inställning till det fortsatta arbetet med att bättre beskatta den finansiella sektorn.
Anf. 19 Mats Pertoft (MP)
Fru talman! Riksdagen ska i dag ta ställning till var inom Europeiska unionen beslutet om en skatt på finansiella transaktioner ska tas. Det handlar om en subsidiaritetsprövning. Subsidiaritet är ett ord från katolicismen som handlar just om på vilken nivå beslut ska tas.
Från Miljöpartiets sida - här är vi överens med Vänsterpartiet - menar vi att beslutet om skatt på finansiella transaktioner bör tas på EU-nivå, om ett sådant beslut ska tas. I Sverige har vi redan tidigare prövat att ta det på nationell nivå. Det var ingen vidare succé med den så kallade valpskatten.
Finansiell handel över huvud taget är mer internationell än att ett enskilt land kan styra över den. Därför menar vi att det är rätt att ta beslutet på EU-nivå. Däremot är vi väldigt noggranna med att betona att vi inte anser att Europeiska unionen och kommissionen ska få egen beskattningsrätt. Det är en helt annan fråga. Visserligen är det inte detta som avgörs i dag här i kammaren, men man måste ändå ta in denna fråga i debatten eftersom beskattningsrätt ju kan bli följden av detta beslut. Först ska vi besluta var beslutet ska tas, men vi måste samtidigt tänka på vad det egentligen är vi ska besluta om.
När det gäller skatt på finansiella transaktioner kan jag också hänvisa till vad föregående talare sade om underbeskattningen, det vill säga att handeln i den finansiella sektorn i dag inte är tillräckligt beskattad. Där finns ett utrymme, av likvärdighetsskäl men också för att resurserna behövs.
Nu är väl Sverige inte ett land där vi kan säga att finanssektorn har dragit med sig stora kostnader sedan vi klarade av 90-talskrisen, och det ska vi vara glada över. Men det finns andra länder inom EU där det tydligt har visat sig att den här sektorn inte har fungerat. Det gäller även länder utanför EU. Jag kan nämna att vi de senaste dagarna har hört väldigt positiva rapporter från Island, som långsamt kravlar sig upp ur sitt katastrofscenario. Där har den finansiella sektorn dragit ned en hel nation i en djup kris.
Visst finns det fog för att kräva beskattning av finansiella transaktioner. Dessa medel skulle mycket väl behövas i krisens Europa. Förutom på de finansiella kostnaderna tänker jag till exempel på vad som framkom i en rapport som kom häromdagen - detta anknyter till ett helt annat område, nämligen klimatmötet i Durban - nämligen att EU-länderna i princip har skurit ned sina klimatsatsningar med 45 miljarder enligt en beräkning från revisionsfirman Ernst & Young. Detta är bara ett exempel på hur framtiden hotas av bristande resurser.
Därför menar vi i Miljöpartiet att beslutet om skatt på finansiella transaktioner ska tas på EU-nivå men att skatten i sig måste tillfalla och även indrivas av medlemsstaterna. Därför har vi reserverat oss i denna fråga och menar att riksdagen inte ska uttala att subsidiaritetsprincipen ska gälla, det vill säga att EU-kommissionen inte får fatta beslut. Beslutet ska fattas på EU-nivå, men skatten ska tas ut på nationell nivå.
Jag yrkar bifall till Miljöpartiets och Vänsterpartiets reservation i ärendet.
Anf. 20 Jacob Johnson (V)
Fru talman! Subsidiaritetsprincipen är inte den lättaste frågan på den här planeten.
I det här ärendet, som handlar om ifall en skatt på finansiella transaktioner ska harmoniseras på EU-nivå eller inte, har vi kommit till tre olika slutsatser i utskottsmajoriteten, i Socialdemokraterna och i Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillsammans, trots att vi i viktiga avseenden har samma åsikt. Jag tänker då på frågan om hur eventuella intäkter från en sådan skatt ska användas. Enligt kommissionen bör en del av intäkterna användas för att finansiera EU:s egna utgifter. Här är vi i utskottet eniga om att avvisa en sådan möjlighet.
Enligt min åsikt handlar inte en subsidiaritetsprövning om vare sig hur en sådan skatt ska utformas eller hur intäkterna från skatten ska användas. Det är frågor som ska behandlas i själva sakfrågeprövningen. I dag har vi endast att pröva var frågan om en skatt på finansiella transaktioner ska tas - på nationell nivå eller på EU-nivå.
I den frågan kan jag dela kommissionens bedömning sådan den refereras i utlåtandet: "Målet med detta förslag kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna och uppnås därför bättre på unionsnivå." Regeringen och utskottsmajoriteten hävdar att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen eftersom intäkterna ska användas som ett eget medel för EU:s budget. Regeringen skriver också när det gäller avsikten att genom en skatt på finansiella transaktioner motverka finansiella spekulationer och framtida kriser att sådan bättre nås genom marknadsregleringar.
Jag välkomnar regeringens insikt om att marknadsregleringar behövs för att motverka framtida finansiella kriser. Dock behöver man knappast ställa en skatt på finansiella transaktioner mot andra typer av marknadsregleringar. Vi i Vänsterpartiet hjälper gärna till med ytterligare förslag. Det kan till exempel röra sig om att införa en bankdelningslag, där de samhällsnyttiga delarna, som garanteras av samhället, skiljs från bankernas investmentverksamhet, liknande det som nu sker i England. Det kan gälla höjda och progressiva kapitaltäckningskrav, att man ökar det statliga ägandet av banker och finansiell infrastruktur, att man inför hårdare regleringar av handeln med så kallade derivat och strukturerade produkter med mera. Vi hjälper gärna regeringen med kraftigare marknadsregleringar inom området.
I dag prövas enligt min åsikt endast om en skatt på finansiella transaktioner ska harmoniseras på EU-nivån eller inte. Vänsterpartiet har länge varit förespråkare för en sådan skatt, som ju har sitt ursprung i den så kallade Tobinskatten, som var ett förslag om en skatt på internationella valutatransaktioner. Därför är det positivt att EU-kommissionen nu föreslår en liknande skatt på finansiella transaktioner. Vi tror att skatten kan bidra till att motverka de tilltagande och skadliga handelsmönstren på finansmarknaden, exempelvis den automatiserade högfrekvenshandeln. Skatten bör också vara ett incitament för mer långsiktiga investeringar till nytta för den reala ekonomin i stället för kortsiktiga spekulationer.
Skatten skulle också ge betydande intäkter - enligt EU-kommissionens beräkningar totalt 57 miljarder euro. Om man antar att skatten ger lika mycket per EU-invånare skulle den ge ca 10 miljarder kronor för Sveriges del. Det är trots allt ingen föraktlig summa som vi alltså menar i så fall ska tillfalla Sverige fullt ut.
Som sagt: Subsidiaritetsprincipen är inte det enklaste på den här planeten. Med detta yrkar jag bifall till reservation 2.
Anf. 21 Johnny Munkhammar (M)
Fru talman! Som alla kan följa i olika medier har vi stora ekonomiska problem i Europa. Det är stor turbulens i ekonomin, vilket beror på ett antal länder som har hamnat i betydande skuldproblem. Det har i sin tur också olika långsiktiga orsaker. Man har misskött sin ekonomiska politik på olika sätt. Man har inte genomfört tillväxtreformer, och man har inte hållit i de offentliga finanserna, så man har hamnat i djupa skuldproblem som nu sänder chockvågor över Europa och skapar stor ekonomisk osäkerhet för framtiden.
Här krävs naturligtvis krishantering på olika sätt för att lösa detta, och det krävs också att man sätter den ekonomiska politiken på en långsiktigt hållbar kurs nationellt, att man ser till att genomföra olika tillväxtreformer så att de här länderna kommer på rätt köl och naturligtvis också att man inför den typ av finanspolitiska ramverk som ser till att man har ordning på de offentliga finanserna.
Det kan också krävas gemensamma europeiska lösningar för att komma till rätta med den här typen av ekonomiska problem. Det kan till exempel handla om att man har gemensamma regler som följs som andra offentliga finanser. Europaparlamentet har stött detta. Det arbetas nu med det så att man får ordning på de offentliga finanserna och att Europeiska unionen är en hjälp där.
Europeiska unionen kan arbeta också på andra sätt så att vi får fart på tillväxten i Europa. Den kan till exempel vara en starkare röst för frihandel i världen. Det stärker också tillväxten inom EU ifall man skulle uppnå detta. Det finns europeiska lösningar som kan hjälpa Europas länder att komma in på en bättre kurs så att man kan lösa problemen långsiktigt.
I samband med den stora ekonomiska krisen har Europeiska kommissionen lagt fram förslag som handlar om hur EU ska kunna finansiera sin budget i framtiden. Som ni vet är Europeiska unionens budget redan ganska ansenlig. Förslagen handlar om att man inte längre ska finansiera den med bidrag från medlemsländernas budgetar utan att få betydande större chans och möjlighet att ta upp dessa resurser själv.
Det är inte en egen beskattningsrätt till 100 procent. Men man tar steg i riktningen mot att Europeiska unionen ska kunna beskatta Europas medborgare och företag självständigt och att medlemsländerna inte längre har makten över detta.
I detta sammanhang har man föreslagit en skatt på finansiella transaktioner som en källa för att på ett direkt sätt ta in skatteintäkter till Europeiska unionen för att finansiera EU-budgeten. EU gör sig mycket mer oberoende av medlemsländernas kontroll och också på ett sätt av medborgarnas kontroll.
Det är inte helt och hållet en egen beskattningsrätt fastän det är steg på den vägen. Det handlar om att man inskränker medlemsstaternas skattesuveränitet. Det betyder att EU skapar sig näst intill en egen beskattningsrätt.
Detta är i så fall den största förändringen i Europeiska unionen på gott och väl 20 år sedan man skrev Maastrichtfördraget och bildade Europeiska unionen. Det är en stor förflyttning av makt till Bryssel över våra skattefrågor.
Detta är någonting som vi inom Alliansen anser mycket tydligt strider mot subsidiaritetsprincipen och den beskattningsrätt som vi anser bör vara nationell inom EU för EU-länderna.
Vi kan också ha starka synpunkter på förslaget i sak om en skatt på finansiella transaktioner. Men det är inte det som vi ska behandla i dag, precis som tidigare talare har påpekat. Detta handlar om subsidiaritetsprincipen, fast vi har starka kritiska synpunkter på förslaget i sak.
Det handlar i grunden om en skatt på de finansiella transaktioner som ska bli till investeringar i framtidens företag och jobb. Är det någonting som vi inte behöver beskatta extra nu när vi har kris är det framtidens investeringar i tillväxt, företag och jobb. Vi måste tvärtom underlätta den typen av investeringar.
Vi har sett hur EU-kommissionen i en konsekvensanalys av skatten har kommit fram till att den skulle sänka Europeiska unionens bnp med kanske 1-2 procentenheter. Man kan tycka att 1-2 procentenheter inte är jättemycket. Men det motsvarar att hela Finlands bnp skulle försvinna från Europeiska unionen.
Det är en sänkning av bnp för Europeiska unionen som är mycket kraftfull. Om man jämför det med intäkterna, som är 57 miljarder, sänker man bnp med betydligt mer än 57 miljarder. Det blir alltså en nettoförlust för EU.
Huvudsyftet med skatten är att minska volatiliteten på de finansiella marknaderna och skapa större stabilitet och mindre spekulation. Jag har på mitt bord här i riksdagen sex forskarrapporter där man drar motsatt slutsats. Man tror att volatiliteten kommer att öka. Det är någonting som inte alls vore en önskvärd effekt av skatten.
Det kan vi återkomma till. Det är någonting som vi behöver diskutera när vi har sakfrågebehandlingen av skatten, ifall det kommer så långt. I dag handlar det om subsidiaritetsprövningen.
Vi anser bestämt att detta strider mot tanken på en nationell beskattningsrätt för länderna inom EU. Vi anser att det tydligt strider mot subsidiaritetsprincipen.
Detta är en fråga som behandlas med enhällighet inom EU. Det innebär att om ett land är emot spelar det ingen roll om 26 länder skulle vara för. Ifall ett land är emot kommer det inte att bli verklighet.
Sverige är emot förslaget. Sverige kan stoppa beskattningen från EU:s sida och överföringen av makt över skattepolitiken till Bryssel. Det är därför som vi är väldigt glada över att vi inte bara är eniga i Alliansen utan att vi också har en bred enighet med Socialdemokraterna i fråga om den subsidiaritetsprövning som nu sker.
Fru talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag i denna fråga.
Anf. 22 David Lång (SD)
Fru talman! I subsidiaritetsprövningar kommer man ofta in på sakfrågan. Det har de flesta andra här också gjort. Jag kommer inte att vara ett undantag.
Vad det handlar om är att införa en EU-skatt. Direktivförslaget syftar enligt kommissionen till att skapa en harmonisering av medlemsstaternas skatter på finansiella transaktioner och skapa en ny inkomstkälla för EU.
Det är positivt att regeringen har hamnat helt rätt i den här frågan. Det är inte alltid den gör det när det gäller sådant som kommer från EU. Vi är också ganska överens i utskottet, i varje fall när det gäller vissa delar.
Jag ska kort komma in på sakfrågan. Sverigedemokraternas syn på saken är att vi i Sverige har mycket dåliga erfarenheter av omsättningsskatt på värdepapper. Vi hade det på 80-talet, och resultatet var förödande. All handel flyttade utomlands.
I det förslag som nu behandlas, och som skatteutskottet har prövat i subsidiaritetshänseende, finns förvisso en del undantag. Skattesatsen är mycket låg, och hela systemet tycks vara bättre genomtänkt och bättre planerat än vad den svenska varianten var på 80-talet.
Lägg därtill att EU är en avsevärt större marknad. Det kommer att vara svårare att flytta ut handeln helt utanför EU. Men det kvarstår ändå det faktum att de 57 miljarder euro som skatten beräknas inbringa är ett starkt incitament för de företag som kommer att drabbas av skatten att flytta åtminstone delar av sin verksamhet utanför EU. Det är förhållandevis enkelt att flytta handel över statsgränser till där den är mer lönsam.
Dessutom finns det ett värde i att det bedrivs mycket handel. Det ökar tillgången till riskkapital. Vi sverigedemokrater är därför skeptiska till transaktionsskatten i sak. Vi menar att det bara är möjligt att genomföra om det görs globalt.
Jag menar, ärligt talat, att den svenska regeringen inte bör lägga två strån i kors för att få till stånd en sådan uppgörelse. Det vore att ödsla energi och resurser på någonting tämligen utsiktslöst, i varje fall under överskådlig tid.
Beträffande subsidiaritetsprövningen kan det sägas att staternas skattesuveränitet står på spel. Sverigedemokraterna stöder helt och hållet skrivningen i förslaget till motiverat yttrande: "Det faller inom ramen för varje medlemsstats nationella kompetens att säkra välfärden genom att ta ut och använda skatteintäkter på lämpligt sätt."
Fru talman! Förslaget kan inte anses nödvändigt för att nå målet om en fungerande inre marknad. Beslut ska fattas på nationell nivå. Jag vill därför yrka bifall till utskottets förslag om att utlåtandet strider mot subsidiaritetsprincipen. Vi ställer oss också bakom förslaget till motiverat yttrande.
Anf. 23 Gunnar Andrén (FP)
Fru talman! Ibland missar man att anmäla sig i tid till talarlistan. Jag skulle kunna nöja mig med att helt och hållet instämma med Johnny Munkhammar. Jag tycker att allting som han hade att säga var välmotiverat.
Skillnaden mellan Alliansen och Socialdemokraterna och de två andra partierna är egentligen i grund och botten ganska ringa utom i den avgörande frågan om man ska ha transaktionsskatt eller inte. Där har Vänsterpartiet och Miljöpartiet en annan åsikt.
Att jag nu ytterligare begärde ordet var för att tydliggöra den oerhörda skillnad som finns mellan Sverigedemokraterna och Alliansen. Vi har helt olika motiv för detta. Vi vill från Alliansens sida inte att EU ska få egna medel eller någonting sådant. Men vi vill i varje fall ha ett starkt EU.
Sverigedemokraterna har ett annat motiv. De vill inte vara med i EU över huvud taget. De hamnar visserligen formellt på samma linje men av helt andra skäl. Det är väldigt viktigt att påpeka i denna debatt att vi har olika motiv för vårt avståndstagande från denna skatt.
Beslut, Genomförd
Utlåtandet beslutades i kammaren 30 november 2011.Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om skatt på finansiella transaktioner
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som anges i bilaga 2.- Reservation 1 (S)
- Reservation 2 (MP, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 90 0 22 M 92 0 0 15 MP 0 0 22 3 FP 18 0 0 6 C 18 0 0 5 KD 17 0 0 2 SD 19 0 0 0 V 0 0 16 3 - 0 0 0 1 Totalt 164 90 38 57
Det här är ett utlåtande
Ett utlåtande är en rapport från utskotten med synpunkter om EU-initiativ. Ibland handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande EU-lagstiftning.
Ett utlåtande kan också behandla subsidiaritetsprövningen av ett förslag till EU-lagstiftning. Utskottet bedömer om den aktuella lagstiftningen bör ligga på EU-nivå eller om det är lämpligare med regleringar på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande med ett förslag till invändning i form av ett så kallat motiverat yttrande.