Subsidiaritetsprövning av förslaget till förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020)
Utlåtande 2011/12:AU3
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 30 november 2011
Utskottens utlåtanden
Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.
Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande.
Beslut
EU:s globaliseringsfond strider mot subsidiaritetsprincipen (AU3)
EU-kommissionen vill förlänga EU:s globaliseringsfond till 2014-2020. Fonden ska hjälpa uppsagda arbetstagare som drabbats av globaliseringen. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen) och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.
Globaliseringsfonden startade 2007 för att hjälpa arbetstagare som blivit uppsagda på grund av strukturella förändringar i världshandeln. Arbetstagarna ska få stöd för att underlätta deras snabba återinträde på arbetsmarknaden. Senare har det bestämts att fonden även ska kunna ge stöd till arbetstagare som sagts upp på grund av en allvarlig störning i den lokala, regionala eller nationella ekonomin till följd av en oförutsedd kris. Kommissionen vill nu också utvidga fondens målgrupp, bland annat till att inkludera jordbrukare som påverkas av EU:s handelsavtal.
Riksdagen menar att varje EU-land självt kan uppnå målet med fonden. Länderna har huvudansvaret och de främsta instrumenten för sysselsättningspolitiken och socialpolitiken. EU:s roll bör enbart vara stödjande och kompletterande. Det är, enligt riksdagen, en viktig princip att varje land inom ramen för EU-rätten har möjlighet att värna och utveckla sina respektive modeller för arbetsmarknaden.
- Utskottets förslag till beslut
- Riksdagen beslutar att avge ett motiverat yttrande.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Information kommer
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2011-11-17
Justering: 2011-11-22
Trycklov till Gotab och webb: 2011-11-23
Trycklov: 2011-11-23
Justering: 2011-11-22
Trycklov till Gotab och webb: 2011-11-23
Trycklov: 2011-11-23
Reservationer: 1
Utlåtande 2011/12:AU3
Utlåtande 2011/12:AU3
Alla beredningar i utskottet
2011-11-17
EU:s globaliseringsfond strider mot subsidiaritetsprincipen (AU3)
EU-kommissionen vill förlänga EU:s globaliseringsfond till 2014-2020. Fonden ska hjälpa uppsagda arbetstagare som drabbats av globaliseringen. Arbetsmarknadsutskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen) och vill att riksdagen skickar ett motiverat yttrande till EU.
Globaliseringsfonden startade 2007 för att hjälpa arbetstagare som blivit uppsagda på grund av strukturella förändringar i världshandeln. Arbetstagarna ska få stöd för att underlätta deras snabba återinträde på arbetsmarknaden. Senare har det bestämts att fonden även ska kunna ge stöd till arbetstagare som sagts upp på grund av en allvarlig störning i den lokala, regionala eller nationella ekonomin till följd av en oförutsedd kris. Kommissionen vill nu också utvidga fondens målgrupp, bland annat till att inkludera jordbrukare som påverkas av EU:s handelsavtal.
Utskottet menar att varje EU-land självt kan uppnå målet med fonden. Länderna har huvudansvaret och de främsta instrumenten för sysselsättningspolitiken och socialpolitiken. EU:s roll bör enbart vara stödjande och kompletterande. Det är, enligt utskottet, en viktig princip att varje land inom ramen för EU-rätten har möjlighet att värna och utveckla sina respektive modeller för arbetsmarknaden.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2011-11-30
Dokument från debatten
- 2011-11-30Protokoll 2011/12:39
Protokoll från debatten
Anf. 24 Patrik Björck (S)
Fru talman! Detta är det andra ärendet i dag om subsidiaritetsprövning. Det handlar om en förordning för Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter.
Vi har i dag en situation då EU:s medlemsstater möter betydande utmaningar på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är rekordhög, och ungdomsarbetslösheten utgör ett enormt hot. Utöver den aktuella krisen i flera medlemsländer möter Europa allt skarpare global konkurrens liksom växande krav på kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden. Att bekämpa arbetslösheten och skapa förutsättningar för hållbar och uthållig tillväxt är enligt vår mening den absolut viktigaste politiska uppgiften.
Helt andra och mer omfattande insatser än vad som förekommer i dag behövs inom detta område. Utskottets uppgift är inte att nu ta ställning i sak till den av kommissionen föreslagna nya perioden och de något förändrade inriktningar för globaliseringsfonden som finns, utan enbart att ta ställning till subsidiaritetsprövningen av förslaget. Detta är viktigt att hålla i minnet med tanke på den debatt som fördes här tidigare. Det handlar om hur man hanterar subsidiaritetsprövningen och vilken uppfattning man eventuellt har i sakfrågan.
Vi konstaterar att unionen inte har exklusiv befogenhet på det sysselsättningspolitiska området. Enligt fördraget ska medlemsstaterna och unionen arbeta för att utveckla en samordnad strategi för sysselsättning. Vi konstaterar att medlemsstaterna genom sin nationella sysselsättningspolitik ska bidra till att de uppsatta målen nås på ett sätt som överensstämmer med allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik. Främjande av sysselsättning ska betraktas som en fråga av gemensamt intresse, och medlemsstaterna ska samordna sina åtgärder på området.
Det är viktigt att se till att unionen medverkar till att målen uppnås genom att uppmuntra samarbete mellan medlemsstaterna och stödja deras åtgärder. Vid behov ska unionen kunna komplettera medlemsstaternas åtgärder samtidigt som de enskilda staternas befogenheter respekteras.
Det är enligt vår uppfattning avgörande och självklart att medlemsländernas respektive arbetsmarknadsmodell respekteras inom EU-samarbetet. Den svenska modell baserad på kollektivavtal mellan starka parter som har tjänat oss så väl får inte på något sätt inskränkas, utan ska stärkas.
Vår uppfattning är att förslaget om globaliseringsfonden på samma sätt som förslaget om Europeiska socialfonden är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Det är här det är viktigt att hålla dagens debatt på den bogen. Sedan får man ta en sakdebatt i själva frågan när det blir aktuellt.
Om man tittar på kommissionens bedömning ser man att kommissionen just när det gäller subsidiaritetsprincipens tillämpning resonerar så att EU-länderna själva inte i tillräcklig utsträckning kan uppnå förslagets mål att under särskilda omständigheter visa solidaritet på unionsnivå med den del av arbetskraften som har blivit lidande till följd av globalisering, en plötslig kris eller ett handelsavtal. Detta mål kan bättre uppnås på EU-nivå eftersom fonden är ett uttryck för solidaritet mellan länderna, menar kommissionen. Det är detta som enligt vår uppfattning är det som ska subsidiaritetsprövas.
När man har denna ingång gör vi socialdemokrater bedömningen att detta är tillämpligt och att de enskilda staterna inte i tillräcklig utsträckning själva kan uppnå förslagets mål. Därmed är det rimligt att man fattar ett sådant här beslut på EU-nivå.
Det går naturligtvis alltid att fundera över vad man tycker i själva sakfrågan, men när det gäller prövningen är vi helt övertygade om att den bedömning som kommissionen gör är rimlig och korrekt. Det gäller även de ställningstaganden som vi har gjort i liknande situationer tidigare.
Det är väl näst intill omöjligt att inte blanda ihop sin inställning i en specifik sakfråga med subsidiaritetsprövningen. Ju mer kritisk man är till att över huvud taget ha ett samarbete på EU-nivå, desto mer benägen är man kanske att säga att alla subsidiaritetsprövningar på något sätt ska landa i bedömningen att man hävdar att allting ska lösas på medlemsstatsnivå. Det kanske är ofrånkomligt att man hamnar i denna situation när det gäller subsidiaritetsprövning.
Om man ska få Europasamarbetet att fungera på ett vettigt sätt tycker vi ändå att det är viktigt att man tar subsidiaritetsprövningarna på allvar och inte enbart använder dem som ett slagträ när det gäller vad man tycker i själva sakfrågan.
Med detta sagt, fru talman, yrkar jag bifall till den socialdemokratiska reservationen i utlåtande AU3.
Anf. 25 Tomas Tobé (M)
Fru talman! Det går bra för Sverige. Så har ett antal politiker uttryckt sig genom åren. Ibland har det stämt bra, och ibland kanske det inte har stämt alls. Låt mig ändå våga säga att det går bra för Sverige.
Vi har troligtvis Europas starkaste statsfinanser. Vi ligger i topplaceringarna bland de länder som har högst konkurrenskraft. Vi satsar mycket på forskning. Vi är ny världsetta som det land där man helst vill köpa långsiktiga statspapper.
Men sedan 2006 har inte bara Alliansens ansvarstagande för ekonomin givit resultat, utan också arbetslinjen. 200 000 fler arbetar. 143 000 färre är förtidspensionärer. Antalet sjuka har kraftigt minskat. Men det kanske viktigaste är att vi har fört Sverige bort ifrån det tillstånd som rådde då vi hade tillväxt men då inga nya jobb växte fram.
Om vi går igenom EU-kommissionens höstprognos kan vi notera att deltagandet på arbetsmarknaden i Sverige är högre än i något annat EU-land. Talar vi om långtidsarbetslöshet framgår det att den genomsnittliga långtidsarbetslösheten i Europa är tre gånger så hög som i Sverige.
Allt detta är bra. Samtidigt föreligger det både stora samhällsproblem och utmaningar framför oss. Jag vågar hävda att även om vissa säger att det går bra för Sverige kanske man inte skulle säga detsamma om Europa just nu. Den tidigare finanskrisen och den nu pågående skuldkrisen är mycket allvarlig.
Det som nu utspelar sig är stora nedskärningar i företag och i välfärdens verksamheter och en ökande arbetslöshet. Det skulle vara farligt att tro att Sverige som en liten och öppen ekonomi inte skulle påverkas av den oro som nu råder i vår omvärld. Tillväxten bromsas nu in, precis som vi har väntat oss. Det är alldeles uppenbart att ett litet land i ett utsatt läge därför måste vara berett att agera så att vi undviker onödiga tillbakagångar.
En stark och aktiv arbetsmarknadspolitik kommer att vara avgörande för Sveriges fortsatta utveckling. Det handlar inte minst om omställningsinsatser, där stöd och hjälp att söka arbete och goda utbildningsmöjligheter är en självklarhet.
I Sverige känner vi en stolthet över vår arbetsmarknadspolitik och över den svenska modellen. Att varje land inom ramen för EU-rätten har möjlighet att värna och utveckla sina respektive arbetsmarknadsmodeller är en viktig princip som vi tycker att Sverige i alla lägen borde värna. För detta har det rått ett brett stöd i riksdagen, och det är en princip som borde gälla också nu när vi ska diskutera globaliseringsfonden.
Patrik Björck från Socialdemokraterna vill inte tala om sakfrågan. Det förstår jag. I sak är det korrekt. Nu prövar vi subsidiaritetsfrågan. Men i denna bedömning kan man inte låta bli att också diskutera sakfrågan; det är klart. Jag förstår att det är problematiskt för Socialdemokraterna.
När globaliseringsfonden blev aktuell i riksdagen 2005 var samtliga partier i Sveriges riksdag motståndare till dess bildande. Även om vi också då hade olika ståndpunkter om arbetsmarknadspolitiken var vi överens om att detta är ett ansvar för respektive medlemsland. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen tvingades trots detta till slut acceptera fonden som en del av en större uppgörelse om EU:s långtidsbudget.
Sedan dess har fonden expanderat, men det har inte rått någon oklarhet om att när programperioden är avslutad ska Sverige verka för en uppfattning i linje med den svenska modellen, det vill säga att globaliseringsfonden ska avslutas.
Fru talman! Jag nämnde tidigare att globaliseringsfonden med tiden har expanderat. Nu föreslås inte bara en fortsättning utan en ytterligare breddning. Det ska inte bara handla om hjälp för uppsagda i företag runt om i Europa, utan nu siktar man även in sig på att till exempel tillhandahålla ekonomiskt stöd till icke konkurrenskraftigt jordbruk, och man vill ha detta för hela programperioden 2014-2020. Det handlar om totalt 3 miljarder euro där max 2 ½ miljard ska kunna användas till jordbruk. I svenska kronor handlar det om 29 miljarder.
Ur svensk synvinkel är detta problematiskt ur flera aspekter. Vi anser inte att det finns ett europeiskt mervärde med den typen av arbetsmarknadspolitik. Det är varje medlemsstats eget ansvar. Vidare anser vi att en för stor del av EU:s budget redan går till jordbruksstöd. Vi anser dessutom inte att EU-avgiften behöver höjas. Om man i alla lägen behåller alla fonder och dessutom säger ja till nya kommer EU-avgiften så klart att höjas. Det handlar om att ta ansvar för ekonomin inte bara här hemma i Sverige utan också på Europanivå.
Fru talman! Jag vill klargöra att erfarenhetsutbyte, utvärdering och gemensamma målsättningar är arbetssätt som givetvis bör användas av samtliga medlemsstater. Vi kan lära och ska lära av varandra, men varje land inom EU är ansvarigt för den egna sysselsättnings- och socialpolitiken. Låt det inte råda någon oklarhet om detta! Ett effektivt EU-samarbete på sysselsättningsområdet kräver respekt för såväl medlemsländernas olika utgångspunkter som nationell praxis på arbetsmarknaden. EU:s roll bör i detta fall enbart vara stödjande och kompletterande.
Jag var övertygad om att vi skulle vara överens om detta inför dagens debatt, men jag kan tyvärr konstatera att socialdemokraterna i arbetsmarknadsutskottet har haft en egen politikutveckling i denna fråga. Det kan väl ibland vara bra med politikutveckling, men det gick kanske lite väl fort i den här frågan och det blev kanske lite väl fel.
Socialdemokraterna har med sin nya linje i denna fråga övergivit en lång tradition av att hävda att arbetsmarknadspolitiken är en fråga för varje medlemsland, och det beklagar jag.
Det kan i sammanhanget vara intressant att berätta hur till exempel Göran Persson, Socialdemokraternas före detta partiledare och statsminister, uttryckte sig om förhandlingarna när globaliseringsfonden var aktuell. Så här sade han: Jag ska säga att jag dessutom naturligtvis har kritiserat hårt The Global Adjustment Solidarity Fund, eller vad den nu heter den där skapelsen som Barroso och hans gäng hittat på. Men jag kan till min stora ledsnad konstatera att jag är ensam om att göra det, åtminstone vid de offentliga överläggningarna.
Detta är ord som i dag lika gärna skulle kunna beskriva en förhandling mellan Göran Persson och socialdemokraterna i arbetsmarknadsutskottet.
Fru talman! Det är såväl Alliansens som en majoritet av utskottets ledamöters bedömning att varje EU-land självt kan uppnå målen med globaliseringsfonden. Det ligger inom varje medlemsstats eget ansvar. Förslaget kan i dess nuvarande skick inte anses förenligt med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen bör därför besluta att avge ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i enlighet med 10 kap. 6 § i riksdagsordningen. Vår inställning är densamma oavsett om det just för stunden passar oss eller inte. Därmed yrkar jag bifall till förslaget i utlåtande AU3.
Anf. 26 Patrik Björck (S)
Fru talman! Efter det här eldfängda talet måste jag erkänna att jag inte var beredd på att det skulle bli ett replikskifte. Till skillnad från Tomas Tobé visste jag att vi hade lämnat in en reservation och blev inte alls förvånad över att så var fallet. Jag kommer inte ihåg om Tomas Tobé var ordförande vid det möte när vi gjorde detta, men jag tror det. Det var väl något möte i utskottet som Tomas Tobé missade. Men Tomas Tobé har tydligen blivit lite förvånad över den här reservationen och väldigt ideologiskt uppladdad och hållit en långt och mycket EU-kritiskt anförande där han försökt att använda den här subsidiaritetsprövningen för att distansera sig från EU-samarbetet. Man kan fundera över vem det är som förflyttar sig i Europafrågorna, om det är vi socialdemokrater eller om det är Tomas Tobé och Moderaterna.
Det jag försökte säga i mitt anförande var att oavsett vad vi tycker om alla olika hanteringar av Europafrågorna i det svenska parlamentet prövar vi oss fram och försöker att hantera Lissabonfördraget, de regler som gäller och våra olika processer för att det ska fungera. Det kommer nog att ta lite tid innan den subsidiaritetsprövning som vi nu är inne i sätter sig så att vi får en rimlig behandling av detta och så att det kommer att fungera som det är tänkt och som är rimligt för kommissionen, Europaparlamentet och Sveriges riksdag.
I det läget var det min tanke att man skulle kunna ha en subsidiaritetsprövning som prövade just subsidiariteten och inte sakfrågan. Jag inser att alla som är motståndare till samarbete på Europanivå kommer att använda subsidiaritetsprövningarna för att hävda sin Europakritiska linje. Jag blir möjligen lite förvånad över att det kommer från Moderaterna och Tomas Tobé.
Anf. 27 Tomas Tobé (M)
Fru talman! Tack för möjligheten till ett replikskifte, Patrik Björck! Vi är tydliga. Vi är stora vänner av EU-samarbetet. Vi driver starkt på för att vi ska ha ett starkt Europa, och särskilt i dessa allvarliga tider. Men det finns en sak som uppenbarligen skiljer oss i denna fråga. Vi står nämligen fast vid uppfattningen att arbetsmarknadspolitik är en nationell fråga. Vi tycker inte att vi i varje läge ska se till att få en förflyttning bort ifrån detta. Om detta har Socialdemokraterna och vi varit fullkomligt överens. Det har aldrig rått någon tvekan om att när det kommer till det principiella är vi helt överens. Vi har stor förståelse för att man kan ha olika åsikter när vi under loppets gång har prövat detta med inriktning på globaliseringsfonden. Det är fullt naturligt för det har vi i inrikesdebatten.
Men vad är det som har gjort att Socialdemokraterna har svängt 180 grader och numera anser att det finns ett europeiskt mervärde av en arbetsmarknadspolitik? Vilket ansvar vill Socialdemokraterna ta när man nu öppnar för att Sverige inte har en enhällighet i den här frågan?
Avslutningsvis skulle jag vilja fråga om Patrik Björck menar att den här nya linjen kommer att ligga fast. Eller är det här en rörlig materia där det finns en politisk utveckling i den socialdemokratiska riksdagsgruppen? Eller är detta bara kopplat till ledamöterna i arbetsmarknadsutskottet?
Anf. 28 Patrik Björck (S)
Fru talman! Det här handlar om vår uppfattning i subsidiaritetsprövningen. Det är den vi har tagit ställning till och inget annat. Tomas Tobé var lite sen in i kammaren och missade tydligen de delar av mitt anförande där jag mycket tydligt slog fast att den svenska modellen baserad på kollektivavtal mellan starka parter inte i något läge får inskränkas utan ska stärkas. Där kan jag lugna Tomas Tobé.
Däremot har vi fört en helt annan debatt, bland annat i går kväll, om hur den moderata politiken, som Tomas Tobé framför allt för fram i arbetsmarknadsutskottet, kraftfullt försvårar för parterna att agera på den svenska arbetsmarknaden. Ni lägger förslag efter förslag som kraftigt försämrar möjligheten att driva den svenska modellen, men det är en helt annan debatt, fru talman. Det är inte en debatt som vi ska föra här. Jag för gärna en debatt om hur moderat politik urholkar den svenska modellen, men det har inte med dagens ärende att göra.
Här handlar det om bedömningen av om det är möjligt att visa solidaritet i Europa genom att medlemsstaterna själva agerar eller om man gör det bättre på unionsnivå. Vi har konstaterat att vi delar kommissionens uppfattning att detta kan göras på unionsnivå. Det är det vi tar ställning till här i dag.
Sedan kan man naturligtvis använda subsidiaritetsprövningar för att hävda en EU-kritisk linje i största allmänhet. Det är naturligtvis vars och ens möjlighet att göra det i den här kammaren, och jag kan inte på något sätt moralisera över det. Jag kan bara vara lite fundersam inför att det kommer just från Tomas Tobé.
Debatten i sakfrågan kommer vi att få återkomma till, och den ser jag fram emot. Det ska bli spännande att få ta den med Tomas Tobé.
Anf. 29 Tomas Tobé (M)
Herr talman! Det är intressant att Patrik Björck och Socialdemokraterna inte i sak vill argumentera för sitt ställningstagande. Man konstaterar lite kort att man delar kommissionens bedömning. Det var ju det vi ville komma fram till. Vad är det för nytt som har skett i Socialdemokraternas linje när man nu helt plötsligt tycker att det finns ett EU-mervärde i att vi ska ha en arbetsmarknadspolitik? Det är ju det som jag i grunden beklagar. Sedan kommer vi i sak att ha en debatt.
Vi tycker att det är oroväckande att det ska bli 3 miljarder i ytterligare programinsatser till detta och att en stor del ska riktas in mot jordbruk. Det kommer vi att ha en vidare debatt om, men det intressanta här är ju vad det är som har gjort att Socialdemokraterna helt plötsligt har svängt 180 grader. Jag kan bara hoppas att det handlar om en process bland ledamöterna i arbetsmarknadsutskottet som har handlat om att det har gått lite för fort och där man tyvärr har landat fel.
Vi är väldigt tydliga med att vi är positiva till EU-samarbete, men vi står fast vid att arbetsmarknadspolitiken är någonting som ligger på de enskilda medlemsstaterna. Det är ju om detta vi hela tiden har försökt att vara överens. Det är klart att det är viktigt, om man har den inställning som vi har, att också vara tydlig om detta när man gör en subsidiaritetsprövning.
Det är bara att beklaga att Socialdemokraterna uppenbarligen har vaknat upp på fel sida i den här frågan.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2011-11-30
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2011-11-30Protokoll 2011/12:39
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Subsidiaritetsprövning av förslaget till förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014-2020)
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen beslutar att avge ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som anges i bilaga 2.- Reservation 1 (S)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 90 0 22 M 92 0 0 15 MP 22 0 0 3 FP 18 0 0 6 C 18 0 0 5 KD 17 0 0 2 SD 19 0 0 0 V 16 0 0 3 - 0 0 0 1 Totalt 202 90 0 57
Utskottens utlåtanden
Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.
Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande.