Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att drygt 40,1 miljarder kronor ska gå till EU-avgiften för 2015. Finansutskottet har i sitt beslutsunderlag, liksom tidigare år, betonat att Sverige bör verka för att budgetpolitiken inom EU ska vara återhållsam. Det innebär en inriktning mot att förbättra och förnya EU:s budget.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-12-09

Datum

2014-12-10

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-18

Riksdagen sa ja till motionsförslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till internationell samverkan för 2015. Riksdagen sa även delvis ja till regeringens förslag.

Den sammanlagda summan i statens budget för internationell samverkan är drygt 1,9 miljarder kronor. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, 1,3 miljarder kronor. Andra områden som tilldelas pengar är bland annat samarbete inom Östersjöregionen (knappt 189 miljoner) och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet (drygt 158 miljoner).

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

41, 108 minuter

Justering

2014-12-09

Datum

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-10

Debatt

2014-12-11

Beslut

2014-12-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 17,5 miljarder kronor i anslag till migrationsområdet för 2015. Mest pengar går till ersättningar och boendekostnader (knappt 11 miljarder kronor) och Migrationsverket (drygt 4,5 miljarder).

Riksdagen riktade vidare en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att tillsätta en utredning som ska ge förslag till ett hållbart och flexibelt system för mottagande av asylsökande och nyanlända som gör att de kan etablera sig snabbare på arbetsmarknaden. Ett enigt socialförsäkringsutskott, som har förberett riksdagens beslut, betonar också att det är viktigt att Migrationsverket får möjlighet att driva så kallade anläggningsboenden i egen regi.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

41, 133 minuter

Justering

2014-12-09

Datum

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-11

Debatt

2014-12-12

Beslut

2014-12-15

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet för familjer och barn 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken om höjd föräldrapenningnivå och höjt underhållsstöd. Riksdagen sa också nej till förslaget till nytt mål för familjepolitiken.

Riksdagen riktade vidare uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som handlar om

• utökad jämställdhetsbonus
• anmälan om vård av sjukt barn, föräldrapenning vid hela inskolningen i förskolan och rätt till ersättning vid besök inom mödrahälsovården
• anmälan om flerbarnstillägg
• möjlighet för kommunerna att behålla vårdnadsbidraget.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 83 miljarder kronor. Mest pengar går till föräldraförsäkringen (drygt 39 miljarder) och barnbidrag (knappt 26 miljarder).

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

16

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

30, 91 minuter

Justering

2014-12-09

Datum

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-11

Debatt

2014-12-12

Beslut

2014-12-12

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om bostadstillägg till pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om beräkning av pensionsrätt.

Riksdagen riktade vidare tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• att inom ramen för pensionsöverenskommelsen öka drivkrafterna för ett längre arbetsliv
• att tillsätta en utredning som ska undersöka om det går att förändra pensionssystemet så att mer av pensionen fördelas lika mellan makar
• att överväga att se över bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 38 miljarder kronor. Mest pengar går till garantipension till ålderspension (knappt 16 miljarder), efterlevandepensioner till vuxna (drygt 12 miljarder) och bostadstillägg till pensionärer (drygt 8 miljarder).

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

42, 118 minuter

Justering

2014-12-09

Datum

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-11

Debatt

2014-12-12

Beslut

2014-12-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att drygt 20,5 miljarder kronor ska användas till statsskuldsräntor för 2015. Riksdagen konstaterar att den svenska statsskulden är låg både ur ett historiskt och internationellt perspektiv.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-12-09

Datum

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-18

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om anslagen i statsbudgeten till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för 2015. Det innebär att riksdagen även sa nej till regeringens förslag om att inrätta två nya bidrag till energieffektivisering av vissa bostäder och till upprustning av skollokaler.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 1,2 miljarder. Mest pengar går till Lantmäteriet (503 miljoner kronor), Boverket (225 miljoner kronor) och Konsumentverket (135 miljoner kronor).

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

54, 156 minuter

Justering

2014-12-09

Datum

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-10

Debatt

2014-12-11

Beslut

2014-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Sverige ska delta i EU:s marina insats Atalanta. Det är en militär insats som arbetar med säkerheten utanför Somalias kust. Cirka 60 svenskar ska delta i en väpnad styrka, i högst fyra månader under 2015. Om det behövs ska Sverige tillfälligt kunna förstärka insatsen till högst 160 personer. Det finns ett stort behov av att humanitär hjälp till Somalia kan skickas dit med båttransport, menar riksdagen. Därför är det viktigt att höja säkerheten i farvattnen utanför Somalia.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 34 minuter

Justering

2014-12-11

Datum

2014-12-05

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-17

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om anslagen i statsbudgeten till försvar och samhällets krisberedskap för 2015.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att regeringen bör ta fram ett förslag till system med ekonomisk kompensation eller andra typer av incitament för vissa personalkategorier inom Försvarsmakten.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är knappt 48,6 miljarder kronor. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (drygt 24,4 miljarder), anskaffning av materiel och anläggningar (drygt 9,8 miljarder) samt vidmakthållande och avveckling av materiel och anläggningar (drygt 6,6 miljarder).

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

42, 119 minuter

Justering

2014-12-11

Datum

2014-12-04

Bordläggning

2014-12-15

Debatt

2014-12-16

Beslut

2014-12-17

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Macao SAR om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-10-23

Datum

2014-12-02

Bordläggning

2014-11-04

Debatt

2014-11-05

Beslut

2014-11-05

Riksdagen uppmanar regeringen att

• ta initiativ till ett ökat internationellt samarbete för att minska användningen av antibiotika i livsmedelsproduktionen
• ge Statskontoret i uppdrag att undersöka hur statens livsmedelskontroll kan gå i riktning mot att stärka dialogen och minska antalet förelägganden
• ge Livsmedelsverket uppdraget att arbeta för säkra livsmedel, bra livsmedelshantering och bra matvanor på ett sätt som gör att företagande i livsmedelsbranschen underlättas
• genomföra en kartläggning av de kontakter med myndigheterna som livsmedelsföretag måste ha på regional och kommunal nivå för att på sikt kunna minska antalet regler som företagen måste följa.

Uppmaningarna, tillkännagivandena, gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om livsmedelspolitik och en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens livsmedelskontroll. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

25

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

29, 109 minuter

Justering

2015-02-19

Datum

2014-12-01

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-04

Vissa bestämmelser som gäller disciplinansvar inom totalförsvaret ändras. Disciplinpåföljden extratjänst avskaffas. Lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret avgränsas mot högskolans disciplinregler när det gäller officersaspiranter vid Försvarshögskolan. I stort blir dock det övergripande regelverket som gäller disciplinansvar för personalen inom Försvarsmakten och totalförsvaret oförändrat. Försvarsmakten ska som tidigare inte omfattas av kravet på att anmäla olycksfall och tillbud till Arbetsmiljöverket vid internationella militära insatser.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2015-02-17

Datum

2014-12-01

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-04

Regeringen tar i en skrivelse upp tre rapporter från Riksrevisionen om regeringens och Försvarsmaktens genomförande av riksdagens försvarsbeslut 2010-2014. Riksrevisionen pekar bland annat på brister i tydlighet och transparens i förändringen av försvaret och rekommenderar att mål och krav förtydligas så att styrning och uppföljning kan bli bättre.

Riksdagen ser allvarligt på Riksrevisionens kritik och förutsätter att regeringen tar hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer i arbetet med den kommande propositionen om inriktningen för försvarspolitiken. Riksdagen anser bland annat att politiska prioriteringar och välgrundade riksdagsbeslut förutsätter kvalitetssäkrade ekonomiska beräkningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2015-02-05

Datum

2014-12-01

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-18

Skatteverket blir ansvarig myndighet för ärenden som gäller att inrätta exportbutiker på flygplatser. Förändringen syftar till att minska antalet förvaltningsärenden som regeringen hanterar. Det innebär inga förändringar i sak.

Definitionen av så kallade tredje territorier i mervärdesskattelagen ändras i enlighet med ett EU-direktiv. Huvudmannen för en mervärdesskattegrupp som använder en särskild ordning för moms för tv- och radiosändningar samt telekommunikationstjänster ska redovisa och betala skatten till Skatteverket.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 8 minuter

Justering

2014-11-27

Datum

2014-11-28

Bordläggning

2014-12-03

Debatt

2014-12-04

Beslut

2014-12-04

Riksdagen sa delvis ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om cirka 12 miljarder kronor i anslag för utgiftsområdet Rikets styrelse för 2015. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, hovet, presstödet och sametinget.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att några av Presstödskommitténs förslag bör genomföras tidigare än 2017. Regeringen bör redan nu överväga om inte Presstödsnämnden kan infogas i Myndigheten för radio och tv.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

22, 68 minuter

Justering

2014-12-11

Datum

2014-11-28

Bordläggning

2014-12-12

Debatt

2014-12-15

Beslut

2014-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statsbudgeten för hösten 2014. Beslutet innebär ändringar av nivån på ramarna för 12 utgiftsområden. Ramen höjs för elva utgiftsområden och sänks för ett. Nivån på 41 anslag inom 15 utgiftsområden ändras också. Anslagen ökar med ungefär 10,5 miljarder kronor. Minskningarna ligger på 1,9 miljarder kronor och ska användas till att finansiera en del av anslagsökningarna. Dessutom blir det förändringar av vissa bemyndiganden att ingå ekonomiska förpliktelser. Även användningen av ett anslag ändras.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2014-11-27

Datum

2014-11-28

Bordläggning

2014-12-02

Debatt

2014-12-03

Beslut

2014-12-03

I en skrivelse berättar regeringen om fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under 2013. Allmänna arvsfonden stödjer ideell verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Under året har 546 miljoner kronor fördelats till 386 projekt. Regeringen anser att medlen har fördelats på ett bra sätt och i enlighet med de ändamål och prioriteringar som Allmänna arvsfonden har. Det kan dock finnas skäl att prioritera de lokala förebyggande och främjande insatserna för ungas fritid och organisering ytterligare.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-20

Datum

2014-11-27

Bordläggning

2014-12-02

Debatt

2014-12-03

Beslut

2014-12-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att genomföra det så kallade Fatca-avtalet. Det är ett avtal mellan Sveriges regering och USA:s regering om ömsesidigt utbyte av information inom skatteområdet.

För Sveriges del innebär avtalet bland annat att svenska banker och andra finansiella institut måste lämna information till Skatteverket om konton som tillhör amerikanska medborgare. Skatteverket ska sedan lämna informationen till den amerikanska skattemyndigheten, IRS. Vidare innebär avtalet att IRS lämnar motsvarande information om svenska medborgares kontouppgifter i USA till Skatteverket.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2015-02-10

Datum

2014-11-27

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en granskning av regeringens och ministrarnas arbete gällande vissa administrativa delar. Här följer ett urval av den granskningen.

I KU:s granskning inom området förvaltningsärenden har det bland annat gjorts en genomgång av listan på ärenden som har väckts för mer än ett år sedan och som ännu inte har avgjorts. Här har utskottet granskat de ärenden som gäller överklagande från enskild part eller begäran om att få ta del av enskild handling. Det gäller ärenden som Arbetsmarknadsdepartementet, Justitiedepartementet, Miljödepartementet och Näringsdepartementet handlagt.

Utskottet konstaterar att handläggningstiderna i flera fall är långa och att det i flera fall har varit förseningar utan att det finns någon dokumentation kring hur ärendet har hanterats. Utskottet menar att det inte är godtagbart att ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda försenas för att personalsituationen på departementet inte är tillfredsställande. KU noterar att JO i sin granskning av Utrikesdepartementet ger kritik för att otillräckliga personalresurser har orsakat långa handläggningstider när det gäller utlämning av handlingar enligt offentlighetsprincipen. Utskottet understryker hur viktigt det är att Regeringskansliet har välfungerande rutiner och dokumentation när det gäller detta. Det är en förutsättning för öppenhet och möjlighet till kontroll.

En del av KU:s granskning gäller beredningstiden för ett lagförslag efter att Lagrådet har lämnat synpunkter. KU anser att det är viktigt att det, efter att Lagrådet gett sina synpunkter på ett lagförslag, ska finnas tillräcklig tid för bearbetning av lagförslaget. Detta speciellt om Lagrådets synpunkter skulle vara av principiellt eller kvalificerat slag, samt i de fall regeringen väljer att inte följa Lagrådets synpunkter. Utskottet nämner också skäl som kan vara godtagbara för att en beredningstid ska kunna vara kortare.

KU har också granskat vissa regeringsprotokoll från 2013. Tiden mellan att en författning, det vill säga lagar och bestämmelser, trycks upp till att den börjar gälla bör vara minst fyra veckor. Endast i undantagsfall får det gå mindre än två veckor. Granskningen visar att det kan finnas vissa fall där kortare tid än två veckor kan accepteras, men att det krävs mycket goda skäl för att det ska godtas. Utskottet kommer att fortsätta att följa hur utgivningen av författningar går till.

En granskning har även skett gällande försenade interpellationssvar. En interpellationsfråga ska besvaras inom två veckor. KU är kritiskt till att utvecklingen går mot att andelen försenade interpellationssvar ökar. Utskottet välkomnar därför att Statsrådsberedningen är positiv till att en schemaläggning av interpellationssvar prövas.

Riksdagen lade KU:s anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2014-12-16

Datum

2014-11-27

Bordläggning

2015-01-20

Debatt

2015-01-21

Beslut

2015-01-21

Justering

2014-11-11

Datum

2014-11-26