Herr talman! Betänkandet som vi nu debatterar behandlar Riksrevisionens granskning av regeringens och Försvarsmaktens genomförande av vissa av riksdagens beslut för försvaret för perioden 2010-2014.
Riksrevisionen riktar kritik mot den förra regeringen i sina rapporter. Helt tydligt är att det svenska försvaret har varit föremål för kraftiga förändringar och reformer under sin omställningsperiod.
Helt tydligt är även att den förra regeringen inte gav Försvarsmakten utrymme att arbeta efter de förutsättningar som var planerade, både vad gäller personal och materiel. Detta har Riksrevisionen även riktat kritik mot i tidigare rapporter.
Ett tydligt exempel på hur dåvarande regeringen bakband Försvarsmakten är den så kallade Genomförandegruppen och resultatet av deras strykningar av materielprojekt. För den oinvigde var Genomförandegruppen namnet på regeringens interna grupp som fattade beslut om att försena eller avbryta ett antal av Försvarsmaktens materielprojekt som pågick.
Syftet sas vara att spara pengar, men bakom beslutet låg framför allt en djup ideologiskt tanke eftersom den dåvarande regeringen förordade minimal egenutveckling och maximalt köp från hyllan.
Verksamheter som avbröts var bland annat renovering och modifiering av stridsfordon 90 och stridsvagn 122, luftvärnsrobot till korvett Visby, halvtidsmodifiering av spaningsfartyg, ny sonarboj med mera. Verksamheter som reducerades var bland annat utveckling och ersättning av undervattensvapen, halvtidsmodifiering av stridsbåt 90 och basmateriel, bara för att nämna några exempel.
Jag lyfter upp dessa exempel för att jag vill påminna om dem eftersom resultatet av dessa strykningar med mera har blivit väldigt tydliga i och med det växande behovet av att anskaffa nytt materiel, vilket kostar pengar.
Herr talman! Riksrevisionens kritik är allvarlig och högst befogad. Jag vill ge en kort bakgrundsbeskrivning av vad som har granskats. En viktig del av revisonens arbete har varit att närmare undersöka hur Försvarsmakten har förändrats. Man har även tittat på styrningen av omställningen och hur regeringen och Försvarsmakten har återredovisat och följt upp omställningen.
Riksrevisionen poängterar att hög effektivitet och god hushållning med statens medel ska eftersträvas på försvarsområdet precis som på andra utgiftsområden. Riksrevisionen har även gått igenom mål och krav i försvars- och inriktningsbesluten och hur Försvarsmakten har tolkat sitt uppdrag.
2009 års beslut om värnplikten, som togs med en svag borgerlig majoritet och med endast tre rösters övervikt, innebar ett stort framtida åtagande för Försvarsmakten. Försvarsmaktens personalförsörjning övergick nämligen till att bedrivas utifrån frivillighet då plikten blev vilande och nya personalkategorier infördes.
Beslutet blev också att omställningen skulle ske enligt de ekonomiska nivåer som regeringen beräknade i budgetpropositionen 2009. Inga nya medel tillfördes alltså, men vi som då satt i opposition var tydliga med att medlen inte skulle räcka till. Eftersom systemskiftet i personalförsörjningen innebar ökade förbandskostnader behövde medel hämtas från annat håll i organisationen.
Försvarsmakten har fått arbeta med att införa en ny insatsorganisation parallellt med att man utfört myndighetens övriga viktiga uppgifter - och detta utan extra ekonomiskt tillskott.
Riksrevisionen konstaterade i sin granskning Försvarsmaktens omställning att det svenska försvaret har förändrats i grunden. Det tidigare invasionsförsvaret som var styrt och utformat för att försvara landet mot hot av väpnat angrepp har till stora delar avvecklats. I stället har det skett en utveckling mot ett insatsförsvar med flexibilitet och användbarhet som ledord som med kort varsel ska kunna genomföra såväl nationella som internationella insatser.
Riksrevisionen framhåller i sin rapport att det finns brister i fråga om tydlighet och transparens. Förutom att Försvarsmaktens struktur och resurser har förändrats visar granskningen även att Försvarsmaktens inriktning har svängt kraftigt över tiden.
Riksrevisionen påpekar att det finns brister i hur regeringen har informerat riksdagen om den omvandling som Försvarsmaktens grundorganisation har gått igenom. Man menar också att det behövs ett utpekat ansvar för en samlad uppföljning av Försvarsmaktens utveckling.
Riksrevisionen rekommenderar att målen för det militära försvaret och kraven på operativ förmåga förtydligas genom exempelvis delkrav för att skapa tydligare förutsättningar för styrning och uppföljning.
Den förra regeringens otydlighet i styrningen och återrapporteringen har gett upphov till ett antal rekommendationer från Riksrevisionen:
att det lämnas tydligare information med en tydligare koppling till riksdagens beslut med en ökad grad av jämförbarhet mellan olika år och i förhållande till riksdagens beslut
att det formuleras en bedömning av operativ förmåga så att det inte uppstår oklarheter om vad som har bedömts
att den centrala och övergripande uppföljningen av försvarsbesluten stärks genom att ansvar pekas ut för regelbunden och samlad uppföljning av riksdagens försvars- eller inriktningsbeslut och den fortsatta utvecklingen av Försvarsmakten.
Som sagts tidigare har kritik framförts, men utskottet kan konstatera att den nuvarande regeringen har aviserat en rad förändringar och förbättringar inom ramen för inriktningspropositionen 2015. Vi anser därför att riksdagen inte bör föregripa resultatet av det arbetet.
Herr talman! Nu blickar vi framåt och tar åt oss av kritiken och ser till att inte upprepa samma misstag.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.
