Sök

Datum

2015-01-01

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om energipolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om vissa övergripande energifrågor, förnybar energi, energieffektivisering och om kärnkraftens roll i det framtida energisystemet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

38, 103 minuter

Justering

2015-02-12

Datum

2014-12-22

Bordläggning

2015-02-18

Debatt

2015-02-19

Beslut

2015-03-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra lagändringar för att kunna genomföra det så kallade Seveso III-direktivet. Syftet med Seveso III-direktivet är att förebygga allvarliga olyckshändelser inom industrier som hanterar kemikalier. Medlemsländer i EU ska genomföra direktivet i sin lagstiftning.

Lagändringarna innebär att endast länsstyrelsen ska kontrollera så kallade Sevesoverksamheter. Sevesoverksamheter är industriella verksamheter där farliga ämnen förekommer i viss omfattning. Det ska också vara möjligt att ta ut en avgift för denna kontroll. Förslaget innebär även ändringar i miljöbalken. Det ska då bli tydligare för allmänheten, organisationer och myndigheter när ett miljöprövningsärende handlar om en Sevesoverksamhet. I plan- och bygglagen föreslås bestämmelser om detaljplanläggning som rör Sevesoverksamhet och om byggnader i närheten.

Lagändringarna gäller den 1 juni 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-14

Datum

2014-12-19

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Riksdagen sa i huvudsak ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2015. Sammanlagt går 12,7 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till folkbildning, idrott och regional kulturverksamhet. Den 18 december beslutade riksdagen att återförvisa kulturutskottets betänkande om fördelningen av pengar i statsbudgeten till kultur, medier, trossamfund och fritid för ny behandling i kulturutskottet. 15 miljoner kronor omfördelas från anslaget bidrag till regional kulturverksamhet till bidrag till litteratur och kulturtidskrifter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att målet för området medier ska vara att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

22, 57 minuter

Justering

2014-12-18

Datum

2014-12-18

Bordläggning

2014-12-18

Debatt

2014-12-19

Beslut

2014-12-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till studiestöd. Förslaget innebär ändringar i fem av de åtta anslag som regeringen har föreslagit. Dessutom föreslås ett nytt anslag, examenspremie. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 20,3 miljarder kronor. Mest pengar går till studiemedel (knappt 14,3 miljarder) och studiehjälp (drygt 3,4 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att studiemedlen höjs med 1001 kronor per studiemånad för heltidsstuderande. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2014-12-16

Datum

2014-12-17

Bordläggning

2014-12-18

Debatt

2014-12-19

Beslut

2014-12-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till utbildning och universitetsforskning. Förslaget innebär ändringar i 64 av de 99 anslag som regeringen har föreslagit och att ett anslag som regeringen har föreslagit inte införs. Dessutom föreslås ett nytt anslag, lågstadielyftet. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 63,6 miljarder kronor. Mest pengar går till Vetenskapsrådet - forskning och forskningsinformation (drygt 5,6 miljarder), maxtaxa i förskola och fritidshem med mera (knappt 4,1 miljarder) samt utveckling av skolväsendet (drygt 3,7 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att en students högskoleutbildning som sker inom ramen för samarbete mellan ett statligt och ett utländskt lärosäte inte måste vara avgiftsfri. Dessa regler börjar gälla den 1 februari 2015.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

78, 240 minuter

Justering

2014-12-16

Datum

2014-12-17

Bordläggning

2014-12-18

Debatt

2014-12-19

Beslut

2014-12-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om att biståndet för 2015 ska vara 29,5 miljarder kronor. Samtidigt sa riksdagen ja till regeringens förslag om att det sammanlagda biståndet ska motsvara 1 procent av bruttonationalinkomsten 2015. Mest pengar går till biståndsverksamhet och till Sida.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

41, 128 minuter

Justering

2014-12-11

Datum

2014-12-17

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-17

Regeringen redogör i en skrivelse till riksdagen för förvaltningen av statens ägande i företag under 2013 och de fyra första månaderna 2014. Det finns skillnader i åsikter mellan olika partier i riksdagens näringsutskott när det gäller statliga företag. Men näringsutskottet vill betona hur viktigt det är att regeringen varje år redogör för det statliga ägandet av företag så att riksdagen kan följa och granska regeringens skötsel och styrning av företagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om statliga företag.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

46, 109 minuter

Justering

2014-12-11

Datum

2014-12-17

Bordläggning

2015-01-13

Debatt

2015-01-14

Beslut

2015-01-14

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen och användningen av pengar i statsbudgeten till miljö- och naturvård. Samtidigt sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag i dessa frågor. Vidare gav riksdagen regeringen tillåtelse att upphäva överskottet av utsläppsutrymme från Kyotoprotokollets första period.

Den sammanlagda summan i statens budget för miljö- och naturvård är drygt 5,3 miljarder kronor. Mest pengar går till skydd av värdefull natur (715 miljoner) och åtgärder för havs- och vattenmiljö (knappt 667 miljoner).

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

59, 178 minuter

Justering

2014-12-15

Datum

2014-12-16

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelning av pengar till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv för 2015. Den sammanlagda summan till området är cirka 67,8 miljarder kronor. Mest pengar går till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (30,4 miljarder kronor), arbetsmarknadspolitiska program och insatser (9,2 miljarder kronor), Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader (7,2 miljarder kronor).

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Samtidigt sa riksdagen ja till regeringens förslag att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ska få en utökad möjlighet att behandla personuppgifter. Syftet är att IAF ska kunna fullgöra sitt uppdrag med utökat tillsyns- och uppföljningsansvar för ärenden hos Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som rör åtgärder inom aktivitetsstödet och utvecklingsersättningen. Detta innebär en lagändring, som träder i kraft den 1 mars 2015.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

46, 157 minuter

Justering

2014-12-16

Datum

2014-12-16

Bordläggning

2014-12-18

Debatt

2014-12-19

Beslut

2014-12-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till integration och jämställdhet för 2015. Det innebär skillnader i anslagen till integrationsåtgärder och särskilda jämställdhetsåtgärder jämfört med regeringens förslag.

Den sammanlagda summan i statens budget för integration och jämställdhet är knappt 17 miljarder kronor för 2015. Mest pengar går till ersättningar till kommuner vid flyktingmottagande (knappt 9,5 miljarder) och etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (drygt 4 miljarder).

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

54, 150 minuter

Justering

2014-12-09

Datum

2014-12-16

Bordläggning

2014-12-12

Debatt

2014-12-15

Beslut

2014-12-15

Riksdagen uppmanade regeringen att tillsätta en särskild utredning om alarmeringstjänsten i ett så kallat tillkännagivande. Syftet med utredningen är att se över hur en enhetlig myndighet för alarmeringstjänsten ska organiseras, vilka de huvudsakliga uppgifterna för myndigheten bör vara och hur arbetet mellan de olika aktörerna kan samordnas.

Försvarsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, anser att alarmeringstjänsten är en central samhällsfunktion som ska garantera medborgarna en snabb, säker och effektiv larmbehandling. Dessutom tycker utskottet att en samordnad alarmeringstjänst är en viktig grund för samhällets skydd mot olyckor och krisberedskap och för samordningen av resurser vid större händelser och kriser i samhället.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 som rör frågor om samhällets krisberedskap.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

16

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

10, 56 minuter

Justering

2015-02-05

Datum

2014-12-15

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-18

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelning av pengar i statsbudgeten till kommunikationer. Sammanlagt går 48,9 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till underhåll och utveckling av statens transportinfrastruktur.

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att återuppta byggandet av Förbifart Stockholm senast den 1 januari 2015 och att bygget ska genomföras inom den planerade tiden.

Dessutom uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att inte tillsätta en förhandlingsperson för avveckling av citynära flygplatser.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

66, 175 minuter

Justering

2014-12-10

Datum

2014-12-12

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-18

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning för 2015. Det innebär att riksdagen samtidigt sa nej till regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken om bland annat höjd sjuk- och aktivitetsersättning.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen som handlar om tidsgränserna i sjukförsäkringen.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 100 miljarder kronor. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar (drygt 50 miljarder), sjukpenning och rehabilitering (knappt 35 miljarder) samt till Försäkringskassan (knappt 8 miljarder).

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

42, 96 minuter

Justering

2014-12-09

Datum

2014-12-12

Bordläggning

2014-12-11

Debatt

2014-12-12

Beslut

2014-12-12

Regeringen har redovisat resultatet av den granskning av signalspaning i försvarets underrättelseverksamhet som har gjorts under 2013. Siun, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, är den myndighet som kontrollerar och granskar verksamhet som bedrivs enligt den så kallade signalspaningslagen.

Under 2013 genomförde Siun 28 granskningar av försvarsunderrättelseverksamheten som helhet, vilket är 6 fler än under 2012. Av dessa granskningar rörde 14 Försvarets radioanstalt, FRA, varav 7 enligt signalspaningslagen. Enligt signalspaningslagen måste Siun även på en enskild persons begäran kontrollera om hans eller hennes meddelande har inhämtats i samband med signalspaning. Om så är fallet ska myndigheten kontrollera om inhämtningen och behandlingen av uppgifterna har skett lagenligt. Siun genomförde 62 kontroller på enskilda personers begäran under 2013, jämfört med 4 under 2012. Inget otillbörligt framkom vid kontrollerna, enligt regeringens skrivelse.

Granskningen har inte lett till att Siun fört fram några synpunkter eller förslag till åtgärder till varken regeringen eller FRA, den myndighet som sköter signalspaningen.

Riksdagen finner att systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning fungerar på det sätt som det är tänkt i lagstiftningen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

31, 83 minuter

Justering

2015-02-17

Datum

2014-12-12

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-04

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till allmänna bidrag till kommuner för 2015. Samtidigt sade riksdagen delvis ja till regeringens förslag, till exempel vad gäller LSS-kostnader och bidrag till kommunalekonomiska organisationer.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 91,4 miljarder kronor. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning (drygt 87,7 miljarder) och utjämningsbidrag för LSS-kostnader (drygt 3,7 miljarder).

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

31, 91 minuter

Justering

2014-12-11

Datum

2014-12-12

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-18

Riksdagen sa ja i stort till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2015. Riksdagen sa också ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om pengar till finansmarknadsforskning.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är knappt 14,6 miljarder kronor. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner (drygt 12 miljarder), Statistiska centralbyrån (drygt 545 miljoner) och Finansinspektionen (knappt 453 miljoner).

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Justering

2014-12-11

Datum

2014-12-12

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-18

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelning av pengar till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2015. Samtidigt sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag. Den sammanlagda summan till området är knappt 62 miljarder kronor. Mest pengar går till statlig assistansersättning (24,4 miljarder kronor), läkemedelsförmåner (20,9 miljarder kronor) och tandvårdsförmåner (5,7 miljarder kronor).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i smittskyddslagen och lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Ändringarna innebär att ansvaret för smittskyddet på nationell nivå samlas på Folkhälsomyndigheten.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

61, 164 minuter

Justering

2014-12-11

Datum

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-17

Regeringen redogör i sin årliga skrivelse för hur reglerna om kontroll av postförsändelser följdes under 2013. Redogörelsen visar enligt regeringen att reglerna följs och att postförsändelser inte öppnas i onödan. Den personliga integriteten kränks inte i onödan. Regeringen föreslår därför att den årliga redovisningen till riksdagen i en särskild skrivelse kan upphöra. Skatteutskottet håller med om att den årliga redovisningen kan upphöra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2014-12-02

Datum

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-17

Riksdagen sa ja till att drygt 40 miljarder kronor ska gå till rättsväsendet för 2015. Polismyndigheten får drygt 21,1 miljarder kronor. Sveriges Domstolar får knappt 5,4 miljarder kronor. Kriminalvården får knappt 7,9 miljarder kronor. Avgifterna till Brottsofferfonden ska också höjas.

Riksdagen ger även regeringen fyra uppdrag:

• Meddela till riksdagen vad som har gjorts för att öka antalet lokala poliser.
• Prioritera arbetet mot bostadsinbrott.
• Prioritera brott som begås av så kallade djurrättsaktivister.
• Öka rättsväsendets kompetens om brottslighet på internet.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

44

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

44, 124 minuter

Justering

2014-12-11

Datum

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-18