Ledamöternas arvoden

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön. Här beskrivs de regler som gäller för ledamöternas arvoden.

Ledamöterna har ett grundarvode på 75 500 kronor i månaden som de betalar skatt för. Många ledamöter har också andra uppdrag i riksdagen, och de får då ett tillägg för det på arvodet. En ledamot som är ordförande i ett utskott eller i EU-nämnden har till exempel ett tillägg på 20 procent och vice ordföranden har ett tillägg på 15 procent.

Arvode istället för lön

Ett arvode är precis som en lön en form av ersättning för utfört arbete, tjänst eller uppdrag. Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan är förtroendevalda och därför kallas den ersättning de får från riksdagen för arvode istället för lön. Riksdagsledamöternas arvode är pensionsgrundande. Riksdagen drar inkomstskatt från arvodet och betalar in sociala avgifter på samma sätt som för lön. Det är Riksdagens arvodesnämnd som beslutar om storleken på arvodet. Riksdagens arvodesnämnd är en myndighet under riksdagen.

Riksdagens arvodesnämnd

Ledigheter kan påverka arvodet

Föräldraledighet

Om en riksdagsledamot är föräldraledig från sitt uppdrag görs avdrag från arvodet. En ledamot som är föräldraledig har i allmänhet rätt till föräldrapenningtillägg.

Sjukfrånvaro

Om en riksdagsledamot är sjuk görs avdrag från arvodet och ledamoten får sjuklön efter karensavdraget på samma sätt som en arbetstagare. En skillnad jämfört med en arbetstagare är att en ledamot anses utföra sitt uppdrag under alla dagar i veckan, medan en arbetstagare normalt har fem dagars arbetsvecka. Därför beräknas avdraget annorlunda för en ledamot jämfört med en arbetstagare. En ledamot som är frånvarande på grund av sjukdom har i allmänhet rätt till sjukpenningtillägg.

Tjänstledighet

En riksdagsledamot kan ansöka om, och i vissa fall få ledighet godkänd av personliga eller andra särskilda skäl. Särskilda skäl kan till exempel vara tjänstledighet för ett offentligt uppdrag, som ett arbete som statssekreterare eller ett internationellt uppdrag. Det går inte att vara tjänstledig på deltid. När en ledamot är tjänstledig betalas inget arvode ut.

Andra inkomster påverkar inte arvodet

En ledamot kan ha lön eller sidoinkomster utöver sitt arvode från riksdagen. Lönen eller sidoinkomsterna ska anmälas till det ekonomiska registret. I registret finns uppgifter om intressen i företag, till exempel aktieinnehav, styrelseuppdrag och andra avtal av ekonomisk karaktär som anställningar vid sidan av uppdraget som riksdagsledamot.

Talmannens och de vice talmännens arvoden

Talmannens arvode är på 191 000 kronor i månaden, samma som statsministerns. Det är myndigheten Statsrådsarvodesnämnden som bestämmer storleken på arvodet.

De vice talmännen får grundarvodet som riksdagsledamot, plus ett tillägg på 30 procent av grundarvodet.

Kan bli återbetalningsskyldig vid frånvaro

En riksdagsledamot som inte deltar i riksdagsarbete och saknar giltiga skäl för det kan bli skyldig att återbetala arvodet.

Ledamoten blir återbetalningsskyldig om hen under två kvartal under en och samma valperiod har varit frånvarande minst 60 procent av voteringstillfällena, utan giltiga skäl. Talmannen ska då efter det första kvartalet med hög frånvaro ha uppmärksammat ledamoten på frånvaron och återbetalningsskyldigheten.

Reglerna som styr

Reglerna för ledamöternas arvoden finns i de här lagarna och föreskrifterna: 

Riksdagsledamöternas arvoden genom åren

Listan visar riksdagsledamöternas månadsarvode sedan 2006.

  • 2024 januari 75 500 kronor
  • 2023 januari: 73 000 kronor
  • 2022 januari: 71 500 kronor
  • 2021 januari: 69 900 kronor
  • 2019 november: 68 400 kronor
  • 2019 januari: 66 900 kronor
  • 2018 november: 66 900 kronor
  • 2018 januari: 65 400 kronor
  • 2017 november: 65 400 kronor
  • 2017 januari: 63 800 kronor
  • 2016 november: 63 800 kronor
  • 2016 januari: 62 400 kronor
  • 2015 november: 62 400 kronor
  • 2015 januari: 61 000 kronor
  • 2014 november: 61 000 kronor
  • 2014 januari: 59 800 kronor
  • 2013 november: 59 800 kronor
  • 2013 januari: 58 300 kronor
  • 2012 november: 58 300 kronor
  • 2012 januari: 57 000 kronor
  • 2011 november: 57 000 kronor
  • 2011 januari: 56 000 kronor
  • 2010 november: 56 000 kronor
  • 2010 januari: 55 000 kronor
  • 2009 november: 55 000 kronor
  • 2009 januari: 54 500 kronor
  • 2008 november: 54 500 kronor
  • 2008 januari: 52 900 kronor
  • 2007 november: 52 900 kronor
  • 2006 november: 51 200 kronor
  • 2006 oktober: 50 000 kronor

Om sidan

Publicerad
Uppdaterad

Relaterat innehåll

Illustration av östra Riksdagshuset

Riksdagens arvodesnämnd

Riksdagens arvodesnämnd bestämmer hur höga riksdagsledamöternas månadsarvoden ska vara.